Tyngre - Snus, hälsa och prestation

Snus, hälsa och prestation

I en unik tvåstegsartikel lyfter Jacob Gudiol på doslocket om hur snus påverkar dig – både när det kommer till hälsa och prestation. Här är del 1.

I min senaste medverkan i Tyngre Radio fick jag en fråga kring snus där jag kände att jag inte var fullt påläst för stunden och därför lovade jag att återkomma med en artikel istället när jag haft tid att uppdatera mig lite. Här är den artikeln.

Den här artikeln är uppdelad i två olika delar. I den här första delen kommer jag att titta på hur snus verkar påverka människors allmänna hälsa. I nästa del som kommer publiceras om någon dag kommer jag sedan att försöka fokusera lite mer på prestation, effekter på dina träningsresultat, din kropps utseende och liknande. Jag skriver försöka‌ för det är inte särskilt mycket faktiska data som finns kring just snus, så det blir en hel del spekulationer från enkla studier och en hel del studier på nikotin som får fungerar som substitut.

Snusning i Sverige

Antalet personer som snusar har ökade ganska markant under 90- och 00-talet och flest antal snusare hittar du i åldern 25-44 tätt följt av åldrarna 16-24 (3). Den här förändringen har skett samtidigt som antalet rökare har minskat markant och även om en del rökare gått över till att snusa är det mer så att en ny generation har föredragit snusning framför rökning.

När det gäller snusning finns där också en stor och tydlig könsskillnad där endast ungefär 4 procent av alla kvinnor snusar medan siffran för män är omkring 20 procent. Snusning är vanligare på landsbygden än i storstäder och det finns även en skillnad mellan typen av arbete och snusning där färre kontorsarbetare med högre utbildning snusar. Det är också så att att personer med mindre pengar och sämre utbildning tenderar att snusa mer vilket troligen går hand i hand med förra påståendet (3, 9).

Vad händer när du tar en dos snus?

Det är svårare att exakt veta vad som händer när en person tar en dos snus jämfört med när någon röker en cigarett. Dels är det så att en cigarett alltid kommer i en bestämd dos medan storleken på en dos snus ofta varierar från person till person och dels är upptaget av ämnen från snuset beroende av hur länge du har den i munnen medan en cigarett blir upprökt och sedan är det slut. Utöver det verkar det också finnas en ganska stor variation i hur mycket ämnen olika personer tar upp från snusen även om de får en lika stor dos och har den i munnen lika länge (1).

Graferna här under visar hur mycket nikotin som absorberas över tid hos en person som antingen rökt en cigarett eller tagit en dos snus på 3,5 gram och haft den under läppen i 30 minuter. Som du kan se blir det i den här situationen ett större upptag av nikotin vid snusning jämfört med rökning. Fördelen för stunden är dock att du inte andas in giftig rök vid snusning som du gör vid rökning.

En nackdel med snus i förhållande till rökning är exponeringstiden över ett dygn vanligen är högre. Jag har inte lyckats hitta förstahandskällan på det men en artikel i Läkartidningen anger att en snusare har en dos i munnen i snitt 13-15 timmar av varje dygn (2).

När du tar en dos snus kommer snart din puls att öka och du kommer att få ett förhöjt blodtryck (25). Detta gäller både för vana snusare och personer som normalt inte snusar. Det mesta talar ju för att det inte är något bra och rent epidemiologiskt har snusare också högre blodtryck än personer som inte snusar även när man försöker korrigera för andra faktorer så som BMI, ålder, träningsvanor och så vidare (4).

Snus och allmän hälsa

Snus är i många och mycket ett svenskt fenomen och därför finns det inte i närheten av lika mycket forskning på snus som det gör på rökning. Dessutom är det så att snuset som säljs i Sverige skiljer sig från andra typer av tobak som säljs utomlands och därför behövs studier från just Sverige för att försöka få en inblick i hur snus påverkar hälsan, vilket då ska jämföras med rökning som i princip kan undersökas var som helst på jorden.

Den lilla forskning som finns är lite otydlig men den är tillräckligt för att med stor säkerhet säga att det är klart sämre för hälsan att röka än snusa (3, 10). Uppskattningsvis dör 50 procent av alla rökare av någon sjukdom relaterad till deras rökning medan snusning inte verkar ha någon större effekt på någon av de större metabola sjukdomarna idag. Här följer ett par listor på studier publicerade från Sverige och berör alltså snusande med svenskt snus.

  • En studie på drygt 130 000 snusare fann att de inte var i någon ökad risk för stroke men om de väl fick en stroke så var risken större att de skulle dö från den (5). Tittar vi på rökare är risken normalt höjd ungefär 70-80 procent (8).
  • En annan studie på samma 130 000 snusare fann att de inte heller var i någon ökad risk för akut hjärtinfarkt men även där var risken något högre att de skulle dö från infarkten om de väl fått den (6).
  • En annan studie tittade på hur personer som slutade snusa efter en infarkt klarade sig i förhållande till de som inte slutade och där fann man antalet personer som dog under uppföljningen var dubbelt så hög hos de som inte slutade snusa (11). Det här är dock ingen interventionsstudie så det kan också vara så att de som slutade snusa även slutade med flera andra ohälsosamma beteende och kanske började med några mer hälsosamma.
  • Ytterligare en studie på knappt 130 000 snusare fann att det inte fanns någon ökad risk för hjärtflimmer hos personer som snusar jämfört med övriga befolkningen (7)

Rökning och ökad risk för cancer är välkänt men det finns inte mycket publicerat kring snusning och cancer. De få studier jag lyckats hitta har du händer under.

  • I en studie på byggarbetare som endast använde snus kunde man inte se någon ökad risk för cancer i munnen eller lungorna men risken för cancer i bukspottskörtlarna var dubbelt så stor jämfört med kontrollgruppen där ingen någonsin rökt eller snusat (12). Det här resultatet har fått, till viss del befogad, kritik från forskare som arbetar för tobaksindustrin fast kritiken handlar mest om att metoden inte är särskilt bra/tillförlitlig (13). Det stämmer men samtidigt är det inte lätt att göra studier på snusare som samtidigt inte rökt och följa upp dem över lång tid.
  • En annan publikation på samma byggarbetare fann ingen ökad risk för cancer i tarmarna av snusning (14).
  • Om du väl råkar ut för cancer så verkar däremot snusning vara en dålig idé då personer som snusar har sämre chanser att klara sig jämfört med personer som inte snusar (15). Det var ingen hög ökning utan risken var 15 % över det normala men samtidigt så var den i paritet med rökarnas ökade risk i den här studien.
  • En annan studie fann att det möjligen var en något ökad risk för cancer i magsäcken och matstrupen (19).

Utöver de här studierna finns det ett par studier som visat på en ökad risk för diabetes typ 2 vilket kan bero på att tobak som sagt ger ett litet ökat stresspåslag som ligger över hela dygnet, men det kan också bara vara en korrelation som finns på grund av de som snusar tenderar att vara lägre utbildade, ha sämre inkomst och leva ett generellt sett sämre liv.

Slutligen finns det även ett par studier som tittat på tandhälsa och förutom att du får fula tänder rent estetiskt så verkar risken för karies eller tandsten inte vara högre hos personer som snusar jämfört med personer som inte snusar medan rökning ökar risken för tandsten men inte karies (17, 18).

Summering kring hälsan

Det är ingen tvekan om att snusning inte är någon hälsosam vana. Samtidigt är det utan tvekan så att det inte är i närheten av lika illa som att röka. Så om du väljer mellan de två är valet enkelt, du snusar, och vill du leva så hälsosamt du kan så gör du inget av det.

Huvudbild lånad från swedishmatch.com

 ° ° °

Jacob Gudiol‌  är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat"‌ , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt den nya boken "Forma Kroppen 2"‌ , som du hittar här.
[

](http://butik.tyngre.se/forma-kroppen-2)