Nyårslöften

Krönikören Sebastian Avindell lovar att lova mer. Men kanske inte mellan jul och nyår.

Med det nya året stampande ute i farstun inträffar, säkert som amen i kyrkan, ett par saker med oss människor. För det första tappar de flesta av oss fullständigt fattningen vad gäller konsumtion och mat. Vi köper grejor till oss själva och till våra nära och kära som två dagar efter julafton läggs längst in i ett skåp. för att glömmas bort. Mat äter vi, tillsammans med obskyra mängder godis och choklad, som om en zombieapokalyps stod för dörren, med tillhörande svält, mord och elände. Liksom bäst att passa på att äta alla praliner i det understa lagret på Alladin-asken, medan tid äro. Med eller utan trillingnöt, skall tilläggas.

Undergång eller inte, men någonstans i mellandagarna brukar ytterligare en idé infinna sig. Kanske är det just på grund av allt frosseri som tanken om att "komma i form! På riktigt!" sakta materialiserar sig i var persons julmuststinna hjärna. Måhända är det den kittlande känslan av att ett nytt år snart kommer vara här, vilket ger känslan av att allt minsann är möjligt. Oavsett vilket, så brukar det i dessa dagar börja smidas nyårslöften. Och inte helt sällan berör de just träning. Att komma i form. Att få mer muskler. Det är givetvis befriande att tänka, att när nästa år står för dörren, så ska motivationen automatiskt komma. Man är redo att bli en atlet a la Gunde Svan eller Alex "Gammal är äldst" Danielsson. Ivrigt rycker man till sig underställ, gymhandskar och nya gympaskor på julrean. Käkar lite extra skumtomtar, för snart är man ju igång med minst fyra pass i veckan, och vad kommer då de där extra kalorierna göra för skada? Ingen!

avindell1.jpg
Hörru! Jag såg faktiskt smithmaskinen först!

Vi som har tränat på gym ett tag vet vad som väntar efter nyår. Allt eftersom året går, tunnas skaran långsamt ut. En del ihärdiga filurer hänger kvar till strax innan sommaren, men då semestern är slut, är allt som vanligt igen. Samma killar och tjejer att nicka åt. Annat var det första veckan i januari. Gymmet överbefolkades likt Noaks ark, och inte en hantel, bänk eller maskin fanns att finna. Gainomaxen i kylen var ständigt slut, papperskorgen bågnade av urdruckna NOCCO-burkar. Att träna något extra ledarlett pass var bara att glömma. Det var fullbokat fram till början på april. Jag tycker mig uppleva att denna anstormning skapar två läger hos oss som tränar året om. En del tycker det är rätt kul med lite nya ansikten på gymmet, och att folk rör på sig. De andra blir mest galna och kan inte vänta på att sommaren ska komma, så allt kan bli som vanligt igen.

Jag om någon tycker om när det är tomt på gymmet. Men, jag tycker också att det är hemskt tråkigt att se människor misslyckas. Därför kommer här en liten uppmaning till alla er, som redan sitter och tänker på skumtomtar, trillingnötter och nya spandexbrallor: lova inte för mycket! Vill du ta tag i din hälsa och börja träna, oavsett vad det nu må vara för träningsform, så är det fantastiskt! Kör hårt! Men, sätt inte upp orealistiska mål. Jag förstår (jag har själv fallit i samma fälla) att det i skenet från brasan och med en julöl eller två innanför västen, känns som du är både Stålmannen, Wonder Woman eller Hulken. Du har ju dessutom fyndat en hel uppsjö med nya träningsgrejor. En sådan där PWO har du beställt med. Inget kan gå fel! Men tyvärr gör det ju ofta det, ändå. Och jag tror svaret ligger i för höga förväntningar och just målsättningen. Jag menar, tänk såhär: du har satt som nyårslöfte att träna fem dagar i veckan. Men redan första veckan i februari gör du "bara" fyra. Veckan därpå tre. Och istället för att tänka "vad bra jag är, jag har tränat tre gånger denna vecka!", tänker du med skuldkänslor tillbaka på det där heliga löftet om mindre skumtomtar och träning fem gånger i veckan du avlade kring nyåret. Känns fenomenet igen?

Så. Inför det nya året: bestäm dig för att träna. Punkt och slut där. Spinn inte vidare på det löftet. Nöj dig med den tanken. Bestäm inte volym, antal pass eller mil att springa varje vecka. För, har du inte som vana att röra på dig så räcker det gott med att du börjar så smått. Vill du mosa på som en dåre, jamen gör då det framåt sommaren. Skynda långsamt! Låt inte de som himlat med ögonen när du högtidligt, fem minuter innan klockan slog tolv på nyårsafton, steg upp på matsalsbordet för att avkunna ditt löfte få rätt. Låt istället det här bli året när du lovar att träna. Inget mer.

avindell2.jpg

Mer styrketräning (och skumtomtar) åt folket!


***