Träningens polygami

Lär dig att älska din alternativa träning på samma sätt som du gör din huvudsakliga träning.

Wille Valkeaoja

Vi älskar att träna. Älskar vi inte att träna, älskar vi kanske i alla fall resultaten av träning. I bästa fall älskar vi till och med bägge. Problem kan tyvärr uppstå när vi får för mycket av det goda.

Inom löpningen är det vedertaget med alternativ träning, eller crosstraining, som ett sätt att få in mer volym i träningen utan att äventyra sin arma lekamens hälsa för mycket. Det kan röra sig om raska promenader, om cykling, rodd, styrketräning, spinning etc. För mig som sysslat mest med löpning de senaste året har min alternativa träning bestått till stor del av cykling på trainer inomhus eller styrketräning. Inget av alternativen ger lika mycket effekt som löpningen ger vad gäller att bli just en bättre löpare. Men tack vare en minst sagt kexig fysik är det en ren nödvändighet att jag inte låter min kärlek till den träningsform jag brinner för mest för stunden ta överhanden. Det blir därför en rimlig kompromiss att jag ägnar mig åt nåt annat några dagar i veckan. I den bästa av världar görs detta för att helt undvika skador, i den verkliga världen görs det ofta för att minimera de redan konstaterade skadornas inverkan på träningen i sin helhet.

I den bästa av världar görs detta för att helt undvika skador, i den verkliga världen görs det ofta för att minimera de redan konstaterade skadornas inverkan på träningen i sin helhet.

Modellen det här bygger på är något man känt till och tagit hänsyn till väldigt länge men som på senare år har kunnat börja kvantifieras i studier. Ett enkelt sätt att se på skadeprevention är att helt enkelt minimera sin träningsvolym eftersom en kan tänka att den som tränar mest är den som också löper högst risk att råka ut för skador. Det stämmer dock inte särskilt väl med verkligheten. Det visar sig snarare att den som tränar hyfsat mycket och hårt skadar sig mer sällan i relation till den som tränar relativt lite (eller den som tränar väldigt mycket). Det här beror på att den som tränar relativt mycket och hårt på sätt och vis “vaccinerar” sig mot skador genom att bygga upp en tolerans i kroppen mot de belastningar som den ska palla med i intensiva perioder som behövs för att bygga kapacitet för att vi ska bli så bra som möjligt för exempelvis tävlingar. Det här alternativa sättet att se på skadors uppkomst kallas för "Training-Injury Prevention Paradox" och har populariserats av forskaren Tim Gabbett (1).

Tanken är att vi vill ligga på en så hög kronisk belastning som möjligt för att vi ska kunna lägga in perioder av ännu tuffare belastning som en del i vår förberedelse inför tävling där vi vill vara så bra som möjligt utan att vi går över gränsen och skadar oss. Som sagt, i den bästa av världar kan skador i stor utsträckning undvikas genom alternativ träning, troligen genom att en större volym kan byggas in i träningen utan att den blir för enahanda. Skador som redan börjat uppstå kan minimeras genom alternativ träning eftersom belastningen som gett upphov till skadan då kan minskas samtidigt som den totala belastningen kan förbli relativt hög. På det sättet minskar inte ens kroniska träningsbelastning, och senare akuta belastningstoppar kommer därmed inte bli lika fatala.

I en sport som långdistanslöpning är det här helt avgörande eftersom belastningen är i princip lika i varje löppass. Det som varieras är i stort sett underlag och ansträngning vilket i det stora hela inte är särskilt mycket att skriva hem om vad gäller variation i träningsbelastningen. Det är samma muskelgrupper och leder som belastas, om än på något olika sätt och i något olika hastigheter. I en sport som styrkelyft är belastningen något mer varierad vad gäller vilka muskelgrupper och leder som belastas eftersom sporten består av tre ganska olika moment, men beroende på hur träningen läggs upp sker den mesta av belastningen relativt långsamt mot tunga motstånd där den koncentriska fasen av rörelsen oftast blir den begränsande faktorn medan den excentriska fasen blir relativt lätt.

I löpningen varierar man belastningen på löppassen genom att exempelvis springa i olika par skor, något som troligen kan minska risken för löprelaterade skador (2). I en styrkeidrott som styrkelyft är det kanske inte lika populärt att föreslå att man ena dagen ska knäböja i platta skor, och andra dagen i klackskor, snarare än att alltid ha samma typ av setup. Det må vara hänt och jag har vill inte påstå att det nödvändigtvis skulle vara vettigt men jag tror att duktiga tränare tänker på den här principen när de designar program till sina adepter. Förutom att alternativa övningar som knäböj fram, raka marklyft, hip-thrusts, hantelpressar etc kan vara bra för att träna på svagheter i lyften är de också en form av varierad belastning som tillåter träning av de relevanta muskelgrupperna utan att muskler och leder alltid belastas på samma sätt. Därmed kan troligen en större träningsvolym tolereras utan att kroppen säger ifrån.

Det var några lite mer subtila tankar kring hur träningsbelastningen kan varieras. Den stora variationen bör ändå komma från helt alternativ träning. Som jag skrev är exempelvis cykling för en löpare en utmärkt form av alternativ träning. Bägge träningsformerna tränar vårt hjärta och våra ben, om än på något olika sätt. För mig är det därmed mer eller mindre en no brainer att du som löpare bör ägna en del av din tid på en cykel eller liknande om du vill bli en så bra löpare som möjligt. Motsvarande gäller förstås cyklister. Det är också för mig i princip en självklarhet att alla seriösa konditionsidrottare som inte har en väldigt bra ursäkt bör styrketräna tungt eller explosivt för att bli så bra som möjligt (3).

För att vara lite mer kontroversiell är det troligen även så att personer som vill maximera sin styrka inte totalt förstör sina ambitioner med konditionsträning om den hålls på en rimlig nivå, även om den inte direkt hjälper eller till och med kan påverka den maximala effektutvecklingen negativt hos styrkeatleter (4, 5). Det är för mig också rimligt att anta att en adekvat kondition förbättrar möjligheterna för kroppen att återhämta sig efter styrketräning jämfört med en risig kondition, även om det mig veterligen inte är direkt testat på styrkeatleter.

Avvägningen här blir viktig. Om du ägnar dig åt alternativ träning av något slag, antingen genom att bara variera din huvudsakliga träning något eller genom att ägna dig åt något helt annat kommer du att få mindre huvudsaklig träning gjord. Det finns också i fallet med styrkeatleter som konditionstränar en fullt verklig möjlighet att den maximala effektutvecklingen påverkas något negativt av konditionsträning. Poängen är att du genom att regelbundet offra träningstid från din huvudsakliga aktivitet troligen på sikt kommer att hålla dig hel vilket i längden innebär att du kommer kunna träna mer och hårdare på det du älskar och vill bli bra på.

Poängen är att du genom att regelbundet offra träningstid från din huvudsakliga aktivitet troligen på sikt kommer att hålla dig hel vilket i längden innebär att du kommer kunna träna mer och hårdare på det du älskar och vill bli bra på.

Lär dig att älska din alternativa träning på samma sätt som du gör din huvudsakliga träning. Fundera på vad som gör att du älskar att gå till gymmet och leka med skivstången och för över den motivationen till din alternativa träning. Är det känslan av att se resultat? Är det den fysiska känslan av själva träningen? Oavsett vad det är bör det gå att anpassa din alternativa träning och ditt synsätt på den så att du åtminstone tycker det är ok att hålla på med det några gånger per vecka. Och om du verkligen inte kan göra det, om knäböj/cykling/löpning verkligen är det enda som får din båt att flyta får du helt enkelt kamma dig och göra något du inte älskar ibland.


Liknande artiklar
Hur är kvalitén på träningsstudier rent vetenskapligt?

Jacob och Wille diskuterar artikeln Risk of bias in exercise science: A systematic review of 340 studies i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

27 mars 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Om träning med Alex & Andreas

Killarna diskuterar hur träning med för stora förväntningar och krav kan bli en belastning. De pratar också om hur deras egen träning förändrats och utvecklats genom åren.

5 feb. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

Prylar för konditionsidrott

I avsnitt 419 försöker vi tipsa om olika billiga och dyra prylar som man kan köra som kan göra ens träning lättare eller mer kul.

22 nov. 2023

Mat, vin & träning med Philip

Ännu ett avsnitt där Alex poddar solo. Gästar gör Styrkelabbets Philip Wildenstam, och tillsammans avhandlas ämnen som mat, vin och träning.

9 okt. 2023

Hur träning påverkar viktnedgång direkt och på sikt

Wille och Jacob diskuterar det mesta som berör träning och viktkontroll i det här avsnittet av Tyngre Träningssnack.

27 sep. 2023

Besserwissers på sociala medier

Fredrik & Ashkan snackar om Besserwissers på sociala medier. Varför finns de? Vad vill de? Dess utom snackar vi givetvis tävling och träning. Allt detta och mycket mer blandat med skratt och anekdoter.

16 sep. 2023

Motivation, hemmagym och tidsoptimering

Vi snackar bland annat om motivation och hemmagym. Hur hittar man motivationen? Dessutom nuddar vi vid tidsoptimering.

9 sep. 2023

Gudiol om träningens betydelse

Mitt i sommarstöket fångar vi upp Jacob Gudiol för att prata om träningens betydelse, både på hälsan och vår livslängd. Lagom är bäst, kan man säga.

24 juli 2023

Forskningen på om träning ger ökad livslängd

Marcel Ballin är tillbaka som bäst i Tyngre Träningssnack. Den här gången diskuterar vi bland annat träning och livslängd.

5 juli 2023

Diet, träning, coacher och att hålla det enkelt

Fredrik & Ashkan surrar lite allmänt om diet, träning, coacher och att hålla det enkelt. Dessutom snackar de lite löst om kost- och träningsrön och annat bjäfs.

25 feb. 2023

Karoline Pettersson om kost och näring

Fredrik & Ashkan snackar med allas vårt energiknippe Karoline Pettersson om kost och näring. Hör våra diskussioner om Liver King-fenomenet, matpriser och olika koststrategier.

18 feb. 2023

Push-Pull-Legs – en split för dig?

Man kan genomföra sina styrkepass på flera olika sätt. Här kommer ett tips på ett effektivt och populärt träningsupplägg: P-P-L.

Alex Danielsson

31 jan. 2023

Är vi redo för julen?

Vi svarar på frågor om dieter (igen) och varför folk inte experimenterar med träning lika mycket som med kosten.

18 dec. 2022

Vilka dieter skulle vi kunna tänka oss testa?

Hur sov egentligen Patricia när hon hade ont i knäna? Vad skulle Karro vilja utmana sig själv med och vi snöar in på dieter.

11 dec. 2022

Frågelåda i Lev lite-podden

Vi snöar in igen på julen och svarar på frågor om den. Mellanmål är en återkommande frågeställning från er där ute så vi lyfter den igen.

27 nov. 2022

Aktuell status

Karro är lack för att Patricia inte har uppdaterat med bilder på graviditeten. Vi snackar om Patricia har en ”riktig” baddräkt, bl a.

20 nov. 2022

Lev lite – Frågeavsnitt

Vi besvarar lite lyssnarfrågor. Vilken övning är vår favorit just nu och går Patricia fortfarande på kostschema som gravid?

13 nov. 2022

Tandvärk och snart jul

Har vi börjat fira jul? Varför har Patricia sådan extremt värk i sin tand? Frågorna är många i dagens avsnitt.

6 nov. 2022

Reps i relation till 1RM – Anspänning

Antal reps vi gör på en given procent i relation till vårat 1RM kan skilja väldigt mycket. I det här avsnittet pratar Josef om hur anspänning påverkar reps.

2 nov. 2022

Måste man sluta träna för att få tillbaka sin mens?

I veckans avsnitt besvarar vi bland annat ”hur ont får man egentligen ha när man tränar”? Och hur man ska tänka vid utebliven mens.

30 okt. 2022

Respodden med två sjuklingar

Nulägesrapport! Vi har varit sjuka men har också hunnit resa till både London och USA. Vi pratar bland annat om att resa utan att träna.

23 okt. 2022

15 år av bänkpress – del 2

Josef Eriksson har nu i lite över 15 år matat på med bänkpressandet. Han har gått från en liten knubbis som började bänka hemma med skolskivstång vid nio års ålder till att 20 år senare ha vunnit SM, EM och VM i bänkpress.

12 okt. 2022

15 år av bänkpress – del 1

Josef Eriksson har nu i över 15 år matat på med bänkpressandet. Hör hur allt började, och hur det går.

5 okt. 2022

Mångkamparen Bianca Salming

Träningsintensivt snack med vår främsta sjukampare Bianca Salming. Hur får man egentligen ihop all den träning som krävs?

29 sep. 2022

Energibrist och hur mycket ska du egentligen äta?

Vi svarar på frågor om hur mycket du ska äta och diskuterar runt frågan att höja sitt intag, och hur vet du om du äter tillräckligt?

18 sep. 2022

Vilka grips ska man välja?

Simon och Hanna pratar om grips och vad man kan tänka på när det gäller att skydda sina händer.

13 sep. 2022

Allt om Elebros träning

Kanske vår vackraste gäst genom alla tider, och dessutom en av de mest vältränade. Alexander Elebro lägger här ut texten om sin träning

12 sep. 2022

Vi avslöjar könet på bebisen

I veckans avsnitt pratar vi ångest, att känna att man inte räcker till och hur Patricia planerar tiden efter graviditeten.

11 sep. 2022

Olika träningsmetoder

Fred & Ash snackar lite om sin träning och olika träningsmetoder, fysiker och kommande tävlingar. Allt detta och mycket mer blandat med skratt och anekdoter.

10 sep. 2022

Hur man laddar upp inför tävling?

I veckans avsnitt svarar Simon och Hanna på frågan ”hur laddar man upp inför tävling?". Och om någon vet det så är det Simon och Hanna.

6 sep. 2022

Wille om motståndet mot trötthet

Vi snackar om Willes nya youtube-kanal kring olika aspekter av träning, och diskuterar mekanismerna som som styr motståndet mot trötthet.

29 aug. 2022