Den lyftande kvinnan – muskler är det nya svarta

Äntligen tar tjejerna plats på riktigt där bland hantlar, stänger & vikter.

Mycket har hänt på två decennium. Göran Persson har gått från att vara stadsminister till att vara bonde/styrelseproffs, Backstreet Boys sålde ut arenor, nu gör dom reklam tillsammans med Anna Book och Dr. Alban. Bra musik görs inte alls längre, nu har vi istället Justin Bieber.
Ja. Mycket har sannerligen gått utför sedan det glada nittiotalet. Bara det faktum att Arnold istället för att göra fantastiska actionrullar nu medverkar i reklam för mediokra krigsspel för telefoner kan få den mest naiva optimist att sluta le. Släng där till lite Donald Trump som grädde på moset och snart tycker man sig kunna se fler demoner än vad Ingmar Bergman någonsin gjorde. Var är allt på väg?, frågar man sig uppgivet.

Men allt är inte nattsvart. Vissa saker har faktiskt gått mot det bättre. Under samma period som Arnold härjade som värst på vita duken var kvinnoidealet ungefär lika med Pamela Anderson. En kvinna skulle helst bara vara smal, ha stora bröst och definitivt inte muskler. Smal som en pinne var ledstjärnan, något som lär ha försatt mången unga tjejer i mycket vånda och elände. Snabbspola fram till idag och saker och ting har, tack och lov, börjat förändras. Borta är tiden när de få kvinnor som fanns på gymmet bara körde kardio, eller möjligen någon rump-maskin. Svunnen är tiden då styrka var något enkom reserverat för män.

Hur gick den här förändringen till? När byttes Spice Girl-idealet mot frustande Hulk-kvinnor på gymmet? Mycket kan med säkerhet tillskrivas samhällets förändring i stort. Kvinnor ska inte längre sitta tyst och idolisera "sin" man. Tjejer får, och ska, ta plats. Men. Allt kan inte tillskrivas att samhället går mot det uppenbart självklara, att alla är lika mycket värda och kan göra vad de vill, oavsett könstillhörighet. Att muskler är det nya svarta, även för kvinnor, kan grovt generellt tillskrivas tre saker: bodybuilding, styrkesport och crossfit. Tre grenar av olika idrotter hjälper således till att skapa bättre förutsättningar för framtidens krutpaket till damer. Är inte det, minst sagt, fantastiskt?

Att muskler är det nya svarta, även för kvinnor, kan grovt generellt tillskrivas tre saker: bodybuilding, styrkesport och crossfit.

Bodybuilding för damer var länge reserverat för en liten skara. Länge, alldeles för länge, kämpade dessa imponerande atleter i rejäl motvind. Men, genom att göra det, genom att strunta i vad gemene man (!) tyckte, banade dessa kvinnliga pionjärer väg för sina framtida medsystrar. Om inte kvinnlig bodybuilding funnits, hade vi idag inte haft grenar så som body fitness, athletic fitness och bikini fitness. Grenar som lockar många unga tjejer in på gymmet, till hantlarna. Och tack vare sin strävan efter att lyckas på scenen, får de muskler och blir starka. Precis som männen.

Oavsett vad man tycker om crossfit, så kan man inte förneka det uppsving träningsmetoden betytt för att locka tjejer till att lyfta skrot. Och, inte på vilket sätt som helst heller. Olympiska lyft, som tidigare varit reserverat för kraftklubbar och källargym, finns plötsligt på mången kvinnors agenda. Det kan låta fördomsfullt, men jag tror inte det var många tjejer som anno 1998 diskuterade hur en frivändning bäst utförs. Jag tror dessutom att crossfit fyller ett tomrum, som bodybuilding och liknande grenar måhända lämnar för en del tränande. Nämligen det att du tränar för att bli starkare och bättre, inte för att se ut på ett visst sätt. Låt mig genast förtydliga att det inte är något fel i att träna för att nå ett visst utseende. För dem som gillar det är det alldeles utmärkt. Men, för dom som känner en press inför detta fyller crossfit ett tomrum. Här kvittar det hur du ser ut, det är inte ditt utseende som ska bedömas.

Förmodligen kan det vara väldigt tillfredställande att som kvinna ibland slippa bli bedömd utifrån hur man ser ut, något som annars tyvärr fortfarande genomsyrar en stor del av vårt samhälle. Du kan ha hela ansiktet fullt med snor, och mjukisar som inte tvättats på en vecka – det kvittar.

Styrkelyft och tyngdlyftning, styrkesporter där urkraft och muskler väger tyngst, har nog crossfit att tacka för en del. I och med de stora lyftens intåg tillsammans med crossfit har även dessa två grenar fått sig ett uppsving. Som genom ett trollslag har det, istället för att vara något så sjukt som en "size-zero", blivit åtråvärt att vara urstark. Även om detta medför lite mer fett på kroppen. Unga tjejer och kvinnor vill nu knäböja, marka, stöta och rycka istället för att bara testa konståkning och dans. Och dessa sporters ungdomsförbund gör ett hästjobb för att motivera och inspirera unga tjejer att våga lyfta tungt. Att våga ta plats. Jag kan bara applådera dem.

Jag vill med denna krönika bara hylla alla dessa kvinnliga pionjärer! Tack för att ni krattat manegen för kommande tjejer! Tack för att ni gjort det coolt med muskler, även om man är tjej. Jag applåderar er alla, för att ni långsamt vrider det ibland sjuka samhällsidealet mot något mer sunt. För det är väl klart att tjejer också ska ha muskler, vara starka och få vara stolta över det?! Självklart är det så!

Så. Tack bodybuilding och body fitness! Tack crossfit och styrkelyft! Tack också till alla er jag glömt nämna! Ni gör framtiden betydligt ljusare för alla små tjejer där ute, som i hemlighet drömmer om att bli starka som Pippi, Bamse eller Hulken.

Mer rörelseglädje (och mer muskler åt alla!) åt folket!

° ° °