När du börjar ge ditt barn vete kan kanske påverka risken för celiaki (glutenintolerans)

Ny studie indikerar att det skulle vara gynnsamt att introducera barnen för gluten redan från 4 månaders ålder.

Jacob Gudiol

För över fyra år sedan skrev jag en artikel här på Tyngre med titeln ”Kraftigt minskad risk för allergi vid tidig introduktion för ämnet”. I artikeln tog jag upp två, då nyligen publicerade, interventionsstudier där forskare hade visat att framför allt risken för jordnötsallergi kunde minskas väldigt mycket om man gav barn mat med nötter i från en tidig ålder. Effekten var då stor och risken att få jordnötsallergi minskade med hela 80 procent i en av studierna.

Jag skulle säga att det är få artiklar jag har skrivit här på Tyngre som har ett viktigare budskap än den. Det är inte många saker som är så vanligt hos barn men som ändå kan skapa stor oro både hos barnen själva och deras föräldrar som mer allvarliga allergier. Att då en sådan enkel sak som att bara introducera det tidigt i maten som ges till barnen verkar kunna minska risken markant är väldigt bra att känna till.

Förutom en lägre risk för jordnötsallergi så var det även en av studierna som jag skrev om i förra artikeln där man visade på samma effekt när det gäller äggallergier (1). Förutom jordnötter och ägg så tittade man även i den studien på mjölk, sesam, fisk och vete. När det gäller de fyra andra proteinerna så var det dock så få barn som utvecklat någon allergi så de kunde inte säga någonting om i fall interventionen hade fungerat.

För några dagar sedan publicerades däremot en ny uppföljning på samma barn där man istället för allergier tittade på risken för celiaki, ofta också kallat glutenintolerans (2). Studiens upplägg är bra för att titta på frågan. Där fanns två grupper med barn där den ena gruppen endast blivit ammad fram tills 6 månaders ålder, och där den andra gruppen har fått i sig vete, och därmed gluten, från fyra månaders ålder. Innan jag berättar om resultatet så ska jag dock snabbt gå igenom lite kring den tidigare forskningen på området.

Tidigare forskning på introduktion av gluten och glutenintolerans

Celiaki är vanligare i Sverige än i de flesta andra länder i världen. Framför allt i mitten av 80-talet så ökade antalet barn som fick sjukdomen ganska markant och man började fundera på varför. Några år tidigare så hade rekommendationen om att introducera gluten i maten flyttats fram från 4 månader till 6 månader och samtidigt så hade vällingen fått ett högre mjölinnehåll och därmed också större innehåll av gluten.

Då man inte visste varför antalet barn med celiaki ökade men man misstänkte att det berodde på miljön så drogs i princip båda förändringarna tillbaks. Man började åter igen rekommendera intag av gluten från 4 månader och livsmedelsföretagen minskade mängden vetemjöl i sina produkter. Med den är förändringen så började sedan andelen barn som fick celiaki återigen att minska.


Det här är så klart en ren korrelation och det behöver inte ha varit förändringarna som gav effekten men det var tilltalande nog för att forskare skulle börja intressera sig lite mer. Tyvärr ändrade man ju på två saker samtidigt varför det fanns två möjliga saker att studera här. Dels dosen av gluten och dels tidpunkten för introduktion av gluten.

Efter det här kom det en hel del så kallade observationsstudier, eller epidemiologi, där forskarna frågade föräldrar om vad deras barn brukade äta. Man försökte se om det fanns något samband mellan det som föräldrarna sa att de gav sina barn till mat och risken att barnen skulle få celiaki. Sedan 2008 så publicerades råd från en förening för gastreologer (läkare som är specialister på mag och tarm) där de baserat på observationsstudier gav rådet att gluten skulle introduceras mellan 4-6 månaders ålder (7). Först efter det här så verkar de faktiska interventionsstudierna har börjat planeras och genomföras för att se om tajmingen verkligen påverkar.

Förutom studien jag ska berätta mer om idag så finns det sedan tidigare fyra olika interventionsstudier där man har tittat på om risken för celiaki kan påverkas genom att du börjar introducera gluten vid olika tidpunkter för barn (3, 4, 5, 6). Ingen av dessa studier har lyckats hitta någon effekt.

De har alla dock lite olika upplägg när det gäller hur stor mängd gluten som har getts till barnen och när man har börjat med att introducera gluten för barnen. I tre av studierna har man börjat introducera gluten som tidigast vid 6 månaders ålder (3, 4, 5). De har alltså inte haft någon grupp som verkligen testat om rådet att introducera mellan 4-6 månader istället för senare är bättre. Den sista studien introducerade gluten vid 4 månaders ålder men dosen var väldigt liten, 100 mg per dag eller motsvarande ungefär 1/20 brödskiva.

I den här nya studien gav man deltagarna en betydligt större mängd gluten. Totalt var det 4 gram veteprotein i veckan vilket motsvarar ungefär 500 mg gluten per dag, eller ungefär en 1/4 brödskiva. En mer rimlig mängd sett till vad föräldrar nog kan tänkas ge en fyra månades bäbis på en dag.

Signifikant lägre risk för celiaki med tidig introduktion av gluten

Det var inte huvudmålen med den här studien att studera risken för celiaki. Själva metoden är dock bra med randomisering till två olika grupper som får introducerat vete vid olika tidpunkter. Antalet barn som var med i studien är dock få för att kunna studera celiaki. Det är ganska få barn som får sjukdomen och med endast 1000 barn i studien så var sannolikheten att man skulle hitta en effekt inte särskilt stor.

Forskarna hade dock med celiaki som ett av deras utfall redan från början. De tänkte alltså något i stil med ”vi tittar på det ändå nu när vi ändå gör studien” men de hade inte några större förhoppningar om att få ett signifikant resultat.

När alla barnen var undersökta visade det sig emellertid att inga barn som hade fått gluten tidigt hade utvecklat celiaki medan hela sju stycken i den andra gruppen hade fått det. Det här är ovanligt låga värden för den ena gruppen och ovanligt höga värden för den andra gruppen, 1,4 procent av barnen i den gruppen.

Med de här ovanligt stora siffrorna så blev resultatet faktiskt signifikant rent statistiskt. I den här studien så innebär en introduktion av gluten efter 4 månader en mindre risk att utveckla celiaki jämfört med att introducera det efter 6 månader.

Det här resultatet passar med lite epidemiologi och inte med annan epidemiologi

Den här studien kommer troligen att sätta fart på forskare igen så de än en gång börjar titta på frågan ifall när du introducerar gluten har någon inverkan på risken för att få celiaki. Det här är ju en väldigt välgjord randomiserad interventionsstudie men antalet fall av celiaki i båda grupperna är väldigt överraskande.

Resultatet passar ju med erfarenheten här i Sverige, där en återgång till de tidigare råden om att introducera gluten efter 4 månader sänkte andelen barn som fick celiaki till tidigare nivåer innan man ändrade råden till 6 månader.

Det finns dock en del epidemiologi som har pekat mot att dosen gluten kan ha en betydande inverkan där barn som fått äta mycket gluten under det första 5 åren verkar vara i högre risk (8). Därför har jag tolkat det som att man antagit att den betydande ökningen av barn med celiaki under delar av 80- och 90-talet här i Sverige främst berodde på att vällingen innehöll så mycket gluten.

Den här studien öppnar åter igen upp för möjligheten att tajming trots allt spelar en roll.

Summering

Jag tycker att hela den här historien är ett tydligt exempel på varför det verkligen behöver randomiserade interventionsstudier innan man börjar ge en massa kostråd. Det här är alltså en fråga som har varit aktuell i mer än 30 år nu. Och trots det så finns det alltså endast en handfull studier på ämnet. Celiaki är en sjukdom som verkligen kan ge problem och även personer som hanterar sjukdomen bra har ändå någonting som regelbundet kan störa i vardagen.

Resultatet i den här studien tycker jag är anmärkningsvärt. Både att man inte fann något barn alls med celiaki i interventionsgruppen och sedan så många i kontrollgruppen får mig att reagera. Att effekten skulle vara så stor i praktiken har jag svårt att tänka mig och jag skulle gissa på att det är en hel del slump inblandat här. Det är helt enkelt så det blir ibland i studier. Men det här är verkligen någonting som jag tycker att man ska följa upp i nya interventionsstudier. Helst även med flera olika grupper där man även testar olika doser av gluten över tid.

Photo by Leti Kugler on Unsplash


Liknande artiklar
Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Hur du läser en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell

Jacob, Erik och Caroline förklarar vad du kan ha för nytta av en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell.

19 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur styrketräning påverkar aptiten

Avsnitt 435 av Tyngre Träningssnack handlar om hur träning, och framför allt styrketräning, verkar påverka människors aptit på kort och lång sikt.

13 mars 2024

Toppar av blodsocker, blodfetter och inflammation efter en måltid

Linnea och Jacob diskuterar vad som händer timmarna efter det att du har ätit en måltid, under den så kallade postprandiella fasen.

12 mars 2024

Jacob Gudiol dissekerar alla våra och ERA frågor

Dagens gäst behöver nog ingen närmare presentation, men han är experten som ofta syns i olika mediesammanhang. Man kan säga att Jacob Gudiol TAR över dagens avsnitt. Ett spännande avsnitt.

11 mars 2024

Kontroverser kring styrketräningsvolym och muskelökningar

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel kring styrketräningsvolym och muskelökningar.

28 feb. 2024

Om serien om ultraprocessad mat i SvD

I avsnitt 108 diskuteras en artikelserie på hittills tre delar kring ultraprocessad mat som har publicerats i Svenska Dagbladet de senaste veckorna.

27 feb. 2024

Nutritionsforskning är svårt och får för lite forskningspengar

I avsnitt 107 diskuterar Jacob, Linnea och Erik olika utmaningar som finns kring nutritionsforskning idag.

20 feb. 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Kost vid typ 1-diabetes

Linnea och Jacob gästas av dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson som berättar om sitt arbete med typ 1-diabetes.

30 jan. 2024

Spännande ämnen med Wille

Vi ringer upp kompisen Wille Valkeaoja, som ger oss det senaste om punktförbränning, andningsmanipulationer, styrketräning för löpare och massor av andra spännande grejer.

29 jan. 2024

Styrketräningssnack och fysiologi med Tommy Lundberg

Tommy Lundberg är tillbaka i Tyngre Träningssnack. Vi snackar bland annat om hans arbete kring talangutveckling.

17 jan. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Vad skiljer de som blir hundra år från oss andra

I avsnitt 426 av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Karin Modig som de senaste 10 åren har forskat på hälsosamt åldrande.

10 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

Dr Neuman om vad som verkligen betyder nåt

Besök av Nicklas Neuman, där vi snackar om den faktiska betydelsen av ett antal olika kostaspekter. Både för hälsa & för presstation.

11 dec. 2023

Mens och träning

Avsnittet tillägnas frågan kring menstruation och träning. Jacob och Caroline tar hjälp av gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner.

5 dec. 2023

Ett troligen förfalskat studieresultat blir replikerat

Veckans ämne är någonting som var uppe för diskussion flera gånger om i Tyngre Rubriker för flera år sedan, Brian Wansink och hans studier som ingen egentligen vet om de ens blev genomförda.

21 nov. 2023

Stressade mitokondrier och blodsockerkontroll hos idrottare med Mikael Flockhart

Mikael Flockhart är tillbaka i som gäst i Tyngre Träningssnack. Vi diskuterar fortsättningen på hans forskning på mitokondriernas svar vid extremt hård konditionsträning.

8 nov. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Avsnittet om omega-3 och omega-3 index

Avsnitt 415 av Tyngre Träningssnack handlar om omega-3 och mer specifikt fettsyrorna EPA och DHA. En uppföljning på artikeln med andra ord.

25 okt. 2023

Fetmaparadoxen – när de lagom tjocka lever längre

Veckans avsnitt handlar om två olika artiklar i DN. Om att lagom tjocka lever längre och vad som utmärker 100-åringar.

17 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023

Periodisering är en myt

Periodisering är ett populärt ord men samtidigt kan det betyda väldigt olika saker för olika människor och i olika sammanhang.

20 sep. 2023

Vad Jacob och Wille har ändrat i sina liv baserat på forskning

Avsnitt 409 av Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar några lyssnarfrågor.

13 sep. 2023

Vegetarisk och vegansk mat när man ska bygga muskler

Över många år har intresset för vegetarisk och vegansk kost ökat. Men hur påverkar det vår förmåga att bygga muskler? Jacob Gudiol reder ut frågan.

Jacob Gudiol

5 sep. 2023

Fria vikter vs Maskiner

Det är dags att släppa tanken om att träning med fria vikter är helt överlägset träning i maskiner.

Wille Valkeaoja

29 aug. 2023

Fördelar och nackdelar med en kontinuerlig blodsockermätare för dig utan diabetes

I två tidigare artiklar här på Tyngre har vi tittat på hur vi mäter blodsockerkontroll. Dags för hur en kontinuerlig mätning påverkar oss.

Jacob Gudiol

28 aug. 2023

Vad vet vi kring hur blodsockerkurvan påverkar hunger, aptit och energinivåer?

Då var det dags för fortsättningen på den här artikelserien i tre delar kring blodsockerkontroll och kontinuerlig mätning av blodsockret.

Jacob Gudiol

25 aug. 2023

Blodsockerkontroll och långsiktig hälsa – vad vet vi idag?

Att ha kontroll på blodsockret är något som har diskuterats flitigt under lång tid. I en artikelserie på tre delar tar Jacob Gudiol oss med till vad forskningen verkligen säger.

Jacob Gudiol

15 aug. 2023

Ocklusionsträning och högintensiv styrketräning

I boken Träna Mindre kan du läsa om olika sätt att höja intensiteten vid styrketräning. Ett av dessa sätt är ocklusionsträning.

Wille Valkeaoja

7 aug. 2023