En av de största trenderna de senaste åren inom nutrition har varit tarmbakterier. Det har dykt upp flera populär dietböcker som fokuserat på ämnet och alla de vanliga kvacksalvarna har börjat påstå att just deras diet, pulver eller övriga evidenslösa interventioner fixar alla dina problem via just tarmbakterierna.

Det har funnits en legitim orsak bakom en del av hypen dock och i djurstudier har man lyckats med väldigt anmärkningsvärda saker genom att ändra på deras tarmbakterier. Jag har medvetet valt att inte skriva särskilt mycket om det här då det först och främst är just djurstudier som funnits och det som sker hos gnagare i väldigt kontrollerade miljöer är inte nödvändigtvis vad som sker hos oss när vi lever fritt.

Vi har dock haft uppe det en del i Tyngre Träningssnack och om du helt har missat hypen kring bakterierna i våra magar så får du en bra introduktion i vårt första avsnitt med David Jonsson. Efter det så kan du också lyssna på vårt avsnitt om allergier där vi är inne en hel del på ämnet.

Tarmbakterierna och övervikt

Vilken sammansättning vi har på våra tarmbakterier har kopplats samman med alla möjliga sjukdomar. Det vanligaste är dock att resultaten skiljer sig från studie till studie och idag vet man inte vad som verkligen är den bästa typen av sammansättning som vi då skulle vilja sträva mot. Kunskapen idag är istället åt det mer enkla hållet där man säger att ju fler olika typer av bakterier du har i dina tarmar desto bättre är det.

Människor som har någon typ av sjukdom, framförallt sjukdomar som berör metabolismen, har allt som oftast en sämre variation av bakterier i tarmarna.

En av de sjukdomar eller problem som har fått stort fokus när det gäller våra tarmbakterier är övervikt och fetma. På försöksdjur har man visat på resultat som nästan är svåra att acceptera där du till exempel kan få en mus som varit normalviktig hela sitt liv till att bli tjock bara genom att föra över tarmbakterierna från en tjock mus. Så när du byter bakterierna så förändrar du hela musen så den mer liknar musen den fick bakterierna från än sitt forna jag.

Det finns även studier som har visat att den här effekten verkar kunna föras över från olika djur. Till exempel har man visat att tarmbakterierna från en överviktig människa kan göra ett djur överviktigt. I en av de mer uppmärksammade studierna på området tog man tarmbakterier från tvillingar som skiljde sig i vikt och gav det till möss. Man såg då att mössen som fick bakterierna från tvillingen som vägde mest också började väga mer (1). Det här visar att tarmbakterierna kan ha väldigt betydande effekter på djurs metabolism.

I samma studie gjorde man även ytterligare försök och i ett av dessa så blandade man mössen som hade fått bakterierna från de två tvillingarna och då såg man en intressant effekt:

Om mössen fick en bra diet med lite fett och mycket fiber så började tarmbakterierna hos mössen som fått sina bakterier från den feta tvillingen att gå tillbaka till samma bakterieflora som de smala mössen, och de gick också ner i vikt. Allt detta skedde på endast 10 dagar. De smala mössen verkade dock påverkade av att de umgicks med de feta.

Så man kan säga att de smala mössen ”smittade” de överviktiga mössen med sina bakterier. Möss äter varandras bajs så det finns ju en uppenbar väg för den här överföringen med.

När mössen däremot blandades och samtidigt fick äta en diet med lite fiber och mycket mättat fett så förändrades inte bakterierna hos mössen som fått tarmfloran från den feta tvillingen.

Det här talar alltså för att en överföring av bättre eller ”nyttigare” bakterier också kräver en bra diet för att bakterierna ska kunna få fäste. Vilket då för oss in på studien som gjort att jag äntligen har känt att det varit värt att verkligen skriva om de här tarmbakterierna.

Första studien på bajstransplantationer och övervikt hos människor!

För bara några dagar sedan publicerades nämligen den första ordentliga studien där man undersökte vad som händer om du överför tarmbakterier från en frisk och smal person till en fet person med metabola syndromet (2).

Det här är av allt att döma en väldigt väl genomförd studie. Forskarna hade också registrerat studien i förväg vilket är ett stort plus då man kan bli lite säkrare på att de inte haft möjlighet att ”massera datan” som man brukar säga (3). Det innebär att de inte har kunnat fuska så mycket med sin data.

Där är dock ett problem med rapporteringen av studien kontra vad forskarna sa att de skulle titta på i studien när de registrerade studien i förväg. Enligt författarnas var de främst intresserade av eventuella förändringar i vikt när de började studien. Det var deras huvudmål, eller primära frågeställning och utfallsmått.

Nu när studien är publicerad så verkar man dock ha glömt bort detta och istället fokuserar man på insulinkänslighet hos försökspersonerna och vill du se värdena för vikten måste du leta i extramaterialet. Vikten som de angav som främsta utfallsmått fick alltså inte ens plats fullt ut i själva rapporten av studien.

Det hände ingenting med vikten hos deltagarna

Med tanke på att det jag skrev här ovanför så är det nog inte särskilt förvånande att höra att det inte hände någonting alls med försökspersonernas vikt under studietiden. Det här var personer på BMI omkring 33-35 så där fanns god marginal för att det borde hända någonting i fall där skulle ha funnits en effekt.

Studien pågick i totalt 16 veckor och man hade även en större kontroll vid 6 veckor. Efter 16 veckor fann man faktiskt inga förändringar på någonting hos försökspersonerna. Så feta personer som fick tarmbakterier från smala personer såg ingen effekt på någonting av det man mätte över 3 månader i den här studien.

Forskarna hittade däremot några förändringar efter 6 veckor och det blev då dessa förändring som fick bli i fokus för hela artikeln. Man skrotade som sagt det fokus på vikt som man uppgav på förhand och istället så handlar artikeln i huvudsak om en tillfällig förändring som sedan inte fanns kvar när studien var slut nästan 4 månader senare.

Lite förändringar i tarmfloran och en osäker förbättring i insulinkänslighet

Den tillfälliga förändringen som forskarna fann var att tarmbakterierna faktiskt verkade ha förändrats när man tittade på den efter 6 veckor.

Forskarna lyfter också fram att de fann en förbättring i insulinkänslighet hos gruppen men denna förändring var endast signifikant jämfört med ursprungsvärdet för gruppen och inte signifikant jämfört med den kontrollgrupp som man också hade med. Detta är egentligen en förändring som man faktiskt inte ska bry sig om i fall det finns en kontrollgrupp, vilket det som sagt gjorde.

Det är med andra ord ganska uppenbart att forskarna har letat lite med ljus och lykta här för att försöka hitta effekter som de kunde tillskriva överföringen av tarmbakterier.

De gör också en del analyser på gruppen för att titta på om de kunde hitta några orsaker till varför vissa personer verkade se en större effekt än andra och där hittade de lite intressanta saker. De fann att personerna som inte såg någon betydande effekt hade lägre variation av bakterier i sina tarmar från början.

Även när man delade upp deltagarna efter om de svarade mer eller mindre positivt rent metabolt så var där ingen förändring i vikt hos någon av grupperna. Så för vikten verkade bajstransplantationen inte ha någon effekt alls över sex eller arton veckor och det gällde oavsett om man såg några metabola effekter eller inte.

Beror effekten på vad personerna äter annars?

En av de största faktorerna som påverkar din tarmflora är din diet. En kass diet baserad på mestadels skitmat med lite fiber och mycket socker, processat kött, raffinerad stärkelse, tillsatta fetter mm bidrar till en låg variabilitet i antalet bakterier medan då det motsatta, mycket grönsaker, bönor, linser, rotfrukter osv är kopplat till en större variation.

Så kanske var det så att försökspersonerna som såg en effekt efter sex veckor åt en lite bättre diet som gav deras nya bakterier en lite större möjlighet att hinna etablera sig lite?

Det ska ju dock sägas att man efter 18 veckor inte såg någon effekt hos någon grupp. Tarmbakterierna hos försökspersonerna såg också ut som de hade gjort hos dem tidigare. Det var alltså i princip som att de aldrig hade fått några andra tarmbakterier från början.

Summering - Lite tråkigt resultat men det finns flera vägar framåt

Resultatet i den här studien är lite tråkigt i fall man hade hoppats på att tarmbakterierna skulle vara nyckeln till allt och om man bara kunde förändra det så skulle man kunna fixa det mesta. Det här är ju inte på något sätt en studie som totalt förstör alla förhoppningar men jag tycker att den visar att det finns anledning att inte skruva upp hypen allt för mycket innan det börjat komma studier på människor som verkligen visar på positiva effekter.

Tarmbakterier lever inte särskilt länge och en förändring i din kosthållning kan ganska fort ge förändringar på din personliga tarmflora. Personligen tror jag mer att det är vägen att gå i fall man i framtiden skulle kunna hitta vissa bakterier som har betydande inverkan på vår hälsa, och vet vi då vad vi ska äta för att föda dessa så är det så klart bra.

Det kan ju också finnas en plats för bajstransplantationer här som en del av en förändring så att du snabbare kan förändra vilka bakterier du har i tarmarna. Först byter du ut bakterierna och sen ser du till att förändra din kost så att du ger de nya bakterierna optimala förutsättningar för att överleva.

Det är möjligen det som har blivit fel i den här studien. Deltagarna har fått nya bakterier men då de levt vidare som tidigare så har de fortsatt att göda en miljö som stimulerar en bakterieflora likt den som de hade innan transplantationen, och därför är det där som bakteriefloran hamnar igen några veckor senare?

Jag spekulerar givetvis ganska fritt här som jag hoppas att du förstår. Men personligen tror jag fortfarande att det finns mycket att hämta från den här forskningen och jag har fortfarande förhoppningar om att det ska gå att få till större och snabbare förbättringar av folks hälsa via den kunskap vi kommer få från vidare studier på tarmbakterier. Jag upplever dock att det för närvarande är en för stor hype från vissa håll.

Grunderna för en god hälsa, det vill säga bra mat, träning och fullgod sömn, kommer inte att förändras i det första taget. För närvarande ser jag mest allt det här kring tarmfloran som ännu en orsak att äta mycket grönsaker och börja addera till mer linser, bönor, groddar och annat spännande från växtriket.