Mindre hastighetstapp på gymmet ger snabbare idrottare på plan

Ny studie bekräftar tidigare antaganden – att mer fart under stången ger explosivare atleter.

Jacob Gudiol


Jag har skrivit flera artiklar kring hastighetsbaserad träning de senaste åren här på Tyngre. Första artikeln var nog ”Det är inte alltid värt det att köra de sista långsamma repetitionerna” som publicerades för 5 år sedan nu och efter det har de kommit med jämna mellanrum.

Om du aldrig har hört talas om det här tidigare så kan jag rekommendera artikeln ”Varför hastighetsbaserad träning blir mer och mer populärt” eller avsnitt 66 av Tyngre Träningssnack: ”Nyttan av att mäta hastigheten när du styrketränar”.

Det jag tycker är bäst med att mäta hastigheten på lyft är att det är en effektiv metod för att lära människor att ta i och försöka skapa kraft fort även när vikten inte är maximal. Det här nyttjar jag mycket när jag försöker lära eleverna på idrottsgymnasiet där jag jobbar en del få ut mer av träningen på gymmet.

Men en annan stor fördel med att mäta hastigheten är att du får en bra bild av hur nära någon person är failure. Med ett tränat öga kan du ofta se det här hyfsat bra bara du tittar på när din adept tränar. Och en person som är van vid att träna på gymmet och har funderat kring de här sakerna kan oftast också själv känna ganska bra när hen börjar tappa hastighet i repetitionerna.

Att undvika failure i det mesta av träningen är något jag anser är fördelaktigt för personer som vill vara snabba och explosiva i sin idrott. Jag tycker också att det finns ganska gott om stöd för det här inom forskningen numera och idag tänkte jag skriva om ytterligare en studie som med hjälp av att mäta hastigheten på lyft undersökt betydelsen av att avbryta varje set vid en viss minskning i hastigheten (1).

Tre set knäböj som avslutas vid 10, 30 eller 45 procentigt hastighetstapp

Upplägget på den här studien var enkelt. Forskarna delade in 33 unga universitetsstudenter i tre olika grupper och lät dem sedan träna knäböj två gånger i veckan över 8 veckors tid med totalt tre set per träningspass. Vikten varierade mellan 55-70% av max och vilan mellan varje set var 4 minuter.

Det som skiljde grupperna åt var hur många repetitioner de utförde i varje set. Antalet repetitioner styrdes av hur snabbt varje deltagare tappade hastighet i sina repetitioner där de tre grupperna tilläts tappa olika mycket hastighet i varje set.

Den första gruppen fick avsluta varje set när deras hastigheten låg >10% lägre än deras snabbaste repetition i samma set. De två andra grupperna avslutade träningsprogrammet med att avsluta varje set vid antingen >30% eller >45% tapp i hastighet. De första träningspassen började de dock båda med att avsluta varje set när hastigheten hade minskat med >20% och sedan ökade de på successivt tills respektive grupp var vid den utsatta hastigheten. Den här stegringen var dock snabb och endast tre träningspass utfördes med mindre hastighetstapp.

Ett sådant här upplägg ger så klart en betydande skillnad i hur många repetitioner som deltagarna totalt utförde i varje grupp. Att avsluta redan vid 10% tapp i hastighet kan ofta innebära att du avslutar när du egentligen hade kunnat utföra en 7-10 repetitioner till. Vid >30% börjar det bli jobbigt men du känner oftast att du klarar av två eller några enstaka fler repetitioner till. Vid >45% är du i princip helt slut och jag kan tänka mig att deltagarna i studien faktiskt också inte klarade sista repetitionen då och då i den här gruppen (dvs failure).

Den här effekten gav då resultatet som du kan se här under.

Före och efter träningsperioden så testade man deltagarna inte bara i maxstyrka och hur väl de kunde bibehålla en högra hastighet med en bestämd vikt, utan man testade dem även i spänst och snabbhet. De sistnämnda två egenskaperna testade man via ett vertikalhopp, dvs ett hopp rakt upp, och 20 meter sprint.

Dessutom utförde man ett test av hela krafthastighetskurvan hos deltagarna där de fick utföra repetitioner med maximal hastighet med olika motstånd.

Lika stark och mer explosiv med mindre trötthet vid varje set

Studiens resultat blev att man inte såg några större skillnader mellan grupperna när det gäller maxstyrka och förmågan att bibehålla en högre hastighet i flera repetitioner. Inga av resultaten var heller statistiskt signifikanta. Tittar vi däremot på de faktiska förändringarna så verkar det som att gruppen som tränade tills de tappat mer än 45% av hastigheten fick något sämre ökningar i styrka.

Det mest intressanta resultatet är dock när vi kommer in på testerna på explosivitet och snabbhet. Här var det en tydlig fördel för gruppen som tränade med endast 10% tapp av hastighet i varje set. Här under är resultaten. Observera att det är bra att få en minskning av tiden när det gäller sprint.

Utöver det här testade man även hur deltagarnas maximala hastighet i en knäböj förändrades vid olika motstånd. Ju lättare en vikt är desto snabbare kan man generellt sett förflytta den. Så försöker du utföra en repetition så snabbt som möjligt så kommer den gå snabbare om du tränar med 50% av max jämfört med 80% av max.

Hur mycket snabbare vikten rör sig vid 50% av max varierar däremot mellan olika personer och samma person kan förändra hur snabbt hen flyttar en vikt genom att träna på att vara explosiv mot det motståndet.

I princip är det här en typ av explosivitetsträning där du blir bättre på att skapa kraft snabbt mot ett visst motstånd. I den här studien testade man hur snabba deltagarna var på att utföra en repetition med motstånd från 30-80% av deras 1RM före och efter studien. Här är deras procentuella förändringar.

Det man kan se tydligt i det här resultatet är att gruppen som tränade till >45% hastighetstapp i varje set fick klart sämre förbättringar jämfört med de två andra grupperna. De andra två grupperna är däremot svåra att skilja åt. De förbättrade sig i princip likvärdigt skulle jag säga.

Mina tankar - Kort studietid samt få och ganska otränade deltagare gör resultatet osäkert

Resultatet i den här studien visar på en tydlig fördel med att inte träna sig för trött under ett set. Deltagarna som slutade varje set när de tappat mer än 10% i hastighet fick likvärdiga ökningar som de övriga grupperna samtidigt som de förbättrade sig mer i spänst och sprint. Och det här har de uppnått samtidigt som de endast utförde drygt hälften respektive drygt en tredjedel så många repetitioner som gruppen som stoppade >30% respektive >45%.

Det har dessutom varit de både mentalt och psykiskt mest ansträngande repetitionerna när det börjar bli tyngre som de inte har utfört. Istället har de utfört alla repetitionerna med hög hastighet och troligen bättre kvalité.

Det här resultatet passar även med den tidigare studien jag har skrivit om här på Tyngre samt några ytterligare senare studier med snarlika upplägg (2, 3). Alla studierna är utförda av samma forskargrupp och dessutom är det endast små skillnader mellan dem när det gäller träningsupplägg och typen av försökspersoner.

Jag tror personligen mycket på att det finns fördelar med att styra styrketräning mer efter hastigheten och jag gillar principen bakom träningsupplägget i den här studien. Men när jag läser den här studien och de andra på området så kommer jag på mig själv med att hela tiden tänka att jag önskat att studierna haft 4 ggr så många deltagare som haft en bättre träningsbakgrund och att studierna hade varit i alla fall dubbelt så länge.

Men man kan inte få allt här i livet och trots studiens brister så tycker jag att den bidrar med bra information. För bara en månad sedan skrev jag en artikel här på Tyngre som handlade om träning till failure och vad forskningen visat där när det gäller ökningar i muskelmassa och styrka. Väldigt kort kan man säga att forskningen idag inte riktigt kunnat påvisa några större fördelar med att verkligen träna till failure. Frågan är bara hur nära failure du behöver gå?

Studien här ovanför antyder att det kanske räcker med så lite trötthet så hastigheten minskar med 10%. Som jag förklarade i början är du långt ifrån failure när du avslutar ditt set. Om du hade kunnat klara 12 repetitioner så stannar du kanske redan vid repetition 5-6.

I de här studien mätte man dock inte förändringar i muskelmassa. Vill du bygga muskler så kanske du behöver orsaka mer trötthet i musklerna vid varje set? Eller kanske utföra fler set totalt för att få till en större stimulering?

En annan fråga här är om inte träningen kan ha varit ganska så tuff för de relativt otränade försökspersonerna när de fick träna så de tappade >30% eller >45% av hastigheten? Om träningen gör dig lite sliten så är det kanske inte så konstigt att du för stunden inte kan få ut maximalt av din förmåga i ett vertikalhopp eller 20 meters sprint?

Här vill jag dock lägga till att även tidigare forskning med andra upplägg har visat att träning till failure inte verkar bra om du är ute efter explosivitet. Den träningen verkar till och med kunna ge en liten försämring på musklernas förmåga att snabbt aktivera sig för att skapa kraft. Det här är ju det motsatta mot vad du vill uppnå om du vill bli explosiv.

Summering

Utifrån tidigare studier och den här så skulle jag rekommendera dig att undvika failure om du vill öka din explosivitet eller snabbhet. Hur stort hastighetstapp som sedan är ett bra riktmärke är jag fortfarande mer osäker kring. Jag blev själv lite överraskad att endast 10% tapp i hastighet gav så bra resultat som det gjorde i den här studien men med ganska otränade deltagare så är jag osäker på om vi hade sett samma resultat hos mer tränade.

Om jag spontant hade fått gissa vad som skulle varit bäst innan jag läste studien så hade jag nog sagt omkring 20-25% tapp i hastighet. När jag fått reda på att det var en grupp som tränade till >10% och en som tränade till >30% så hade jag nog gissat på att gruppen som tränade till över 30% skulle få bäst resultat. Jag hade med andra ord fel här.

Men skulle jag få gissa på hur resultatet varit om vi tagit idrottare som redan är vana vid att vara på gymmet och är ganska starka i benmusklerna redan så hade jag fortfarande gissat på 20-25%. Fast numera är jag mer osäker på gissning.


Photo by Braden Collum on Unsplash


Liknande artiklar
Ultraprocessad mat leder till fler trafikolyckor

Avsnitt 115 av Hälsoveckan och det blir ännu en gång en diskussion kring ultraprocessad mat.

15 apr. 2024

Varför RCTs ofta ses som bästa evidens

Jacob, Erik och framför allt Linnea berättar i det här avsnittet om vad interventionsstudier är.

9 apr. 2024

Varför tränar vissa elitidrottare så lätt på gymmet?

Frågeavsnitt av Tyngre Träningssnack där Jacob och Wille diskuterar tre lyssnarfrågor.

3 apr. 2024

Vanliga frågor och missuppfattningar kring koffein

Jacob och Erik diskuterar koffein i avsnitt 113 av Hälsoveckan by Tyngre.

2 apr. 2024

Gudiol om periodisk fasta och hormoner

Långt och böljande samtal med Jacob, om bland annat periodisk fasta, hormonbalans och andra "sanningar".

1 apr. 2024

Hur är kvalitén på träningsstudier rent vetenskapligt?

Jacob och Wille diskuterar artikeln Risk of bias in exercise science: A systematic review of 340 studies i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

27 mars 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Hur du läser en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell

Jacob, Erik och Caroline förklarar vad du kan ha för nytta av en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell.

19 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur styrketräning påverkar aptiten

Avsnitt 435 av Tyngre Träningssnack handlar om hur träning, och framför allt styrketräning, verkar påverka människors aptit på kort och lång sikt.

13 mars 2024

Toppar av blodsocker, blodfetter och inflammation efter en måltid

Linnea och Jacob diskuterar vad som händer timmarna efter det att du har ätit en måltid, under den så kallade postprandiella fasen.

12 mars 2024

Jacob Gudiol dissekerar alla våra och ERA frågor

Dagens gäst behöver nog ingen närmare presentation, men han är experten som ofta syns i olika mediesammanhang. Man kan säga att Jacob Gudiol TAR över dagens avsnitt. Ett spännande avsnitt.

11 mars 2024

Kontroverser kring styrketräningsvolym och muskelökningar

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel kring styrketräningsvolym och muskelökningar.

28 feb. 2024

Om serien om ultraprocessad mat i SvD

I avsnitt 108 diskuteras en artikelserie på hittills tre delar kring ultraprocessad mat som har publicerats i Svenska Dagbladet de senaste veckorna.

27 feb. 2024

Nutritionsforskning är svårt och får för lite forskningspengar

I avsnitt 107 diskuterar Jacob, Linnea och Erik olika utmaningar som finns kring nutritionsforskning idag.

20 feb. 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Kost vid typ 1-diabetes

Linnea och Jacob gästas av dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson som berättar om sitt arbete med typ 1-diabetes.

30 jan. 2024

Spännande ämnen med Wille

Vi ringer upp kompisen Wille Valkeaoja, som ger oss det senaste om punktförbränning, andningsmanipulationer, styrketräning för löpare och massor av andra spännande grejer.

29 jan. 2024

Styrketräningssnack och fysiologi med Tommy Lundberg

Tommy Lundberg är tillbaka i Tyngre Träningssnack. Vi snackar bland annat om hans arbete kring talangutveckling.

17 jan. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Vad skiljer de som blir hundra år från oss andra

I avsnitt 426 av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Karin Modig som de senaste 10 åren har forskat på hälsosamt åldrande.

10 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

Dr Neuman om vad som verkligen betyder nåt

Besök av Nicklas Neuman, där vi snackar om den faktiska betydelsen av ett antal olika kostaspekter. Både för hälsa & för presstation.

11 dec. 2023

Mens och träning

Avsnittet tillägnas frågan kring menstruation och träning. Jacob och Caroline tar hjälp av gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner.

5 dec. 2023

Prylar vid styrketräning

Jacob och Wille följer upp förra veckans avsnitt kring prylar för konditionsträning med att denna gång diskutera saker som kan vara användbara vid styrketräning.

29 nov. 2023

Ett troligen förfalskat studieresultat blir replikerat

Veckans ämne är någonting som var uppe för diskussion flera gånger om i Tyngre Rubriker för flera år sedan, Brian Wansink och hans studier som ingen egentligen vet om de ens blev genomförda.

21 nov. 2023

Stressade mitokondrier och blodsockerkontroll hos idrottare med Mikael Flockhart

Mikael Flockhart är tillbaka i som gäst i Tyngre Träningssnack. Vi diskuterar fortsättningen på hans forskning på mitokondriernas svar vid extremt hård konditionsträning.

8 nov. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Avsnittet om omega-3 och omega-3 index

Avsnitt 415 av Tyngre Träningssnack handlar om omega-3 och mer specifikt fettsyrorna EPA och DHA. En uppföljning på artikeln med andra ord.

25 okt. 2023

Fetmaparadoxen – när de lagom tjocka lever längre

Veckans avsnitt handlar om två olika artiklar i DN. Om att lagom tjocka lever längre och vad som utmärker 100-åringar.

17 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023

Periodisering är en myt

Periodisering är ett populärt ord men samtidigt kan det betyda väldigt olika saker för olika människor och i olika sammanhang.

20 sep. 2023