Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker. Jag har skrivit om det här ämnet flera gånger om här på Tyngre. Enligt mig är det en fråga som besvarades för många år sedan nu, det är bättre med sötningsmedel i drycken än socker i drycken. Men då frågan trots det verkar intressera så många så uppstår det hela tiden nya frågor. Och det produceras nya studier som tittar på frågan på lite olika sätt. På något vis är det talande för hur mycket förvirring som rådet kring nutrition när ett av de mest undersökta livsmedlen är ett av de mest kontroversiella.
Olika typer av studier säger emot varandra
När det gäller sötningsmedel i drycker så finns det en intressant delning i forskningen. Studier på djur och interventionsstudier på människor tenderar att visa på en sak. Medan så kallade observationsstudier på människor istället verkar visa på ett motsatt mönster. I interventionsstudierna så går inte människor upp i vikt eller får försämrade hälsovärden om de börjar dricka något med sötningsmedel. Om något så går de ner en del i vikt och får förbättringar av sina hälsovärden från det.
När det gäller observationsstudierna så korrelerar istället ett högre intag av sötningsmedel ofta med försämrade hälsovärden. Det här illustreras bra av en litteraturgenomgång som WHO stod för 2022. Där summerade de både interventionsstudierna (randomized controlled trials) och observationsstudierna (Cohort/case-control studies) (1).
Du kanske undrar hur resultaten kan bli så olika beroende på vilken form av studie som utförs? Det här är någonting som är väldigt svårt att svara på med 100 procent säkerhet. Men det finns flera potentiella förklaringar. En förklaring skulle kunna vara att det som man ser i observationsstudierna är långtidseffekter. Medan det man ser i interventionsstudierna är korttidseffekter. Observationsstudierna kan nämligen pågå i många år, hela decennier. Medan interventionsstudierna oftast är på några få månader och i enstaka fall lite drygt ett år. Vi har idag ingen vettig mekanistisk förklaring till varför sötningsmedel skulle gå från att ha positiva till negativa effekter över tid. Så det är inte en så tillfredsställande förklaring, men likväl är den med 100 säkerhet fel.
Två andra möjliga tolkningar
En annan möjlig förklaring till skillnaderna i resultat är att det vi ser i observationsstudierna är en form av omvänd kausalitet. Det är inte drycker med sötningsmedel som ger människor sämre hälsa. Människor med sämre hälsa är istället mer benägna att välja drycker med sötningsmedel. Just för att deras hälsa går mot det sämre. Att ändra sin livsstil och kostmönster i stort är svårt. De flesta mäktar inte med en större förändring över lång tid. Däremot är ett skifte från sockersötad dryck till dryck med sötningsmedel en enkel övergång.
Den andra hypotesen skulle kunna förklara resultaten vi ser i observationsstudier. Vi har människor med en ganska dålig livsstil i stort som gör en mindre förändring mot det bättre. I det stora hela så är dock fortfarande deras livsstil ganska dålig. När man gör observationsstudier så försöker man så klart justera för alla andra skillnader i livsstil. Men det är väldigt svårt att göra perfekt. Vi har diskuterat allt det här kring sötningsmedel mycket mer ingående i avsnitt 393 av Tyngre Träningssnack, Varför forskningen kring sötningsmedel alltid verkar oklar.
Ett smartare sätt att analysera observationsstudierna
Den här motsättningen mellan olika typer av studier är i stort sett orsaken till alla motstridiga påståenden du har hört kring sötningsmedel. Vissa människor (och forskare) värderar observationsstudierna lite högre än interventionsstudierna medan andra föredrar interventionsstudierna. Det ska sägas här att oavsett vilken modell för bedömning av evidens du tittar på så värderas interventionsstudierna högre än observationsstudier. Så de som väljer att prioritera resultatet från observationsstudierna går emot den normala prioriteringen av evidens.
Andra sätt att se på dem
Det finns också andra sätt att titta på observationsstudierna. Dessa kan ge ny information som inte framgår i det vanligaste upplägget, där man bara tittar på hur en sak korrelerar med en annan. Och det efter att man försökt ta bort kända störfaktorer (aka confounders). Som att en grupp kanske väger mer från start. En grupp kanske tränar mer, en grupp är äldre eller yngre och så vidare. En sådan metod som är att man frågar människor om deras vanor flera gånger om med lite längre mellanrum. Så fångar man upp personer som ändrar sitt beteende under studiens gång.
Du kan med den här metoden jämföra effekten av att ersätta socker med sötningsmedel jämfört med att addera till sötningsmedel utan att förändra intaget av socker. Den här typen av analys är nu gjort på sötningsmedel där man inkluderade totalt sett lite drygt 400 000 deltagare och resultaten visade följande (2):
- Det skedde ingen förändring i folks hälsa om de ökade på eller minskade intaget av sötningsmedel för sig själv
- Personer som bytte socker mot sötningsmedel fick en förbättring i hälsovärden jämfört med de som fortsatte med socker.
Det här är med andra ord som är i linje med det som man kan se över 3-12 månader i interventionsstudier. Sötningsmedel verkar neutralt om det intas för sig själv. Men det ger en hälsovinst om man intar det istället för socker.
Summering
Olika typer av studier på sötningsmedel har historiskt sett gett lite olika typer av resultat. I interventionsstudier där vissa deltagare slumpmässigt antingen har fått en dryck med sötningsmedel och andra en dryck med socker så ser man konsekvent bättre resultat för de som får sötningsmedel. Det samma gäller studier där man slumpmässigt får människor som redan dricker sockersötade drycker att byta ut det till drycker med sötningsmedel. Enstaka studier med sötningsmedel i livsmedel har också de visat på samma mönster.
Samtidigt har observationsstudier visar på en korrelation där de som konsumerar mer sötningsmedel oftare är i sämre hälsa eller har en ökad risk att få sämre hälsa över tid. Olika personer och forskargrupper har sedan valt att lägga olika mycket vikt vid de här två motstridiga typerna av studier.
Senare observationsstudier som har använt sig av en form av teknik där man försöker titta på vad som sker om människor förändrar sitt beteende överlag visar emellertid att personer som skiftar till att konsumera mer sötningsmedel istället för socker får en mer positiv hälsoutveckling jämfört med personer som fortsätter med socker. På samma vis så verkar man inte se någon försämrad hälsa hos de som ökar på sitt intag av sötningsmedel över tid jämfört med de som håller mängden sötningsmedel på samma nivå som tidigare.
Med den här nyare metoden att analysera datan så får man alltså resultat som går i linje med det som har sett i interventionsstudier på människor.
