Släpp mobilen

Avindell tipsar om en sak, en väldigt enkel sak, när allt kommer omkring: Ha tråkigt.

undefinedRubriken kan tyckas vara lite av en paradox, eftersom de flesta av er läser denna text på just mobilen. Således föreslår jag att ni först läser klart och sen lägger undan telefonen. För jag tror det är dags att vi alla ser över hur mycket vi sitter lutade över våra smartphones. 

Jag har med säkerhet redan retat upp en hel del människor, bara titeln ovan räcker nog för att få blodet att koka på flertalet individer. De tycker jag är en teknikhatande stofil, en surgubbe som inte förstår och så vidare. Gubbe eller inte, bara att den initiala reaktionen är ilska när någon nämner att mobilen kanske bör läggas undan får i alla fall mig att tro att jag är något på spåren. Som när du försöker lära ett barn att sluta med napp. 

Såklart finns det goda ting med telefoner, de tror jag inte jag behöver räkna upp. Men, när jag för ett par dagar sedan befann mig på en restaurang och observerade människorna där blev jag faktiskt en aning rädd. Överallt satt sällskap lutade över sina mobiler. Pratade inte med varandra, bara scrollade med fingret likt zombies. Och vart man än går är situationen den samma. På fotbollsträningar för barn – föräldrar lutade över telefoner. I lekparken – barn som glatt ropar på uppmärksamhet som bara får hummanden som svar, eftersom pappa eller mamma måste kolla Facebook för tjugonde gången denna dag. 

Samma sak ser jag när jag tränar. Jag törs nog säga att setvilan har ökat markant sedan de smarta telefonerna gjorde entré. Hela Instagram ska scrollas igenom i pausen mellan repsen och plötsligt har det gått sju minuter och kroppen har helt glömt vad den höll på med. Krasst är det faktiskt som såhär, varje gång du pillar med din mobil så belönar hjärnan dig med att utsöndra må-bra-hormoner. För, en hjärna vill stimuleras, den vill inte ha tråkigt. Problemet är bara att den effekten är kortvarig, vilket gör att hjärnan snart vill ha mer. Och den vänjer sig fort, precis som med alla sorters missbruk. Tänk efter, hur många gånger har du inte fastnat i en loop av att kolla instagram-facebook-twitter-mail för att sedan bara börja om från början igen, trots att du vet att inget nytt har hänt på två minuter. Ändå måste du kolla. 

Jag vet, för jag är stundvis inne i samma beteende. Men, jag tror det här är något vi alla måste se över. För våra barns, våra vänners men kanske framförallt för vår egen skull. Vi har blivit en generation av mobilberoende, hjärndöda bleka kopior av människor. Som aldrig befinner sig i nuet, utan hela tiden måste få vår kick av telefonen. Vad sätter det egentligen för standard för våra ungdomar? Har du varit på en skolgård på länge? Om inte, passa på och kika efter. Ungar gör inte som man säger, de gör som vi gör. 

Varför är det här ett problem då, undrar du? Internet är ju fantastiskt, mobilen är ett ovärderligt hjälpmedel! Ja. Det håller jag med om. Men betyder det att den ska nyttjas dygnets alla timmar? Betyder det att vi ska prata med alla andra, när vi faktiskt har en fysisk person framför oss? Ponera att du är och fikar med en vän, för femton år sedan. Mitt i samtalet reser sig plötsligt ditt sällskap och går till en telefonkiosk för att ringa en annan vän. Inte för att prata om något akut, nej bara för att snacka skit. Hur märkligt skulle inte det te sig? Precis. Ändå är det precis såhär vi alla gör idag. Vi överstimulerar våra hjärnor med en aldrig sinande loop av synliga intryck från telefonen. 

Men, det här var väl inte med träning att göra, suckar du uppgivet för dig själv. Jo, det har det. Som ovan nämnt är det nog många som tillbringar mer tid över luren på gymmet, än jobbande med stålet. Klart man ska få filma sitt marklyft och ta en selfie, men är det verkligen det vi spenderat mest tid på? Dessutom ligger många av oss med mobilen tryckt mot näsan när vi egentligen ska sova – vad gör det med vår hjärna? Vår sömnkvalitet? 

Jag vill tipsa om en sak, en väldigt enkel sak när allt kommer omkring. Ha tråkigt. Så fort du får en stund över till eftertanke behöver inte telefonen åka fram. Att bara stirra ut i tomma intet kan vara alldeles fantastisk avkoppling. Precis som att prata med vännen som sitter mitt emot dig kan vara, istället för att försöka ha ett samtal med både denne och tre till i Messenger

Ni får gärna kalla mig tråkig. Gammal och teknikfientlig. Men, handen på hjärtat (precis, släpp telefonen!) använder du inte telefonen lite väl mycket? Skulle du inte kunna lägga undan den i alla fall en stund någon gång då och då?

Det tror jag att du skulle kunna. Och jag tror att både du, dina vänner, din partner och dina gainz skulle må bra av det. 

Mer rörelseglädje åt folket!

undefined

Taggar: KRÖNIKA , LIVSSTIL , AVINDELL