Kan jag kan du, eller?

Alla har vi mål som vi strävar för att uppnå. Du låter väl inte dina formas av någon annans dröm eller någons hurtiga förmaningar?

Att ha stöd och uppbackning är lika trevligt som viktigt när en vill förändra sin livssituation. Det vore förmätet att klandra någon för att välja att söka den på sociala medier. Alla kanske inte har de där stöttande människorna i sin direkta närhet och att då inhämta den supporten i flödet känns som en praktisk och naturlig väg att gå för att få dela med sig och ta del av andras hälso- och träningsmässiga revonveringsprojekt. 

Min resa räknas‌ . Jag kan jag ska‌ . Jag tog Beslutet‌ . Kan jag kan du‌ . Det finns någonting trösterikt i de enkla slagorden som för många fungerar som ett peppande mantra. Någonting att repetera för sig själv för att orka göra det en tänkt sig dag efter dag, även när en nått en platå och soffan upplevs som skönare än första vårsolen, gott så.

Individualismen vet inga gränser i fitnessuniversum. Ens egen träning, kropp och kost motsvarar i stort sett fadern, sonen och den helige anden i en annan religion. Det kan verkligen kännas som att ha funnit svaret på livets gåta när en knäcker koden och lär känna sin kropp. En del av de som gjort den upptäckten ser det som ett kall från ovan och väljer på förekommen anledning att ägna sina liv åt att försöka fitnessfrälsa resten av världen med budskapet; "Kan jag kan du"‌ . Exakt vad det är vi förväntas kunna och, framför allt, för vems skull är inte alltid glasklart.  

När vi ser de kända profilernas och de dedikerade vännernas flöden ser det hela alltid mycket enkelt ut. Det är lätt att få intrycket av att allt bara handlar om att bestämma sig‌ . Gå upp och jaga sina drömmar, tänka positivt och aldrig sluta kämpa för sina #goals. Ja, ni vet ju hur det brukar låta. Lite för bra för att vara sant, och mycket riktigt är det inte så himla enkelt att "Just Do It"‌

Till den skaran som har lyckats med sina fysik-förehavanden kan jag bara gratulera. Vissa individer lyckas ju, och vi lyfter gärna fram dem som exempel enligt ovan nämnda individualism. Jag ifrågasätter inte de största profilerna, för dem är deras livsstil det viktigaste som finns, deras lyckade sociala medier-profil är ofta det som betalar deras hyra. Att till yrket marknadsföra en livsstil medför självklart både mer tid och motivation till att visa upp ett fläckfritt lyckligt och lyckat liv. Enskilda fall har dessvärre väldigt lite att göra med forskningen som pekar på att form- och viktminskningsprojekt på befolkningsnivå är mer eller mindre dömda att misslyckas, och att det får motsatt effekt att försöka tjata ner någon i vikt. Nu är jag av åsikten att en inte ens ska skuldbelägga individer för sådant de faktiskt kan förändra, men att skuldbelägga folk för sådant de inte kan förändra är inte bara osmart, det är oschysst också.

För många som lyckas göra livsstilsförändringar fyller alla mantran och uppdateringar i sociala medier sannolikt funktionen av egenhändigt skapade piskor och morötter. Vilket onekligen behövs i en värld som tyvärr är riggad för motsatt beteende. Det mesta i samhället styr oss i riktningen äta skitmat och sitta still. Att då istället träna och äta planerat för ett givet mål, kräver sin tid och visst kan det vara slitsamt och fordra en och annan påminnelse till sig själv. 

Ens "resa"‌ blir väldigt tydligt och konkret i en annars mycket kaosartad och oroväckande omvärld. Addera det hektiska vardagsliv som de flesta av oss lever och därtill den utbredda känslan av brist på kontroll. Då är det inte svårt att förstå att det är skönt att ha någonting helt annat att tänka på. Din resa behöver aldrig någon VAB, bråkar inte, har inte huvudvärk varje kväll. Din resa bombar definitivt inga länder tillbaks till stenåldern eller börjar förbjuda aborter. Dina resultat kräver din fulla uppmärksamhet och blir därmed lugnet i stormen. 

För nästan alla måste "Min resa"‌ trots allt kombineras med vardag. Då är det svårt att sikta på tre gånger kroppsvikt i marklyft eller tre procent kroppsfett, det är inte säkert att en lyckas. I den mån en väljer att sätta skyhöga mål ändå kan det vara skönt att minnas att det inte är på liv och död. Försök behålla känslan av att det är en kul grej, inget en står och faller med. "Fitnesslivet"‌ som du som läser antagligen har valt att leva bör framförallt fylla funktionen av en välgörande kontrast till allt som är övermäktigt. Ens mål kan därför gärna vara ambitiösa men kanske helst på en nivå där stressen kring dem förblir positiv. 

Det vi lätt glömmer, hur medvetna vi må vara, är att förutsättningarna för att äta och träna som The Instagramprofile of the year‌ är långt ifrån jämställda. Kön, ålder, genetik, ekonomiska förutsättningar och historia är bara några av alla de stjärnor som ska stå rätt på himlen för att du ska lyckas. Att skylla på genetik faller sannerligen inte i god dager i kroppskulturens högborg, det vet jag mycket väl så nu kliver jag försiktigt...

Visst går det att överkomma fler genetiska nackdelar än en tror genom disciplin och planering. Möjligheten att äta en bra kost trots begränsad ekonomi finns, det går att kämpa emot sitt givna antal fettceller. Väldigt mycket går, så länge en är beredd att åsidosätta allt annat för att uppnå det. Är det värt det? Det beror på. 

Låt mig göra en liten jämförelse; alla ska inte, kan inte och vill inte bli exempelvis läkare eller vänsterhänt bara för att du råkar vara det. Det är så självklart att ingen skulle tänka tanken. Så vad jag menar är att det är lika bra att frigöra sig från illusioner om att någon annan ska varesig kunna‌ eller vilja‌ göra samma förändringar som du. Det är viktigt att alltid komma ihåg att detta inte handlar om bättre eller sämre människor utan främst om ovan nämnda förutsättningar. Därför försöker jag alltid berätta om mina målsättningar och framgångar på ett sätt som är fritt från moralism och snusförnuftiga uppmaningar till andra.

‌ Så fråga inte internet vad som är viktigast. Fråga dig själv. Det var ju din resa som skulle räknas, eller hur? 

Hashtagsgurus med fitnesskonton brukar ofta påpeka att allt handlar om prioriteringar. Helt ute och cyklar är de inte. För den som inte har så många andra passioner eller måsten är det naturligtvis lättare att motivera sig till fokus på atletisk och estetisk progression än för någon som har hundra andra bollar i luften. I valet och kvalet mellan en kompismiddag, dietmaten, festen, sängen, pluggandet, överkroppspasset, likesen, kommentarerna eller den eventuella bristen på de två sistnämmda kokar svaret ner till just detta: prioriteringar‌ . Så fråga inte internet vad som är viktigast. Fråga dig själv. Det var ju din resa som skulle räknas, eller hur? 

Oavsett individers olika val, låt oss säga som det är. Vi har olika anlag för olika saker. Vi är bra och dåliga på olika saker. Vi är motiverade till olika saker. Tack och lov för det! 

Att hitta sin egen ambitionsnivå gör en därför helt enkelt mer till freds, mer benägen att både fortsätta och lyckas. Gör din grej, för ditt välmående står nämligen högt över rådande ideal, normer och förväntningar.

Din resa räknas inte mer för att du tar dig halvt sönder och samman. Ingen tackar dig för att du sliter ut dig inuti och utanpå, tvärtom. Det som kanske genererar några extra likes och någon kommentar om vilken krigare du är idag, spelar liten eller ingen roll i längden. Ifall du rationaliserar bort att försöka skapa ett så gott liv som möjilgt för dig och de du lever med på grund av din "resa" finns risk att du glömmer bort vad som verkligen räknas. Profilerna kan få det att låta som att livsstilsförändringarna eller prestationerna borde vara ditt allt men det är sällan fallet. Satsa inte allt på ett kort. Det finns fler.

Livsstil är, som ordet antyder, någonting större än bara kropp, även om det är kroppsliga förändringar vi oftast ser ihopparat med ordet på sociala medier. De som hävdar någonting annat är antingen vilsna själar eller så lever de på sitt personliga varumärke där det budskapet ingår i USP:en. Visst finns mycket att inspireras av i flödet också. Inspireras allt du orkar, men undvik att kopiera upplägg, målbilder och värderingar oreflekterat. För du vet inte hur människorna du ser på bild egentligen mår eller har det. Förhoppningsvis har du dock stenkoll på hur du själv mår och vart destinationen för din livsstilsresa ligger. Annars är det hög tid att ta reda på svaret på frågan. Det utgör en mycket bra grund att planera utifrån. 

Din resa räknas, framförallt för dig och dina nära, så fundera en halv minut längre på hur du kan göra den bäst för er, och en halv minut mindre på vad som ser coolast ut på sociala medier. Visst ger det en dramatisk effekt att visa upp extrema före och efter-bilder, men den riktigt stora förändringen är ibland av ett sådant slag att den inte syns. 

Kritiken till trots kan det alldeles självklart också vara härligt att få följa med en bit på någon annans resa. All heder till er som kämpar för ett mål och inspiration i all ära. Att lyckas med det en föresatt sig tillför verkligen en fin extra dimension till livet. Uppmuntra gärna andra också, men gör det utan pekpinnar och låt din egen målsättning förbli just din. Det är bara en själv som måste leva med konsekvenserna av sina beslut.