Hårdare kast med styrketräning?

Att styrketräning är bra för att generera kraft och explosivitet i underkroppen har vi känt till länge. Men hur ser det förhållandet ut för överkroppen?

Jacob Gudiol

Jag har skrivit ett par artiklar här på Tyngre om hur rätt form av styrketräning kan förbättra din explosivitet, acceleration och till viss del också snabbhet. Alla de studier jag har tagit upp så länge har dock uteslutande fokuserat på benstyrka.

Därför tänkte jag att det kunde vara passande att titta lite kort på hur styrketräning inverkar på samma egenskaper i överkroppen. För två månader sen publicerades en så kallad systematisk översiktsartikel där man undersökte effekten av flera olika interventioner på hur snabbt en idrottare kan kasta (1). Alltså hur olika former av träning till exempel kan inverka på hur hårt en handbollsspelares kan kasta eller hur långt en kulstötare kan kasta kulan och liknande.

Det kan tyckas ganska meningslöst av mig att ens ta upp det här då det är lätt att tro att det är en självklarhet att om styrketräning av ben kan förbättra prestationen i idrotter där man använder benen explosivt så ska styrketräning göra det samma med överkroppen. Till viss del borde det ju också vara så men samtidigt finns där vanligen en markant skillnad mellan arbetet som benen utför och den som överkroppen utför. Benen förflyttar nämligen vanligen ett betydligt större motstånd. När benen oftast ska flytta hela kroppen med sin kraft så är det absolut vanligast för överkroppen att det är något betydligt mindre och lättare som ska accelereras/kastas iväg, t ex en handboll, en tennisboll, ett spjut eller kanske en baseboll.

När motståndet är lägre så innebär det att hastigheten kommer bli högre. Du hamnar på en annan del av hastighet-kraft kurvan och när motståndet blir lättare så kommer vanligen maxstyrkan att få en lite mindre betydelse.

Studier på alla möjliga former av kastidrottare inkluderades i studien

Den här systematiska översiktsartikeln hade endast inklusionskriteriet att det skulle vara kastidrottare som man gjorde någon form av träning med och att man testade deras kasthastighet före och efter interventionen. Det här är ganska vida gränser vilket innebär att man kan få med väldigt olika typer av studier. Det behöver inte vara dåligt i sig alltid men ofta kan det innebära att generella svar som du får från alla studier inte behöver vara det bästa för just en av idrotterna. Oavsett är det dock en start och jämfört med antalet studier som tittar på effekten av styrketräning på explosivitet i benen så är det få studier utförda på överkroppen så troligen hade man så breda inklusionskriterier för att få med en rimlig mängd studier.

De faktiska idrotter som inkluderades var till sist, tennis, handboll, baseboll, softboll, amerikanska fotbollsspelare, kastare (friidrott). Förutom dessa så hittade man även några studier på motionärer som egentligen inte sysslade med någon kastidrott men där man ändå undersökte effekten av en intervention på deras kastförmåga och de här inkluderades också i analysen.

En annan sak viktig att påpeka innan jag går igenom resultatet i den här studien är att man inte hittade någon studie på idrottare som sedan tidigare var vana vid styrketräning. Alla resultat som berör styrketräning i den här översiktsartikeln gäller därför främst för idrottare som inte är vana vid styrketräning. Det innebär inte att de var otränade och att detta bara gäller folk som levt ett liv i soffan det senaste året. Det var ju trots allt idrottare som tränade på det som de testades i regelbundet, alltså någon form av kast.

Få studier på flera former av interventioner

Trots de vida gränserna får vilken typ av studie som fick vara med i den här översiktsartikeln så hittade forskarna endast 13 studier som passade in. Av dessa var det en överlägsen majoritet av studierna som undersökt effekten av styrketräning eller periodiserad styrketräning. Där fanns någon enstaka studier som undersökt effekten av plyometrisk träning eller träning med ett något lättare eller tyngre motstånd än vad som är vanligt i idrotten. Med det menas att om du till exempel normalt kastar en boll som väger 500 gram i din idrott så tränar du med en boll som kanske väger 400 gram eller 600 gram istället på träningen.

Slutligen fann man även en studie där deltagarna fått tränar flera olika saker samtidigt och i just den här studien var det tennisspelare som tre gånger i veckan fick utföra en ”sportspecifik” uppvärmning, träning med gummiband, ett kastprogram med bland annat plyometriska övningar och sedan stretching. Träningen som utfördes med gummiband var utformad för att försöka träna upp en hel del bålstyrka medan de flesta av styrketräningsstudierna fokuserade på musklerna kring axlarna.

Att det var så få studier på de flesta formerna av träning innebär att det är svårt att dra någon egentlig slutsats från dessa. Men när det gäller styrketräningen så fanns det däremot tio studier som haft med minst en grupp som styrketränat så om styrketräning har en effekt kan vi få ett bra svar på.

Tydlig effekt av styrketräning och bäst när den är periodiserad

Resultat i de tio studierna var tydligt. Det var nästan lika tydligt som man brukar se i studier där man styrketränat benen. Det är svårt att jämföra de två typerna rakt av då det som sagt skiljer sig i motstånd när man testar resultatet, men i meta-analyser brukar man göra om resultaten i de olika studierna till så kallade ”effect size” (effektstorlek) och tittar vi på dessa är det så att styrketräningen för kastidrottarna gav en nästan lika stor effektstorlek som styrketräning för benen brukar ge på acceleration/explosivitet, i alla fall hos ungdomar (2).

Det bästa resultatet verkade idrottarna få om de inkluderade någon form av periodisering i träningen. Med periodisering i det här fallet så är det nog dock tillräckligt att säga variation. Det blir alltså bättre om du inte kör samma träning varje gång du styrketränar utan att du varierar det något när det gäller hur tunga vikter du använder, hur många set du tränar, hur nära failure du tränar och eventuellt också valet av övningar. När det gäller failure skulle jag personligen vilja säga att jag tror att det är bäst att undvika det som idrottare där du använder styrketräningen som ett komplement. Den typen av träning ger nämligen ganska stor trötthet utan att ha någon bra överföring till andra idrotter där rörelser allt som oftast ska vara explosiva.

Styrketräning verkar mer effektiv än den andra träningen – men datan är skakig

Som jag påpekade tidigare fanns det även några få studier där man testat annan träning än ren styrketräning och tittar man på effektstorleken i dessa studier så var den lägre än för styrketräning. Så för närvarande kan man säga att det finns en del som pekar mot att om du vill förbättra din kastförmåga så kan styrketräning vara mer effektivt än till exempel plyometrisk träning eller träning med något lättare eller tyngre motstånd än normalt. I alla fall när personerna sen tidigare inte har styrketränat.

Mina spekulationer

Det är som du nog redan förstått ganska sparsamt med praktiskt användbar information i den här artikeln mer än att styrketräning kan hjälpa kastidrottare som inte tidigare styrketränat. Ser man till studier på benstyrka och explosivitet så verkar effekten vara störst hos de som är svagast och även om det inte finns några studier på det så brukar det vara ganska okontroversiellt att säga att det någonstans också verkar finnas ett tak där mer styrka inte längre har någon större överföring till explosivitet. Det gäller därför troligen också för kastidrottare.

Frågan är då var eller när det taket kommer. Från studier på benstyrka vet man att överföringen från styrketräning till explosivitet blir större ju långsammare som rörelsen går. Så du får en större överföring till början av accelerationsfasen än senare delar av en sprint eftersom varje fotisättning varar längre i början av accelerationen än senare.

Vid en kaströrelse går som sagt rörelsen ofta snabbare än i idrottsliga moment där man jobbar med benen eftersom motståndet är lättare. Därför är det möjligen så att taket för när styrketräning inte längre har någon större inverkan på prestationen kommer tidigare när det gäller kastidrotterna. Fast samtidigt är det också så att många är svagare i överkroppen så det kanske jämnar ut sig?

Summering

Styrketräning fungerar alltså inte bara för idrottare som vill bli mer explosiva i benen så de kan hoppa högre eller springa snabbare utan det verkar också fungera för idrottare som vill bli mer explosiva i överkroppen så de kan kasta längre eller hårdare. Mängden studier som finns på dessa idrottare är dock än så länge få och därför går det inte att ge specifika råd om vad som är bättre än något annat. Personligen hade jag gissat på att de, precis som idrottare som vill förbättra explosiviteten i benen, får bättre resultat om de använder tunga vikter, typ 3-8 RM, försöker göra varje rörelse så snabbt de kan men under kontroll och att de sedan undviker att träna till failure. Om de använder en 8 RM-vikt så avslutas varje set vid kanske 5-6 repetitioner.

° ° °

Jacob Gudiol‌ är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat"‌ , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt den nya boken "Forma Kroppen 2"‌ , som du hittar här.
[

](http://butik.tyngre.se/forma-kroppen-2)


Liknande artiklar
Ultraprocessad mat leder till fler trafikolyckor

Avsnitt 115 av Hälsoveckan och det blir ännu en gång en diskussion kring ultraprocessad mat.

15 apr. 2024

Varför RCTs ofta ses som bästa evidens

Jacob, Erik och framför allt Linnea berättar i det här avsnittet om vad interventionsstudier är.

9 apr. 2024

Varför tränar vissa elitidrottare så lätt på gymmet?

Frågeavsnitt av Tyngre Träningssnack där Jacob och Wille diskuterar tre lyssnarfrågor.

3 apr. 2024

Vanliga frågor och missuppfattningar kring koffein

Jacob och Erik diskuterar koffein i avsnitt 113 av Hälsoveckan by Tyngre.

2 apr. 2024

Gudiol om periodisk fasta och hormoner

Långt och böljande samtal med Jacob, om bland annat periodisk fasta, hormonbalans och andra "sanningar".

1 apr. 2024

Hur är kvalitén på träningsstudier rent vetenskapligt?

Jacob och Wille diskuterar artikeln Risk of bias in exercise science: A systematic review of 340 studies i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

27 mars 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Hur du läser en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell

Jacob, Erik och Caroline förklarar vad du kan ha för nytta av en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell.

19 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur styrketräning påverkar aptiten

Avsnitt 435 av Tyngre Träningssnack handlar om hur träning, och framför allt styrketräning, verkar påverka människors aptit på kort och lång sikt.

13 mars 2024

Toppar av blodsocker, blodfetter och inflammation efter en måltid

Linnea och Jacob diskuterar vad som händer timmarna efter det att du har ätit en måltid, under den så kallade postprandiella fasen.

12 mars 2024

Jacob Gudiol dissekerar alla våra och ERA frågor

Dagens gäst behöver nog ingen närmare presentation, men han är experten som ofta syns i olika mediesammanhang. Man kan säga att Jacob Gudiol TAR över dagens avsnitt. Ett spännande avsnitt.

11 mars 2024

Kontroverser kring styrketräningsvolym och muskelökningar

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel kring styrketräningsvolym och muskelökningar.

28 feb. 2024

Om serien om ultraprocessad mat i SvD

I avsnitt 108 diskuteras en artikelserie på hittills tre delar kring ultraprocessad mat som har publicerats i Svenska Dagbladet de senaste veckorna.

27 feb. 2024

Nutritionsforskning är svårt och får för lite forskningspengar

I avsnitt 107 diskuterar Jacob, Linnea och Erik olika utmaningar som finns kring nutritionsforskning idag.

20 feb. 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Kost vid typ 1-diabetes

Linnea och Jacob gästas av dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson som berättar om sitt arbete med typ 1-diabetes.

30 jan. 2024

Spännande ämnen med Wille

Vi ringer upp kompisen Wille Valkeaoja, som ger oss det senaste om punktförbränning, andningsmanipulationer, styrketräning för löpare och massor av andra spännande grejer.

29 jan. 2024

Styrketräningssnack och fysiologi med Tommy Lundberg

Tommy Lundberg är tillbaka i Tyngre Träningssnack. Vi snackar bland annat om hans arbete kring talangutveckling.

17 jan. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Vad skiljer de som blir hundra år från oss andra

I avsnitt 426 av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Karin Modig som de senaste 10 åren har forskat på hälsosamt åldrande.

10 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

Dr Neuman om vad som verkligen betyder nåt

Besök av Nicklas Neuman, där vi snackar om den faktiska betydelsen av ett antal olika kostaspekter. Både för hälsa & för presstation.

11 dec. 2023

Mens och träning

Avsnittet tillägnas frågan kring menstruation och träning. Jacob och Caroline tar hjälp av gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner.

5 dec. 2023

Ett troligen förfalskat studieresultat blir replikerat

Veckans ämne är någonting som var uppe för diskussion flera gånger om i Tyngre Rubriker för flera år sedan, Brian Wansink och hans studier som ingen egentligen vet om de ens blev genomförda.

21 nov. 2023

Stressade mitokondrier och blodsockerkontroll hos idrottare med Mikael Flockhart

Mikael Flockhart är tillbaka i som gäst i Tyngre Träningssnack. Vi diskuterar fortsättningen på hans forskning på mitokondriernas svar vid extremt hård konditionsträning.

8 nov. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Avsnittet om omega-3 och omega-3 index

Avsnitt 415 av Tyngre Träningssnack handlar om omega-3 och mer specifikt fettsyrorna EPA och DHA. En uppföljning på artikeln med andra ord.

25 okt. 2023

Vätske- och saltbalans inom konditionsidrotter

Wille och Jacob diskuterar saltbalans och vätskebalans i dagens avsnitt av Tyngre Träningssnack.

18 okt. 2023

Fetmaparadoxen – när de lagom tjocka lever längre

Veckans avsnitt handlar om två olika artiklar i DN. Om att lagom tjocka lever längre och vad som utmärker 100-åringar.

17 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023

Periodisering är en myt

Periodisering är ett populärt ord men samtidigt kan det betyda väldigt olika saker för olika människor och i olika sammanhang.

20 sep. 2023