Bland skivstänger och snabbmakaroner

Utsätts du för stränga prövningar tycker du? Bah! Du kan ju återkomma när du har småttingar hemma.

Hur är det egentligen att ha småbarn och vara träningsintresserad? Fungerar det alls att bibehålla en något så när imponerande fysik, eller är man i den stund barnet tittat ut dömd till att långsamt förfalla? Låt mig ge er en inblick i livet som tränande småbarnsförälder.

Många av er har säkert kört tidiga morgonträningar, när schemat inte riktigt gått ihop. Sömndrucket har du stigit upp, hällt i dig PWO som om det vore kranvatten, trots att varningssymbolen på framsidan av burken uttryckligen avråder från sådan användning. På väg till gymmet har du sedan toppat det hela med antingen en kaffe modell större, eller en Celsius. Med en koffeinhalt i blodet som skulle kunna avliva en större elefant, har du sedan brukligt lyckats genomföra ett pass. När du sedan är klar, tänker du säkert för dig själv att "det här gick ju bra, men jag gör nog inte om det frivilligt". Nej, såklart inte. Att kasta med vikter när man är dödstrött är väl knappast att rekommendera. Ändå blir det din verklighet, när barnen gör entré. Jag har börjat misstänka att tillverkarna av PWO:er är i maskopi med barnavårdcentralerna. För, ju fler barn som föds, desto mer koffein lär trötta föräldrar behöva. Och, när dagarna till bredden är fyllda av jobb, barn och skjutsade till och från aktiviteter, då är den arla morgonstunden din enda öppning för träning. Oavsett om du sovit en, två eller sju timmar.

b1.jpg

Så, du kommer vara trött. Väldigt, ofantligt, häpnadsväckande trött. Men, små underverk kommer även förstöra ditt en gång så heliga schema. Femsplitt, fyrsplitt eller aldrig vila. Allt det där kommer få stå åt sidan. Både för att du vid lediga tillfällen kommer vilja sova (Jo. Tro mig.), men också för att alla rutiner kommer sättas fullständigt ur spel. Låt säga att du och din träningspolare alltid kört bröst måndagar klockan 19. Det har ni gjort i flera år, likt en oskriven regel. Den där kompisen kan få komma att vänta en del framöver. För är det något som är svårt att ha, när man har minversioner av vuxna hemma, så är det fasta tider. Du kan stå där, laddad till tänderna med både inspiration och kreatin, när en liten plötsligt får för sig att kaskadkräkas över din BetterBodies -väska. Då spelar det ingen roll att gymmet hägrar eller hur många youtube-klipp du pumpat upp med. Bara att vackert stanna hemma. Eller så kommer biceps-onsdag sammanfalla med en Luciauppvisning. Att bli förälder kommer således både göra dig trött och ensam på gymmet, om du inte mot förmodan hittar en träningsintresserad förälder till vän. Risken är dock att denne utmattad sover när du ringer för att fråga om ett spontanpass ben är möjligt. Förmodligen med lite bäbiskräks i håret.

Att man är trött och får mindre tid som förälder är väl egentligen inga nyheter. Något som dock lätt glöms bort är kosten. Förmodligen är du en sådan där duktig, ambitiös person som redan på lördagen planerat nästkommande veckas matsedel, så att du kan ägna söndagen åt att laga den och frysa in. Och ja, du kommer planera matsedlar framöver också. Men inte dina egna. Matintaget kommer istället helt fokuseras kring den lille. Äter han för mycket? Äter hon för ofta? Ska dom verkligen äta det här? Du själv förpassas helt enkelt till att äta vad som bli över. Glöm det där med att väga och räkna, du slevar i dig vad du kan få mellan avdukning och diskning. Raka motsatsen till allt vad LCHF och lågkolhydratskost heter, eftersom de rester du får ofta består av snabbmakaroner. Har du tur, finns där även lite ketchup på sidan.

Sammanfattningsvis kommer du alltså vara trött, ha mindre tid och få sämre näringsintag än en fånge på Guantanamo. Dessutom kommer du få träna så tidigt på morgonen att det hade gjort drängen Alfred imponerad. Alla ni utan barn, som älskar att lyfta tunga saker, kanske ryggar tillbaka. Tänker att "Nähe, tack så mycket! Här ska inte komma några barn mellan mig och mina gains!" Jo, det ska det nog få göra. I alla fall för en del av er. Och hur konstigt det än må låta, så kan det komma att förbättra och förgylla din träning. Eller, det gjorde i alla fall det för mig. Jag tvingades bli effektiv som en ekorre i slutet av hösten. Ingen tid fick slösas på gymmet, alla övningar var tvungna att ge mycket "bang-for-the-buck", annars var de liksom inte värda att slösa tid på. Tiden på gymmet krympte, men samtidigt, snabbmakaroner och sömnlös till trots, såg jag faktiskt bättre resultat än innan. Denna kniv mot strupen måste såklart inte komma i form av att storken hälsar på. Men att säga att "jag hinner inte träna för jag har barn", tycker jag mig i alla fall inte kunna skriva under på. Måhända så kommer dina träningskläder lukta lite mer svett, för att tvättmaskinen går varm av alla barnkläder som ska tvättas. Förmodligen kommer du vara lite fattigare, på grund av överkonsumtion av koffeintillskott. Lägg därtill att du kommer få träna när andra inte gör det. Men jämte allt detta har jag faktiskt nått bättre resultat sedan jag fick barn, än innan. Dessutom är det rätt trevligt att vara den starkaste pappan på lekis. Att höra sina småkottar säga "Wow, pappa! Är du lika stark som Hulken?!". Det stärker onekligen självförtroendet, och gör alla tidiga morgnar värda sitt pris. Att jag sedan inte gillar snabbmakaroner, det är en annan femma.

b2.jpg

***