Jakten mot toppen

Martin Forsmark var i höstas på vippen att slå självaste Johannes Årsjö i kampen om titeln som Sveriges Starkaste Man. Nu tar Martin nya tag mot världstoppen och förbereder sig som bäst inför den stundande säsongen. Lättare och därmed snabbare än någonsin.

undefined
Med 2017 års tävlingsår, krönt av en fjärdeplats på Giants Live och med en säkrad biljett till Worlds Strongest Man i april lagt till handlingarna, råder nu en välförtjänt uppbyggnadsperiod för Martin Forsmark. Lugnet före stormen känns i luften när jag möter den alltid lika lugna och norrländskt återhållsamma polisen för att snacka om hans satsning mot pallplats i den absoluta världstoppen, om att få Årsjö att svettas och naturligtvis om att en träningskarriär inte står och faller med 250 gram kycklingfilé.
 

Berätta om din uppbyggnadsträning. Hur ser en typisk träningsvecka ut i dagsläget?

– Jag tränar i cykler om tre veckor där en är riktigt tung och de två andra är förberedande där jag jobbar med lättare vikter. Jag roterar de här tre veckorna och försöker lägga på mer vikt varje cykel. Nu när det är långt kvar till tävlingssäsong blir det betydligt mera högrepsträning och flera komplementövningar. En typisk träningsvecka under uppbyggnad går jag ner till tre pass i veckan där en dag är dedikerad till knäböj, en till pressar över huvudet och en till marklyft. Även om det är långt kvar börjar jag tänka till inför WSM (världens starkaste man) i april och börja vänja mig vid böjdräkt och knälindor på bendagen.

 

undefined
Tjoho.
Kör du någon grenträning nu?

– Det blir mer basövningar än strongman, visst kan jag slänga in ett grenpass på helgen då och då men finns inte tiden på grund av jobbet eller någonting annat så struntar jag i det nu och prioriterar återhämtning.

Det låter som att du inte behöver köra ett extra pass bara för att bevisa någonting för dig själv. Tre pass i veckan med en tydlig plan och inget pubertalt in i kaklet-tänk så långt ögat kan nå. Har din sansade approach bidragit till dina frekventa och rejäla framsteg de senaste tre åren? Eller vad är hemligheten?

– För det första gör jag skillnad på lågsäsong och tävlingssäsong. Tävlingshalvåret innebär en stress över att få in fler pass och att kvaliteten dessutom ska höjas för att det till sist ska mynna ut i en lyckad tävling. Så när Giants Live är över är det jätteskönt att låta det här halvåret som är uppbyggnadsfas vara en lugnare period där man kan hoppa över vissa pass och få ha lite ro i sinnet. På sikt ger det bättre utdelning när den hårda träningen drar igång igen. För det andra håller jag mig till mitt program, om jag skulle hålla på och ändra så kan jag inte veta vad som ger resultat och inte.

undefined
Exakt.
Just ditt sansade mindset som du både berättar om och utstrålar och som även har blivit lite av ditt signum… Har du alltid varit och tränat så eller har du lärt dig det med åren?

– Innan jag hade en lång skadeperiod (mellan 2006 och 2010) var det annorlunda. Jag gick all in varje pass. Du vet, det finns så mycket jargong på internet och i verkliga livet om "no pain - no gain” och det där snacket är bara skit. Vad som har hjälp mig framåt, jämfört med förut, då jag tränade för mycket och för ofta är färre övningar, kortare tid och fokuserar verkligen på huvudövningen. Den ska vara hård men komplement ska vara just komplement. Jag tycker att jag presterar bättre när jag avslutar och går hem även om jag teoretiskt sett hade kunnat köra på i en timme till. Det gör mig starkare och jag återhämtar mig bättre. Det är inte inte alltid den som tränar mest som blir bäst – ofta är det den som tränar smartast.

Jag tror att det är jättebra att du säger det. Många skulle nog vilja köra pedalen i metallen mest hela tiden...

– Ja, och det går inte för alla. Vi har så olika förutsättningar, är olika stora, återhämtar sig olika snabbt. Det är skillnad om man är ledig, pluggar eller jobbar och så vidare. Träningen måste anpassas efter livssituationen.

undefined

Om vi tar din egen vardag som exempel, du arbetar som polis och går olika skift. Därtill har du fru och barn där hemma. Inte världens mest regelbundna liv. Hur påverkar det din träning?

– Jag har bestämt mig för att det inte ska få påverka mig. Med det menar jag: självklart påverkar det mig, men jag tänker inte haka upp mig på att förutsättningarna måste vara perfekta för att jag ska kunna träna. Det kan ju hända i jobbet att man hamnar ute i skogen i sju timmar utan något att äta eller dricka, lite övertid på det och sedan är det träning på schemat. Ganska ofta blir det inte som jag tänkt eftersom det här jobbet inte garanterar några fasta tider, men jag kan ju inte hoppa över träningen för det utan då får jag åka dit, göra mitt bästa och försöka vara nöjd med det.

Där sätter du fingret på ytterligare en grej som alla där ute med optinoja nog behöver höra. Det går alltså att bli en av världens starkaste även om man inte få i sig 30 gram protein direkt efter träning?

undefined
Första smalbänkpasset på ett halvår.

– Precis sådär tänkte jag också mina första år inom styrketräningen. Jag oroade mig jättemycket över proteinintaget. Jag satt och läste på om hur många gram av det ena och det andra man skulle äta och följde råden slaviskt. Sedan testade jag en period att inte bry mig om det och resultatet blev: ingen skillnad på träningsresultaten. Numera resonerar jag att optinoja är spilld tid och jag tar det som det kommer istället, äter när jag är hungrig och när det passar. Ska man ha allting optimerat, vad händer då dagen du inte kan få det på ditt sätt? Jo, det kommer garanterat att spilla över negativ energi på träningen och och du kommer inte förstå att det är ditt mindset det är fel på, istället kommer du tro att det är för att du missat 200 gram kycklingfilé.

Låter som nybörjarmisstag att se detaljer framför helheten. Nuförtiden är du ju rutinerad och vis på alla sätt, men om vi kikar i backspegeln – Hur började allt, och hur tidigt insåg du att Strongman var grejen för dig?

– Styrketräningen var från början ett komplement till hockeyn som var min sport från att jag var tretton år tills jag var tjugo. Jag var stor och tung redan från början, vägde 107 kilo när jag var 15 bast. Man blir ingen bra spelare när man är så stor, men vi körde en del styrka också och jag märkte på gymmet att jag hade nytta av min storlek. För varje kilo jag gick upp fick jag tio kilo i styrkeökningar. Via gymmet i Söderhamn där jag bodde då kom jag i kontakt med en kille som heter Robert Brolin som var och är duktig inom styrketräningens alla områden och började köra grenträning med honom. Jag fastnade direkt, det var det bästa jag någonsin hade gjort. Fantastiskt kul!

undefined

Det är verkligen någonting alldeles särskilt, jag förstår att du blev kvar. I år fyller du tretton år som Strongman och är starkare än någonsin. Vad är dina mål för 2018?

– Första målet är att göra ett väldigt bra WSM och vara en av de som slåss om en finalplats. Andra målet ska vara att verkligen stressa Johannes på Sverigefinalen. Jag tänker ge honom en bra fight – han kommer att få svettas.

Att gå med stormsteg mot att bli en av världens bästa och samtidigt kunna lägga band på sig och låta uppbyggnaden vara just uppbyggnad är en konst i sig och Martin behärskar den till fullo.  Med sitt lugn, sitt fokus och förmågan att inte låta andras attityder spilla över på hans mindset är han en av de främsta utmanarna om titeln som Sveriges starkaste, ett löfte att räkna med.

undefined
I topp.

 undefined


Passionen Forsmark känner för sporten är omisskännlig. Det finns ett mycket enkelt skäl till att det blev just strongman och inte exempelvis styrkelyft, han älskar det. Att hans begåvning och fallenhet dessutom saknar motstycke behöver knappast nämnas. Har han några svagheter alls? Vilka är hans största styrkor? Martin Berättar:   

– Min största svaghet i sporten är att jag är lite långsam. Ett marklyft för mig tar ofta några sekunder medan det bara "smäller till” för en mer explosiv atlet som till exempel Johannes Årsjö. Det påverkar negativt i kastgrenar som till exempel kegtoss att inte kunna klippa till på en millisekund. Där är jag inte klippt och skuren rent fysiologiskt. Däremot är jag uthållig som få, jag har väldigt bra syreupptagningsförmåga. Det betyder att när det kommer pressar eller marklyft för reps kan jag mata ut väldigt många repetitioner nära mitt max.  

En vanlig fördom om Strongman är ju annars att de gubbarna inte har något flås, jag har också trott det ändå tills jag provade själv. Tji fick jag. Här får jag medhåll, kondition är enligt Forsmark en underskattad egenskap...

– Absolut, man behöver vara väldigt uthållig. Alla i toppen har bra, grenspecifik kondition. Du ska kunna gå från noll till hundra på kort tid och sedan hålla dig på 95% av maxpuls hyfsat länge. I grenar som loading blir det extra tydligt. En bra Strongman har bra kondition.

Har du någon favoritgren? Någon som inte faller dig lika mycket i smaken?

– Atlasstenar. Den kräver liksom en kombination av allt, du behöver vara smidig, teknisk, råstark och uthållig. Visuellt är den helt oslagbar. Conans Circle är för jävlig, den gör bara ont, men man kan inte tänka att man hatar en gren, man måste lära sig att gå in med inställningen att alla grenar är kul.

undefined
Kul kulor. 

Hisspitcha Strongman! Vad skulle du säga att "grejen” med sporten är till en som aldrig hört talas om den?

– Det kanske låter flummigt men grejen är att få utlopp för det mest primitiva i oss. Jag tror att det finns ett behov djupt rotat inom oss att få... kämpa. Lyfta tunga saker, ta ut sig till max och sedan få belöningen som kroppen ger en i form av ett välbefinnande efteråt. Det är fantastiskt. Vissa har större behov av det här än andra men jag tror alla har åtminstone lite av den varan. Vi är ju skapta för att kroppen ska arbeta. Låter man det primitiva få komma ut får man någonting så mycket större tillbaka. Belöningen finns ju i alla sporter men jag tror att du får lite mer i Strongman, och kanske i CrossFit, där man också utsätter kroppen för extrema påfrestningar, fast på ett lite annat sätt. Fast det brukar inte vara så populärt att jämföra de två [skratt].

Hur ser du på nyrekrytering? Kan alla träna strongman? Hur ska man som ny våga närma sig sporten?

– Alla kan inte tävla i strongman men alla kan träna strongman. För att bli bra måste man ha de rätta genetiska föutsättningarna. Nästan alla kan dock ha stor glädje av att prova. Bara att våga göra någonting som du aldrig har gjort förut kommer att stärka dig. Det vi gör ger ju en styrka som på ett konkret sätt är funktionell i vardagen, det har alla nytta av. Det enda du behöver tänka på är att anpassa vikterna, det ska vara riktigt tungt men då menas tungt för dig. Vad någon annan lyfter är inte viktigt för din träning.Det behöver inte heller vara komplicerat. Många av de typiska grenarna går att simulera på ett vanligt gym. Farmers Walk kan du gå med hantlar, viktplattor kan bindas ihop för att bli ungefär lika stort och tungt som en atlassten och en skivstång kan med fördel agera ok. Det kan vara bra att veta då få gym har grenspecifik utrustning, Crossfit-gym brukar vara bäst rent utrustningsmässigt. Om man hör av sig till ett Strongmangym och vill komma dit och prova kommer de högt troligt ta emot dig med öppna armar.

Det är min erfarenhet också, strongman är bjussiga och brinner för att få visa sin sport för världen. Jag vet inte om det är för att den har legat lite i skymundan så länge, men det är alltid glada miner när man kommer som ny och oerfaren och visar intresse, även om man är lika klent limmad i fogarna som undertecknad. Hur upplever du strongman-communityt?

undefined

– Vi är väl en prestigelös samling gubbar och några enstaka gummor som gör vårt bästa för att prestera bra. Klart att alla vill vinna och det finns en rivalitet men så fort tävlingen är över är vi ett stort kompisgäng med ett gemensamt intresse. Vi tränar tillsammans och har kul ihop.

Vad tror du om strongmansportens framtid?

– Jag ser ljust på framtiden. Min uppfattning är att det växer, både tävlingssidan och träningsformen. Då själva toppen kräver extrema genetiska förutsättningar kommer sporten fortsatt vara relativt liten men vi kommer få större publik och även många fler tävlande i de de lägre viktklasserna (-105 kilo och -90 på herrsidan). Damsidan kommer att växa den med vilket är himla roligt. Det kommer förhoppningsvis inte finnas några hinder i framtiden för att tävla i exempelvis CrossFit eller Bikini Fitness samtidigt som man kör Strongwoman i 63-kilosklassen. På senaste upplagan av Tyngre Classic fick vi en försmak på vad som förhoppningsvis komma skall i och med deras Strongwoman Challenge. Det är jag säker på.

Goda nyheter för oss alla! Bara att sätta igång, så avslutningsvis undrar jag: vad är ditt bästa tips till den som vill prova på strongman?

– Tänk inte på vikten! Tänk inte “oj oj oj det här är xx kilo, hur ska det gå?”. Försök strunta i siffrorna och våga testa! Gå in för uppgiften förutsättningslöst - gå sedan hem och stolt över dig själv. Du klarar garanterat mer än du tror!

undefined
Martin från Sveriges Starkaste Man-finalen 2017.
Ingen kunde ha sagt det bättre än Martin. Strongman är en helt unik träningsform. När du upptäcker att du kan gå med din egen kroppsvikt i varje hand är det som balsam, inte för händerna men för självförtroendet. Efter det här är jag snudd på barnsligt glad och redigt sugen på att gå med ok, lyfta maxtungt, göra det som krävs för att få känna den där urkraften helt enkelt. Jag tror starkt och innerligt 
att 2018 blir året då många vågar lyfta sin första sten och att Martins Forsmarks stjärna stiger högre än någonsin. Strongman är en sport värdig både finrum och stjärnglans – och den är här för att stanna.

undefined

FAKTA

Ålder: 34 år
Familj: Frun Mikaela och barnen Lisa 5 år och Otto 4 år
Yrke: Polis
Tränar på: Gävle Kraftsportklubb  
Intressen utöver träning: musik, finns det tid spelar jag gitarr.
Meriter:5 ggr Sveriges näst starkaste man. Deltagit i Världens Starkaste Man 2015.
Tips: Facebookgruppen Strongman i Sverige för info om tävlingar, uppsökande av strongmangym nära dig mm. 

undefined


Taggar: FEATURE , STRONGMAN