Som vi såg det

Tyngre om förbedömningen på Mr Olympia.

Betydligt snabbare än man hade önskat var den så över – förbedömningen till årets Mr Olympia. Ett 17 man starkt startfält tog sig upp på scenen, där våra vaksamma ögon 1 utsatte dem alla för grundlig granskning och obönhörlig sortering in i en av följande fyra kategorier:

Bättre än väntat
Sämre än väntat
Precis som väntat
Gäspigt som väntat 

Notera att än så länge är tävlingen för de allra främsta bara halvvägs över. Trots det är det vi sett hittills så pass vägledande att vi redan nu kan göra vissa förutsägelser.

BÄTTRE ÄN VÄNTAT
Branch Warren – i betydligt bättre form än sist, och med massor av kött och med en midja som kändes allt annat än blockig. Framifrån är han oerhört imponerande, men över ryggen är det som att det konstant ligger ett isterlager vilket döljer alla detaljer väldigt effektivt. Trots det ett fall framåt. Min gissning: plats 7.

Shawn Rhoden – sinnessjuk ratio mellan midja och lår. Enormt snitsig i vissa poser. Vid, men platt och nästan endimensionell, ungefär som en hockeyspelsgubbe 2. Inte lika hård som han har varit tidigare, i vart fall initialt. Växte dock allt mer under förbedömningen i takt med att han blev torrare. Min gissning: plats 3.

William Bonac – har absolut inget i toppstriden att göra, men levererade en riktigt kompetent fysik i väldigt presentabel form. Min gissning: utanför topp tio.

Mamdouh ”Big Ramy” Elssbiay – ”It’s alive!” Han är ett veritabelt monster, på flera sätt. Störst och tyngst av dem alla, och det med marginal. Svinbra framifrån, aningen mer anonym med ryggen främst. Detaljer och muskelkvalitet saknas ännu, men det kommer. Killen är väl, vad, typ 19 3? Min gissning: plats 6.

Juan Morel – Smärt är kanske inte ett bra omdöme i byggning men i Juans fall är det faktiskt så. Riktigt balanserad och fin fysik i bra form. Skarpt och fint totalpaket. Min gissning: precis utanför topp 10.

Victor Martinez – väldigt fina linjer, som vanligt. Kanske aningen liten mot när han var som bäst, men ändå i balanserad och fin form. Bra hårdhet (för att vara Victor), och som alltid bländande att se. Min gissning: plats 8. 

SÄMRE ÄN VÄNTAT
Phil Heath
– fortfarande bäst i fältet, men inte riktigt lika skarp som ifjol. Underbara detaljer och ett par armar från en annan värld. Skulle tjäna på att vara lite mer upprätt i sidoposerna. Speciellt vid sidan av Kai. Plus för att han höll sig cool när Kai försökte sprätta lite. Minus för en ful tävlingsfärg. Min gissning: solklar etta. 

Dennis Wolf – riktigt skarp, det måste man ge honom. Dock kändes han lite tunn på överkroppen, varför han helt plötsligt blev lite lång i snittet. I fjol och även i våras, på Arnold, var han betydligt fylligare, som då gjorde att han dwarfade i princip alla andra. Min gissning: plats 4.

PRECIS SOM VÄNTAT
Kai Greene
– stor, så ofantligt stor, att man nästan baxnar. Att han trots det är så pass rörlig i sin posering är inget mindre än ett underverk. Men han var inte i den formen han behöver vara för att slå mästaren. Tyckte dock att han blev aningen skarpare under ronden, och det ska bli spännande att se honom imorgon. Hans dubbel biceps bakifrån är sinnes, likaså hans side chest. Kai såg väldigt aggressiv ut, både på presskonferensen i torsdags och här under förbedömningen. Höll på att flyga på Phil ordentligt ett tag där, och det kändes kaotiskt. Domarna skrek i micken, scenmästaren 4 fick handgripligen skilja Kai från Phil, och stoppade då in Dennis Wolf mellan dem. Galet. Och hur bra Kai än är på att posera så måste någon säga åt honom att sluta göra most muscular som han gör den. Hans sämsta pose, helt klart. Min gissning: plats 2.

Dexter Jackson – riktigt packad och fyllig och med sin karakteristiska form, med massvis av fina cuts. Han gör ingen besviken genom att komma in så här ultrapolerad, men han får heller inga ögonbryn att höjas. Förbaskat bra, precis som väntat. Min gissning: plats 5.

Steve Kuclo – reslig och vid. Bra axlar, riktigt bra ben och vader, och maffiga armar. Kunde varit torrare, och lite fylligare. Tyckte ändå han tog för sig bra. Min gissning: plats 9.

Johnny Jackson – hans pecs skulle man kunna skriva en visa om. Nä fan, en riktig brottarhit som tar sig upp på alla världens topplistor, och som drar in STIM-pengar i multum. Synd att man är helt omusikalisk. SATAN SÅNA PECS 5! Även ryggen är bestialisk och oerhört imponerande. Synd då att benen är mer mänskliga, näsan lite gubbiga. De har ju inte blivit större med åren, vilket också gäller de i sammanhanget ganska usla vaderna. Men en cool kille. Min gissning: strax efter plats 10.

Roelly Winklaar – trots rätt låga förväntningar så var jag besviken. Inte på volymen (han är sjukt stor), framför allt inte över armarna (däng!), men formen var inte alls med. Såg oinspirerad ut när han fattade att han inte var med i toppen. Och det är ju så där halvbegåvat. Min gissning: plats 10.

GÄSPIGT SOM VÄNTAT
Fred Smalls
– snygga linjer, smal midja och vid rygg. Kunde varit torrare och dessutom haft mer tjocklek. Min gissning: utanför topp 10.

Ibrahim Sami Fahim – gör en bra start i sin proffsdebut (vann Amateure Olympia tidigare och blev då kvalificerad hit). Bra, snygg fysik. Men för liten på den här nivån. Min gissning: utanför topp 10, mot botten.

Jonathan Delarosa – ganska liten, nästan satt, men ändå bred som en glassbox. Köttig rent generellt, men i för dålig form. Min gissning: utanför topp 10.

Jojo Ntiforo – Visst, snygg fysik i bra form. Men det här är Mr Olympia. Då krävs det mer. Som hamstrings också till exempel. Min gissning: sist.

***

Skissad resultatlista blir därmed:

  1. Phil Heath
  2. Kai Greene
  3. Shawn Rhoden
  4. Dennis Wolf
  5. Dexter Jackson
  6. Mamdouh ”Big Ramy” Elssbiay 
  7. Branch Warren
  8. Victor Martinez
  9. Steve Kuclo
  10. Roelly Winklaar
  11. Juan Morel
  12. Johnny Jackson
  13. Fred Smalls
  14. William Bonac
  15. Jonathan Delarosa
  16. Ibrahim Sami Fahim
  17. Jojo Ntiforo

***

Speciella omnämnanden:
Stort grattis till Iris Kyle, som vann sin 10:e (!) Ms Olympia!
Grattis till Ashley Kaltwasser, som blev den förste att vinna två Bikini Olympia i rad 6.
Varmt farväl till Adela Garcia, som på scenen – utanför tävlan – tackade för sig för gott.

Spännande finaler i morgon. Ses igen då!

Foto lånat av flexonline.com

***

  1. Denna gång placerade framför den eminenta webstreamen som bodybuilding.com tillhandahöll.
  2. Originalet, i platt plåt.
  3. Han är faktiskt, tro det eller ej, 29 år gammal.
  4. För övrigt Lee Haneys gamla träningspolare Ty ”Ropeman” Felder.
  5. Hör du refrängen? ”Damn those pecs! Damn those pecs!” Hör du? Dansar du? Sjunger du med?
  6. Hade jag varit från Göteborg så skulle jag sannolikt ha använt gagget om att det inte direkt kom som en kalldusch. Men, nej.