Klunga eller kantboll

Är styrkelyftare mer inkluderande än andra? Eller är den goda stämningen konsekvensen av ett rättvisare bedömningssystem?

Lorena Gustavsson

Laganda, stämning och gemenskap. Visst låter det underbart? Handen på hjärtat har jag aldrig varit någon slavisk supporter till en lagidrott. Mestadels på grund av att jag inte förstått mig på reglerna och att försöka hålla reda på ett helt lag har varit överkurs. För såna som jag, vars hjärnor är missanpassade för strategisk multitasking, är det lättare att följa sporter där den som ska prestera står ensam i rampljuset, i vissa fall, exempelvis i kampsport, fungerar även uppgörelser man mot man…

Man mot man, ja...

För det kallas ju så. Även om jag är både språk- och pronomenliberal har jag också en fäbless för uttryck som ligger bra i munnen, varav "man mot man" är ett utav dem, så istället för att harva i någon semantisk genusgyttja här, ska vi snacka lite om när spelarna är kvinnor och hur provocerande det tycks vara för somliga.

Debatten om damidrottens lågt värderade position är gammal som gatan. Diskussionen gäller oftast fördelningen av, eller bristen på stålar. Den ekonomiska ojämlikheten går inte att förneka och tål att kritiseras igen och igen. Vem som får betalt ligger nära frågan om vem som är värd att respektera. Hur många gånger har vi inte hört att damfotboll inte är någon riktig sport och när fyllde damfotbollen senast en arena?

Tendensen är tydlig. Inom lagidrotten och då främst fotbollen nedvärderas och ignoreras kvinnliga atleter som regel mer än undantag. Vi ser det även inom väldigt kvinnligt kodade idrotter som ridning och även inom den manligt kodade E-sporten.

I individuella sporter som styrkelyft, tyngdlyftning och friidrott däremot anses damsidan lika eller ibland till och med mer intressant. E-sport avviker dock från trenden.

Hur kommer det sig? Här följer en hypotes om hur det hänger ihop. En potent killgissning om ni så vill.

Allas vår Andreas Guiance presenterade vid ett tillfälle idén om mäns och kvinnors olika mindset. Män i allmänhet är övertygade om sin egen kompetens, medan kvinnor i samma situation navigerar mer åt att tänka "nej men inte kan väl jag?". I de fall generaliseringen stämmer innebär det att om en man lirat boll i sin ungdom är han expert, om en kvinna har gjort det har hon som mest egen erfarenhet. Männen anser då att de "kan spelet" och att allt som inte är absolut toppnivå är en piece of cake. Inte alla men många män känner igen sig i fotboll och E-sport. Hälften av de som för tillfället befolkar vårt avlånga land har sannolikt gjort sina beskärda år rännandes upp och ner för en fotbollsplan, och de som inte faller under den kategorin gjorde förmodligen samma språngmarsch genom World Of Warcraft eller Counter Strike när det begav sig.

Det andra är "luddigheten" i bedömningen av lagsport. Det finns trots allt viss subjektivitet i exempelvis fotboll då det kan hända väldigt mycket på samma gång och en domare ska avgöra huruvida regler följs eller ej. Domarens bedömning kan sedan ändra spelet radikalt. Från TV-soffan kan det se annorlunda ut än vad det gör för publiken på plats. Domaren kanske ser ytterligare någonting annat. Nidramsor som angriper domaren är därav som ni säkert känner till en grej. Godtycklighet i kombination med skepsis mot damernas spel (eftersom det inte ser identiskt ut med männens, kors i taket) skapar en grogrund för miss- och oförstånd. Som om att det vore en av Gud given lag att mäns och kvinnors spel skulle se likadant ut.

Idrotterna som provocerar är starkt kodade som antingen manliga eller kvinnliga.

Om vi iakttar sporter som friidrott och skidsport bedöms endast en person åt gången. Det blir således en mycket konkret och precis bedömning. Vem ligger etta, tvåa och så vidare i loppet? Vem hoppar högst? Här blir det svårt att kritisera utförandet på samma grundvalar som i fotboll där kritiken oftast lyder att kvinnor skulle ha "sämre" spel.

Procentuellt sett motsvarar inte de bästa damernas resultat männens men det tycks inte vara ett problem för att hålla en anständig nivå av respekt. Sporterna härleder inte heller genast tanken till man eller kvinna utan snarare till stora namn av båda könen.

De flesta har heller aldrig varit några ess i skidor, inte ens på högstadiet. Kanske är det en orsak till varför Charlotte Kalla och Kajsa Bergqvist inte blivit ifrågasatta på samma sätt som kvinnliga lagidrottare? Det går liksom inte att relatera till utförandet om en knappt har provat sporten, oavsett hur kompetent en anser sig vara.

Styrkelyft kan vara en av de sporter där det är allra mest självklart att de bästa männens och kvinnornas prestationer är lika mycket värda. Här verkar absoluta siffror inte vara något hinder. Lyften som görs av tjejer i -48 kilo värderas i relativa mått för att kunna jämföra resultaten med allt upp till männen i +120 kilo. De tre domarnas goda uppsikt över lyftaren minimerar risken för godtycklighet.

Styrkelyft har egenheten att det är så uppenbart beroende av kroppsstorlek och antal muskelceller att en måste vara svårt perspektivlös för att inte fatta att size matters. De mycket varierande resultaten efter viktklass och kön är dock inte förstärkare av hierarkierna här, om något suddar de snarare ut dem.

Kanske är separatistiska villkor och förväntningar vägen att gå inom idrotten för att verkligen få sin välförtjänta (och jämställda) respekt? Någonting tilltalande finns helt klart i den tanken. Klart att alla inte besitter samma absoluta kapacitet. Att då få bli bedömd i relativa (men också korrekta och konkreta) mått istället för att konstant helt infantilt jämföra "killarna mot tjejerna" är någonting som våra kära kraftsporter verkligen ligger i framkant med. Här har man positionerat sig långt fram på bara några få år.

Samtidigt kan jag tycka att viljan, kampen, styrkan och fokuset som krävs för vilken sport det än gäller alltid förtjänar full respekt. Först när varenda unge kan drömma om att bli proffs i handboll, E-sport, ridning eller hockey utan att andras ogillande ska stå i vägen är vi framme. För att nå dit föreslår jag att övriga idrottsvärlden tar en titt på kraftsporten. Uppenbarligen gör man någonting väldigt rätt. Se och lär.


Liknande artiklar
Ursäkta röran. Vi bygger om.

Ja, som du kanske märkt så ser det inte riktigt ut här som det brukar.

Alex Danielsson

1 mars 2024

Måltidsplanering för en aktiv livsstil!

Har du en aktiv livsstil, kanske fått en bra rutin med träningen men upplever att kosten är en stor utmaning att få till i praktiken?

Lova Molin

19 sep. 2023

Fria vikter vs Maskiner

Det är dags att släppa tanken om att träning med fria vikter är helt överlägset träning i maskiner.

Wille Valkeaoja

29 aug. 2023

Ocklusionsträning och högintensiv styrketräning

I boken Träna Mindre kan du läsa om olika sätt att höja intensiteten vid styrketräning. Ett av dessa sätt är ocklusionsträning.

Wille Valkeaoja

7 aug. 2023

Prylar

En pryl behöver funka, i nån mån. Den behöver ge dig nån värdefull information eller funktion för att det ska vara värt att skaffa den.

Wille Valkeaoja

25 juli 2023

Kan Stryd förutsäga din Critical Power?

Cyklister har sedan länge använt effektutveckling som ett mått på intensitet. Inom löpning har man använt sig av hastighet för samma syfte.

Wille Valkeaoja

20 juli 2023

Självstyrd intervallvila

När du inte riktigt är redo att se gud men ändå vill kunna genomföra ett kvalitativt intervallpass verkar det funka att lägga upp viloperioderna efter eget huvud.

Wille Valkeaoja

13 juli 2023

Den magiska tröskeltimmen

Många tänker att tröskelintensitet är något du orkar bibehålla i en timme. Verkligheten är dock betydligt mer komplex.

Wille Valkeaoja

5 juli 2023

Överträning

Av olika anledningar kan du vilja överbelasta extra mycket under en period. Det finns då en risk att du kör ner dig så långt i källaren att det blir svårt att komma tillbaka till din tidigare nivå.

Wille Valkeaoja

29 juni 2023

Cirkelträning för löpare

En ny studie avhandlar två olika cirkelträningsprogram och hur det påverkar löpekonomi och biomekanik.

Wille Valkeaoja

8 juni 2023

Flexibel löpning

Om du vill få ut det mesta av din energi för dagen kan du välja ett träningsupplägg som passar dig. En ny studie förklarar hur det kan gå till.

Wille Valkeaoja

2 juni 2023

Mot 10 km – Efter loppet

Jag satte i början av satsningen målet att slå mitt tidigare personbästa på 10 km, 36:55. I lördags var det dags.

Wille Valkeaoja

18 maj 2023

Mot 10 km – Utvärdering

Jag är bara ett par dagar ifrån årets mål att springa 10 km på Kungsholmen Runt snabbare än de 36:55 jag gjorde 2019. Dags att utvärdera.

Wille Valkeaoja

11 maj 2023

Optimera kosten inför vårens och sommarens lopp

Kan man förbättra sina resultat genom rätt mat när man ska springa ett lopp? Hur du äter där påverkar prestationen mer än du tror.

Lova Molin

10 maj 2023

3MT – Tre minuters helvete

Jag försöker mig på ett fruktansvärt men användbart test där du ska springa allt du kan i tre minuter. Ni kan nog ana vad som hände sen.

Wille Valkeaoja

4 maj 2023

Autoreglerad träning

Alla som har följt ett träningsprogram vet att det är svårt att utföra träningen exakt som det är tänkt. En ny studie har tittat på två sätt att göra det på.

Wille Valkeaoja

19 apr. 2023

Bodybuilding och Fitness har aldrig varit större!

Just när årets fitnessäsong drar igång så lämnar här vår kloke kompis Anders Axklo in en partsinlaga om dagsläget för sporten.

Anders Axklo

15 apr. 2023

Mot 10 km – första tävlingen

Första tävlingen är avklarad! Nu gäller det att ta med mig lärdomar in i träningen och blicka fram emot nästa hållpunkt.

Wille Valkeaoja

5 apr. 2023

Styrketräningen är grunden i allt

Du som läser detta behöver inga argument till varför styrketräning är det bästa sedan skivat bröd. Men ta gärna ett varv ändå.

Alex Danielsson

3 apr. 2023

Träningsuppehåll

Alla som tränar regelbundet kommer någon gång behöva göra uppehåll i träningen. Frågan är hur mycket detta påverkar din träning.

Wille Valkeaoja

15 mars 2023

Mot 10 km – Styrketräningen

Det är välbelagt att löpare bör styrketräna benen. Det går dock att individanpassa träningen för bästa resultat.

Wille Valkeaoja

9 mars 2023

Allt om D Prime – D'

För några veckor sedan skrev jag en text om hur du kan effektivisera din intervallträning genom att nyttja något som kallas D' (uttalas D Prime). Den här texten handlar om vad D' egentligen är.

Wille Valkeaoja

28 feb. 2023

Mot 10 km – min profil

Jag har lovat att berätta om hur träningen i min satsning mot nytt personbästa på 10 km ser ut. Jag har tagit hänsyn till några olika faktorer när jag lagt upp den. En av dessa är min profil som löpare.

Wille Valkeaoja

15 feb. 2023

3 tips på hur du får i dig mer protein

Protein hjälper oss att skydda de muskler vi har och gör också att vi får enklare att bygga nya. Protein är därmed muskelmassans bästa vän.

Alex Danielsson

11 feb. 2023

Att träna kondition före styrka

Hur undviker du att tappa explosiv styrka från din konditionsträning? Ny studie menar att du inte tappar nämnvärt i styrka oavsett hur dina intervaller ser ut.

Wille Valkeaoja

9 feb. 2023

Vad är måttlig och hög intensitet?

Jag skrev för ett par år sedan en ganska lång artikel om de då nya råden om fysisk aktivitet från WHO. Här är uppföljningen.

Wille Valkeaoja

6 feb. 2023

Mot 10 km – bakslag

Du behöver räkna med att träningen vid något tillfälle inte går som tänkt. Det är så förväntat att du i princip behöver planera för det.

Wille Valkeaoja

3 feb. 2023

Push-Pull-Legs – en split för dig?

Man kan genomföra sina styrkepass på flera olika sätt. Här kommer ett tips på ett effektivt och populärt träningsupplägg: P-P-L.

Alex Danielsson

31 jan. 2023

Mot 10 km – Effektivare intervallträning

Wille fortsätter på insprungen väg. Idag avhandlar vi hur smarta intervaller kan göra din träning bättre.

Wille Valkeaoja

19 jan. 2023

Mot 10 km – upplägget

Ännu en uppdatering från vår egen Wille Valkeaoja om hans satsning mot ett nytt personbästa på 10 km.

Wille Valkeaoja

13 jan. 2023

Skatta upplevd ansträngning

Att skatta hur du upplever dina träningspass och föra bok över dina skattningar kan vara ett värdefullt verktyg för att styra din träning.

Wille Valkeaoja

4 jan. 2023

Min satsning på 10 km

Det var tre år sedan jag satte mitt personbästa på 10 km; 36:55 på Kungsholmen runt. Jag ska äntligen springa 10 000 m så fort jag kan igen.

Wille Valkeaoja

29 dec. 2022

God Jul!

Från oss alla, till er alla. Redaktören sänder sina hälsningar.

Alex Danielsson

24 dec. 2022