Det är allvar med coronaviruset nu igen

Rykande färsk lägesrapport om Covid-situationen från vår egen Jacob Gudiol.

Jacob Gudiol

Sverige är återigen i en tuff situation. För närvarande är smittan så hög så att det idag är minst 45 personer som blir smittade som sedan kommer att dö från smittan. Troligen är det ännu fler än så men det får vi inte veta förrän om lite drygt en vecka (1). Jag kan tänka mig att den siffran förvånar en del men det är så det är. Här kommer en kort förklaring varför.

Det tar tid från det att en person blir smittad tills den personen får symptom, det vill säga blir sjuk. Det tar också tid från det att personen får symptom tills personen eventuellt hamnar på sjukhus. Sedan tar det ytterligare tid innan personen som hamnat på sjukhus eventuellt dör. De här olika perioderna kan du se i bilden här under. Det här är genomsnittliga tider och det kan variera väldigt mellan olika personer. Inkubationstiden, tiden från smitta tills symptomen kommer kan tex vara över 2 veckor i vissa extrema fall medan andra får symptom redan efter 2-3 dagar. Och samma sak gäller även de andra faserna.

Att de här faserna tar tid innebär att det är väldigt svårt att få en bra bild av situationen just nu. Tittar du till exempel på antalet dödsfall som rapporteras idag så får du egentligen en bild av hur många som var smittade för ungefär 3 veckor sedan. Egentligen är det faktiskt längre än så eftersom det kan ta en dryg vecka tills personer som har dött faktiskt rapporteras i statistiken.

Antalet dödsfall som rapporteras idag är alltså en återspegling hur det såg ut då, för ungefär en månad sedan, inte hur det ser ut idag.

Hur kan jag då säga att det idag är minst 45 personer som blir smittade av coronaviruset som kommer att dö från det?

Jo det är för att vi också vet hur det ser ut lite tidigare i processen ovan. Vi vet hur många som läggs in på IVA och vi har för närvarande också ett hyfsat grepp om hur antalet nya fall i samhället förändras.

Här har du en graf som visar antalet nya inläggningar på IVA i förhållande till antalet dödsfall som rapporterats 7 dagar senare. Som du kan se så är det en stark korrelation mellan nya inläggningar på IVA och dödsfall en vecka senare. Alla siffror om situationen i Sverige är från Folkhälsomyndighetens data som de publicerar 4 gånger i veckan (2).

Det ska sägas här att de flesta dödsfall i Sverige från coronaviruset inte sker på IVA. Endast ungefär 13% av alla som har dött hittills har dött på IVA. Så nya inläggningar på IVA är inte det som orsakar dödsfallen här. Istället så är nya inläggningar på IVA en återspegling av hur smittan är i samhället i stort. Är det många smittade så hamnar fler på IVA. Och är det många smittade så är det också många som dör.

Om vi zoomar in på de senaste veckorna i grafen här ovanför så ser du tydligt att antalet personer som i genomsnitt kommer att rapporteras som avlidna per dag troligen kommer att ligga omkring 35-45 dödsfall/dag om en dryg vecka.

Det här är dock fortfarande en spegling av situationen förr. Det är inte så här som smittan ser ut idag. För det tar ungefär 15 dagar från det att någon smittas tills den personen eventuellt läggs in på IVA. Så när vi tittar på nya inläggningar på IVA här ovanför får vi veta hur många som smittades för ungefär 2 veckor sedan. Vi får inte reda på hur många som smittas idag.

Vi kan dock få en lite mer aktuell bild genom att titta på antalet nya fall. När vi tittar på nya fall så får vi en bild av antalet personer som har utvecklat symptom och hunnit att testa sig. I bilden här ovanför så har jag uppskattat den här tiden till 8 dagar. Det kan säkert variera lite beroende på hur snabbt det går att få ett test i olika regioner men det är en grov uppskattning som jag tror är okej.

Med hjälp av den siffran så kan vi alltså då får en inblick i hur många som smittades för drygt en vecka sedan. Sen kan vi från det uppskatta hur många som kommer läggas in på IVA de närmsta dagarna och sedan hur många som kommer att rapporteras som nya dödsfall om kanske 3-4 veckor.

Vad har då hänt med de nya fallen den senaste tiden? För några veckor sedan gick det väldigt fort uppåt. Under en vecka så dubblades faktiskt antalet fall. Det här gav också en ungefärlig dubbling av antalet inläggningar på IVA veckan efter. Och just nu kan vi också se den här snabba ökningen i antalet dödsfall som rapporteras in.

Det här kallas för exponentiell tillväxt. Om en person i genomsnitt smittar två andra så är det i nästa led 4 som smittas. Sedan blir det 8 och därefter 16 osv. Det går väldigt fort. Den här illustrationen visar detta tydligt.

Den senaste tiden har ökningstaken minskat en hel del. Förra veckan var det faktiskt en platå där antalet fall inte ökade något men den här veckan verkar tyvärr smittan ha fått lite fart igen.

Just nu kan vi endast göra något sånär säkra uttalande kring hur dödsfallen kommer att förändras en 1-2 veckor framåt. Vad som händer sedan beror helt på hur smittan förändras idag.

Har vi två likadana veckor som vi har hade när det var som sämst så kommer antalet dödsfall per dag att vara klart högre än vad de var i våras. Sjukvården kommer att få en enorm belastning igen samtidigt som andra som behöver vård som inte är akut kanske får vänta extra länge.

Om vi istället når en platå och smittan börjar minska något så kommer då klart också de nya inläggningaran på sjukhus och dödsfall att sluta att öka och senare gå nedåt om antalet fall minskar. Men här har vi också fördröjningen. Även om allting skulle börja minska idag så kommer antalet inlagda personer på sjukhus och antalet dödsfall att fortsätta att öka under i alla fall 2 veckor till.

Så trots att belastningen redan är hög på vår sjukhuspersonal så kommer den alltså att bli värre även om vi börjar göra allting rätt just nu. Vi kan inte sitta och vänta tills allting är precis på gränsen för att fungera innan vi agerar för då kommer det att gå över gränsen.

Det är med andra ord dags att du börjar göra allt du kan för att både undvika att bli smittad själv och eventuellt föra smittan vidare till andra.

Vad du kan göra för att hjälpa till att hindra smittan

Det enkla rådet när det gäller att minska smittan är helt enkelt att du undviker andra personer. Är du inte nära de som smittar så kan du inte bli smittad. Det är ju väldigt enkelt. Det är också därför som länder med väldigt hårda restriktioner (där vi mycket väl kan hamna snart) ofta inte tillåter mer än 2-5 personer att träffas samtidigt.

Många av dem har också regler om att du inte får lämna hemmet utan ett speciellt syfte och att du inte får röra dig mer än några enstaka kilometer från ditt eget hem.

Här i Sverige har vi inte dessa strikta regler just nu men vi måste ju ändå göra saker för att få ner smittan. Det här innebär alltså att du avbokar middagar, fester, bokklubb, gruppträning med flera deltagare samtidigt och så vidare. Det här gäller även stora middagar och firande nu när det närmar sig jul och nyår.

Att helt undvika andra människor är förstås inte hållbart över tid. Men du kan göra ett ryck nu de närmsta veckorna i alla fall. De vaccinkandidater som finns verkar väldigt lovande med så förhoppningsvis och troligen blir det "endast" den här vintern då livet får vara väldigt annorlunda.

Hur viruset oftast smittar

I de situationer då du av någon orsak inte kan, eller verkligen inte vill, undvika andra människor så finns det däremot en hel del annat du kan göra för att minska risken för att någon ska smitta någon annan.

I Japan trycker man ofta på vad de kallar för de tre C, closed space, crowded places och close-contact settings.

Liknande information har nyligen också kommit ut från bland annat WHO och Region Uppsala.

De här tre punkterna fångar upp mycket av de viktigaste. I början av pandemin visste man inte riktigt hur viruset smittades så man antog att det var ganska likt andra förkylningsvirus. Och det är det. Men efter månader av smittspårning i olika länder så har det visat sig allt mer tydligt att den vanligaste vägen för smitta är nära kontakter över lite längre tid.

Tre sätt som smittan kan ske

Traditionellt pratar man om tre olika sätt att bli smittad på när det gäller luftvägsvirus likt coronaviruset SARS-CoV-2. Detta är droppsmitta, smitta via föremål och luftburen (aerosol) smitta.

Droppsmitta

Droppsmitta innebär att du är ganska nära någon annan och får den personens utandningsluft på dig där luften innehåller ”droppar” som kommer ut och landar på dig. Du kan tänka på det lite som röken som du kan se komma ur munnen när du står och andas utomhus i kallt väder.

De alla flesta av de här dropparna når i normala fall ungefär 1,5-2 meter innan de faller ner till marken på grund av sin tyngd. Det är på grund av det här som du hela tiden hör folk säga att du ska hålla avstånd. Står du 2 meter eller längre ifrån någon annan så är risken betydligt lägre än att du ska bli smittad då viruset faller ner till marken istället för att nå bort till dig.

Smitta på det här viset sker främst när du sitter nära en person över lite längre tid. Typexemplet är middagar och fester. Men även fika på jobbet, tonåringar som sitter längre bredvid varandra i skolan, när du samåker med någon i bil eller sitter bredvid någon en längre stund i kollektivtrafiken eller situationer inom vården där en person hjälper någon annan rent fysiskt är andra risksituationer.

Smitta via föremål

Det finns även två andra sätt som förkylningsvirus kan smitta. Den ena vägen är via andra föremål. Alltså att en person som är smittad på något viss lämnar efter sig levande virus på ett föremål och sedan tar du på det föremålet för att efter det röra dig i ansiktet. Den här typen av smitta verkar vara väldigt ovanligt. Det finns några enstaka fall världen över där man har tror att smittan har skett på det här viset men det är alltså väldigt ovanligt (3). Att röra vid ”smutsiga” föremål är alltså ingenting du behöver oroa dig för direkt om du vill undvika coronaviruset. Däremot finns det så klart all anledning att tänka på den hygienen ändå.

Luftburen smitta

Den tredje smittvägen är någonting som brukar kallas för luftburen smitta, eller aerosol smitta. I det här fallet är viruset i betydligt mindre droppar än den vid droppsmitta och dessa droppar faller inte ner till marken på samma sätt. Istället kan de färdas med lite längre avstånd i luften och smitta personer som befinner sig längre bort.

En del virus är väldigt luftburna. De är väldigt potenta i att smitta andra personer och de kan sprida sig via ventilationssystem och smitta hela våningshus och liknande. När det gäller coronaviruset, eller SARS-CoV-2 som det egentligen heter, så verkar det kunna bete sig som en mindre smittsam luftburen smitta i vissa situationer.

Även om droppsmittan av allt att döma är klart dominant som smittväg så finns det idag många exempel på situationer där det är väldigt svårt att förklara det som har hänt utan att anta att smittan varit luftburen.

I själva verket finns det ingen bestämd gräns mellan det som kallas för droppsmitta och det som kallas för luftburen. Istället är det ett så kallat kontinuum från stora tunga droppar som faller fort till väldigt små lätta droppar som kan färdas väldigt långt. SARS-CoV-2 verkar i alla fall i vissa situationer bete sig som ett virus någonstans i mitten. Det mesta av smittan sker vid nära kontakt men det är uppenbart att det också kan se på lite längre avstånd om viruset ges rätt förutsättningar.

Vad är då rätt förutsättningar? Jo det som beskrivs så bra i Japans 3 C. Det är lite trängre utrymmen med sämre ventilation där människor vistas en lite längre tid. Det finns även exempel där en person har suttit framför en fläkt eller ventilation där den smittades personens utandningsluft i princip har blåst ut över alla andra i rummet.

Smittan verkar också färdas länge och överleva längre i luften när det är kallar och lite torrare i luften. Troligtvis en av orsakerna till varför smittan har tagit fart nu över i princip hela Europa efter en ganska lugn sommar.

Det här är också en av anledningar till varför risken att smittas är lägre utomhus. Då har du högre luftfuktighet och bättre ventilation samtidigt som det så klart också är lättare att ta någon extra meter i avstånd.

Sker det mesta av smittan via aerosoler?

Det pågår numera en debatt kring om det främst är via droppsmitta eller aerosoler som smittan sker. Argumenten för droppsmitta är att det är tydligt vid smittspårning att det är nära kontakter som dominerar bland smittillfällen. Det här är dock också ett argument för smitta som är luftburen men som inte är det lika länge som de mer extrema luftburna virusen.

Det man istället tänker sig är att det finns partiklar som ligger lite i gränslandet mellan det som traditionellt kallas för droppsmitta och det som de flesta nog spontant tänker på när de hör luftsmitta. Det här är partiklar som vid "rätt förutsättningar" kan finnas kvar i luften över en längre tid och bete sig som mer klassisk luftsmitta och i andra situationer så försvinner det ganska fort och då blir de mer lika droppsmitta där det krävs nära kontakt.

Det man tror här är att inomhus med sämre ventilation är mer fördelaktigt för att de här partiklarna ska bete sig mer som luftburen smitta. Detta skulle kunna förklara varför risken för smitta verkar var betydligt större inomhus jämfört med utomhus. Nära kontakt verkar alltid kunna smitta men inomhus verkar det också kunna ske smitta över lite längre avstånd än de där ~2m som du säkert fått höra många gånger om.

Så det som tolkas som droppsmitta vid smittspårning är kanske egentligen luftburen smitta som skett över en kort sträcka på enstaka metrar.

Träning på gymmet är en risksituation

En annan sak som smittspårningen ofta visar är tyvärr att träning på gym, och då framför allt gruppträning, är en risksituation. Det är egentligen inte särskilt konstigt om du tänker på det. I träningslokalerna har du ofta en hel del person på lite mindre yta. Människorna andas ofta tungt vilket innebär att de skjuter ut viruset med lite större kraft. Det är ofta ganska instängt i själva lokalen samtidigt som du kan ha fläktar eller enskild ventilation som gör att luften ”blåser omkring” mer.

Det här är en situation som ökar risken för att viruset ska bete sig lite mer som ett luftburet virus och sannolikt kan då smittan ske över lite längre avstånd än de där 2 metrarna.

Det är alltså egentligen inte "smutsig" utrustning eller att flera personer varit i träningslokalen under dagen som är den betydande risken vid styrketräning. Det är att du kanske kör bänkpress och har en passar som har sitt ansikte 1 meter ifrån ditt samtidigt som du krystar ut luft. Är ni dessutom flera personer som tränar tillsammans och hjälper varandra så är det lätt att tänka sig att situationen ganska snart blir som en fest för coronaviruset.

Du behöver därför tänka till kring hur du tränar. Om du har möjlighet att träna lite mer på egen hand i en lokal där det finns gott om avstånd mellan dig och andra så är risken väldigt liten. Du behöver som sagt inte vara rädd för att använda dig av en skivstång som någon annan har använt tidigare. Tvätta händerna före och efter och se till att stången är ren så är det lugnt i sig. Det är andra människor du bör undvika. Håll ordentliga avstånd hela tiden och undvik mindre rum med flera personer i om du ska vistas där i flera minuter.

Jag skulle summera det här med att om du har tillgång till ett gym där du kan vara ganska själv eller hålla dig på ordentligt avstånd från andra så är fortsatt träning inget större problem. Om du däremot behöver dela plats med flera andra så välj någon annan träning. Dina gainz är faktiskt inte så viktiga.

Det går också att styrketräna på flera olika sätt utan ett mer klassiskt gym. Bara du följer principerna för styrketräning så kan du få resultat på flera andra sätt.

Räcker det inte bara med att vara hemma vid symptom?

Till sist vill jag skriva en kort sak kring vem det är som smittar. Det är svårt att lista ut hur smittsam en person är vid olika tillfällen. Vid smittspårningen som jag talade om innan är du beroende av att personen du intervjuar i efterhand är ärlig när hen ska beskriva sina symptom.

Med alla budskap om att vi ska stanna hemma vid minsta symptom så är det nog få som i efterhand skulle erkänna att de inte lyssnat på det rådet och ändå gått till jobbet eller den där middagen. Så via smittspårningen överskattar vi nog andelen personer som verkligen smittats innan symptom, när de är asyomtomatiska eller presymtomatiska.

Det är dock väldigt väl visat att en person kan smitta andra innan symptom. Det är illustrerat med den gula delen i bilden här under. Där är några dagar innan symptomen visar sig som personer ändå kan smitta andra. Sen räcker det så klart inte bara med att någon har möjlighet att smitta dig. Du måste ju ändå få viruset från dem in i dig.

Här är det rimligt att tänka sig att en person som inte snorar eller hostar tenderar att sprida viruset mindre omkring sig. Men det finns ändå många exempel via smittspårning nu där smittan av allt att döma har skett från en person som är asymptomatisk.

Att du stannar hemma vid minst lilla symptom är troligen en av de allra viktigaste delarna du kan göra för att undvika att smitta andra och på så sätt minska smittan i samhället i stort.

Men även om du tycker att du mår hur bra som helst så finns det en risk att du är i en sen inkubationstid och att du kan gå runt och smitta andra i fall du inte sköter de andra delarna där hålla avstånd är det allra viktigaste.

Så ta hand om dig, ta hand om andra. Gör allt vad du kan för att undvika att bli smittad.

Photo by CDC on Unsplash


Liknande artiklar
Ultraprocessad mat leder till fler trafikolyckor

Avsnitt 115 av Hälsoveckan och det blir ännu en gång en diskussion kring ultraprocessad mat.

15 apr. 2024

Varför RCTs ofta ses som bästa evidens

Jacob, Erik och framför allt Linnea berättar i det här avsnittet om vad interventionsstudier är.

9 apr. 2024

Varför tränar vissa elitidrottare så lätt på gymmet?

Frågeavsnitt av Tyngre Träningssnack där Jacob och Wille diskuterar tre lyssnarfrågor.

3 apr. 2024

Vanliga frågor och missuppfattningar kring koffein

Jacob och Erik diskuterar koffein i avsnitt 113 av Hälsoveckan by Tyngre.

2 apr. 2024

Gudiol om periodisk fasta och hormoner

Långt och böljande samtal med Jacob, om bland annat periodisk fasta, hormonbalans och andra "sanningar".

1 apr. 2024

Hur är kvalitén på träningsstudier rent vetenskapligt?

Jacob och Wille diskuterar artikeln Risk of bias in exercise science: A systematic review of 340 studies i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

27 mars 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Hur du läser en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell

Jacob, Erik och Caroline förklarar vad du kan ha för nytta av en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell.

19 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur styrketräning påverkar aptiten

Avsnitt 435 av Tyngre Träningssnack handlar om hur träning, och framför allt styrketräning, verkar påverka människors aptit på kort och lång sikt.

13 mars 2024

Toppar av blodsocker, blodfetter och inflammation efter en måltid

Linnea och Jacob diskuterar vad som händer timmarna efter det att du har ätit en måltid, under den så kallade postprandiella fasen.

12 mars 2024

Jacob Gudiol dissekerar alla våra och ERA frågor

Dagens gäst behöver nog ingen närmare presentation, men han är experten som ofta syns i olika mediesammanhang. Man kan säga att Jacob Gudiol TAR över dagens avsnitt. Ett spännande avsnitt.

11 mars 2024

Kontroverser kring styrketräningsvolym och muskelökningar

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel kring styrketräningsvolym och muskelökningar.

28 feb. 2024

Om serien om ultraprocessad mat i SvD

I avsnitt 108 diskuteras en artikelserie på hittills tre delar kring ultraprocessad mat som har publicerats i Svenska Dagbladet de senaste veckorna.

27 feb. 2024

Nutritionsforskning är svårt och får för lite forskningspengar

I avsnitt 107 diskuterar Jacob, Linnea och Erik olika utmaningar som finns kring nutritionsforskning idag.

20 feb. 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Kost vid typ 1-diabetes

Linnea och Jacob gästas av dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson som berättar om sitt arbete med typ 1-diabetes.

30 jan. 2024

Spännande ämnen med Wille

Vi ringer upp kompisen Wille Valkeaoja, som ger oss det senaste om punktförbränning, andningsmanipulationer, styrketräning för löpare och massor av andra spännande grejer.

29 jan. 2024

Styrketräningssnack och fysiologi med Tommy Lundberg

Tommy Lundberg är tillbaka i Tyngre Träningssnack. Vi snackar bland annat om hans arbete kring talangutveckling.

17 jan. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Vad skiljer de som blir hundra år från oss andra

I avsnitt 426 av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Karin Modig som de senaste 10 åren har forskat på hälsosamt åldrande.

10 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

Dr Neuman om vad som verkligen betyder nåt

Besök av Nicklas Neuman, där vi snackar om den faktiska betydelsen av ett antal olika kostaspekter. Både för hälsa & för presstation.

11 dec. 2023

Mens och träning

Avsnittet tillägnas frågan kring menstruation och träning. Jacob och Caroline tar hjälp av gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner.

5 dec. 2023

Ett troligen förfalskat studieresultat blir replikerat

Veckans ämne är någonting som var uppe för diskussion flera gånger om i Tyngre Rubriker för flera år sedan, Brian Wansink och hans studier som ingen egentligen vet om de ens blev genomförda.

21 nov. 2023

Stressade mitokondrier och blodsockerkontroll hos idrottare med Mikael Flockhart

Mikael Flockhart är tillbaka i som gäst i Tyngre Träningssnack. Vi diskuterar fortsättningen på hans forskning på mitokondriernas svar vid extremt hård konditionsträning.

8 nov. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Avsnittet om omega-3 och omega-3 index

Avsnitt 415 av Tyngre Träningssnack handlar om omega-3 och mer specifikt fettsyrorna EPA och DHA. En uppföljning på artikeln med andra ord.

25 okt. 2023

Fetmaparadoxen – när de lagom tjocka lever längre

Veckans avsnitt handlar om två olika artiklar i DN. Om att lagom tjocka lever längre och vad som utmärker 100-åringar.

17 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023

Periodisering är en myt

Periodisering är ett populärt ord men samtidigt kan det betyda väldigt olika saker för olika människor och i olika sammanhang.

20 sep. 2023

Vad Jacob och Wille har ändrat i sina liv baserat på forskning

Avsnitt 409 av Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar några lyssnarfrågor.

13 sep. 2023