Information kring vaccinerna mot SARS-CoV-2 (aka coronaviruset)

Allt du behöver veta om Covid-19 och vaccinerna, behändigt sammanställt av Jacob Gudiol.

Jacob Gudiol


Uppdatering 15/1-2021: Sedan den här texten skrevs har Pfizers och Modernas vaccin blivit godkända och används nu i Sverige. AstraZenecas har ansökt om godkännande inom EU och beslutet kommer troligen de sista dagarna i januari.


Det har varit ett minst sagt tråkigt år ur alla möjliga aspekter. Tusentals svenskar har avlidit av covid-19 (sjukdomen som viruset SARS-CoV-2 ger), ännu fler har blivit sjuka. Många har fått mer långvariga besvär och hundratusentals andra har varit sjuka under några dagar eller veckor. Samtidigt har vi alla drabbats på andra vis. Saker vi normalt uppskattar har ställts in och vi har inte kunnat träffa familj och vänner på samma sätt som tidigare.

Just nu är vi inne i vad som troligen är den värsta perioden. Belastningen på vården är just högre jämfört med våren, och vi har ett par tunga månader till framför oss. Dock finns det en liten ljusning i tunneln framåt vår och sommar, som gör att nästa höst och vinter troligen kommer att bli lättare för oss.

Jag har märkt att det har kommit en hel del frågor kring de vaccin som är på fång, och det är också tydligt från flera olika opinionsundersökningar att en hel del individer är tveksamma till om de ska vaccinera sig mot SARS-CoV-2. Som undrar om vaccinen är säkra och fungerar?

Därför tänkte jag att jag skulle skriva lite kort om de tre vaccinen som sannolikt kommer att godkännas först, samt förklara en hel del allmänt kring placebos, biverkningar osv. Vacciner som troligen kommer lanseras först här i Sverige är ett från Pfizer, ett från Moderna och ett från AstraZeneca.

Det här blir en längre artikel. Min tanke var att gå igenom lite mer kring varje vaccin för sig, vad man vet kring säkerheten osv. Därefter tar jag upp vilken effekt man sett från de här vaccinen när det gäller att skydda mot covid-19.

Först måste vi dock diskutera SARS-CoV-2-viruset för sig själv. Vilka risker som finns i fall du får covid-19. Efter det blir det också en liten mer allmän del kring forskning, risk, placebo och insamling av data för sig själv.

Hur stor är risken att du ska dö om du smittas av SARS-CoV-2 och får covid-19?

Coronaviruset, eller SARS-CoV-2 som det egentligen heter, är ett ganska elakt virus. Framför allt är det farligt för äldre människor. Diagrammet här under visar den uppskattade risken att dö för en person som blir infekterad av viruset. Talen i bilden kommer från flera källor men främst den här meta-analysen (6).

De här siffrorna inkluderar alla som blivit infekterade. Även de som inte får några symtom alls (och då alltså egentligen inte har sjukdomen covid-19). Det är lite stökigt det där men vi kommer tillbaka till det senare när vi kommer in på vaccinens effektivitet.

Att risken är väldigt stor för personer över 70 år är väldigt tydligt. För en nybliven pensionär är ett dödsfall lika troligt som att du skulle kasta en sexa två gånger i rad med en tärning. Fortfarande inte så troligt kanske, men verkligen inte en risk man vill ta. För en person i 80-årsåldern är det att likna vid rysk roulett.

För yngre människor är däremot risken svårare att få ett grepp kring. Risken att dö är ju dock väldigt liten. Ett annat sätt att se det på är som att du lever ett extra år om du blir smittad av SARS-CoV-2 (7). För risken för en person att dö med sjukdomen är faktiskt snarlik risken att leva ett år för en person i samma ålder.

Det är få 25-åringar som dör varje år så risken att en 25-åring ska dö av covid-19 är också låg. Det är däremot många 80-åringar som dör varje år så risken att en 80-åring ska dö från covid-19 är mycket högre. Notera att det här är en så kalla logskala på y-axeln.

Att avlida är ju definitivt det värsta som kan hända om man blir smittad. Det är dock inte det enda. En hel del av de som överlever blir väldigt sjuka och tappar oerhört mycket kraft och ork under sjukdomen. Hos en del blir även besvären blir väldigt långvariga vilket numera brukar beskrivas med samlingstermen longcovid (8). Det här är något av en slaskterm som inkluderar flera olika kategorier:

  • Kvarvarande trötthet och andningssvårigheter. Det här är vanligt även efter mer allvarlig influensa.
  • Långtidskomplikationer efter att man legat på intensivvårdsavdelningen en längre tid.
  • Kroniskt trötthetssyndrom, oftast kallat ME/CFS – det finns människor som lider av det här i samhället redan och det verkar som att några av de som drabbats av covid-19 också besväras av detta efteråt.
  • Än så länge ganska dåligt beskrivna besvär där tidigare sjuka personer upplever besvär från olika organ i kroppen. Det kan vara återkommande magbesvär, låg syremättnad i blodet till och från, frossa eller feber som återkommer lite då och då utan någon uppenbar orsak och en hel del annat.

Det är ännu oklart hur många som drabbas av de här olika kategorierna av besvär, men de lite bättre uppskattningarna har kommit fram till siffror på att allt ifrån 1 av 20 till 1 av 10 har någon typ av kvarvarande besvär även 12 veckor efter det att det varit sjuka med covid-19 (9, 10). Det är viktigt här att påpeka att personer med långtidsbesvär inte är smittsamma. Du är inte smittsam mer än en dryg vecka efter symptomen börjar. De har inte längre covid-19 utan de har andra besvär som orsakades av sjukdomen.

Även när det gäller longcovid så verkar det som att risken ökar med högre ålder även om det finns dokumenterade fall även hos unga barn (11). Så för unga människor är överlag inte SARS-CoV-2 något att vara direkt rädd för på ett rent personligt plan. Det finns större risker och besvär i deras liv. Och det är ju skönt för yngre människor att slippa den extra oron.

Däremot bör du som ung ändå göra allting du kan för att försöka undvika att bli smittad. Det gör du för att göra världen säkrare för dina föräldrar eller mor- och farföräldrareller, och för att du vill att alla som arbetar inom vården ska ha en lite mer rimlig arbetsbelastning. Du gör det för att sjukvården inte ska behöva skjuta på vård för andra som hade behövt den (som när man nu skjuter fram barnoperationer för att mer personal nu måste arbeta med covidpatienter). Du gör det helt enkelt för att du är bra medmänniska som bidrar till samhället så gott du kan.

Så gör allt du kan för att undvika att bli smittad. Vill du veta mer kring hur viruset faktiskt smittar så har vi diskuterat det ingående i avsnitt 645 av Tyngre Radio. Nu hoppar vi vidare till att faktiskt titta på vaccinen som finns.

Hur man tar fram ett nytt vaccin – en kort introduktion

När forskare ska ta fram ett nytt vaccin mot ett virus så går de igenom en bestämd process. Den här processen innehåller vad man brukar kallar för fyra olika faser med några ytterligare ”Hållplatser”. Du kan se de här faserna i bilden här under.

Normalt tar den här processen många år att gå igenom men tack vare tidigare forskning på vaccin mot andra coronavirus, samt många års forskning på generella metoder för att kunna få fram vaccin fortare, så gick ”labbstudierna” riktigt fort.

När forskare väl har tagit fram ett vaccin och testat det på djur osv så är de redo att börja testa det på några få människor för att se så det inte sker något väldigt oväntat. För att få starta upp en fas 1-studie behövs dock en hel del dokumentation och godkännande från etiska granskningsnämnder osv. Det här kan normalt ta ganska lång tid men då det snabbt blev uppenbart att hela världen var i stort behov av vaccin mot SARS-CoV-2 så hamnade alla ansökningar om sådana här studier snabbt först i kön.

Så godkännandet har inte gått snabbare för att man har hoppat över några steg i den vanliga processen.

En del vaccin kommer så klart aldrig förbi det här stadiet. Till exempel är det ett vaccin som utvecklades i Australien vars utveckling man avbröt då deltagarna i deras fas 1-studie började få falska positiva testresultat för HIV. De hade inte fått sjukdomen men antikropparna som deltagarna bildade var lika de antikroppar som kroppen tillverkar mot HIV, och de korsreagerade med de tester som finns.

Så i fas 1 och sedan fas 2 så testar man vaccinen för framför allt säkerhet. Man undersöker där också i fall immunförsvaret svarar på det sättet som man har förväntat sig. Att studiedeltagarnas immunförsvar bildar antikroppar mm mot SARS-CoV-2.

I fall allting gått bra i fas 1 och fas 2 så börjar man sedan studera om vaccinet faktiskt fungerar i praktiken. Dessa studier tar många gånger lång tid då det kan vara svårt att hitta deltagare, speciellt om sjukdomen man ska studera är relativt ovanlig.. Inget av det här var dock problem när det gäller framtagandet av vaccin mot SARS-CoV-2 och det finns, enligt NY Times, för närvarande 19 vaccin som testas i fas 3-studier där varje studie inkluderar tiotusentals deltagare.

Och då viruset är så vanligt som det är i stora delar av världen så finns det deltagare som blir smittade relativt fort och du kan därför snabbt se om gruppen som fått vaccinet klarar sig bättre än gruppen som fått en placebo.

Normalt sett tar det även lång tid att genomföra fas 3-studier och det tar också lång tid att sedan få resultaten granskade och att få länder att godkänna dem för bruk. Även i det här fallet så har dock processen skyndats på ordentligt. Då alla är angelägna om att det ska gå fort så har det här alltid prioriterats, och jag kan även tänka mig att många har jobbat många dagar eller veckor i streck på att läsa dokumentation och ställa frågor.

När sedan ett vaccin har blivit godkänt så släpper man inte bara det på marknaden och börjar jobba med annat. Efter ett vaccin har släppts så fortsätter man att följa upp alla som har fått vaccinet för att försöka fånga upp eventuella ovanliga biverkningar som inte ens kan ses i en studie med tiotusentals deltagare. Det här det här som brukar kallas för fas 4. En hel del vaccin som redan finns på marknaden återgår också till fas 1, 2 och 3 igen då man testar om vaccinet även fungerar på andra grupper än de man testade vaccinet på först. Till exempel är det inga vaccin idag mot SARS-CoV-2 som hittills har genomgått mer än fas 2 när det gäller att studera effekten hos barn.

Än så länge är det tre vaccin som har kommit så långt i sina fas 3 studier så de har kunnat publicera sina första resultat. Dessa tre vaccin är från företagen Pfizer, Moderna och AstraZeneca. Pfizer och Moderna har dessutom hunnit få sina resultat granskade och godkända för användning i flera länder nu och Pfizers kommer med största sannolikhet att bli godkänt för användning inom EU om någon dag.

Det finns även vaccin från Ryssland och från Kina som har börjat användas innan fas 3-studierna genomförts. Dessa vaccin undersöks dock mer ingående i större studier världen över nu. Jag är dock skeptisk till att de kommer bli godkända för bruk här i Sverige inom en snar framtid. Därför kommer jag i den här artikeln att fokusera på de tre vaccinen som sannolikt kommer först. De från Pfizer, Moderna och AstraZeneca.

Men innan vi ska titta på vaccinen i sig så kommer det här en liten genomgång av saker som alltid kommer att ske, vaccin eller inte.

Om någon får huvudvärk efter att ha fått placebon så måste det inte vara placebons fel

Det första som man måste förstå när det gäller väldigt stora studier som ska titta på sjukdomar av olika slag är att det är väldigt många människor.

Även om du ger människor en ren placebo så kommer det att hända saker. Folk kommer att må dåligt. Folk kommer att bli sjuka. Det finns två orsaker till det här. Den första orsaken är någonting som kallas för nocebo och den andra orsaken är för att människor blir sjuka lite då och då även om vi inte gör någonting. I de tre stora studierna på de tre främsta vaccinkandidaterna har man inkluderat tiotusentals deltagare i varje enskild studie. Då kommer det att hända saker, folk kommer att bli sjuka, både i placeboguppen och i gruppen som fått vaccin.

Här kan du till exempel se exempel på rapporterade biverkningar i placebogruppen för Pfizers studie efter första placebosprutan (1). Det som de fick injicerat var en koksaltlösning.

Meningen med den här bilden är inte att visa att det är farligt att injicera lite koksaltlösning. Det är det inte. Det är helt harmlöst. Meningen är att visa att människor upplever saker som egentligen inte har någon faktisk orsak. Det här kallas för noceboeffekt vilket då är i princip motsatsen till det som vi normalt sett kallar för placebo. Vi upplever något negativt eller obehagligt för att vi förväntar oss att vi ska uppleva det. Videon här under förklarar detta fenomen bra.

https://www.youtube.com/watch?v=O2hO4_UEe-4

Nocebo är faktiskt väldigt problematiskt inom forskning och det är orsaken till varför man alltid försöker att blinda alla som är inblandade i en studie så bra man kan. När det gäller studier om vaccin är detta något sånär lätt. De som administrerar sprutorna vet inte vad sprutan de ger innehåller och detsamma gäller studiedeltagaren som ska få sprutan.

Genom att vi gör alla deltagarna i studien omedvetna om vad sprutan faktiskt innehåller, så kan vi i efterhand jämföra antalet rapporterade symptom hos deltagarna som fått placebo mot de som fått det faktiska vaccinet. På så sätt kan vi se om några av biverkningarna verkar vanligare hos de som faktiskt fått vaccinet.

Kortsiktiga biverkningar från Pfizers vaccin

Om vi tittar på jämförelsen mellan Pfizers vaccin och placebosprutan så blev resultatet så här. Bilden tagen från Jesse O’Shea på twitter.

Totalt var det drygt 40 000 deltagare i den här studien vilket en väldigt hög siffra för en vaccinstudie. Man har valt att inkludera så här många för att kunna se en eventuell effekt från vaccinen fort. Vilken effekt man såg återkommer vi till.

Som du kan se i bilden så är det ändå så att personerna som fick det faktiska vaccinet upplevde mer biverkningar (fint ord för det här är reaktogenicitet). Det är väntat då vaccinet faktiskt påverkar kroppen. Symptomen är på sätt och vis ganska milda. Särskilt om du jämför med sjukdomen, som är mycket värre. De akuta biverkningarna verkar dock vara något kraftigare än de du troligen normalt har upplevt från andra vaccin, i alla fall om du endast tagit de vanliga vaccinerna som nästan alla har fått någon gång i livet.

19 december så publicerade CDC i USA lite data gällande detta. Av de 215 000 doser som givits av vaccinet fick 5000 personer biverkningar som gjorde att de inte kunnat fullfölja dagen som normalt (15). Så ungefär 2,5 % av de som får sprutan blev dåliga på något vis. De flest av dem hade dock inga behov av läkarvård utan det handlade mestadels om saker så som huvudvärk, illamående, feber osv.

Dock är det här tillräckligt för att man till exempel rekommenderar att i fall man ska vaccinera sjukhuspersonal så ska man dela upp personalen i grupper som får vaccinet vid olika tillfällen, så att inte alla är borta samma dagar från arbetet.

Vad vet vi kring mer allvarliga och långsiktiga saker?

Vad som händer dagarna efter en vaccinering är så klart intressant men det är betydligt mer intressant att veta vad som händer på lite längre tid. Ökar till exempel risken för att några av de här biverkningarna ska bli långvariga eller mer återkommande?

Ansiktsförlamning (Bells palsy)

Här måste vi återigen tänka på att antalet deltagare är väldigt högt i sådana här studier. Nyligen var det till exempel en del rubriker i medier om att det varit flera som fått ansiktsförlamning efter att de hade fått sitt vaccin. Totalt fyra stycken kunde vi läsa om som fått detta problem efter sin spruta. Ansiktsförlamning innebär att personen i fråga får svårt att kontrollera musklerna på en halva av ansiktet.

Siffran på 4 personer stämmer. Det står klart och tydligt i rapporten för Pfizers vaccin. Däremot är det också så att ansiktsförlamning faktiskt drabbar en del människor varje år. Ansiktsförlamning är vanligen något övergående och hos flera av deltagarna hade det redan blivit bra när man sammanställde resultaten. Några hade dock kvarvarande symptom där den som haft det längst hade haft det i 3 veckor.

Då det är ganska ovanligt och alla faktiskt inte söker vård då det går över fort så finns det inga exakta siffror precis på hur vanligt det är. Men man uppskattar det till ungefär 10-50 stycken på 100 000 personer och år (2). Så när du har drygt 20 000 personer som får en spruta så är sannolikheten ganska stor att 4 av dem kommer att få ansiktsförlamning under några månader, oberoende om de fått vaccin eller inte.

Så det är oklart om det här är en effekt från vaccinet eller en effekt av att många människor lever sina liv och en del tyvärr får lite olika besvär och krämpor längst vägen. Deltagarna fick sina besvär 3, 9, 37 och 48 dagar efter sprutan med vilket talar för att det mer har dykt upp lite slumpmässigt än som en direkt dominoeffekt från vaccinet. Dock har man ändå satt upp ansiktsförlamning för ökad övervakning i fas 4 så dyker det upp oftare än normalt så kommer man snabbt att märka det.

Och det är ju fantastiskt för i princip alla oss andra. För Pfizers vaccin är redan godkänt i flera länder nu fram till den 12 februari har man redan vaccinerat över 40 miljoner personer med Pfizers vaccin och bara i USA har man gett över 20 miljoner doser av Modernas (13). Då det sista av de fyra fallen i studien skedde efter 1,5 månad så kommer vi alltså väldigt snart ha ett tydligt svar på om där verkligen finns en minimal riskökning här eller inte. Troligen långt innan det är aktuellt för dig som läser den här texten att få en vaccination.

Förutom ansiktsförlamning så har man så klart samlat in rapporter om precis allt möjligt i de här studierna. Ansiktsförlamningen var det enda där vaccinet hade en siffra som inte fullt överlappade med placebon. Det här är också sådant som sker. När du har väldigt många människor så kommer du att hitta skillnader som bara beror på slumpen.


Uppdatering 15 januari: I Israel har man redan nu vaccinerat 2 miljoner människor och det rapporteras i media där idag att de har haft 13 fall av ansiktsförlamning efter vaccinationen.

Rent statistiskt så bör de minst 200 av de här 2 miljonerna människor få ansiktsförlamning under ett år så att det är 13 stycken som får det över en knapp månad är definitivt inom det normala fortfarande.

Uppdatering 29 januari: I slutet av januari publicerade EMA en uppdatering kring säkerheten runt Pfizers vaccin. Vid det här laget var över 30 miljoner doser givna över 2 månaders tid. De hittade inte några belägg för några nya biverkningar. Det är de kortsiktiga sakerna som går över efter timmar/enstaka dagar och allergiska reaktioner direkt efter vaccineringen som rapporterats (20).

Uppdatering 12 februari: Även i UK har man släppt data på antalet fall av ansiktsförlamning och inte heller där verkar antalet fall avvika mot det som normalt sker varje år (21).


Risken att bli inlagda på sjukhus på grund av vaccinationen

CDC i USA har också publicerat den första statistiken över tidigare negativa reaktioner för de 2 första miljoner vaccineringarna. Totalt sett var det endast 4 personer som behövde sjukhusvård, inga dödsfall, och alla mår bra idag (20). Översätt det här till svenska förhållande och vi kan alltså räkna med kanske ~20 personer som behöver sjukhusvård efter vaccinationen om ALLA tar vaccinet. Det här kan du jämföra med att vi idag har 20 personer per dag som skrivs in på IVA och minst 200 stycken på annan avdelning på sjukhuset. Det är alltså dagligen. Och ~20 är en uppskattning tills alla har fått en vaccinspruta.

Vaccinen från Moderna och AstraZeneca då?

Allting jag har tagit upp just nu är data från studien på Pfizers vaccin. Det finns som jag nämnde just nu främst två andra vaccin som är aktuella för Sverige.

Modernas vaccin och potentiella biverkningar

Det ena vaccinerat är snarlikt Pfizers när det gäller teknologin bakom och det är vaccinet från Moderna. Detta vaccin är ett så kallat mRNA vaccin. Det här är en ny och väldigt cool teknik. Hur den konceptuellt fungerar kan du höra om i det här korta youtubeklippet på 2,5 minut.

https://www.youtube.com/watch?v=fZLxvo21XDg

Trots att tekniken var densamma så verkar lite fler av försökspersonerna ha fått kortvariga biverkningar från Modernas vaccin (3). Jämförelsen är tyvärr inte perfekt här då man rapporterar biverkningarna i lite olika ålderskategorier. Men till exempel var det 68% av de mellan 18-65 år som rapporterade trötthet dagarna efter den andra dosen av Moderna-vaccinet jämfört med 59% hos deltagarna mellan 18-55 år som fått Pfizers variant. Motsvarande siffra för huvudvärk var 63% för Modernas vaccin och 52% för Pfizers i samma ålderskategorier.

En intressant punkt här är att de äldre deltagarna i båda studierna hade något mildare symptom jämfört med yngre efter de fått vaccinen.

När det gäller mer allvarliga saker som skedde under hela studietiden så var där ingen skillnad mellan vaccinet och placebo i hur många av deltagarna som behövde sjukhusvård eller fick mer allvarliga problem. Däremot så fann man faktiskt en liten skillnad mellan grupperna i just ansiktsförlamning igen. Denna gång var det totalt 3 personer som fått vaccinet som upplevde detta problem medan det var 1 person i kontrollgruppen. En av personerna som fick vaccinet som fick det här problemet hade en diagnostiserad stroke som ansågs vara orsaken. De andra tre personerna, två i vaccingruppen och en i kontrollgruppen, har man däremot ingen självklar förklaring till. Men det här är som sagt någonting som vi kommer att veta väldigt mycket mer om inom några få veckor.

I övrigt så var det 6 personer som fick vaccinet som dog mindre än två månader efter att de hade fått vaccinet. Det var dock även 7 personer som dog i placebogruppen. Har du ~30 000 personer där många är äldre så kommer det dessvärre vara några som dör över några månader.

Ska vi summera resultaten för bieffekterna från vaccinen från Pfizer och Moderna så är det att de i princip verkar efterlikna ett milt fall av just covid-19. Detta alltså trots att man har vaccinerat tiotusentals personer. Om dessa personer istället smittats av det verkliga coronaviruset, SARS-CoV-2, så hade troligen haft en 200-300 dödsfall och ungefär 5-20 gånger så många med mer långvariga symptom som varat i minst 12 veckor.

Vill du läsa mer kring det här med de kortare bieffekterna och hur många som fick symptom av olika grad så finns det en bra nedbrytning av det här i en artikel i Vox, The side effects of the Pfizer/BioNTech and Moderna vaccines, explained.

Det är bra, eller rent av viktigt, att känna till de här reaktionerna som är väntade hos vissa. Både så du själv inte planerar något stort för dagen efter ut i fall du själv mår lite sämre, men också för att du inte ska avskräckas av de historier som du säkerligen kommer att få höra.

AstraZenecas vaccin

AstraZenecas vaccin är det tredje vaccinet som troligen kommer att introduceras inom kort här i Sverige. Tekniken för det här vaccinet är lite annorlunda än det för mRNA vaccinen från Pfizer och Moderna. AstraZeneca använder sig av ett annat virusskal som så kallad vector för att få igång vårt immunförsvar. Klippet här under förklarar hur dessa är tänkta att fungera. AstraZenecas vaccin använder sig av adenovirus.

https://youtu.be/KMc3vL_MIeo?t=292

Det här vaccinet är aningen längre ifrån ett godkännande än de andra två vaccinen jag har tagit upp. Det finns också mindre data publicerad när det gäller de mindre biverkningar likt huvudvärk, feber, illamående osv. De har däremot publicerat en studie där de säger att de ännu inte har registrerat några mer allvarliga biverkningarna som kan sägas beror på vaccinet (5).

Även här så är dock deras öppenhet med data något sämre än för de andra två vaccinen. Men innan deras vaccin blir godkänt så måste de presentera sina siffror öppet så den här informationen kommer att komma så småningom. Tills vidare får jag dock säga att ingen i allmänheten vet så mycket om biverkningar från det här vaccinet än.


Uppdatering 12 februari: Storbritannien har släppt en första rapport kring hur deras vaccinering har gått där de bland annat har med 3 miljoner doser av AstraZenecas vaccin. De rapporterade inga nya biverkningar och inga kända långtidsbiverkningar (21)

Hur bra är vaccinen på att skydda oss mot covid-19?

Nu när du vet lite mer om de tre vaccinen som finns så tänkte jag att vi skulle titta på hur effektiva vaccinen har visat sig vara. När man pratar om vaccin och skydd i den typen av stora studier som har utförts just nu så brukar man prata om något som heter efficacy. Det ordet skiljer sig lite i betydelse från det som vi nog vanligen kallar för ”effekt” eller effectiveness på engelska.

Efficacy är här ett mått på hur bra någonting fungerar i lite mer kontrollerade former. I den här stora studierna har man t ex från början inte inkluderat några barn. Generellt sett har man också inkluderat färre lite mer sjuka personer, och andelen riktigt gamla i studien är också lägre till en början. Så man först kan utvärdera effekten hos personer som troligen svarar lite mer som allmänheten i stort. Men sen när vaccinen ska användas”ute i verkligheten” så pratar man istället om effectiveness. Här kommer också saker så som transport, kostnader, logistik med mera in i frågan då någonting som är effektivt egentligen inte gör någon större nytta om det inte blir ordentligt utfört i praktiken.

Att inte äta någonting i 2 månader har tex hög efficacy när det gäller snabb viktnedgång men i praktiken fungerar ett sådant råd vanligt vis väldigt dåligt. Så rådets effectiveness är troligen dåligt.

Det man gör är att man helt enkelt jämför antalet sjuka personer i kontrollgruppen med antalet smittade i vaccinationsgruppen. Om 100 personer blivit smittade i den kontrollgruppen och 20 personer blivit smittade som fått ett vaccin så har vaccinet en efficacy på 80%.

Det har publicerats efficacy-siffror för de tre vaccinen som jag nämnt här ovanför är efter några månaders uppföljning och deras resultat är enligt följande:

  • Pfizer, 95%
  • Moderna, 94%
  • AstraZeneca, 62%

Det här är faktiskt fantastiska siffror för alla vaccinen. För ett normalt influensavaccin brukar efficacy ligga kring 40-70% ungefär. Resultatet för AstraZenecas vaccin kan möjligen bli högre, upp emot 90%. De klantade sig med doseringen hos vissa av deltagarna i studien och i efterhand visade det sig att effekten var ännu större hos de som fått fel dos vid första sprutan (de fick halva dosen istället för hela). Så nu ska man testa det här på riktigt i en ny studie för att se om det verkligen är så att du kan få större effekt med annan dosering. Tills vidare ska vi nog se på det som en slump.

Effekten från vaccinen tycker jag också visas väldigt tydligt i grafisk form. De här graferna visar antalet personer som blivit smittade över tid i gruppen som fått vaccin (nedre strecken) och de som fått en placebo (övre strecken).

Det här är människor som i genomsnitt har bott i liknande livssituationer och blivit utsatta för risken att bli smittade precis som du och jag blir. Tänk dig nu att du har en befolkning där alla har vaccinet och en där du inte har det över ett vinterhalvår. Skillnaderna här är en överbelastad vård med stora restriktioner för oss i samhället, och ett samhälle där vi troligen kan fortsatta fungera på vanligt vis utan att särskilt många blir väldigt sjuka.

Med tanke på hur få och milda biverkningarna är från de här vaccinen (möjligen undantaget Astrazenecas där vi vet för lite) är jämfört med att faktiskt bli smittad och bli sjuk, må dåligt i någon vecka till månader eller rent av dö, så känns det som en självklarhet att vaccinera sig redan här. En hel del som får vaccinet kommer att må lite sämre i några dagar. Men relativt hur allvarlig sjukdom och symptom som människor får av covid-19 så är det en liten sak.

Det här är väl egentligen slutsatsen när det gäller frågan om man bör vaccinera sig. Det finns däremot ett antal frågor till där vi ännu saknar svar som jag tycker är intressanta att ta upp.

Du blir inte sjuk men kan du ändå bli smittad och smitta andra?

En stor fråga som återstår kring vaccinen är om de skyddar mot en faktisk infektion eller om de bara skyddar dig från att bli sjuk. Alla de här tre studierna här ovanför har haft som utfall antalet personer som får covid-19.

Om du kommer ihåg sen tidigare så förklarade jag att covid-19 är sjukdomen som du kan få om du blir smittad av coronaviruset SARS-CoV-2. Det är dock inte nödvändigtvis så att du får covid-19 bara för att du blir smittad. Som du säkert har hört så finns det personer som förblir helt asymtomatiska trots att de testar positivt för viruset via det som vi, felaktigt, kallar för covid-19-test. Egentligen är det test för SARS-CoV-2.

De här studierna har haft covid-19 som utfall för att det helt enkelt inte är särskilt realistiskt att testa tiotusentals personer varje vecka för att se om de är smittade av SARS-CoV-2 utan att ha symptom. Så man har endast gett test till deltagarna när de har rapporterat att de haft symptom som möjligen skulle kunna vara covid-19. Senare har man i några av studierna tänkt studera det här indirekt genom att testa deltagarna för antikroppar men den datan är ännu inte publicerad.

Det mesta talar dock för att vaccinen skyddar mot asymtomatisk smitta ungefär lika bra som de skyddar mot sjukdomen i sig. I den här tråden på twitter kan du läsa en uppskattning över hur bra Modernasvaccin troligen skyddar mot asymtomatisk smitta mellan personer.

När man började vaccineringen så har man främst prioriterat de som är i störst risk att dö från covid-19. Det här innebär i princip att vi börjar med de som är äldst och sedan jobbar vi oss nedåt till 50-åringarna. Sen efter det tittar vi på andra riskfaktorer likt diabetes typ 2, fetma, högt blodtryck osv. Så otroligt dominerande är ålder när det gäller risken med det här viruset vilket du även kan se i diagrammet här under (12). En högre hazard ratio innebär en högre risk.

Hur länge är du skyddad efter du blivit vaccinerad?

Hur länge vaccinet verkar är också en fråga som vi inte har något svar på idag. Då det varit så brådskande med att få fram vacciner mot viruset så har antalet deltagare i de här studierna varit väldigt många. Ju fler personer du har, desto fler kommer att bli smittade, och desto snabbare kan du se om vaccinet skyddar gruppen som får det mot smitta.

En indirekt nackdel med att vi får resultatet så fort är dock att vi inte får veta hur länge som det här skyddet håller i. Kanske behöver vi vaccinera oss varje år inför vintern? Det här är helt enkelt ingen fråga som vi kommer få svar på förrän alla de hundratusentals människor som nu redan har fått vaccin faktiskt har varit vaccinerade i upp emot ett år. Så vi får snällt vänta här.

En sak som kan sägas redan nu är att det inte finns något som talar för att immuniteten efter ett vaccin skulle vara mer kortvarigt än immuniteten efter du blivit smittad av SARS-CoV-2 på riktigt. Vill du läsa lite spekulationer kring hur länge immuniteten kan vara från en insatt person så kan jag rekommendera den här tråden på twitter. Kom bara ihåg att det är spekulationer. Även om de är från en kunnig person i det här fallet så är det ingen som faktiskt vet. Men sannolikheten att den här personen har rätt är så klart enormt mycket högre än någon random förälder på Facebook.

Skyddar vaccinet mot allvarliga fall av sjukdomen?

En annan sak som de här studierna faktiskt inte har gett oss något svar på än är om vaccinet faktiskt skyddar mot mer allvarliga fall av covid-19. I de här studierna så har man fått några hundra fall i placebogrupperna nu. Men då det faktiskt bara är en liten andel av alla de som blir smittade som får ett mer allvarligt sjukdomsförlopp så innebär det att vi helt enkelt inte har någon data för att uttala oss säkert på den här punkten heller.

Tittar vi på de faktiska siffrorna så verkar det dock som att vaccinen fungerar här med. I Modernas studie var det t ex 30 allvarliga fall i placebogruppen och 0 i vaccinationsgruppen fram tills första utvärderingen. Även AstraZeneca har resultat som antyder en positiv effekt medan Pfizer än så länge haft väldigt få allvarliga fall både i placebogruppen och vaccinationsgruppen.

Dock är det ju högst rimligt att tro att om ett vaccin har stor effekt på antalet personer som får mer milda fall så bör det även ha stor effekt mot hur många som får mer allvarliga fall. Men innan vi kan säga att det verkligen är så får vi nog vänta några månader till.

Uppdatering 8 februari: I Israel som redan har vaccinerat en stor del av de äldre i befolkningen ser man nu en betydligt snabbare nedgång både av antalet fall, allvarligare fall och sjukhusinläggningar bland personer som blivit vaccinerade (30).

Du behöver få två sprutor innan du får full effekt från vaccinet

En annan viktig poäng när det gäller vaccinet är att du behöver få två doser innan du får full effekt. Dessutom behöver det gå lite tid från det att du fått sprutan tills ditt immunförsvar har reagerat och byggt upp ett förbättrat försvar.

För mRNA-vaccin ska det gå 3-4 veckor mellan första sprutan tills du får den andra sprutan. Efter det räknar man med en dryg vecka tills effekten från den andra sprutan också finns där. Det här innebär att du efter du har fått en spruta inte ska springa runt och känna dig som superman/woman. Efter första sprutan så går du hem, undviker att träffa andra människor osv precis som tidigare tills du har fått din andra spruta. Då går du hem igen och undviker människor i minst en vecka till. Först efter det så kan du förvänta dig att vaccinet har haft sin effekt på ditt immunförsvar. Du kan se förloppet i bilden här under.

Här måste du dock betänka hur tidig du är i turordningen när det gäller vaccinet. I alla fall tills vi har svaret på om du fortsatt kan smitta andra efter en vaccinering så vill vi inte ha en massa vaccinerade 60-åringar som springer runt som superspridare på arbetsplatsen så vi snabbt får en mängd sjuka 50-åringar.

Man har inte testat det här vaccinet på alla typer av människor

Ett annat litet observandum är att man faktiskt exkluderar en del människor från de här första stora studierna på vaccinen. Till exempel har man inte med gravida eller kvinnor som ammar, personer som haft mer allvarliga allergiska reaktioner, personer med nedsatt immunförsvar eller personer som behandlas med kortikosteroid osv. De första studierna hade inte heller med barn.

Det här innebär att vi faktiskt inte vet vad som kommer ske. Redan första veckan när man börjat vaccinera med Pfizers vaccin i Storbritannien och USA så har man faktiskt sett fall med allergiska reaktioner efter vaccinering med Pfizers vaccin, förekomsten är elva fall per miljoner vaccindoser (22). Trots 20 miljoner doser så finns det inget rapporterat dödsfall på grund av en allergisk reaktion. Numera har man som råd att den som vaccinerats ska stanna kvar i närheten i 15-30 minuter så de kan få hjälp i fall det uppstår någon oväntad allergisk reaktion eller liknande efteråt.

Forskningen på alla vaccin fortsätter som sagt i det som kallas för fas 4 och saker som det här kommer att redas ut väldigt snart. Många företag har även startat upp fler andra studier på sina vaccin. AstraZeneca testar ju sitt vaccin med den lägre dosen i en studie. Det finns även studier där man testar att kombinera två olika vaccin som stimulerar immunförsvaret lite olika i förhoppningen att effekten kan bli ännu bättre med båda typerna av stimuleringar osv.

Var beredd på att du kommer att få höra otroligt mycket trams om de här vaccinen

Det finns världen över en liten minoritet av människor som är emot vaccin rakt av. De samlas i grupper på facebook och liknande och sen delar de vidare av allt möjligt skit som de kan hitta om än det ena än det andra. Du kommer att höra väldigt mycket från de här personerna de närmsta månaderna.

Jag har ett uttryck som jag använder mig av väldigt ofta som är enligt följande:

Arbetet som krävs för att motbevisa skitsnack är mångdubbelt större än arbetet som krävs för att hitta på skit

Jacob Gudiol - typ julafton 2020

Poängen med detta uttryck är att du kan ljuga ihop precis vad som helst på direkten. Jag skulle till exempel kunna påstå att alla som tar det här vaccinet kommer att bli lika oemotståndlig för getingar som en 2-kilos godispåse är på soffbordet en fredagskväll. Att du från och med att du har fått det här vaccinet kommer bli stucken av minst 20 getingar per säsong. Ett helt absurt påstående så klart. Det finns ingen som helst anledning att tro att det skulle bli så. Men kan du motbevisa mig?

Svaret på frågan är så klart nej. Det kan du inte göra. För att motbevisa en sådan sak så krävs det studier. Nu är mitt påstående så absurt så det hade räckt med att vi väntat till efter sommaren 2021 och så hade alla insett att alla de där miljontals människorna som då redan fått ett vaccin inte blev stuckna mer än andra.

Men vad skulle du säga om jag påstått att vaccinet ger cancer om 20 år? Eller att det ökar risken för impotens med 300 procent? Eller att det kanske gör kvinnor infertila eller ökar risken för demens och Alzheimers med 250 procent?

Alla dessa är påståenden som jag har hittat på från ingenting alls. Det finns ingen anledning att tro något av detta. Men det är ju väldigt lätt för mig att ljuga om det i fall jag vill skrämma upp dig. Och folk kommer att ljuga om de här sakerna.

Ett annat vanligt knep är att säga saker som låter fancy men som är fel redan från början. Ett sådant påstående är att Pfizers vaccin skulle ändra vårt DNA för evigt. Det här går rakt emot rent biologi. Det är fysiskt omöjligt för mRNA att påverka DNA. Det är är bra förklarat i det här korta videoklippet.

https://www.youtube.com/watch?v=L77IY0awmwQ

Men vet du inte de här sakerna, vilket faktiskt bara en ganska liten del av befolkningen gör, så kan ju de här argumenten ändå låta övertygande. Eller i all fall skrämmande. Och rädsla och osäkerhet än nästan allting som behövs för att människor inte ska våga ta ett vaccin.

Det faktum att vi kommer att vaccinera miljontals människor i veckan innebär också att det kommer att hända en väldig massa saker med dessa människor av en ren slump. Några kommer att få hjärtinfarkt, stroke, sin första migränattack, otrolig ryggsmärta, ont i ett knä för första gången osv av ren slump. Där kommer också att vara de som visar tecken på demens för första gången eller som får en yrselattack och faller med en fraktur som resultat. Vi kommer också sannolikt att få någon som dör av en hajattack snart efter sin vaccination. De blir också människor som vinner på lotto, träffar sin livs kärlek, skriver sin livs bästa tenta, tar personbästa på gymmet och de som direkt efter vaccinationen får en helt fantastisk dag på stranden njutandes av god dricka och en solnedgång utan minsta lilla känning av biverkningar från sin vaccination.

Poängen här är att allting kommer att hända, för någon. För det är så otroligt många människor som kommer att ta det här vaccinet. Så vill du skrämma upp folk så kommer det att finnas gott om slumpmässiga händelser som kan låta övertygande när historierna alla börjar med ”allting började när hen fick sin vaccinationsspruta mot coronaviruset…”. Det går helt enkelt inte att lyssna på sådan här historier

Den här typen av argumentation där något osannolikt lyfts fram för bevis för någonting bara för att det har skett kallas för ”the lottery fallacy”. Osannolika saker händer alla lite då och då. Att köpa en lott och tro man ska vinna högstapriset varje gång är en dum tanke trots att det är någon lycklig person som vinner varje dag. Vi människor vill inte gärna tro att de här sakerna bara sker av slumpen utan vill istället tillskriva dem någon orsak och vi ser gärna någonting som skedde precis innan som den orsaken. Men osannolika saker händer av slumpen de med, ibland.

Alla sådana här händelserna där någonting händer efter att någon har fått en spruta samlas emellertid in som en del av fas 4. Det är som sagt alltid någon som kommer att få en fantastisk dag på stranden direkt efter sprutan men om det helt plötsligt är allt för många mot det normala så kan vi börja misstänka att det är en biverkning från sprutan. Okej nu skojar jag. Ingen kommer att dokumentera att du får en bra dag efter din spruta. Men om du till exempel skulle uppleva något oväntat besvär så du behöver vård efter din vaccination så anmäls detta. Och sen efterhand så får man en enorm databas med anmälda händelser och där kan man sen se om någonting verkar ske oftare hos personer som fått vaccinet jämfört med hur ofta det sker annars i befolkningen.

Det är ju det här vi redan har sett när det gäller ansiktsförlamning. Det här skedde i både studien på Pfizers och Modernas vaccin. I själva studierna så var förekomsten något vanligare i gruppen som fick sprutan jämfört med placebogruppen men samtidigt var det ingen skillnad mellan vaccingruppens förekomst och den som normalt sett sker i samhället. Men tack vara fas 4 så kommer vi att få än mer data på det här efterhand.

Så när du hör alla de här anekdoterna om personer som påstår att vaccinet gjorde så de blev sjuka på något vis så ta en paus och fundera kring vad det är du får höra. Först och främst kan du ju fundera kring om historien i sig ens är sann? Den kanske är helt påhittat? Men även om den är sann så behöver du fundera kring om det påstådda orsakssambandet är sant. För det kan ju också vara så att personen du får höra om helt enkelt bara haft oturen att få en sjukdom. För det kan ju också vara så att personen du får höra om helt enkelt bara haft oturen att få en sjukdom någon dag efter att hen fick sitt vaccin. Utan studier så kan vi helt enkelt inte veta vad som är vad.

Men vi vet ju inte vad som händer om ett år!

En annan invändning som du säkerligen kommer att få höra mycket är att vi inte vet långtidseffekterna från vaccinet. Den här invändningen är sann. Det gör vi inte. De första fas 3-studierna startades i somras så vi börjar närma oss 6 månaders uppföljning. Längre än så vet vi faktiskt ingenting just nu.

Här kommer säkerligen vi återigen att få höra en väldig massa påståenden om saker som vi inte vet. Det kommer bli skrämselartiklar om att det skulle orsaka en mängd olika sjukdomar och vi inte har genomfört studier får att svara på dessa orosmoment osv.

Det finns ju en poäng här. Men det är extremt ovanligt med negativa biverkningar från vaccin som inte har visat sig efter några få månader. De allra flesta biverkningar visar sig normalt sett direkt. Du injicerar vaccinet, ditt immunförsvar reagerar på det samtidigt som ämnet försvinner och när immunförsvarets reaktion är över så är det inte mycket mer som kan ske. Med det sagt så vet man att vissa väldigt ovanliga biverkningar kan dyka upp efter ett par veckor. Men så lång uppföljningstid har vi ju redan.

Det här med att vi inte vet de långsiktiga konsekvenserna av någonting är också något som är sant för mer eller mindre allting här i livet. Vad är till exempel effekten av att äta potatis flera gånger i veckan i 40 år? Det kanske höjer risken för cancer? Du kanske skrockar lite nu och tänker att människor har ju ätit potatis i hundratals år men då kontrar jag med att säga att människor också har fått cancer i hundratals år. Hur kan du veta att potatis då inte höjer risken med säg 20 procent, eller vi säger 200 procent för få blir ju rädda för så lite som 20. Hur kan du motbevisa mig nu?

Svaret på den frågan är att du inte kan motbevisa mig. Jag har ju bara ljugit ihop något och för att du nu ska kunna motbevisa mig så behöver vi utföra en studie som varar över 40 år innan du kan motbevisa mig fullt ut. Ganska orimligt eller hur?

Det är ju faktiska samma situation vi är i här med. Det är inte rimligt att vänta i flera år för att se om någonting som ingen insatt person tror ska ske faktiskt inte heller sker. Särskilt inte när vi vet hur stora riskerna är med den faktiska sjukdomen covid-19.

Vi kan ju för övrigt dra till med precis samma argument för sjukdomen covid-19. Hur vet vi att inte den för med sig en massa negativa biverkningar som vi märker av först flera år senare? Det kan vi ju inte göra med säkerhet just nu heller. För den sjukdomen har ju bara funnits här i ett år nu.

Så det här argumentet om att vi inte vet vad de långsiktiga effekterna är kan väldigt lätt missbrukas. Att säga det som en liten parentes och som motivering till att vi vill utföra fas 4 på ett bra sätt är en väldigt sund hållning. Att säga det som ett försök till ett argument emot vacciner och för att människor istället ska få covid-19 är inte rimligt. För då säger vi att något som vi vet är väldigt mycket farligare på kort sikt (bli smittad av SARS-CoV-2 och får covid-19) skulle vara bättre på lång sikt utan någon som helst data för vår åsikt.

Summering

Inom några dagar så kommer vi i Sverige med största sannolikhet att börja vaccinera folk mot covid-19 med ett vaccin som har tagits fram på mindre än ett år. Det här är en enorm bedrift av forskarvärlden och läkemedelsföretagen som står bakom vaccinen och en väldigt välkommen julklapp inför året 2021 som vi alla hoppas ska bli roligare än 2020.

Vaccinen har genomgått alla de processer som vaccin ska genomgå innan de lanseras och när hundratusentals personer redan har fått vaccinet så känner vi fortfarande inte till några allvarligare biverkningar. Ganska många människor få dock biverkningar en kortare tid efteråt likt huvudvärk, trötthet, smärta kring där de fick sprutan mm, men det här är ingenting mot att få faktiskt covid-19. Även för unga och friska människor där covid-19 nästan alltid är en ganska snäll sjukdom så är vaccinet ändå betydligt snällare.

Det finns dock en del frågor som återstår att besvara kring vaccinen. Främst handlar det om huruvida en person som fått vaccinet fortfarande kan bära på viruset och föra vidare det till andra och hur länge som vaccinet ger ett tillräckligt skydd. Båda de här frågorna ser jag som viktiga att få ett svar på framöver.

Tillägg om personer på äldreboende som dör efter sin vaccinspruta

Föga överraskande så har det kommit rubriker om personer som dött efter de fått vaccinet. Det här är som sagt väntat då det är så väldigt många som får spruta samtidigt. Framför allt på äldreboende så finns det många sköra människor och antalet personer som dör varje dag är högt, oavsett vad som händer just den dagen eller dagarna innan.

Jag skrev en tråd om det här på Twitter med kring det faktum att det dör ~500 personer i veckan på äldreboende varje vecka året runt. När vi då vaccinerar dem allihop på 2-3v så är det självklart att några kommer att då precis efter de fått sin spruta. Du hade fått samma effekt om du gett dem alla en isglass över 2-3 veckor. En hel del hade dött strax efteråt.

Här måste vi därför jämföra antalet dödsfall som sker veckan efter vaccination mot den normala mängden dödsfall en vecka för att försöka få en inblick i om vaccinet i sig gett någon effekt. När media skriver "Gösta, 91, dog dagen efter han fått vaccinet" så är det därför helt ointressant (förutom för Göstas familj och vänner så klart). Det du vill veta är om antalet personer som dör totalt sett ökar eller inte.

https://twitter.com/JacobGudiol/status/1344583914514501632


Uppdatering 5 januari: Jag har adderat till lite kring de första siffrorna från USA när det gäller så allvarliga biverkningar så det krävs sjukhusvård.

Uppdatering 15 januari: Jag har uppdaterat siffrorna kring hur många som än så länge har fått en eller två doser av vaccinet. Sen har jag adderat till en bild som förklarar hur immunförsvaret svarar på den första respektive andra dosen och när vaccinet har gett full effekt. Jag har även adderat lite statistik kring hur många som dör på äldreboende varje vecka i Sverige.

Uppdatering 9 februari: Jag har uppdaterat delen kring asymtomatisk smitta och risken för att råka ut för allvarlig sjukdom.


Liknande artiklar
Ultraprocessad mat leder till fler trafikolyckor

Avsnitt 115 av Hälsoveckan och det blir ännu en gång en diskussion kring ultraprocessad mat.

15 apr. 2024

Varför RCTs ofta ses som bästa evidens

Jacob, Erik och framför allt Linnea berättar i det här avsnittet om vad interventionsstudier är.

9 apr. 2024

Varför tränar vissa elitidrottare så lätt på gymmet?

Frågeavsnitt av Tyngre Träningssnack där Jacob och Wille diskuterar tre lyssnarfrågor.

3 apr. 2024

Vanliga frågor och missuppfattningar kring koffein

Jacob och Erik diskuterar koffein i avsnitt 113 av Hälsoveckan by Tyngre.

2 apr. 2024

Gudiol om periodisk fasta och hormoner

Långt och böljande samtal med Jacob, om bland annat periodisk fasta, hormonbalans och andra "sanningar".

1 apr. 2024

Hur är kvalitén på träningsstudier rent vetenskapligt?

Jacob och Wille diskuterar artikeln Risk of bias in exercise science: A systematic review of 340 studies i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

27 mars 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Hur du läser en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell

Jacob, Erik och Caroline förklarar vad du kan ha för nytta av en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell.

19 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur styrketräning påverkar aptiten

Avsnitt 435 av Tyngre Träningssnack handlar om hur träning, och framför allt styrketräning, verkar påverka människors aptit på kort och lång sikt.

13 mars 2024

Toppar av blodsocker, blodfetter och inflammation efter en måltid

Linnea och Jacob diskuterar vad som händer timmarna efter det att du har ätit en måltid, under den så kallade postprandiella fasen.

12 mars 2024

Jacob Gudiol dissekerar alla våra och ERA frågor

Dagens gäst behöver nog ingen närmare presentation, men han är experten som ofta syns i olika mediesammanhang. Man kan säga att Jacob Gudiol TAR över dagens avsnitt. Ett spännande avsnitt.

11 mars 2024

Kontroverser kring styrketräningsvolym och muskelökningar

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel kring styrketräningsvolym och muskelökningar.

28 feb. 2024

Om serien om ultraprocessad mat i SvD

I avsnitt 108 diskuteras en artikelserie på hittills tre delar kring ultraprocessad mat som har publicerats i Svenska Dagbladet de senaste veckorna.

27 feb. 2024

Nutritionsforskning är svårt och får för lite forskningspengar

I avsnitt 107 diskuterar Jacob, Linnea och Erik olika utmaningar som finns kring nutritionsforskning idag.

20 feb. 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Kost vid typ 1-diabetes

Linnea och Jacob gästas av dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson som berättar om sitt arbete med typ 1-diabetes.

30 jan. 2024

Spännande ämnen med Wille

Vi ringer upp kompisen Wille Valkeaoja, som ger oss det senaste om punktförbränning, andningsmanipulationer, styrketräning för löpare och massor av andra spännande grejer.

29 jan. 2024

Styrketräningssnack och fysiologi med Tommy Lundberg

Tommy Lundberg är tillbaka i Tyngre Träningssnack. Vi snackar bland annat om hans arbete kring talangutveckling.

17 jan. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Vad skiljer de som blir hundra år från oss andra

I avsnitt 426 av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Karin Modig som de senaste 10 åren har forskat på hälsosamt åldrande.

10 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

10 000 steg och andra hälsomål

Erik och Jacob får hålla låda själva denna vecka. De diskuterar bland annat ett klipp från Agnes Wold där hon menar att rådet om 10 000 steg är överdrivet.

12 dec. 2023

Dr Neuman om vad som verkligen betyder nåt

Besök av Nicklas Neuman, där vi snackar om den faktiska betydelsen av ett antal olika kostaspekter. Både för hälsa & för presstation.

11 dec. 2023

Mens och träning

Avsnittet tillägnas frågan kring menstruation och träning. Jacob och Caroline tar hjälp av gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner.

5 dec. 2023

Ett troligen förfalskat studieresultat blir replikerat

Veckans ämne är någonting som var uppe för diskussion flera gånger om i Tyngre Rubriker för flera år sedan, Brian Wansink och hans studier som ingen egentligen vet om de ens blev genomförda.

21 nov. 2023

Stressade mitokondrier och blodsockerkontroll hos idrottare med Mikael Flockhart

Mikael Flockhart är tillbaka i som gäst i Tyngre Träningssnack. Vi diskuterar fortsättningen på hans forskning på mitokondriernas svar vid extremt hård konditionsträning.

8 nov. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Avsnittet om omega-3 och omega-3 index

Avsnitt 415 av Tyngre Träningssnack handlar om omega-3 och mer specifikt fettsyrorna EPA och DHA. En uppföljning på artikeln med andra ord.

25 okt. 2023

Fetmaparadoxen – när de lagom tjocka lever längre

Veckans avsnitt handlar om två olika artiklar i DN. Om att lagom tjocka lever längre och vad som utmärker 100-åringar.

17 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

Vad är bra råd kring fysisk aktivitet?

Professor Örjan Ekblom gästar Jacob och Wille i Tyngre Träningssnack för att diskutera fysisk aktivitet för hälsan.

4 okt. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023