Total energiförbrukning – ökar den om du promenerar lite mer?

Ny studie utmanar tidigare slutsatser. Men går det verkligen att lita på våra mest populära aktivitetsmätare?

För lite drygt ett halvår sen skrev jag en artikel här på Tyngre med titeln: Mer träning utan högre energiförbrukning. I den artikeln berättade jag om en hypotes framtagen av ett gäng forskare där de med hjälp av dels äldre data, men framför allt nyinsamlad data från fem olika platser på jorden, visat att människors totala energiförbrukning inte stämmer särskilt väl överens med hur mycket de faktiskt tränar eller motionerar.

De tog istället fram en modell för energiförbrukning som ser ut enligt nedan där folk som rör sig måttligt har i princip samma totala energiförbrukning som personer som rör på sig mer.

undefined
För att uttrycka det väldigt kort så föreslog dessa forskare att människors energiförbrukning verkar styrd för att hamna på ungefär samma nivå oavsett hur mycket en person rör sig i form av mer regelrätt fysisk aktivitet likt träning, promenader och liknande.

De föreslog istället att en person som rör på sig mer genom att till exempel promenera en timme om dagen omedvetet sen kommer att röra på sig mindre under resten av dagen för att slutligen hamna på ungefär samma totala energiförbrukning som de hade gjort även om de inte genomfört den där promenaden.

Den här hypotesen var inte ny eller revolutionerande, det är sällan verkliga vetenskapliga hypoteser, utan det som var nytt var egentligen att man la fram det hela mer konkret med en tydligt beskriven modell samt att man hade ganska imponerande nyinsamlad data som gav stöd till det man presenterade.

Personligen tycker jag att evidensen för den här hypotesen är ganska övertygande men om vi ska använda en liknelse som vi ofta nyttjar i Tyngre Träningssnack så är det ett resultat som jag skulle vara villig att satsa lite pengar på att det stämmer – men jag hade aldrig vågat satsa allt jag äger.

För några veckor sen publicerades däremot en studie med titeln Testing the activitystat hypothesis: a randomised controlled trial vars titel får det att verka som att den här studien ämnade att undersöka precis det jag har tagit upp här ovanför. Jag blev nyfiken och tittade på studiens abstrakt och jag fann då att slutsatsen i den här studien är att man inte kunde finna några bevis alls för att vi skulle kompensera för mer träning genom att röra på oss mindre senare.

Hur ska man få ihop de här två studiernas resultat?

En ytlig granskning av abstraktet till den första studien som jag skrev om tillsammans med den här nya studien gör en garanterat förvirrad. Jag blev själv konfunderad till vad det kunde vara som ligger bakom att två till synes väl utförda studier verkar komma fram till olika resultat.

Det man har gjort i den senaste av de två studierna är att man har tagit ett gäng personer och sen delat in dem i tre olika grupper, där en grupp inte förändrade någonting medan de två andra grupperna började att öka sin fysiska aktivitet. Målet var att den ena gruppen skulle utföra 150 minuter fysisk aktivitet i veckan medan den andra gruppen skulle utföra 300 minuter i veckan. Den ökade aktiviteten uppnådde deltagarna genom att de fick gå på övervakade gruppträningspass.

Samtliga tre grupper fick sen genomgå en mätning av deras energiförbrukning i vila samtidigt som de även fick bära en accelerometer för att få ett objektivt mått på hur mycket de rörde på sig. En accelerometer är i princip en mer avancerad stegräknare. Det finns många produkter av den här typen på marknaden idag och vanligen handlar det om en klocka eller någon typ av armband som du bär på handleden när det är vanliga konsumentprodukter. Idag har även i princip alla moderna telefoner en sådan inbyggd. Fördelen med att bära den i form av en klocka eller liknande är dock att folk har på sig den hela tiden medan många ofta lägger ifrån sig sina mobiler då och då.

Resultatet i den här nya studien blev, som jag redan nämnt, att man inte såg någon kompensation hos personerna som började motionera mer. Deras energiförbrukning i vila förblev som den var innan och även deras fysiska aktivitet som uppmättes med en accelerometer förblev den samma utöver den extra träningen. Så deltagarna i gruppen som skulle utföra 150 minuter fysisk aktivitet ”extra” började alltså inte röra på sig mindre under resten av dagen när man tittade på vad accelerometern sa.

Problemet är troligen att en accelerometer inte mäter allt

Hur kan man då få ihop det här resultat med modellen ovan och den tidigare studien jag skrivit om? Svaret ligger i mätmetoden som användes i den här nya studien. Faktum är att den förra studien jag skrev om nämner just det här ”problemet” i deras introduktion. I studier där man mäter energiförbrukning från rörelse med hjälp av accelerometrar så verkar mer rörelse ge ökad energiförbrukning men i andra studier där man mäter total energiförbrukning med andra metoder så som doubly labeled water så finns sker inte samma sak.

Det var faktiskt i princip det man jämförde i den studien. Deltagarna där fick nämligen både bära en accelerometer och sen fick de sin totala energiförbrukning mätt med doubly labeled water och resultatet visade att trots att vissa personer visade högre värden när man tittade på accelerometern så var deras totala energiförbrukning över dagen inte högre.

Kompensationen som verkar ske efter att du tränat som påverkar din energiförbrukning verkar med andra ord främst vara kompensationer som du inte mäter med de accelerometrar som finns på marknaden idag.

Summering – det här är ett problem för alla aktivitetsmätare

Det här är typexemplet på något som skulle kunna ge två helt motstridig rubriker i vanliga media. Forskarna till den första studien skickar ut en pressrelease för att berätta vad de bevisat och sen skickar den andra forskargruppen ut en annan som verkar säga precis motsatsen. Om du däremot verkligen läser de två studierna så finner du ganska snabbt vad som troligen skiljer studierna åt och som kan förklara de skilda resultaten.

Den här nyare studien är verkligen väl genomförd ur alla aspekter förutom att man just inte har mätt total energiförbrukning utan man har antagit att om det sker en kompensation i energiförbrukning så skulle den visa sig i mätningarna med accelerometer. Detta är dock ett antaganden som den tidigare studien ifrågasatt och även visat på data som stödjer det.

Planerna för den här nya studien började redan 2011 och forskarna har varit så duktiga så de publicerat metoddelen och hur de tänkt gå tillväga i en text 2012 vilket är väldigt bra. Det här innebär också att de helt enkelt inte kan ha känt till det som jag tar upp i den här texten nu.

Rent praktiskt så visar den här nya studien dock ett eventuellt problem med alla olika aktivitetsmätare som finns på marknaden likt Jawbone, Apple Watch, Fitbit, Samsung Gear Fit, Garmin Vivostar osv. Alla de här är nämligen i princip avancerade accelerometrar och de bör därför ha precis samma problem som jag tar upp här. De kan överskatta din energiförbrukning om du börjar lägga till mer mätbar fysisk aktivitet så som promenader och sen minskar på din energiförbrukning genom förändringar som dessa verktyg inte kan snappa upp.

Men vem vet, det här är ju faktiskt än så länge inget som är ristat i sten. Jag tror på det, jag skulle som sagt vara beredd att satsa lite pengar på det med. Men det är fortfarande en osäker fråga.

undefined