För snart 10 år sedan skrev jag en artikelserie i två delar här på Tyngre om hur du hittar intressanta studier kring träning och kost (1, 2). Vårt informationssamhälle har ändrats mycket sen dess och så har även mina egna metoder för att försöka hålla mig uppdaterad. Det gäller både inom mina specialområden och de områden där jag har ett intresse men inte hinner läsa alla grundkällorna själv.
I min förra artikelserie så tipsade jag om att följa bloggar via RSS och hänga mycket på det som då hetter Twitter. Att följa bloggar regelbundet är något jag slutade med för flera år sedan och sedan Elon Musk tog över Twitter så har kvalitén försämrats enormt på informationen du kan få där. Från att jag besökte sidan flera gånger dagligen så är jag idag inne kanske 1-2 gånger i veckan.
Mitt liv har också förändrats mycket det senaste decenniet. Jag har inte samma tid idag som jag hade förr vilket har haft en liten påverkan på hur jag försöker införskaffa information. Jag tänkte därför att det var dags för en ny artikel där jag ger lite tips för att hitta bra och intressant information som jag tycker fungerar bra just nu.
Innan jag ger dig metoderna så ska jag dock snabbt gå igenom det viktigaste av allt.
Essentiell kunskap – Lär dig hur vetenskap går till
Jag hade med den här rubriken i min förra artikel med och betydelsen av den här delen har bara blivit viktigare och viktigare. De flesta använder nog sociala medier som informationskälla kring kost och träning idag och det finns en otrolig mängd dynga som du behöver kunna sortera bort för att det ska bli något bra av allt som finns där. Jag brukar säga att 95 av 100 saker som de flesta får se på sociala medier kring kost och träning är antingen fel, vilseledande eller otroligt onyanserat. Många tror att jag skojar eller överdriver när jag säger det men det är faktiskt vad jag tror.
Jag skriver tror för det här är så klart inte något som egentligen går att mäta på ett bra sätt. Jag skrev också ”de flesta” då så klart flödet på sociala medier ser annorlunda ut för oss alla. Men bland de stora kontona som finns på sociala medier så är det mer regel än undantag att det är dålig information. Och de här kontona lägger också upp nya saker betydligt oftare än de som brukar dela bra information. Så en stor majoritet av det som syns är inte bra information eller så är det bra information som kommer från ett konto som frekvent blandar bra och dålig information.
Om du ser till att du lär dig hur vetenskap går till så kommer du ofta ganska enkelt kunna märka om det du ser på sociala medier eller i en tidning är en rimlig slutsats från det vi möjligen kan veta i frågan. Många gånger kommer du direkt märka att det som sägs är rent trams
Det finns en otrolig massa att lära sig om hur vetenskap går till och det mesta är så klart överkurs. Jag har en enkel introduktion på knappt 25 minuter i början av min youtubeföreläsning kring blodsockerkontroll som kan vara en bra start. Här får du lära dig väldigt kort om olika typer av studier och de problem som är vanligast vid de olika formerna av studier.
Jag har också en artikel här på Tyngre som handlar om vad som skulle krävas i studieväg för att verkligen visa om ett livsmedel är riktigt bra eller riktigt dåligt för hälsan, ”Vad skulle krävas för att verkligen bevisa det som påstås?”.
De här två sakerna ger dig en väldigt kort introduktion kring hur man försöker svara på frågor kring träning, kost och hälsa på ett vetenskapligt vis. Det finns självklart mycket mer som är bra att veta men jag tror att du ändå lär dig tillräckligt från dem för att bli bättre på särskilja bra från dåliga källor.
Lär dig vad som urskiljer pseudovetenskap från vetenskap
Förutom att du behöver lära dig lite om hur vetenskap går till så behöver du också kunna en del om hur så kallad pseudovetenskap utmärker sig. Pseudovetenskap är argument eller påståenden som framställs som att de vore vetenskapliga men i själva verket är de inte det.
Det finns lite olika definitioner på pseudovetenskap som är lite olika breda i sin omfattning. Ibland används ordet för att peka ut mer uppenbart bevisat felaktiga saker likt astrologi eller påståendet att jorden är platt. Ofta används dock ordet mer brett för att också inkludera överdrifter och vilseledande påståenden.
Jag själv använder ordet med den senare betydelsen och jag brukar även försöka betona att det finns personer som arbetar mer pseudovetenskapligt. Det här är personer som blandar pseudovetenskap med saker som stämmer. De blandar helt enkelt ut det bra och vettiga med trams men får dig att tro att allting är bra och vettigt.
Det bästa sättet jag har kommit på för att illustrera det här kan du se här under. Som du förstår om du tittat på det jag tipsade ovan om hur vetenskap går till så är det många obesvarade frågor som finns kring träning, kost och hälsa. Det innebär att det är många frågor som bara har ungefärliga svar, en form av hyfsat säker gissning. Så du hittar ganska enkelt personer som båda har fantastisk kunskap och båda försöker vara ärliga med fakta och hålla sig till vetenskap – som ändå har olika åsikter i en fråga. Det är fullt normalt.
Men att duktiga personer har olika åsikter innebär inte att alla åsikter är rimliga. Det här tror jag egentligen är fullt förståeligt för alla. Problemet är att du behöver kunna särskilja de personerna som är duktiga och ärliga men ändå har olika åsikt från de som antingen saknar kunskap eller som bara inte bryr sig om det som de säger är rätt eller fel. Det kan vara svårt ibland men tack och lov så är de flesta pseudovetenskapliga personer lätta att hitta när du väl lärt dig vad som brukar utmärka den typen av personer.
Jag och Erik hade nyligen ett avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre där vi tog upp flera sådana punkter, Hur du känner igen en dålig influencer. Jag och Wille har haft flera bra avsnitt kring det här genom åren men två favoritavsnitt för mig är avsnitt 71, Myter, trams, överdrifter och sanningar och avsnitt 342, Källkritik och särskilja på vetenskap och pseudovetenskap.
Det finns enormt mycket mer här egentligen men den här artikeln ska inte handlar om vetenskap och pseudovetenskap. Jag ville dock ha med lite eftersom det är en viktig sak som du behöver ha lite grepp om i fall du vill kunna leta efter nya bra källor och samtidigt kunna sortera bort alla dåliga. Men ni hoppar vi vidare till orsaken till varför du läser den här artikeln.
Följer du vettiga personer behöver du inte granska det som sägs
För bara 15-20 år sedan var problemet när man ville veta något att det var svårt att hitta information. När man väl hittade något så var det dock ofta helt okej information. Sen på ungefär 10 år vändes allt det där till det motsatta. Idag är det hur enkelt som helst att hitta någon form av svar på de frågor man har men tyvärr är det mesta man hittar fel eller missvisande.
Att sitta och faktagranska allting man ser och hör är inte hållbart. I de flesta situationer så saknar man själv också den kunskap som krävs för att faktiskt kunna granska saker på ett bra sätt. Vi behöver därför alla förlita oss på experter. Är du sjuk söker du sjukvården, har du problem med bilen så lämna in den till en verkstad, ska du dra el i huset så anlitar du en elektriker osv. Vi använder dagligen mängder av teknik som vi egentligen inte förstår och vi inte hade haft en chans att skapa på egen hand. Inte ens de som jobbar med att bygga teknik hade troligen kunnat bygga sakerna på egen hand. De är beroende av att få tillgång till rätt delar och verktyg från andra experter.
Så vi måste förlita oss på expertis. Och idag med internet är den ganska enkel att få tag på även i udda frågor. Problemet är dock att vi måste bli väldigt mycket bättre på att avgöra vem som faktiskt är expert inom ett område och vem som bara fejkar sin expertis. Inom kost, träning och hälsa är det en stor mängd som fejkar det.
Här följer en lista med ungefär 10 personer på olika sociala medier som jag nu väljer att gå i god för. Det är personer som jag har följt över en längre tid som jag anser konsekvent delar bra och nyanserad information. Det innebär inte att jag håller med dem i alla frågor. Som jag förklarade ovan så finns det många frågor där olika personer kan ha olika åsikter och båda är rimliga. Det här är istället en lista på personer som jag är övertygad om försöker förmedla bra information och hela tiden gör sitt bästa för att undvika dela trams vidare.
Notera att det här till stora delar inte är personer till stora delar inte är personer som ser sig som influensers eller som har sociala medier som någon större inkomstkälla. Det innebär till exempel att de kanske inte publicerar saker så ofta som du är van vid från influensers och även att en hel del av det som de lägger upp inte är tänkt att vara enkel information som du kan ta till dig via ett videoklipp på någon minut. Det är också osannolikt att du kommer få tips på nyttiga recept, roliga övningar eller liknande. Där är undantag men de är få. Detta är helt enkelt för att jag personligen inte följer sådana personer. Det finns säkerligen personer som nästan bara lägger upp enkla saker som samtidigt bara lägger upp bra saker. Men jag känner tyvärr inte till så många av den typen som jag är beredd att gå i god för. Tyvärr är det mer regel än undantag att sådana konton blandar enkla och vettiga tips med trams för att de ska få uppmärksamhet, kunna sälja på dig något kosttillskott eller för att de själva helt enkelt inte vet bättre.
Bra personer på Instagram
⦁ Samuel Buckner (@samuelbuckner):
Forskar på muskelfysiologi och styrketräning. Det finns en stor och tydlig klick influensers kring styrketräning på sociala medier som har brandat sig själva som ”evidence based”. Och de delar inte helt felaktig eller dålig information men samtidigt är de ofta väldigt snabba med att dra igång olika typer av trender inom styrketräningsvärlden. Det som är en högst tveksam effekt i någon enstaka studie blir ganska snabbt etablerad fakta hos deras följare som också får tron att det här nya är väldigt viktigt att inkludera i träningen. Samuel är duktig på att bemöta det här och sätta det i ett mycket rimligare ljus. Dessutom gör han själv intressant forskning som han delar med sig av då och då. Det är en bra idé att hålla koll på Samuels stories då han ofta hänvisar dig vidare till annat bra innehåll.
⦁ Erik Helms (@helms3dmj):
PhD som fortfarande forskar en del men framför allt är han en praktiker inom byggning. Från Erik får du bra information mer än du får hjälp att sortera bort mindre bra information. Han hade en period då han var mer kritisk kring andras saker men det tystade ner efter något år. Erik är lite på utkanten av den klick jag pratade om här ovanför som brukar dra igång olika former av trender vilket jag tror är orsaken till att han inte kritiserar det som kommer därifrån särskilt mycket. Mängden bra information är dock väldigt stor. Få personer som håller sig till att dela bra information är så produktiva som Erik. Det är podcasts, artiklar, nyhetsbrev osv. Har du inget betydande intresse för muskelbyggande eller styrkelyft så kanske det till och med blir för mycket? Personligen brukar jag hålla mig till att titta på något inlägg av honom varje vecka och sen lyssnar jag på en hel del av hans podcastavsnitt. Det är inte varje vecka men ändå ganska regelbundet.
⦁ Spencer Nadolsky (@drnadolsky):
Läkare som främst arbetar med fetma men han är också en väldigt långvarig medlem av de mer vettiga träningscommunityn som finns på nätet. Jag minns att jag stötte på Spencer och hans bror Karl (@drkarlnadolsky) på träningsforum för 20 år sedan nu. Båda finns på sociala medier och båda är värda att följa men Spencer är betydligt mer aktiv och han kommer hjälpa dig både med bra information och identifiera de större skojarna som finns på den internationella scenen kring dieter och viktnedgång. En sak värd att veta är att Spencer har ekonomiska intressen i de nya fetmamedicinerna. Jag har dock inte sett honom lägga upp något som är vilseledande kring dem under alla år jag följt honom. Datan är idag så övertygande och de kritiska rösterna säger så oinsatta eller korkade saker så han klarar sig fint med att bara visa de faktiska studieresultaten om och om igen.
⦁ Mia Fernando (@bakingbabies):
Är du intresserad mer specifikt av kvinnohälsa exkluderat mediciner och operationer så finns det nog ingen bättre än Mia Fernando. Det mesta hon publicerar lägger hon på sin hemsida men följer du henne på instagram så får du veta så fort det finns något nytt att läsa. Mia jobbar som specialistfysioterapeut med inriktning obstetrik, gynekolgi och urologi. Så fort någon jobbar praktiskt med skador inom fysioterapi så blir det tyvärr ofta en brist på studier som faktiskt testar saker och istället mycket kliniska resonemang, funderingar kring anatomin, erfarenhet och så vidare. Många fysioterapeuter verkar glömma bort att det är deras grund och framställer deras saker som etablerad fakta och överlägset andra resonemang men Mia är exemplarisk på att inte hamna där. Du får veta vad som är sant, troligt, möjligt och troligen fel. Hon är också bra på att till och från peka ut den pseudovetenskap som verkligen blomstrar inom fältet kvinnohälsa på sociala medier just nu.
⦁ Erik Dunåker (@herraspartam):
Min kollega i podden Hälsoveckan by Tyngre är också ganska aktiv på Instagram. Han är tyvärr inte lika aktiv som tidigare men det som han lägger upp är bra information. Erik är dietist så det allra mesta berör mat på något vis. Till vardags arbetar han med personer som använder de nya fetmamedicinerna och försöker gå ner i vikt.
⦁ Erin (@foodsciencebabe):
Om du ser många inlägg eller videoklipp där olika saker påstås vara farligt för dig på grund av olika tillsatser eller sätt att tillaga mat så är Erin, eller Food Science Babe som hon kallar sig överallt, väldigt bra att följa. En kemiingenjör som har arbetat inom matindustrin i många år förklarar vad olika ämnen och metoder har för funktion och vad man vet kring dess effekter på produkter och din kropp.
⦁ Nicola Guess (@dr.nicola.guess):
Jag har följt Nicola i många år på Twitter och det har alltid varit bra och underhållande. Hon arbetar praktiskt som dietist och hon sysslar även med forskning, framför allt på kost och blodsockerkontroll. Efter att Twitter spårade ur så började hon istället lägga mer tid på Instagram och det är lika bra där. Nicola lägger framför allt upp saker som beror det hon forskar på, det vill säga saker som berör blodsockerkontroll men det är också en del kring kost överlag och mycket belysande av pseudovetenskap. Nicola har också en substack där hon till och från lägger upp intressanta artiklar.
⦁ Alan Flanagan (@thenutritionaladvocate):
Om du vill lära dig mer avancerade saker kring nutrition med hjälp av texter som ändå är ganska läsbara så är Alan rätt person att följa. Det är mycket kring brister och styrker med olika metoder inom nutritionsforskning. Jag skulle säga att kunskap om det här egentligen är överkurs för de flesta men tyvärr är det en del sysslar med pseudovetenskap som försöker lura dig genom att anta att du inte kan de här sakerna. De får deras saker att låta bra och vetenskapliga genom att de medvetet inte berättar om bristerna i de metoder som de använder. Alan delar med sig av bra saker via sina stories så det är värt att hålla ett öka på det.
⦁ Lipider 101 (@lipider101):
Jag vet inte vem som står bakom det här kontot men är du intresserad av blodfetter så är det här ett riktigt bra konto att följa. Det är allt ifrån historia om hur kunskapen kring blodfetter har byggts upp till effekter och biverkningar från dagens behandlingar inom sjukvården. Enda nackdelen är att det är ett norskt konto men personligen tycker jag att det är ganska enkelt att läsa på norska.
⦁ Daniel Richter (@strengthdan):
Skaparen av Styrkelabbet och träningsappen strengthlog. Daniel började skriva på nätet några år efter mig och efter en liten svajig start så har han nu levererat väldigt bra innehåll i över 10 år. Numera försöker han nå den engelska marknaden så allting han delar är på engelska. Jag vet att en hel del människor är intresserade av konton som visar övningar och olika utförande och Daniel är nog den enda jag följer på Instagram som gör sådant. Jag kan inte säga att jag brukar stanna och titta på de där klippen men jag är ändå övertygad om att det är vettig information för den som är intresserad av det. Du får numer också små klipp med visa ord från Daniel och Philip Wildenstam som de klippt ut från deras podcast som är värda att titta på. Ingen hype med fokus på det viktiga. Det mesta är troligen saker som du hört förr, som det ska vara, det kommer nästan aldrig något nytt som också är viktigt.
⦁ Kevin Klatt (@kcklatt):
Likt Nicola Guess så hittade jag först Kevin via Twitter för många år sedan. Kevin är dietist som främst arbetar med grundforskning inom nutrition. Han är dock även fantastisk på att peka ut pseudovetenskap och förklara mer komplicerade saker när någon studie som egentligen borde ses som grundforskning blir övertolkat i media eller på sociala medier. Han är amerikan och det märks då det är mycket fokus på det som diskuteras där men mycket av det som blir populärt där blir sedan en grej även på svenska sociala medier så det är ofta bra att ha fått en förklaring till varför något inte är så bra i förväg. Precis som Nicola så har Kevin också en substack där han då och då skriver mer utförligt kring olika saker.
Bra personer på Threads
⦁ Gideon Meyerowitz-Katz (@gidmkhealthnerd):
Gideon är epidemiolog till vardags men utöver det så verkar han lägga ner en betydande mängd tid på att undersöka olika saker som påstås kring träning och kost. Av de namnen jag tipsar om här skulle jag säga att han är den som är bäst på att ganska statistiken i studier. Han har flera gånger hjälpt mig när jag misstänkt att datan i olika studier inte riktigt går ihop. I sitt arbete har Gideon också varit delaktig i att uppdaga många studier med felaktig eller förfalskad data där studierna sedan blivit tillbakadragna. Han har också en riktigt bra substack där en del av artiklarna dock kräver att du prenumererar vilket kostar 60 kr i månaden. Jag skulle säga att det är värt det för att läsa igenom hans arkiv. Sen får du avgöra själv hur mycket du vill stötta hans arbete framåt i tiden. Själv är jag prenumerant just mest för att bidra till hans arbete.
⦁ Jen Gunter (@drjengunter):
Gynekolog från USA som är väldigt bra på att separera bra information från dålig kring det mesta som rör kvinnor, framför allt klimakteriet och menscykeln. Hennes bästa saker hittar du egentligen i hennes böcker och på hennes substack. På Threads är hon riktigt aktiv men en betydande andel berör mer politik i USA och kvinnliga rättigheter. Så är du som mig och inte riktigt orkar med ett flöde där det blir för mycket politik så kanske det är bättre om du bara prenumererar på hennes nyhetsbrev via substack. Men du kommer att missa intressanta saker som andra gör som hon delar vidare på Threads då.
⦁ CJ Gotcher (@cjgotcher):
CJ verkar vara en duktig coach när det gäller skivstångsträning men på Threads är han mycket mer aktiv med att påpeka pseudovetenskap och dåliga takes på saker som berör träning, kost och hälsa. Och han är bra på det. Han är duktig på att formulera sig och det blir ofta ganska insiktsfullt trots att han håller sig kort. Han har också en youtube och instagram där han verkar dela information i längre format eller bra tips kring skivstångsträning men jag har ännu inte tittat på det. Men jag har väldigt svårt att tänka mig att inte också det skulle vara bra information.
⦁ Steve Magness (@stevemagness):
En före detta elitlöpare som nu är tränare och någon form av informatör. Jag stötte först på Steve när jag lyssnade på podcasten On Coaching with Magness & Marcus. Podcasten lyssnar jag inte på så mycket nuförtiden på grund av andra prioriteringar men på sociala medier följer jag fortfarande Steve. Det han lägger upp på Threads har mest fokus kring psykologin runt träning och personlig utveckling men du får också bra trådar kring intervaller, olika zoner, metoder och annat som intresserar alla som bryr sig om konditionsträning. Har du ett större intresse kring konditionsträning så kan jag också verkligen rekommendera hans youtubekanal där han i längre videos går igenom olika delar kring det. Han har också släppt flera böcker där jag bara läst en, den var bra.
⦁ Scott Carney (@sgcarney):
Jag ska ärligt säga att jag har lite svårt för Scott och märker ofta att jag blir lite irriterad på hans grejer. Samtidigt är han en av väldigt få som gör faktiskt journalistiskt arbete när han granska hälsoinfluensers. Han gräver kring avtal, utför intervjuer, ställer obekväma frågor till dem med mera. Det här gör att han bidrar med information som ingen annan tar fram och jag har flera gånger tittat på hans längre youtubeklipp för att ta del av det. Till exempel gjorde han en riktigt bra granskning av skaparen och VD för AG1 (tidigare Athletic Greens) som verkar ha varit orsaken till att VD till sist faktiskt fick avgå. Så istället för att avfölja honom för att jag märker att han irriterar mig så har jag faktiskt i perioder stöttat honom ekonomiskt. För det behövs fler som granskar likt honom.
⦁ Danielle Shine (@danielleshine.dietitian):
Danielle är dietist som lägger ner mycket tid på att granska tokiga saker som sker i USA. Precis som med Jen så delar hon en hel del politiska saker som inte direkt berör hälsa med. Och ibland kan jag tycka att lite av det hon delar vidare är lite för mycket ”åt andra hållet” eller för ensidigt men det är mest min åsikt, jag kan inte säga att det är fel. Det jag främst tycker att Danielle är duktig på är att gräva på sociala medier för att hitta hur olika personer är kopplade till andra. Hon brukar också bli intervjuad för tidningsartiklar som ger lite allmän information om kring bra och dålig information på sociala medier som hon brukar dela vidare.
⦁ Paul Ingraham (@painsci):
Paul har varit aktiv på nätet så länge jag kan minnas. Tyvärr är en hel del av det han gör bakom en betalvägg på hans hemsida men många saker kan ändå alla läsa och ta del av. Och det är bra information. Paul gräver mest kring saker som berör fysioterapi och andra former av hantering av skador från muskler och leder. Han har skrivit långt och bra om saker likt fascia och smärta. Han är också duktig på att belysa pseudovetenskap inom hans område.
⦁ Greg Lehman (@greglehman):
Greg är idag något av en legend inom idrottsmedicinen men utanför den kretsen är det nog inte så många som känner till honom. Han forskade tidigare på ryggar men idag verkar han leva på att arbeta praktiskt samt åka världen runt för att hålla olika former av kurser för främst fysioterapeuter och liknande yrkeskårer. I sociala medier är han duktig på att belysa felaktiga saker som många fortfarande tror på samt ifrågasätta saker som tas som sanning men som egentligen är spekulationer.
⦁ Alex Hutchinson (@sweatscience):
Alex är inte så aktiv på sociala medier men han skriver däremot ofta riktigt bra om olika saker relaterat till träning, framför allt konditionsträning. Han delar med sig av dessa artiklar när de publiceras och förutom att du då lär dig saker om du läser artikeln så är det också vanligt att det uppstår bra diskussioner i den tråd som skapas när han delar sina texter.
Bra personer på Bluesky
På Bluesky hamnade de flesta akademikerna som jag tidigare följde på Twitter men det är mestadels verkligen akademiker. Min lista här innehåller därför mest personer som delar saker kring statistik, olika metoder eller bara enskilda studier. Så det är ganska torr information vars praktiska värde för den som bara vill ha bra information att använda personligen när man gör livsstilsval så är värdet kanske lite begränsat.
⦁ Darren Dahly (@statsepi.bsky.social):
Epidemiolog och statistiker som ganska ofta kommenterar saker i vanliga tidningar eller som delas från större konton på sociala medier. Hans kommentarer är ofta roliga och dräpande men ofta är det nog bara så för de som redan förstår. Då och då skriver han dock bra och mer förklarande saker på hans substack som jag tror att de flesta kan förstå om de koncentrerar sig. Om inget annat så kan du följa honom och om du ser honom kommentera något med en tydligt ironisk ton så kan du vara ganska säker på att det han kommenterar är trams, även om du inte förstår varför.
⦁ James Steele (@jamessteeleii.bsky.social):
En av mina favoriter inom träningsforskarvärlden just nu. James är delaktig både i att utföra egna bra studier och att kritiskt granska annat som publiceras och sägs kring träning, framför allt styrketräning.
⦁ Colby Vorland (@colbyvorland.bsky.social):
Nutritionskille som förr gjorde betydligt mer på egen hand men han är fortfarande bra att följda då han hyfsat regelbundet delar bra saker eller påpekar fel i studier som fått ganska stor uppmärksamhet.
⦁ John Burn-Murdoch (@jburnmurdoch.bsky.social):
Grafisk journalist på Financial Times men ändå relevant här då han ofta berör områden kring hälsa, framför allt folkhälsa. Han har genom åren varit inne på flera mer kontroversiella områden likt de senaste årens debatt kring om vår energiförbrukning (mer om den här) är begränsad eller inte och jag tycker att han alltid har fått till det på ett bra sätt.
⦁ Farshid Jalalvand (@fjalalvand.bsky.social):
Mikrobiolog, anställd på läkemedelsverket och skribent för både Dagens Nyheter och Sydsvenskan. Han har också gett ut en bok kring vetenskap och filosofi med titeln Apan och Filosofen som jag gillade. På sociala medier blir det en hel del politik men även mycket som berör vetenskap och pseudovetenskap.
⦁ Gil Carvalho (@gilcarvalhomdphd.bsky.social):
Läkare som är aktiv på flera sociala medier. Jag vet faktiskt inte vad han arbetar med mest och hans youtubekanal är ganska stor så möjligen är sociala medier en del av hans jobb. Det Gil fokuserar på är kost och hälsa och han gör många videos där han på ett pedagogiskt vis förklarar både större frågor likt hur blodfetter påverkar vår risk för hjärt och kärlsjukdom till videos där han bryter ner enstaka studier som fått stora rubriker.
⦁ Rohin Francis (@medcrisis.bsky.social):
Kardiolog som har ett ganska stort youtubekonto som han tyvärr inte uppdaterar så ofta som man hade önskat. Likt de allra flesta på mina listor här så har han ett heltidsjobb som inte har någonting med sociala medier att göra och ibland så verkar han försvinna helt i några veckor. Men när han är aktiv så är det bra information. Mestadels blir det kortare inlägg eller delning av andras saker men när han väl lägger upp videos så är det bra och intressant. Du kan även följa han på Threads då han verkar variera vilket sociala medie som han är aktiv på.
⦁ Daniel Lakens (@lakens.bsky.social):
Lite av en legend för sitt bidrag kring den senaste vågen av kritik mot hur vetenskap går till och försök att förbättra hela processen. Är du intresserad av problem kring hur studier utförs och publiceras samt hur man kan försöka göra allting ännu bättre än det är idag så är Daniel värd att följa.
⦁ Joe Bak-Coleman (@jbakcoleman.bsky.social):
Joe är statistiker och gör lite av samma form av arbete som Daniel Lakens ovan. De två kommer dock inte vidare bra överens efter att Joe, med rätta, kritiserat något som Daniel med flera publicerat.
⦁ Hilda Bastian (@hildabast.bsky.social):
Hilda har en väldigt bra blogg där hon då och då skriver kring olika saker som berör vetenskap. Framför allt är hon duktig på systematiska översiktsartiklar och meta-analyser.
⦁ Mark Burnley (@drmarkburnley.bsky.social):
Forskare inom idrottsfysiologi som gjort mycket intressant forskning genom åren. Han var väldigt aktiv i diskussion på Twitter förr i tiden och man kunde lära sig massor och få intressanta tankar. Idag finns har vad jag vet bara på Bluesky och tyvärr är han inte vidare aktiv och det mesta är politik. Troligen för att ”tränings-bluesky” inte är särskilt aktivt fram tills idag. Men du kan följa för framtiden. Kommer det någonsin igång så lär Mark bidra med riktigt bra information. Och har du någon fråga till honom idag så skicka iväg den för han brukar svara.
Bra personer på X
En del personer som jag tycker är väldigt bra är vad jag vet fortfarande bara aktiva på X. Och jag går fortfarande in några gånger i veckan för att se vad de har lagt upp sen senast. Även några av de jag har nämnt tidigare i de andra kanalerna verkar fortfarande dela en del på X så du kan leta efter dem med om du vill addera till listan här.
⦁ Daniel J Drucker (@DanielJDrucker):
Ett av de största namnen inom världen för de nya fetmamedicinerna. Han var med och utvecklade de första medicinerna och än idag är han väldigt aktiv inom fältet. På X delar har regelbundet ny och intressant data kring det här, både i form av studier och information från olika konferenser.
⦁ Alan Levinovitz (@AlanLevinovitz):
Religionsprocessor som har ett stort intresse och intressanta vinklar kring dietvärlden och de gurus som den föder. Trots hans yrke har han genom åren också lärt sig en hel del kring nutrition i sig och tillsammans med hans förmåga att dra paralleller till tidigare i historien och religion så blir det ofta väldigt avslöjande kring hur vi människor om och om igen verkar falla för samma sak. Alan har Bluesky men är inte alls lika aktiv där idag.
⦁ Derek Griffin (@DerekGriffin86):
Fysioterapeut som forskat och specialiserat sig på smärta. Är du intresserad av träning, anatomi, biomekanik och hur det går ihop med smärta så är Derek väl värd att följa.
⦁ Stuart Phillips (@mackinprof):
När det gäller forskning på protein och proteinsyntesen så är Stuart en av de mest framstående. Han finns även på Threads men är inte alls lika aktiv där så vill du veta vad Stuart tycker om saker och ting så är det främst X som gäller.
⦁ Andreas Eenfeldt aka kostdoktorn (@DrEenfeldt):
Ingen lista är komplett utan en överraskning eller outsider och här har ni min. För er som varit med en längre tid så minns ni säkert kostdoktorn.se för en 10-15 år sedan som då i princip var Sveriges epicenter för pseudovetenskap kring kost och hälsa. Sen dess har det dock hänt en hel del med Andreas och när allt för många av de han givit en plattform tappade fotfästet med verkligheten helt under pandemin så gick Andreas och motsatt håll. Att säga att han gjort en 180 graders vändning är att ta i, men i princip allt det pseudovetenskapliga borta och idag ligger Andreas fokus på en app Hava där de har tagit fram en form av mättnads index. Ett index som även om det i sig saknar evidens bygger på välbelagd kunskap kring saker så som energitäthet, proteinmängd och belöningsfaktor. Följer du Andreas på X idag så tror jag faktiskt att du kommer märka tydliga paralleller mellan det han skriver där och det jag 2014 skrev i min bok Skitmat .
⦁ David Spiegelhalter (@d_spiegel):
Statistiker som är extra duktig på att skriva för oss vanliga. Han har gett ut böcker och skriver även för tidningar och uttalar sig i media som expert. Till exempel ger han dig ofta en bra bild av hur stor en risk faktiskt är så du sen själv kan välja om det är en risk du vill undvika eller som du inte bryr dig om.
⦁ Javier Gonzalez (@Gonzalez_JT):
Fysiolog som är specialiserad på vilket bränsle våra kroppar använder vid olika tillfällen. Han är själv med och utför intressanta studier på ämnet samtidigt som han är aktiv med att kommentera och dela annat.
⦁ Gerard McMahon (@gerdy_mac):
Forskar på senor och dess övergång till musklerna. Duktig på det mesta när det gäller träning dock.
⦁ John Speakman (@JohnSpeakman4):
Forskar på metabolismen och det mesta av det har utför idag är djurstudier. Men han är väldigt bra insatt i det mesta inom hans område och han är också aktiv i bra diskussioner titt som tätt. Även om sådana tyvärr har blivit ovanligare på X på senare år.
⦁ Kirsty Sale (@ElliottSale):
Kirsty är fysiolog som forskat mycket på kvinnor och idrott/träning. På senare år har hon bland annat publicerat mycket forksning på menscykeln och prestation. Hon verkar ha minskat sin aktivitet väldigt mycket på X men då och då lägger hon ändå upp något nytt.
Bra konton på Youtube
Jag använder Youtube högst sporadiskt förutom när jag själv precis lagt upp något klipp. Men där är några som jag ändå följer och där jag brukar titta igenom vad de lagt upp den senaste tiden med hyfsad regelbundenhet.
⦁ Dr Matt & Dr Mike (@DrMattDrMike):
Jag vet ingen som förklarar komplex och ofta ganska tråkig fysiologi på ett så bra sätt som de här två. Framför allt Mike Todorovic är grym. Om du pluggar inför någon form av fysiologi, anatomi eller medicinprov och har svårt att förstå något i boken så är chanserna stora att de här två har förklarat det på ett förståeligt sätt i någon av deras videos. Mike Todorovic finns även på Instagram och TikTok.
⦁ Simon Hill (@TheProofWithSimonHill):
Simon är egentligen fysioterapeut en hans material är nästan uteslutande kring hälsa och kost. Jag lyssnar nog oftare på hans podcast istället för att titta på videon men då och då händer det att jag tittar på något avsnitt på youtube med. Där är även kortare klipp som förklarar olika saker bra för lekmän.
⦁ William Valkeaoja (@tankaromtraning):
Min kollega i Tyngre Träningssnack har en youtubekanal där han hyfsat regelbundet gör lite kortare klipp där han diskuterar en studie eller något koncept som berör träning.
⦁ Josef Eriksson (@rejsingbil):
Sveriges nestor när det gäller styrkelyft och en fenomenal bänkpressare. Om du inte är riktigt intresserad av styrkelyft så är mycket av innehållet i kanalen överkurs men det finns riktiga guldkorn där när det gäller teknik och metoder inom styrkelyft.
⦁ Stephen Seiler (@sportscientist):
Ett av de större namnen när det gäller forskning på konditionsidrottare. Det var längesedan han publicerade något nytt på sin kanal men där finns en hel del guldkorn i arkivet.
Flera av de namn jag har nämnt på andra plattformar har också bra youtubekanaler likt Erik Helms, CJ Gotcher, Rohin Francis, Gil Carvalho, Scott Carney, Steve Magness och Mark Burnley.
Kort om TikTok, Facebook och LinkedIn
Förutom de sociala medierna jag tagit upp här så finns även TikTok, Facebook och LinkedIn som är stort inom olika delar av samhället. Trots att jag haft konto på båda alla i flera år så har jag näst inpå inte stött på något av värde där. En del av personerna jag nämnt här ovanför vet jag har konto även här så du kan följa dem där så klart. Men i övrigt har jag inte några direkt ytterligare tips att ge.
Gå direkt till källan istället för att få information via andra
Förutom att följa duktiga personer som fyller ditt flöde i sociala medier med bra information så finns så klart alternativet att du själv tar tag i styrpinnarna och mer aktivt börjar leta upp bra information.
Förutom en bra kunskap om hur vetenskap går till och hur pseudovetenskap brukar utmärka sig så finns det ingenting som skyddar dig så bra från att bli lurad och hjälper dig så mycket att hitta bra informationskällor som att du faktiskt redan kan mycket inom ämnet. Sociala medier och korta artiklar om olika ämnen kan vara bra men du lär dig väldigt sällan någonting snabbt på den vägen.
Ingenting slår egentligen kurser eller böcker om du verkligen vill lära dig mycket på en kortare tid. Om du köper en bra uppbyggd bok från författare som är duktiga på att hålla sig till fakta så får du på ett smidigt sätt reda på det viktigaste inom det du är intresserad av. Det är då experten, dvs författaren, som har tagit sig tid att sortera och summera bland allt det som hen lärt sig genom åren så att du snabbt ska få veta det som är viktigt samtidigt som det som inte är lika viktigt inte tas upp eller sätts i sitt sammanhang. När du sedan har den kunskapen bakom dig så blir det betydligt lättare för dig att navigera vidare bland korta videoklipp, podcast som går på djupet kring en fråga eller artiklar som tittar vidare på en enstaka studie. Du har helt enkelt ett kontext och sammanhang som hjälper dig sortera den nya informationen på ett bättre vis.
Tyvärr släpps det idag en hel del böcker som påstås vara populärvetenskapliga men som egentligen mest är dåliga. Även forskare som borde veta bättre verkar ofta falla för bokförlagens vilja om att släppa saker som har ett tydligt narrativ, enkla svar och något ”nytt och revolutionerande”. Det här gör att de flesta storsäljare bland populärvetenskapliga böcker allt som oftast går för långt. För det är när böckerna gör det som det skrivs mer om, som skapar motdebatt och som tilltalar delar av hela befolkningen så mycket så de blir lite ”frälsta” i boken och dess författare. Till exempel har vi 10 000 regeln som Malcolm Gladwell drog till med i en bok som saknade vetenskaplig förankring då och blivit än mer motbevisad efter det. Men den boken sålde otroligt bra och hans påhittade regel etablerade sig i tankarna hos väldigt många människor.
Så även om jag tycker att du bör köpa fler böcker och läsa dem om du börjar intresserad dig för ett nytt område så vill jag samtidigt varna dig. Du behöver göra research innan du köper boken. Det finns en sak som är sämre än att vara oinformerad och det är att vara misinformerad. Köper du en bok som ger dig en felaktig bild av hur kroppen fungerar eller hur forskningen ser ut just nu så kommer det blir ännu svårare för dig att lära dig rätt senare. Våra hjärnor vill skapa någon form av modell eller helhet som inkluderar allting vi tror oss veta och om du har en massa information som du tror är kunskap men som egentligen är felaktig så kommer det bli svårt för dig att få till en modell som stämmer bra överens med verkligheten. Det finns därför en stor vinst i att lära sig bra information redan från början för då kan du enklare inkludera nu bra information i modellen och du kommer att detektera en hel del dålig information direkt då du märker att det som påstås inte passar med en hel del annat som du vet stämmer sen innan.
Så lägg tid på att undersöka både författare och bok innan du köper den. En del verkar även tänka att de måste köpa en bok som är släppt senaste året för att det ska vara värt det. Att det bara är så man får reda på det senaste. Men det är långt ifrån sant. Vetenskap går långsamt och en bok som var riktigt bra och förhöll sig korrekt kring vetenskapen typ 2020 kommer att vara riktigt bra idag med. Fördelen med en bok som har i alla fall 1-2 år bakom sig är att du allt som oftast också kan hitta om det finns någon bra kritik av boken eller av författaren till boken. En bok som har klarat sig från mer konkret kritik av dess vetenskaplighet i 2-3 år är med större sannolikhet en bra bok än någon som ingen sågar de första månaderna efter att den släppts.
Det jag brukar rekommendera folk som hittat ett nytt intresse för ämnen som jag kan är faktiskt att de börjar med olika typer av facklitteratur. Kolla upp vad som används som introduktionskurs för de som vill läsa 30 poäng nutrition på universitet till exempel. Det kommer inte att bli en ”sexig” bok du köper men den kommer med stor sannolikhet vara väldigt information och ge dig bra kunskap.
Har du tid att faktiskt studera så skulle jag säga att nybörjarkurser på universitet och högskolor är en riktigt bra start det med. Det är gratis att studera i Sverige och det är bara att utnyttja det fullt ut skulle jag säga.
Själv läser jag numer nästan aldrig facklitteratur på basnivå eller går introduktionskurser så har jag tyvärr inte så många egna rekommendationer här. Men inom träningsfysiologi är boken Essentials of Exercise Physiology av McArdle och Katch en klassiker. Vår återkommande gäst i Tyngre Träningssnack, Tommy Lundberg, har gett ut en riktigt bra bok kring fysiologin vid styrketräning som heter The Physiology of Resistance Training. Är du intresserad av energibalans, kroppssammansättning och grunderna vid träning så är min egen bok Form och Prestation bra. Min andra bok Skitmat är bra om du vill veta vad det är som får människor att äta för mycket och gå upp i vikt och den hjälper dig också förstå vilka faktorer som inte spelar någon roll.
Läsa studier är grymt med verkligen utmanande
Ett annat sätt att gräva i en fråga mer på egen hand är att själv börja läsa artiklar i den vetenskapliga litteraturen. Ofta då översiktsartiklar eller enskilda studier. Det här kan vara en bra metod men tyvärr är den vetenskapliga litteraturen inte alls så fri från trams och dålig information som många vill tro. Det publiceras mängder av studier och artiklar varje dag och även om majoriteten av det är bra så är det ändå en hel del som inte är det, en del av det är studier med felaktiga eller rent av helt påhittade resultat.
Det görs också översiktsartiklar som är allt annat än bra och om du som läsare inte är duktig kring hur vetenskap går till och kan lite om forskningsområdet sen tidigare så är det riktigt svårt att på egen hand avgöra vad som är bra och dåligt här. Min personliga taktik när jag är osäker kring vad som gäller i en viss fråga här är att jag brukar läsa alla översiktsartiklar jag kan hitta samtidigt som jag kollar upp enskilda studier som refereras i dem för att se om jag tycker att de som skrivit översiktsartiklarna har återgett resultaten på ett bra sätt. Det här innebär att jag kan lägga en vecka på att försöka hitta ett riktigt bra svar på en fråga där du lätt kan tro att du har hittat svaret bara du läser abstraktet för en översiktsartikel vilket du kan hitta på 5-10 minuter.
Jag ska dock säga att de här djupdykningarna är undantag. I de flesta frågor finns det sällan några större kontroverser och de som är aktiva inom fältet har åsikter som är hyfsat i linje med varandra. Så en översiktsartikel säger ungefär det samma som en annan. Men om du är intresserad av en fråga som verkar kontroversiell på sociala medier så finns det ofta också dåligt genomförda studier och översiktsartiklar som stödjer en eller båda sidorna. Exempel på frågor är den om mättat fett vs fleromättat fett, kolhydraters roll vid konditionsträning och om fasta är revolutionernade för hälsan eller inte. Om du verkligen läser forskningen här så är det inte några kontroversiella frågor. Men du kan lätt hitta enskilda studier eller översiktsartiklar som får det att låta som att frågan är väldigt kontroversiell.
Så om du har ork att läsa vetenskapliga artiklar på engelska så skulle jag säga att det oftast är fantastiskt. Du kommer att lära dig mycket. Men var som sagt uppmärksam så du inte tror dig veta svaret i en viss fråga bara för att du hittat en studie som har en viss slutsats i abstraktet eller diskussionen.
Summering
Det är inte lätt att navigera bland all information som finns där ute. I den här artikeln har jag gett dig ganska många namn som jag känner mig trygg med att rekommendera. Även om jag inte håller med i allt de säger så är jag övertygad om att ingen av dem kommer vilseleda dig, ljuga om några studieresultat eller medvetet föra vidare information som är falsk. Att följa dessa personer tillsammans med att du lyssnar på övergripande råd likt de om fysisk aktivitet, vaccinering, inte röka osv är den ”genväg” som jag ger dig om du är intresserad av din hälsa och bara vill veta vad du bör göra.
Om du ska följa den genvägen så innebär det också att du inte lyssnar på personer som ger råd eller påstår saker som går tydligt emot det som jag nämnt här ovanför. För sannolikheten är väldigt hög att de här andra personerna är ute och cyklar, att de hittar på.
Men vill du själv bygga upp ett större flöde och hitta fler personer att följa vars innehåll du tycker är mer passande för dig, mer inspirerande, roligare presenterat eller vad det nu kan vara – ja då behöver du lära dig mer om vetenskap och pseudovetenskap. Annars kan jag lova dig att risken är stor att du börjar följa folk som inte ger dig bra information. För det är idag en stor dominans på sociala medier av personer som blandar ut vanliga vettiga råd med trams.
