#självbild

En god självbild är en bra start för att inte sabba någon annans.

undefined

Det är svårt att undgå fåfängan för oss som ägnar mycket tid åt träning. Särskilt vi som begår styrketräning påverkar i allmänhet våra kroppars utseende dramatiskt, även om vi tränar främst för prestation. I många fall förändras kroppen till vad vi uppfattar som bättre än utgångsläget. Det vore därför lögnaktigt av mig att påstå att jag inte bryr mig, och ännu mer falskt att påstå att jag trivs med min kropp i alla lägen. Som om gymmet inte räckte som spelplan för jämförelser av utseende och prestation så finns Instagram för att ständigt påminna oss med ändlösa kvantiteter av högpresterande skönheter vars avsändare bara väntar på likes och hejarop. Vad gör denna ständiga exponering med oss? 

I en studie från UK’s Royal Society For Public Health som gjorts i syfte att höja medvetenheten om hälsa hos Storbritanniens ungdomar har 1500 unga mellan 14 och 24 år fått svara på frågor om hur de upplever att deras psykiska hälsa påverkas av användandet av de sociala medierna Instagram, Snapchat, Twitter, Youtube och Facebook.

Resultatet pekar på både positiva och negativa effekter. Till de positiva effekterna kan räknas:

  • Tillgång till information (fakta, evenemang med mera)

  • Identitetsskapande

  • Gemenskap och tillhörighet

  • Känslomässigt stöd

  • Relationsskapande

Av de negativa effekterna var de vanligast förekommande:

  • Negativ kroppsuppfattning

  • Ångest

  • Depression

  • Nätmobbning

  • Rädsla för att missa någonting viktigt

Svarsfrekvensen på de positiva och negativa effekterna jämfördes mot varandra och man såg då att ett högt användande av alla sociala medier förutom Youtube hade en negativ nettoeffekt på det psykiska måendet hos respondenterna.

Instagram framför allt för uppkomsten av negativ självbild och känslan av att inte duga. Många uppgav att de kände oro och ångest av att ständigt exponeras för "idealkroppen". I åldersgruppen 18-24 år uppgav 70% av ungdomarna att de antingen hade funderat på, eller redan genomfört en eller flera skönhetsoperationer. Vanligaste anledningen var "för att se bättre ut på bild". Missnöje över kroppen är vanligt hos unga men inte riskfritt. I kombination med restriktivt ätande kan det i värsta fall leda till ätstörningar, i fitnessvärlden snackar vi primärt då om Ortorexia Athletica. 

Vi ska uppehålla oss vid instagram en stund då det utan motstånd torde vara träningsvärldens främsta sociala medium. Vi som är tillräckligt gamla för att komma ihåg när kändisskap var få förunnat och skvallertidningar var the shit, minns också med all säkerhet kontrasten mellan paparazzifoton, tagna i smyg av Nikon-entreprenörer som skrattade hela vägen till banken när de kammade in förtjänsten från bilderna som visade hur celebriteterna egentligen såg ut. En smutsig business kan tyckas men nog var vi lika goda kålsupare som lite smått nöjda konstaterade att Britney Spears faktiskt också var mänsklig innan vi bläddrade vidare.

Idag är kändisskap en mer lättillgänglig och förhandlingsbar term. Nu kan du och jag med utrustning som Rihannas och Selena Gomez (Mest troligt iPhone + siffra) själva skapa en fernissa av konstant skönhet.

Låt oss vara ärliga, en pappkartong kan göras attraktiv med tillräckligt mycket filter, skuggor, kontrast och skärpa och alla vet att det är på låtsas. Samtidigt är det lite som med wrestling. Alla vet att det är fejk, men vi accepterar det som en slags sanning.

Så anpassar vi oss till att alltid vara on point, åtminstone det vi visar upp, vilket för de flesta är det mesta. Föga förvånande medföljer stress i varierande grad.

"Alla har ett eget val. Du måste faktiskt inte följa. Sluta vara så kränkt! Får man inte ens vara stolt över sin deff/viktnedgång/whatever i det här jävla landet eller?!…"

… Nej, det går väl för all del utmärkt att flytta ut i skogen, laga mat på spritkök och kommunicera medelst röksignaler? Eller inte. Alla kommer att behöva interagera via sociala medier förr eller senare. I de flesta fall förr, i ung ålder långt innan reflektion och analys är vardagsmat i ens liv. Utan verktyg för att hantera alla intryck får dessa givetvis konsekvenser. Det är hög tid att aktualisera hur sociala medier kan förbättras.

I undersökningen frågade man intervjuobjekten om deras syn på vad man från forskarnas sida ansåg som tänkbara åtgärder. Följande förslag fick alla starkt stöd. Som minst 68% av de tillfrågade ställde sig positiva till: 

  • Smart mjukvara som ger "varningar" när en användare använt sociala medier en viss tid och kan lokalisera överanvändande. Som tillägg tänker man att programmet på ett diskret sätt ska informera om hur man kan få hjälp med överanvändande.

  • Distribuering av mera samhällsinformation om sociala medier, generellt på befolkningsnivå.

  • Ökad utbildning i skolor om tillförlitliga källor samt källkritik. Här föreslås även ett nytt skolämne som skulle kallas "Personal, social and health education" där eleverna får kunskap om internet och sociala medier i förhållande till samhälle, hälsa och psykologi. Rent allmänt bör skolan bli bättre på att hålla elever och inte minst personal "up to date".

  • Att sociala medier markerar när en bild har manipulerats. Företag som vill publicera reklam via sociala medier skriver på ett avtal gällande etiska aspekter av detta.

Punkterna verkar enligt mig intressanta och relevanta. Hur allt är tänkt organiseras och verkställas i praktiken besvaras dock inte i rapporten. Självklart rör det sig om ett hästjobb som lär bli resurskrävande och mer forskning behövs (den har ni aldrig hört förut va?). Detta gällde som sagt Storbritannien, men behovet av liknande initiativ finns såklart i andra länder.

Tills vidare får vi nöja oss med att belysa, reflektera och diskutera själva. Inom fitness ser jag bland annat att det blir vanligare med bilder där vältränade användare visar upp sin kropp flexad versus avslappnad och många väljer att visa när de presterar snarare än poserar på träning, vilket oftast innebär mer grimaser och mindre sängkammarblick.

Vi ser även motreaktioner i form av hashtags som #selfacceptance och #bodypositivity där kroppar av olika slag visas upp – inte som avskräckande exempel utan som kroppar i mängden. För hör och häpna, alla är inte perfekta enligt idealet. Faktum är att ingen är det.

I fitnessvärlden rasar många över de sistnämnda. Som om att den försvinnande lilla minoritet som visar imperfektion på bild skulle kunna vara ett hot mot folkhälsan. I don’t think so. Som mest är bilderna ett hot mot rådande konsensus. För let’s face it, det allra mesta på Insta går ut på att se så snyggt och perfekt ut som möjligt. Om något är väl de visuella ifrågasättanden vi ser ett fullt rimligt avbrott från de orimliga ideal som sprids på Insta, med tanke på att det faktiskt är det sociala media som får oss att må sämst. 

Sociala medier har så mycket goda egenskaper. Fram för mer kunskap om hur vi maximerar dessa och minimerar de negativa sidornas inverkan. Medvetenhet om vad som är på riktigt och på låtsas är en bra grund för en god självbild. En god självbild är en bra start för att inte sabba någon annans. Summa summarum; den gyllene regeln gäller alltjämt. Med viss förstärkning av forskning, utbildning och teknologi kan klimatet på sociala medier förhoppningsvis bli jämnare framöver.

undefined

Taggar: KRÖNIKA , SJÄLVBILD , lorena