Vem är tjock och vem är smal?

Vad är det som avgör om du uppfattar dig själv som det ena eller det andra? Jacob Gudiol lotsar oss genom minerade vatten.

Jacob Gudiol

Dålig självbild och missnöje med sin egen kropp är något som ofta diskuteras när det gäller samhället i stort och kanske ännu mer när det kommer till fitnessvärlden. Det är ingen tvekan om att vissa personer hamnar i väldigt tråkiga vatten på grund av att de har orimliga krav på sig själva och sitt utseende, men ibland kan jag tycka att det läggs stort fokus på vissa saker medan andra, möjligen större samhällsproblem, helt ignoreras.

I den här artikeln tänkte jag därför belysa något som jag personligen tycker är ett problem idag och det är normaliserandet av det som tidigare varit onormalt. I huvudsak kommer jag att fokusera på övervikt men det här gäller en väldig massa annat också vilket jag belyst tidigare i en krönika i Svenska Dagbladet, Idag är det normalt att leva ohälsosamt.

Normalt enligt definition eller efter subjektiv bedömning?

Det finns egentligen inga bestämda värden eller utfall som är normalt för oss människor. Normalt kan ha olika betydelser i olika sammanhang men i de flesta vardagliga situationer så betyder normalt typ att någonting följer den gängse normen för vad som är mest förekommande. Det är alltså normalt att det kör bilar på vägarna men inte normalt att det kommer en pansarvagn åkandes. Vad som verkligen är normalt i dessa fall är dock beroende av hur ofta det kommer bilar och hur ofta det kommer pansarvagnar. Om du arbetar på en militärbas kanske du anser att det är mer normalt med pansarvagnarna eftersom de kommer förbi oftare?

Det uppstår dock ett problem ibland då vi även har andra betydelser för normalt i andra sammanhang och folk verkar ibland förväxla betydelsen av ordet. När vi till exempel pratar om normalvikt så är det en bestämd gräns. Den här gränsen har givetvis vi människor också hittat på och det finns egentligen ingenting som säger att just 25 i BMI ska vara gränsen mellan normalvikt och övervikt (men det är det). Att man har satt gränsen just där är dock ingen slump utan det är en gräns som man tagit fram baserat på allt eftersom personers BMI ökar så ökar också risken för en rad olika sjukdomar.

Är att vara tjock eller smal något subjektivt eller något objektivt?

När människor överlag pratar om tjocka eller smala människor så görs det detta utifrån helt subjektiva värden. De diskuterar alltså utgående från en definition på normal som mer handlar om vad som är mest förekommande än vad som är mer hälsosamt rent fysiologiskt. Här uppstår det dock ett problem eftersom det ur ett hälsoperspektiv inte spelar någon roll om en person ser ut att vara för tjock eller för smal. Problemet uppstår istället om personen verkligen är för tjock eller smal rent fysiologiskt. Vi människor bedömer dock inte utifrån det utan vi bedömer utifrån en jämförelse med ”alla andra”.

Det här kan ställa till det en del både ur ett folkhälsoperspektiv men också i hur människor själva uppfattar sin egen kropp, och möjligen då även indirekt sin egen hälsa. För när vi människor inte använder objektiva mått för vad som är normalt utan istället använder oss av omgivningen så kan kopplingen mellan ”normalvikt” och hälsa förändras mot det sämre.

Övervikt ses numera ofta som en normal vikt i befolkningen

Det finns idag en hel del bevis för att folk är dåliga på att uppskatta både sin egna och andras vikt i förhållande till om de väger för lite eller för mycket. Det som människor framför allt har problem med är att se om de själva eller andra är överviktiga eller inte.

Det här visar sig på många olika vis och till exempel har man sett att föräldrar till överviktiga barn sällan ser detta utan de uppskattar istället att deras barn väger ganska normalt (1). Hur stor andel av föräldrar som gör den här formen av feluppskattning varierar mellan studier men 13-100 procent vilket alltså antyder en stor skillnad mellan olika grupper av föräldrar. Det här verkar beror på både hur föräldrarna får avgöra barnets vikt. Om de till exempel får jämföra med bilder på andra barn som de vet är normalviktiga eller överviktiga så är föräldrarna bättre på att skatta sitt eget barn. Även åldern på barnet och hur hälsomedvetna föräldrarna var inverkade.

Här under kan du se ett exempel från en studie där mammor fick skatta vikten på sitt barn i förhållande till om vikten var normal, för låg eller för hög.

På samma sätt är ungdomar i yngre tonåren själva dåliga på att uppskatta sin egen vikt (2). Här under kan du se resultatet från en sådan studie och som du kan se är det främst överviktiga personer som tenderar att tycka att deras vikt är lagom trots att den är för hög sett till normalvikt ur hälsosynpunkt.

En annan grupp bland de här ungdomarna som man ofta också gärna lyfter fram är de flickor (och till mindre del pojkar) som tror/tycker att de väger för mycket trots att de är normalviktiga. I studien ovanför var det 4 procent av pojkarna och 11 procent som uppfattade sig själva som för stora trots att de var normalviktiga. Samtidigt var det dock 6 procent av flickorna och 13 procent av pojkarna som ansåg sig själv vara för lätta trots att de var normalviktiga. Kanske är det här en återspegling av samhället där pojkar ofta har förebilder med en väldig massa muskler medan flickor mer vanligen har förebilder som är väldigt smala?

Vad påverkar vår uppfattning om vad som är normalt?

Det är alltså utan tvekan så att många människor med övervikt själva inte ser sig själva eller andra personer i sin omgivning som överviktiga trots att de, ur ett fysiologiskt perspektiv, är det. Vad är det då som påverkar människors uppfattning kring det här?

Svaret på den frågan är på sätt och vis ganska väntat, det är miljön runt omkring oss. Flera studier har visat att det främst är vår omgivning som påverkar oss. Om du lever med många överviktiga personer eller du ofta ser många överviktiga personer i din närhet så är du mer benägen att bedöma en överviktig person som normalviktig (3, 4).

Det här är alltså av allt att döma en konsekvens av en större förändring i samhället. När vi ser fler och fler överviktiga människor runt omkring oss så förändras vår bild av vad som är en normal vikt och efter ett tag har vi en helt annan mall som vi bedömer efter när vi själva försöker skatta vad som är ”normalt”. Den här mallen stämmer dock inte länge så bra överens med vad som är normalvikt ur ett fysiologiskt perspektiv.

Jag kan tänka mig att en hel del läsare här har kunnat märka av denna förändring och jag har personligen ofta fått höra att jag är smal trots att jag har en BMI omkring 23-25 och en kroppsfettprocent på uppskattningsvis 12-15. Det här är värden som alla ligger helt inom det som klassas som normalvikt fysiologiskt men trots det är jag ofta ”smal” och till och från får jag till och med höra att jag borde äta mer.

En annan intressant aspekt av det här är att man i andra studier har funnit att när man i media ofta använder sig av extremt överviktiga personer i nyheter och information kring fetma så gör man så att folk med mindre övervikt inte identifierar sig själv med personen och de tror då att nyheten/informationen inte berör dem (5).

Den andra sidan av myntet och sociala bubblor

Även om det vanligaste problemet verkar vara att många människor är dåliga på att bedöma sin egen övervikt eller kanske säger till fullt normalviktiga personer att de är smala så är detta inte det enda problemet av den här typen av ”förskjutning av det normala” som kan ske.

Ett ganska nytt fenomen på senare år som verkligen är oroande på många sätt är så kallade ”mediabubblor”. Det här fenomenet innebär att vi endast utsätts för information och nyheter som redan passar med våra egna preferenser. Om du endast får din information och nyheter från sociala medier eller väldigt vinklade nyhetssidor med en tydlig underliggande agenda så kommer du endast få se och höra saker som bekräftar det du redan tror. I alla sociala medier väljer du nämligen helt själv vad du vill se och följa och på Facebook där man i teorin skulle kunna få annan information så använder de en algoritm som gör att du får se mer och mer av saker som du antagligen kommer att gilla eller interagera med.

När det gäller bilden av vad som är normalt när det gäller kroppsfett och vikt så är detta aktuellt eftersom det är fullt möjligt att personer som endast följer en massa sidor som lägger ut bilder på väldigt smala eller deffade personer får en skev bild av vad som är normalt den vägen. Detta är ett känt fenomen sedan tidigare då framför allt unga flickor visat sig bli påverkade av bilden som ges i modemagasin med väldigt smala modeller. Men om du förr läste ett magasin i veckan med kanske 40-50 bilder på magasin så kan du idag utsättas för en 40-50 bilder på varje timma på sociala medier.

‌ Men om du förr läste ett magasin i veckan med kanske 40-50 bilder på magasin så kan du idag utsättas för en 40-50 bilder på varje timma på sociala medier.
[@portabletext/react] Unknown block type "span", specify a component for it in the `components.types` prop

Det finns idag väldigt få studier på den här typen av exponering och det lilla jag har hittat pekar mot att även om bilderna (så kallad fitspiration) kan fungera som inspiration kan de även försämra människors självbild, självförtroende och humör för stunden (6). Den här studien undersökte dock effekten av bilderna på 130 kvinnliga studenter som inte självmant valt att följa den typen av bilder och effekten kan därför säkert inte överföras på kvinnor (eller män) som självmant väljer att följa den här typen av konton/personer. Liknande effekter har även setts hos kvinnor när de får surfa på sina egna Facebook-konton i 10 minuter (7).

Det finns många flera studier av den typen men även om de visar att framför allt unga kvinnor kan få en sämre självbild av att exponeras för många bilder med väldigt smala (och ibland även tränade) kvinnor så har jag inte hittat någon studie som visar om den här exponeringen faktiskt förändrar vad flickorna anser är ”normalvikt”. De flesta studier verkar bara påpeka att den här exponeringen verkar kunna öka kvinnors vilja att själva gå ner i vikt.

Bristen på studier till trots så känns det ganska sannolikt att den här formen av exponering troligen också kan förskjuta folks uppfattning om vad som är normalvikt nedgång. Jag tror inte det är särskilt men det förekommer säkert.

Summering

Vad som är normalt är för de flesta något som kan förändras. Trots detta så ser de flesta normalt som något som alltid varit ungefär det samma. I många situationer spelar det ingen större roll om folks uppfattning om vad som är normalt förändras. I många fall när det kommer till hälsa och träning är det dock betydande. I den här artikeln har jag tagit upp hur många idag verkar ha en skev bild av vad som är normalvikt beroende på att de likställer normalvikt med den kroppsform som de oftast ser istället för den kroppsform som är den som motsvara normalvikt rent fysiologiskt. Ett fenomen som både är intressant ur ett folkhälsoperspektiv men som också kan vara bra att känna till i fall du är en av alla de som tenderar att utsätta dig för många bilder på väldigt smala och vältränade personer, för troligen är det så att samma förskjutning som skett i den generella befolkningen kan ske även för dig, fast då åt andra hållet.

° ° ° 

Jacob Gudiol‌ är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat"‌ , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt den nya boken "Forma Kroppen 2"‌ , som du hittar här.
[

](http://butik.tyngre.se/forma-kroppen-2)


Liknande artiklar
Styrketräning för barn och ungdomar

I en fortsättning på förra veckans avsnitt om konditionsträning för barn och ungdomar så går Jacob och Wille vidare och diskuterar styrketräning för barn och ungdomar.

24 apr. 2024

Okända biverkningar från fetmamediciner

Linnea och Caroline är sysselsatta med olika kurser denna vecka så Erik och Jacob är dina värdar i avsnitt 116.

23 apr. 2024

Ultraprocessad mat leder till fler trafikolyckor

Avsnitt 115 av Hälsoveckan och det blir ännu en gång en diskussion kring ultraprocessad mat.

15 apr. 2024

Varför RCTs ofta ses som bästa evidens

Jacob, Erik och framför allt Linnea berättar i det här avsnittet om vad interventionsstudier är.

9 apr. 2024

Varför tränar vissa elitidrottare så lätt på gymmet?

Frågeavsnitt av Tyngre Träningssnack där Jacob och Wille diskuterar tre lyssnarfrågor.

3 apr. 2024

Vanliga frågor och missuppfattningar kring koffein

Jacob och Erik diskuterar koffein i avsnitt 113 av Hälsoveckan by Tyngre.

2 apr. 2024

Gudiol om periodisk fasta och hormoner

Långt och böljande samtal med Jacob, om bland annat periodisk fasta, hormonbalans och andra "sanningar".

1 apr. 2024

Hur är kvalitén på träningsstudier rent vetenskapligt?

Jacob och Wille diskuterar artikeln Risk of bias in exercise science: A systematic review of 340 studies i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

27 mars 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Hur du läser en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell

Jacob, Erik och Caroline förklarar vad du kan ha för nytta av en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell.

19 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur styrketräning påverkar aptiten

Avsnitt 435 av Tyngre Träningssnack handlar om hur träning, och framför allt styrketräning, verkar påverka människors aptit på kort och lång sikt.

13 mars 2024

Toppar av blodsocker, blodfetter och inflammation efter en måltid

Linnea och Jacob diskuterar vad som händer timmarna efter det att du har ätit en måltid, under den så kallade postprandiella fasen.

12 mars 2024

Jacob Gudiol dissekerar alla våra och ERA frågor

Dagens gäst behöver nog ingen närmare presentation, men han är experten som ofta syns i olika mediesammanhang. Man kan säga att Jacob Gudiol TAR över dagens avsnitt. Ett spännande avsnitt.

11 mars 2024

Kontroverser kring styrketräningsvolym och muskelökningar

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel kring styrketräningsvolym och muskelökningar.

28 feb. 2024

Om serien om ultraprocessad mat i SvD

I avsnitt 108 diskuteras en artikelserie på hittills tre delar kring ultraprocessad mat som har publicerats i Svenska Dagbladet de senaste veckorna.

27 feb. 2024

Nutritionsforskning är svårt och får för lite forskningspengar

I avsnitt 107 diskuterar Jacob, Linnea och Erik olika utmaningar som finns kring nutritionsforskning idag.

20 feb. 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Kost vid typ 1-diabetes

Linnea och Jacob gästas av dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson som berättar om sitt arbete med typ 1-diabetes.

30 jan. 2024

Spännande ämnen med Wille

Vi ringer upp kompisen Wille Valkeaoja, som ger oss det senaste om punktförbränning, andningsmanipulationer, styrketräning för löpare och massor av andra spännande grejer.

29 jan. 2024

Styrketräningssnack och fysiologi med Tommy Lundberg

Tommy Lundberg är tillbaka i Tyngre Träningssnack. Vi snackar bland annat om hans arbete kring talangutveckling.

17 jan. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Vad skiljer de som blir hundra år från oss andra

I avsnitt 426 av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Karin Modig som de senaste 10 åren har forskat på hälsosamt åldrande.

10 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

Dr Neuman om vad som verkligen betyder nåt

Besök av Nicklas Neuman, där vi snackar om den faktiska betydelsen av ett antal olika kostaspekter. Både för hälsa & för presstation.

11 dec. 2023

Mens och träning

Avsnittet tillägnas frågan kring menstruation och träning. Jacob och Caroline tar hjälp av gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner.

5 dec. 2023

Ett troligen förfalskat studieresultat blir replikerat

Veckans ämne är någonting som var uppe för diskussion flera gånger om i Tyngre Rubriker för flera år sedan, Brian Wansink och hans studier som ingen egentligen vet om de ens blev genomförda.

21 nov. 2023

Stressade mitokondrier och blodsockerkontroll hos idrottare med Mikael Flockhart

Mikael Flockhart är tillbaka i som gäst i Tyngre Träningssnack. Vi diskuterar fortsättningen på hans forskning på mitokondriernas svar vid extremt hård konditionsträning.

8 nov. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Avsnittet om omega-3 och omega-3 index

Avsnitt 415 av Tyngre Träningssnack handlar om omega-3 och mer specifikt fettsyrorna EPA och DHA. En uppföljning på artikeln med andra ord.

25 okt. 2023

Fetmaparadoxen – när de lagom tjocka lever längre

Veckans avsnitt handlar om två olika artiklar i DN. Om att lagom tjocka lever längre och vad som utmärker 100-åringar.

17 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023