Hur farligt är styrketräning i jämförelse med andra idrotter?

Att amerikansk fotboll är en mer skadebenägen sport än boule är kanske rimligt. Men hur är det vår kära styrketräning då? Kan vi sova gott om nätterna, även om vi nu lyfter skrot utan hjälm?

Det är ingen tvekan om att styrketräning generellt sett ses som en ganska farlig form av träning för många människor. Jag personligen har spelar fotboll i en väldig massa år och när jag var yngre kom jag hem till min mamma med både uppslagna ögonbryn, frakturer, luxerade armbågar, svullna knä och fotleder med mera, men det var inte förrän hon såg mig göra ett ryck på instagram som hon började fråga mig om det jag gjorde verkligen inte var farligt.

Det är ju ingen tvekan om att det kan hända väldigt allvarliga skador på gymmet, och då och då sker det ju till och med något dödsfall när någon fått en skivstång fallandes över sig eller liknande. När detta väl händer blir det ju också rubriker och kanske är det därför som sporten uppfattas som så farlig?

undefined
Jodå, det är fullt möjligt att skada sig på gymmet.

Det är svårt att mäta skador

Det är en stor utmaning att studera skador av flera anledningar. Till exempel är det inte alltid helt lätt att definiera vad som ska kallas för skada. Ofta används definitionen att en skada är något som hindrar dig från att genomföra en planerad träning eller tävling. Det är en definition som är praktisk då det inte blir så tvetydigt vad som ska rapporteras men samtidigt är det en definition som missar alla de där krämporna som kan förfölja en idrottare över lång tid och vara till besvär trots att de inte förhindrar medverkande i träning och tävling.

En annan anledning till att det är svårt är för att människor helt enkelt inte är särskilt bra på att minnas sina tidigare skador. De verkligen allvarliga skadorna kommer nog de flesta ihåg ganska bra men om de missade en träning för tre månader sen eller inte är det sällan någon som verkligen minns på ett bra sätt. Det här är dock ett problem som är ganska genomgående för alla idrotter så även om du inte får ett bra värde på hur många skador som faktiskt sker inom en idrott så bör en jämförelse mellan idrotter bli ganska bra ändå.

undefined
Den amerikanske basketspelaren Paul George är en som drabbats av en allvarlig skada.
En lösning på problemet ovan är att låta idrottare rapportera flera gånger över tid så de endast behöver minnas kanske en eller några få veckor tillbaka i tiden. Det här innebär dock mer arbete både för forskarna och för idrottarna och det kommer att kosta mer samtidigt som det blir svårare att få en hög följsamhet. Slutligen är det också så att det inom de individuella idrotterna kan vara svårt att få tag i och engagera själva idrottaren. Det är många gånger lättare att få en tränare eller kanske sjukvårdsansvarig inom ett lag att rapportera alla spelarnas skador än att engagera alla idrottarna var för sig vilket ofta blir ett krav inom individuella idrotter.

Studier utförda på styrkeidrotter

Det finns dock studier utförda av den här typen där man försöker att få med alla typer av skador som innebär frånvaro från träning eller tävling och skaderisken för styrketräning ligger i dessa studier omkring 1-4 skador per 1000 tränings och tävlingstimme (1, 2, 3, 4, 5, 6). Lägst verkar skaderisken vara hos bodybuilders medan det är aningen högre inom styrkelyft och tyngdlyftning. Intressant nog verkar det inte finnas någon större skillnad i skaderisk mellan elit och motionärsnivå enligt de här undersökningarna.

undefined

Det finns även en studie på strongman där man fann att skadefrekvensen var 5,5 skador på 1000 tränings- eller tävlingstimmar (7). Det finns även en studie på Crossfit där man såg att skadefrekvensen var 3 skador/1000 timmar (8).

Antalet skador i andra vanliga idrotter

För att kunna sätta siffrorna här ovanför i någon form av relation till andra idrotter så tänkte jag även ta upp lite statistik från några av de större idrotterna idag.

I USA finns det ett antal high schools där man är väldigt duktiga på att rapportera alla skador hos sina idrottare till en stor databas (9). Den här datan är därför mycket mer tillförlitlig än studierna på styrkeidrotter som jag tog upp här ovanför. Dock är deras data endast på ungdomar i övre tonåren och det är inte heller någon form av elitidrott. Här under kan du dock se skadefrekvensen i de idrotter som är med i studien.

undefined
Det är viktigt att notera att exponeringen räknas på ett litet annorlunda vis i den här studien. Istället för per 1000 timme så är det per 1000 exponeringstillfälle. Om vi antar att varje träning är omkring 1.30 minuter vilket brukar vara en vanlig träningstid i lagidrotter så blir därför skadefrekvensen per 1000 timmar 50 procent högre än i diagrammet.

Det är som sagt väldigt svårt att jämföra studier av den här typen på det här sättet men informationen visar i alla fall inte på några uppenbara stora skillnader i skaderisk mellan de här lagidrotterna och styrkeidrotter.

Idrott på högre nivå än high school innebär högre risk

Idrottande på high school kan givetvis innebära en ganska hög kvalité rent nivåmässigt men överlag är det inte i närheten av den allra högsta nivån inom idrotten. Dessutom är det så att unga idrottare tenderar att ha en lite lägre skaderisk än äldre utövare.

Det finns även data på skaderisken inom elitidrott på hög nivå. Alla toppklubbar inom fotbollen i Europa är sedan knappt femton år tillbaka väldigt duktiga på att rapportera in alla skador på sina spelare till en stor databas. Enligt den är det årligen ungefär 5 skador per 1000 träningstimme och hela 25 skador/timmar vid match (10). Fotboll på elitnivå ligger alltså aningen högre i skaderisk än tyngdlyftning, styrkelyft och kroppsbyggning även om du inte skulle spela några matcher som fotbollsspelare.

undefined
Skador & teater?

Handbollen har faktiskt ännu sämre statistik än fotbollen. Det finns en studie utförd på högsta elitnivå där den medicinska personalen rapporterade antalet skador under en turnering och då låg den på 40 skador/1000 timmar för män och 34 skador/1000 timmar för kvinnor (11). I en studie på vuxna spelare som inte var professionella men ändå duktiga fann man en skadefrekvens på 2,5 skador/1000 timmar träning och 14,3 vid match (12). För spelare på högsta nivå i Norge fann man totalt 4,5 skador/1000 timmars exponering (13).

I hockey som inte är en särskilt snäll sport har man rapporterat en skadefrekvens på hela 49 skador/1000 matchtimmar i NHL (14). Tyvärr får vi inte veta risken vid träning men endast 11 procent av skadorna skedde då och då spelarna troligen tränat minst lika många timmar som de spelat så har skaderisken varit låg vid träning. En studie på elithockeyspelare i Japan fann en skaderisk på 1,1 skador/1000 träningstimmar när man endast inkluderade skador som resulterade i missad träning eller match (15).

Om vi tittar på raka motsatsen till styrkeidrotter, nämligen konditionssporter så finns det sparsamt med information på grund av samma anledningar till att det finns sparsamt med information kring styrkeidrotterna, det är individuella idrotter. Det finns dock en del studier på löpning och där är skadefrekvensen någonstans mellan 6,9-38 skador/1000 timmars träning och tävling (16). Intressant när det gäller dessa värden är att de låga siffrorna gäller för löpare på högre nivå med större träningsmängd medan de högre siffrorna gäller för nybörjare eller motionärer med låg träningsmängd. Det kan alltså vara en träningseffekt som ger den lägre skaderisken hos de som tränar mer eller så är det naturligt urval där de som har tur nog att inte bli skadade med större sannolikhet fortsätter träna mer.

Antalet allvarliga skador i Sverige anmälda till försäkringsbolaget folksam

All informationen jag tagit upp här ovanför gäller för alla skador inom sporterna, eller i alla fall de som innebar en frånvaro från träning eller match. En stor mängd av dessa skador är dock inte farliga i sig utan innebär vanligen bara någon dags vila sen är de borta igen. Detta är särskilt sant för många smällar vid närkamper och liknande där det uppstår mindre blödningar som vanligen är bra inom några få dagar. Även lättare sträckningar är en typ av skada som sällan ger några större problem när de väl läkt men de kan ändå hålla en idrottare borta från träning eller match i några dagar.

undefined
Carolina Klüft är en av våra bästa någonsin, där skador sannolikt förkortade karriären.
Det hade därför varit intressant att försöka få en inblick i hur många lite mer allvarliga skador som uppstår inom olika idrotter. En studie som kan ge en liten inblick i det här publicerades för några veckor sen (17). Något som gör studien än mer relevant är att det är siffror som gäller för Sverige specifikt. Inte för att jag tror att det är någon stor skillnad mot andra länder inom samma sport men kultur kan ändå inverka en del på skaderisk.

Det man har gjort i den här nyligen publicerade studien är att man har tittat på statistik från Folksams skaderegister för alla idrotter som använder deras försäkring vilket är 80 procent av alla idrotter i Sverige. Alla känner inte till det men om du är registrerad för en förening i Sverige och blir skadad kan du få ersättning för skadan via en försäkring med Folksam. Ofta är det inte värt att anmäla en skada men om det är en skada som innebär att du behöver lägga ut en hel del pengar på din rehabilitering eller om du åker på en skada som innebär att du måste sjukskriva dig.

En annan möjlighet att skadan är så allvarlig så du kan få långvariga men, så kallad medicinsk invaliditet. Det är just dessa skador som jag tänker ta upp här, alltså skador som på något sätt har bedöms vara så allvarliga så Folksam har gett idrottaren en viss procent av medicinsk invaliditet. För att du ska få en bedömning om medicinsk invaliditet så måste du få din skada utvärderad tidigast två år efter sista interventionen från sjukvården och då bedömas ha bestående men kvar. En ordentlig ryggskada som varar i drygt ett år räcker därför inte medan en korsbandsskada garanterat kommer att räknas som det eftersom du aldrig blir fullt bra igen efter en sådan skada.

Förutom att Folksam har informationen om alla de här anmälda skadorna så har Folksam också information om hur många aktiva det finns inom varje idrott och med hjälp av den informationen går det att sammanställa en lista med hur många anmälda och allvarliga skador det är per aktiv utövare inom olika idrotter.

Här under kan du se hur många anmälda skador inom flera olika idrotter i förhållande till antalet licensierade utövare inom samma idrott. Jag har inte inkluderat alla idrotter från studien då det skulle bli en alldeles för svårläst graf utan jag har valt ut de som troligen är störst. Styrkesporterna är markerade med ljusblå bakgrund.

undefined
Som du kan se i diagrammet så ligger de sporter som direkt kan kopplas till styrka väldigt långt nere på listan tillsammans med sporter så som bland annat squash, simning, boule, bordtennis och golf. De större sporterna som de flesta föräldrar skickar sina barn på likt handboll, ishockey, fotboll, bandy, innebandy och brottning ligger klart högre.

Här under kan du se hur många skador som leder till medicinsk invaliditet inom flera olika idrotter i förhållande till antalet licensierade utövare inom samma idrott. Jag har återigen inte inkluderat alla idrotter från studien får att diagrammet ska vara möjligt att läsa av.

undefined
Även här är det väldigt tydligt att det verkar som att risken att du ska åka på en så allvarlig skada så du bedöms ha en medicinsk invaliditet två år efter senaste interventionen är lägre inom styrkesporterna tyngdlyftning och styrkelyft jämfört med flertalet andra större idrotter.

Även den här studien har givetvis sina brister och utan att jag faktiskt har någon data att stödja mig på så skulle jag gissa på att det är mycket mer känt inom lagidrotterna att du som utövare faktiskt är försäkrad via Folksam. Därför tror jag att det sannolikt är så att en del skadade tyngdlyftare och styrkelyftare faktiskt blir skadade och får längre besvär men de rapporterar det inte. När det gäller just medicinsk invaliditet är jag dock ganska säker på att risken är klart större för de flesta av idrotterna som ligger före på listan. Muskelskador eller överbelastningsbesvär som är det klart vanligaste inom styrkeidrotter är helt enkelt sällan lika allvarliga på lång sikt jämfört med ledskador som är vanligare inom lagidrotterna med närkamper samt sporter med många hastiga riktningsförändringar.

Summering

Det jag har tagit upp i den här artikeln är långt ifrån perfekt data. Samtidigt har jag svårt att se hur datan någonsin skulle kunna bli perfekt då alla idrotter har sina egna problem både när det gäller rapportering, definition av skada och att jämföra olika idrotter med varandra är svårt även om allt det skulle lösas. Men oavsett så är det ändå väldigt tydligt att det idag inte finns någonting som pekar mot att styrkesporterna tyngdlyftning och styrkelyft skulle vara farliga idrotter om de ställs i relation till andra vanliga idrotter.

Det är faktiskt så att det mesta pekar mot raka motsatsen. Risken för vilken form av skada som helst som ger en kort eller lång frånvaro från träning och tävling verkar vara ungefär den samma eller något lägre för styrkesporterna vid träning men vid tävling innebär de flesta andra stora sporterna en högre skaderisk. När det gäller mer allvarliga skador som ger långvariga besvär och till och med kan hindra utövaren från att kunna fortsätta med idrotten på samma nivå som tidigare så verkar styrkesporterna ligga klart lägre än de flesta andra sporter.

undefined
Tiger Woods har haft ett gäng skador.

Slutligen är det viktigt att påpeka att den statistik jag tagit upp här ovanför gällande styrkesporter till mestadels är från när den utförs i en förening. Alltså är det siffror som gäller för personer som tränar på en styrkelyfts- eller tyngdlyftningsklubb. Det gäller inte för personer som ser coola och tunga lyft på Youtube och sen försöker ge sig på det helt på egen hand på deras närmsta gym. Tunga vikter ska respekteras och är du inte säker på vad du gör så se till att du går med i en förening så du får lära dig hur det ska gå till.

***

Jacob Gudiol är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat", som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt den nya boken "Forma Kroppen 2", som du hittar här.
guddibok.jpg