Det pratas ofta om att vi i vardagen glömmer bort varandra. Att vi i den kakafoni av dagislämningar, heltidsarbete, Netflix och trädgårdsarbete liksom missar det allra mest centrala – nämligen varandra. Kanske är det då inte så märkligt att par liksom vaknar ur något som kan liknas vid en dimma, efter femton år ihop, och inser att de sitter bredvid en främling i soffan. Till utseendet vet man vem det är, men man känner inte varandra som man en gång gjorde. Förläget tittar ni på varandra, borstar förstrött bort lite chipssmulor ur knät och letar efter något att säga.
Det är ju annorlunda i början. Du vet, den där första förälskelsen när allt är perfekt och underbart och världen utanför liksom sätts på paus. Hela världen badar i ett rosa skimmer av rödvin och prata-hela-natten. Men sedan då? Vad händer efter allt det där? När vardagen hinner ikapp och slänger sig som en stor blöt, kall och illaluktande filt över er? Vad gör man då?
Går det att förhindra vad som för de allra flesta verkar vara ett fullkomligt faktum?
Jag är då sannerligen ingen Katarina Janouch, men jag tror att lösningen i att få en lyckad relation är att hitta en gemensam passion. Jag är lyckligt gängad sedan tio år tillbaka. Givetvis kan inte den lyckliga tillvaro jag lever i enkom tillskrivas att vi båda har en brinnande passion för träning, men jag tror ändå att det har en stor del i det hela. Vi har hittat något som vi båda älskar, som vi kan älska tillsammans. Därför pratar vi lika mycket om bäst form vid en frivändning hemma, som vad vi ska äta till kvällsmat. Därför kan vi gemensamt bli lyriska över en ny kollektion med träningskläder tillsammans. Passionen vi upplever är vår egen, men vi kan också dela den med varandra. Bättre kan det nog inte bli.
Bortser vi från enkom egna upplevda känslor, och vänder oss till forskningens underbara värld så finns där faktiskt fog för att en gemensam passion är nyttigt för ett förhållande. En forskningsstudie från år 2000 påvisade att par som tränar ihop generellt sett är lyckligare än par som inte gör det. Ytterligare en studie, från år 2010, kunde påvisa att par som tränar ihop upplever sig komma mer nära sin partner på det emotionella planet.
Men. Givetvis behöver inte er passion vara träning. Kanske älskar ni matlagning, datorspel eller cosplay . Jamen dåså! Älska det ihop då! Jag tror att vi i många hänseenden i samhället gör fel när vi individualiserar oss från varandra. Att det har blivit så viktigt att få ha "sitt eget liv". Klart man ska få vara ifred ibland, men, har man inte bestämt sig för att hänga ihop för att man gillar varandra? Är det då inte naturligt att försöka göra mer med varandra, snarare än mindre? Jag kan bara tala för mig själv (och lite för min fru) när jag säger att träningen är nog det bästa intresse ett par kan ha ihop. Det finns liksom en ömsesidig förståelse för att tvättmaskinen jämt är fylld med träningskläder, att det står gamla shakers överallt i huset och att partnern ständigt vill titta på träningsdokumentärer.
Så. Är det som så att du är ensam i förhållandet om att träna så finns det både fog och skäl för att få med din partner till gymmet. För, det kommer troligen att gynna inte bara er gemensamma muskeltillväxt, utan troligen även hela förhållandet som sådant. Visst, ni kanske får offra någon timme av det där Netflix-maratonet. Trädgården blir måhända lite mer djungellik. Men, spelar det egentligen någon roll? Det viktigaste vi har är ju varandra, inte sant? Just det! Och just därför ska du lyfta tillsammans med din partner!
Mer rörelseglädje (och mer lyftande ihop!) åt folket!
° ° °
