Jag var nyligen med i ett kort inslag i TV4 nyhetsmorgon för att försöka ge ett svar på om mjölk är bra eller dåligt. Den här typen av frågor där någon undrar om ett enskilt livsmedel är bra eller dåligt får jag väldigt ofta. Mitt svar blir allt som oftast precis som det jag gav i Nyhetsmorgon. Det blir varianter av ”vi vet faktiskt inte då det är en väldigt svår fråga att svara på”. Jag vet att det här är ett svar som varken är särskilt tillfredsställande att få eller särskilt säljande att ge. Men det är oftast det mest ärliga svaret som finns.
Varför är det då så svårt att studera sådana här saker? Det tänker jag försöka förklara i den här artikeln. Då jag precis uppdaterat mig lite kring forskningen på mjölk så blir det mjölk jag utgår ifrån i mina flesta exempel. Men du kan överföra det jag skriver här till mycket annat som vi människor äter regelbundet. Ibland vet man lite mer och ibland vet man ännu mindre men oftast återstår det ändå en hel del osäkerhet.
Hur hade studierna utförts i en perfekt värld?
Istället för att börja förklara varför studierna som finns idag lämnar mycket osäkerhet så tänkte jag att vi istället börjar med att gå igenom hur studierna hade utförts i en utopisk värld (ur näringsforskingsperspektiv). Det här tycker jag är bra då det sätter ribban för bevisat så högt som den kan sättas. Först efter det så går vi igenom hur otroligt långt ifrån det där som det mesta av forskningen på nutrition är idag.
Vad skulle krävas för att verkligen bevisa det som påstås? Den optimala studien – finns den ens?
Inom medicin så framhåller man oftast så kallade randomiserade kontrollerade studier (RCT) som den allra starkaste evidensen. I de här studierna så tar man många människor och delar in dem slumpmässigt i två eller flera grupper. En eller flera grupper får någon typ av behandling medan en eller flera grupper får olika typer av placebo. Alternativt fungerar som kontrollgrupper.
Den mest typiska studien här är studier på läkemedel där en grupp får ett placebopiller medan den andra gruppen får det läkemedel som ska studeras. Efter ett tag jämförs det vi är intresserade av mellan grupperna för att se om där är någon skillnad. Om medicingruppen har fått bättre resultat än gruppen med placebo så har vi visat att medicinen har en positiv effekt.
Det här är ett ganska enkelt upplägg som är lätt för de flesta att förstå. Men när det gäller studier på livsmedel blir det här betydligt svårare. Det finns nämligen nästan aldrig någon självklar placebo att ge.
Inom kost vill vi jämföra med någonting annat – kaloribalansen måste bibehållas
Orsaken till det är för att livsmedel innehåller kalorier och energibalans är i sig är någonting som har stor hälsoinverkan. I hjärnan har vi ett system som gör att vi äter i princip så mycket energi vi gör av med. Utan att vi vet hur stor vår energiförbrukning är eller hur mycket energi vi äter så håller vi vår kroppsvikt ganska stabilt över lång tid.
Om du skulle börja dricka 500 kcal extra varje dag från mjölk så kommer du spontant att äta mindre av annat. Ditt energiintag förblir därmed på samma nivå som innan du började dricka mjölken. Om vi då ser en förändring i din hälsa på något vis? Beror det på att du fick i dig mer mjölk? Eller beror det på att du började äta mindre av andra saker för att kompensera för mjölkens extra kalorier? Svaret är att vi faktiskt inte säkert vet vad som orsakade vad här.
Vi har sedan också samma problem i vår placebo- eller kontrollgrupp. Om vi ska ge gruppen en placebo så saknas ofta alternativ som inte också det börjar förändra vad människorna äter. Finns det något kalorifritt livsmedel som kan fungera? Ja, det kan ibland vara bra men samtidigt är det ju så att vi människor behöver äta. Den fråga som då är mest relevant är vilket som är det bästa valet från två eller flera olika livsmedel. Så vi vill kanske jämföra med ett annat livsmedel?
Olika mängder av ett livsmedel kan ge olika effekter
En annan sak som du behöver fundera på i RCT-studier är att effekten från ett livsmedel också kan vara dosberoende. Det är fullt möjligt att vissa saker oftast har positiva effekter i mindre mängd. Medan det blir negativt om du får i dig det i stora mängder. En del livsmedel är till exempel väldigt rika på enskilda näringsämnen. Om du äter lite av dem får du i dig en bra dos. Men ett stort och regelbundet intag av samma livsmedel kan göra att du kanske överdoserar och får negativa effekter?
Så här behöver vi också fundera kring vilka mängder vi ska undersöka. Mjölk är ett bra exempel här. Det innehåller en hel del näringsämnen där vissa är näringsämnen som delar av befolkningen kan få i sig lite för lite av. Det är därför fullt möjligt att något glas mjölk om dagen bidrar positivt till hälsan för dessa personer.
Mjölk kan ta stor plats i kostintaget
Mjölk kan dock samtidigt också snabbt bli en riktigt stor del av en persons totala kostintag. En storkonsument av mjölk i Sverige kan ligga över en liter om dagen. Det innebär att kanske 20% av alla kalorier som den personen får i sig kommer från mjölk. Det här kanske ökar risken för att personen dels ska få i sig för mycket av något näringsämne i mjölken. Och dels att personen får i sig mindre av något näringsämne som mjölken inte innehåller.
Vad vi ska jämföra och i vilka doser innebär att en RCT på ett livsmedel ofta behöver bli väldigt komplex. Vi kanske vill jämföra vårt livsmedel i flera olika doser mot flera andra livsmedel i olika kombinationer?Vilken nytta har du av en studie som visar att falukorv är bättre än bacon om du är intresserad av huruvida falukorv är bättre än kassler?
Det krävs egentligen ofta flera olika grupper i interventionsstudier på kost för att vi ska kunna börja få bättre svar på hur olika delar påverkar vår hälsa
Så vi kanske vill ha 3-4 olika grupper som får det livsmedel vi vill titta på i olika doser. Och sedan 10-20 olika typer av kontrollgrupper eller placebogrupper som får andra livsmedel i olika doser i en utopisk RCT. Det finns så klart livsmedel där färre grupper kanske hade fungerat. Men det är inte heller svårt att komma på livsmedel där vi egentligen vill ha många fler jämförelser med. Jag tror du börjar förstå varför jag kallade det här för utopiskt tidigare.
Vissa livsmedel kanske mest är dåliga för att de ökar risken att folk ska äta för mycket?
En annan aspekt som jag upplever ibland glöms bort är att olika livsmedel har olika effekter på vår mättnadskänsla. Ett livsmedel som ger riktigt dålig mättnad kan på sikt få en negativ effekt på din hälsa genom att det gör att du går upp i vikt.
I en sådan situation så kan det alltså vara så att livsmedlet är neutralt för din hälsa så länge som du håller vikten stabil. Men samtidigt blir det indirekt dåligt för din hälsa om det bidrar till att du faktiskt går upp i vikt över tid.
Ska vi styra deltagarna?
Om vi ska utföra den optimala RCT-studien här så behöver vi därför på förväg bestämma oss över om vi ska styra deltagarnas vikt så att den förblir stabil. Eller om vi ska låta dem äta helt fritt och då kanske få en viktuppgång i grupperna som får livsmedlet. Skulle vi låta dem äta fritt i övrigt och vi får en viktuppgång så har vi visat att livsmedlet i den mängden påverkar människors vikt negativt. Men samtidigt har vi då tappat lite förmågan att säga något om hur livsmedlet påverkar hälsan hos de människor som äter det och inte går upp i vikt.
Det motsatta gäller så klart också livsmedel som ger god mättnad. I genomsnitt äter människor idag ganska dålig kost. Det är därför en vanlig effekt att man ser en liten viktnedgång i studier där man till exempel ber människor äta mer fisk, bönor, gröt, potatis eller något annat mer mättande livsmedel. När detta sker så får vi veta att vi har förändrat människors kost så de omedvetet har valt att äta mindre kalorier. Men samtidigt tappar vi lite möjligheten att undersöka hur dessa livsmedel påverkar hälsan hos människor som är viktstabila.
Det tar många år för de flesta sjukdomar att utvecklas och vi klarar inte av att göra RCTs över flera år på livsmedel
Om vi ändå antar att vi har fått in enormt mycket pengar och resurser. Vi kan nu kan starta upp den här RCT-studien med många olika grupper som får olika livsmedel i olika mängder. Då kommer vi till nästa problem när det gäller att studera nutrition. Det är att människor inte gör det vi ber dem om.
De flesta sjukdomar som man är intresserad av i nutritionsstudier är sjukdomar som tar många år att utvecklas. Exempel på saker som människor ofta undrar över är hjärt- och kärlsjukdom, cancer, demens, ledbesvär, sarkopeni (typ muskelsvaghet), neurologiska sjukdomar, autoimmuna sjukdomar likt MS, RA, sköldkörtelssjukdom mm. Om vi vill studera hur kosten påverkar de här i den optimala RCT-studien? Ja, då behöver vi därför utföra en studie som pågår över många år.
Människor följer inte en diet särskilt bra
Problemet är att människor oftast inte följer en diet särskilt bra mer än i några enstaka månader. Det finns enstaka ambitiösa försök till stora RCT.studier på kost som pågått över många år. Och i många av dem ser man fort att följsamheten inte blir särskilt bra.
Det man egentligen studerar i de flesta RCT på människor är därför hur bra ett råd fungerade. Vad som egentligen sker rent fysiologiskt vet vi inte så säkert. Vi vet ju faktiskt inte vet hur bra deltagarna har följt det där rådet vi gav dem. Hur bra ett råd fungerar i praktiken är så klart väldigt intressant i sig. Men om vi verkligen ska kunna svara på om något är bättre eller sämre om det faktiskt äts så behöver vi vara säkra på att människorna har ätit det vi vill jämföra.
För att lösa den här frågan så hade vi med andra ord behövt kontrollera människornas matintag till 100%. Det finns studier där man har gjort det här på människor. Man låter dem bo på en vårdavdelning och ger dem endast tillgång till den maten man vill att de ska äta. Och man kontrollerar därmed exakt hur mycket mat de sedan äter.
Prova en studie på fångar?
De här studierna pågår dock, av ganska självklara skäl, endast som mest i några få månader. I den mest utopiska RCT studien så hade vi alltså behövt göra det här i flera år.
Ett sätt som faktiskt hade kunnat fungera för att eventuellt komma runt det här är att utföra studier på personer som sitter i fängelse. Då hade man kunnat kontrollera väldigt mycket av situationen och studien hade kunnat pågå över flera år. Där finns viktiga etiska aspekter att fundera kring det där så klart men jag anser att man hade kunnat utföra en sådan studie så länge alla grupperna får en kost som man på förhand tror kommer att vara hälsosam.
Vi har inga optimala studier så istället för självklara ja och nej blir det ofta insatta gissningar
Som du säkert förstår så finns inte de här optimala studierna. Det jag har tagit upp lär nog förbli en utopi för evigt. Även om vi skulle få ett markant skifte i hur samhället ser på den här frågan och man hade beslutat sig för att verkligen investera kraft och mycket pengar på att försöka göra ruskigt bra studier så skulle vi ju också behöva vänta många år innan vi får svaret. För det tar som sagt tid för sjukdomarna att utvecklas. Så förvänta dig inte stensäkra svar. Inte kring det mesta när det gäller enskilda livsmedel på ett par decennier i alla fall 😉.
Men, och det här är ett viktigt men. Bara för att vi inte har ett mer slutgiltigt och säkert svar på en fråga så innebär det inte att vi inte kan veta någonting. Det finns mängder av andra typer av studier som man kan utföra. Som i och för sig själv är perfekta, men som ändå bidrar med information.
När man gör mer osäkra studier så får man dock räkna med att resultaten blir mer svårtolkade. Studier utförda med liknande metod kan också visa på olika resultat. Detta för att det finns så mycket ”brus” i själva metoden.
Som att spela på oddset
Jag brukar likna det här vid att man spelar på oddset. Ju mer kunskap du har om lagen eller de idrottare som ska mötas på förväg. Desto större är sannolikheten att du kommer att sätta pengarna på rätt resultat. I en viss typ av matcher kommer du att få rätt 9 gånger av 10. Medan du i andra, där du antingen saknar kunskap eller där matchen är jämn, så kommer du att ha fel lite oftare. Men dina resultat kommer alltid att vara bättre än i fall du satsat pengar slumpmässigt.
Så här är det lite med nutrition. I vissa frågor kan jag svara ja och nej. Och det med stor säkerhet utan att jag faktiskt har den perfekta studien som uppbackning. Helt enkelt för att det ändå finns så mycket kunskap från mindre optimala studier som alla pekar åt samma håll. Ett väldigt tydligt exempel här är sockersötade drycker. Vi har idag väldigt många studier av olika typer som samtliga pekar mot att det är dåligt att regelbundet dricka något sötat med socker. Så om någon frågar om det är bättre att dricka vatten istället för sockersötad dryck så blir mitt svar ja. Trots att vi inte har någon RCT över flera år där en grupp fått dricka sockersötad dryck och en annan fått dricka vatten.
Enkla ja och nej svar är skönt att få men de blir ofta allt för onyanserade när det handlar om kost
I de flesta frågor är dock inte svaret så där självklart. Och om mjölk är bra eller dåligt är enligt mig ett bra exempel på en sådan fråga. Så låt oss nu titta på vad man vet kring mjölk. Och vilka olika typer av studier som det finns på mjölk idag.
Kortsiktiga RCT studier med oklara kontrollgrupper
Det saknas i stort sett RCT-studier på mjölk som livsmedel idag. Det finns betydligt fler studier som utförts på mejeriprodukter som en större kategori. Och där deltagarna fått lite mjölk och sedan till exempel också yoghurt eller ost. Det här är ju intressant i sig kanske. Men det finns anledning att tro att effekterna inte nödvändigtvis behöver vara desamma från olika mejeriprodukter. Så vi vill egentligen ha studier på endast mjölk.
RCT studier på barn och ungdomar
På barn och ungdomar finns det emellertid en del RCT på mjölk. Studierna har endast haft en grupp som fått mjölk och en kontrollgrupp som har fått vatten. Eller bara direktiv att fortsätta äta som vanligt. I en del av de här studierna där kontrollgruppen skulle fortsätta med sin vanliga diet så har man medvetet endast inkluderat barn som dricker sockersötad dryck regelbundet. Så de där studierna svarar bara på om det är bra att byta ut läsk mot mjölk. Typen av mjölk har också den varierat och det har varit allt från typ minimjölk till standardmjölk. Dosen har även den varierat från ungefär ett glas om dagen till tre glas om dagen.
Det finns även så kallade systematiska översiktsartiklar som summerar dessa studier till ett resultat. Men när man tittar vad de har inkluderat så är där lite spretigt. Man har också tagit med studier där man till exempel har gett chokladmjölk istället för vanlig mjölk. Några av studierna har också tittat på andra mejeriprodukter än mjölk. Så resultaten där får man vara lite försiktig med (1).
Men i de studier som finns så har mjölk haft en positiv effekt på bentätheten (4, 7). När det gäller vikten så visar en studie på en liten positiv effekt (3), några studier på ingen effekt (4, 7) medan två studier visat på en liten viktuppgång jämfört med vatten (5, 6). Resultaten för vikt är dock svårtolkade. Mejeriprodukter överlag tenderar att ge en liten ökning i fettfri massa och här vet vi inte vad viktförändringen beror på. Hos ungdomar kan tillskott av mjölk också leda till att de växer lite mer på längden (5). Vilket då så klart förväntas bidrar till en ökad vikt.
RCT studier på vuxna
Där finns också lite enstaka studier på mjölk hos vuxna. Även här märker man dock snabbt att det är mest små studier med lite oklara jämförelser.
I en studie hade man till exempel knappt 60 personer med metabola syndromet. Hälften fick dricka lågfettmjölk medan den andra halvan fick fortsätta leva som vanligt. Studien pågick i endast 6 veckor och när studien var slut såg man ingen effekt på något av huvudmåtten (8).
Man jämfört mjölk, vatten, coca cola och coca cola light
Men några intressanta studier finns det ändå. En studie jag har skrivit om flera gånger. Där jämförde man effekterna av att dricka 1 liter mjölk, vatten, coca cola eller coca cola light i ett halvår (11, 12, 13). I den studien fann man negativa effekter för gruppen som drack den sockersötade Coca Colan. Medan resultatet för övriga grupper inte direkt stack ut åt något håll. Du kan se några av resultaten i bilden här under.
Där var en liten förbättring i blodtryck för grupperna som drack lightläsk eller mjölk. Och sedan gick mjölkgruppen också upp lite i vikt. Vilket kanske inte är så konstigt då de adderade till 600 kcal från mjölk varje dag. En del av viktuppgången var också fettfri massa.
Mjölk, mejeriprodukter och mjölkprotein är populärt inom idrottskretsar och det är det av en anledning. De flesta studier visar nämligen att det kan ha fördelaktiga effekter på kroppssammansättningen med mer muskler och mindre fett. Det är dock inte särskilt många av alla studier som är på just mjölk men några finns det. I en RCT-studie visade man till exempel att ett kaloriunderskott på 500 kcal med tre glas mjölk varje dag gav en större viktnedgång än samma dietupplägg fast med tre glas sojamjölk (14).
En annan studie på överviktiga ungdomar som också styrketränade. Den visade dock inte på någon positiv effekt från mjölk jämfört med vatten eller juice (16)
Hur ett intag av mjölk påverkar benmassa hos äldre vuxna finns det en hel del RCT studier på och när man summerar alla dem så verkar det finnas en mindre positiv effekt (15).
Mjölk mot mjölk
Det finns också ett antal studier där man jämför mjölk mot sig själv fast med olika fetthalt. I de här studierna ser man att mjölk med högre fettmängd har en större negativ effekt på kolesterolet (9).
Jag hittade också en RCT där man visade att mer mjölk ökade intaget av jod hos kvinnor i fertil ålder. Detta jämfört med en grupp som fortsatte med sitt vanliga kostmönster (10). Ett resultat som självklart är extremt väntat då mjölk är en källa till jod. Så ökar man intaget av det så får man så klart i sig mer.
Där är fler RCT-studier som jag inte har nämnt här. Deras relevans är dock ännu lägre än studierna jag tagit upp. Som du märker är det här inte mycket att hänga i granen. Vissa av frågorna är så klart intressanta för sig själv. Men det är sällan det här som främst intresserar folk när det gäller mjölk och hälsa.
Människor som intar lite mejeriprodukter pga genetik vs de som tål mycket mejeriprodukter
Ett annat intressant sätt att titta på frågan hur mjölk påverkar människors hälsa som man förenklat kan säga är en mix mellan RCT och det man brukar kalla för observationsstudier är genetiska studier, ofta i form av något som kallas för mendeliansk randomisering. I de här studierna nyttjar man det faktum att det finns genetiska skillnader mellan människor. Vilka kommer att påverka hur mycket mejeriprodukter de äter. Den mest uppenbara skillnaden är laktosintolerans.
Personer som inte tål laktos vet vi äter mindre mejeriprodukter än de som tål dem. Med den kunskapen så kan vi jämföra mellan grupper där vi vet att konsumtionen av mejeriprodukter är olika stor för att se om där finns några skillnader. Det finns ett antal studier av den här typen. Resultaten visar oftast ingen effekt alls (17, 18, 21, 22, 23, 27). Eller kanske en liten effekt åt det positiva (20, 24, 25, 28, 29) eller negativa hållet (19, 20, 24, 25, 26, 29).
De som tål laktos får i sig mer
De här studierna tycker jag är väldigt intressanta. Det är tydligt att personer som tål laktos får i sig mer mjölk. Och trots att där är en tydlig dosskillnad i intag så ser vi inga betydande skillnader när det gäller hälsoutfall.
Det ska dock sägas att de här studierna inte tittar direkt på mjölk i sig. En av de negativa korrelationerna som man ser ibland är en ökad risk för övervikt hos de som tål laktos. Det skulle ju kunna vara en effekt från mjölk i sig. Men det kan likaväl vara en effekt av att dessa personer tål många fler ”godsaker” som säljs i våra butiker och på restauranger, som t ex glass. Samtidigt var det även studier som visade på en negativ korrelation mellan mjölkintag och övervikt. Så om min förklaring är rätt för det ena resultatet så funkar den inte för det andra.
Observationsdatan är riktigt stökig
En ytterligare metod att försöka bena ut frågan om mjölk är bra eller dåligt för hälsan är observationsstudier. De här studierna är den vanligaste formen av epidemiologi när det gäller nutrition. De går helt enkelt ut på att man först försöker ta reda på hur väldigt många människor äter. Sedan försöker man rent statistiskt räkna ut om där är en korrelation mellan intaget av mjölk och olika hälsoutfall. Samtidigt som man försöker justera för andra saker så som rökning, vikt, utbildning, kanske vad de äter i övrigt och så vidare.
Problemet med de här studierna är att det är väldigt svårt att ta reda på hur mycket av ett visst livsmedel som människor äter. Det är också riktigt svårt att försöka isolera effekten från det mot allting annat som också påverkar risken som skiljer de som dricker mycket mjölk mot de som dricker lite eller ingen mjölk alls.
Vi har gått igenom detta i ett avsnitt av Tyngre Träningssnack
Vi har gått igenom det här ganska grundligt i avsnitt 167. Varför vi vet mindre om kost än du tror, av Tyngre Träningssnack om du vill få en djupare förklaring:
Det blir lätt stökigt
Här tänkte jag att jag kort bara skulle illustrera hur stökigt det kan bli med den här metoden när man försöker titta på ett enda livsmedel. Här under kan du se resultatet från en systematisk översiktsartikel där forskarna försökt att summera alla studier som tittat på sambandet mellan självrapporterat intag av mjölk och risken att dö inom uppföljningstiden (mortalitet) (30).
Observera hur otroligt stor variation det är mellan studie och studie. Den här variationen beror sannolikt inte på att mjölk har en helt annorlunda effekt på olika populationer världen över. Istället beror det med högsta sannolikhet mest på brister i själva studiemetoden för att svara på den här frågan.
Jag har markerat ut två av studierna som skiljer sig mest åt med röda rutor för att ytterligare förtydliga. Det är dock viktigt att tänka på att det värde som är på y-axeln inte är lämpligt för att jämföra ”med synen” lite snabbt. För det som y-axeln visar är en typ av risk mellan olika grupper och en risk kan bara gå ner till noll men den kan öka i all oändlighet. Men när risken går från 1 till 0,5 så har risken halverats. När det gäller en ökning så ska dock värdet gå från 1 till 2 för att man ska säga att risken har dubblerats. Så du får tänka till lite extra när du försöker jämföra här.
Det är den här typen av enkla observationsstudier som allt som oftast är det som ger rubriker som du får läsa om i olika tidningar. Jag tror att det här är den främsta orsaken till att en del människor upplever det som att ”forskningen” eller ”studier” hela tiden säger emot varandra. För att när det skrivs om sådana här studier i vanlig media så lyfts sällan den stora osäkerheten i metoden fram.
De som vill skrämma upp dig cherry pickar ofta studier här
Observationsstudierna har ofta ett så stort brus och resultatet kan skifta ganska mycket från studie till studie. Och detta är något som de flesta som jobbar seriöst med nutritionsforskning så klart vet. Därför kommer du väldigt sällan se de här personerna lyfta fram en endaste observationsstudie som att det vore stark evidens.
Det finns däremot många personer som i princip jobbar på motsatt sätt. Istället för att försöka titta på all forskning som finns för att få till en bästa möjliga gissning så har de redan bestämt sig för vad de vill tro är bäst. Sedan försöker de bara hitta saker som de kan använda för att försöka ge stöd för den förutbestämda slutsatsen.
Cherry picking
Om jag till exempel har sagt att mjölk är livsfarligt för hälsan i många år så kan jag så klart inte visa alla studierna som finns på mjölkintag och mortalitet. För det visar att forskningen är stökig och resultatet oklart. Det jag istället gör är att jag väljer russinen ur kakan, så kallad cherry picking. Jag letar upp alla de observationsstudierna som stödjer det jag vill tro medan jag väljer att ignorera alla andra. Sen kan jag skriva mängder av artiklar och posta information ”om studier” på sociala medier där jag bara berättar om alla studierna som visar på en negativ korrelation. Extremt oärligt så klart men det är ett väldigt vanligt tillvägagångssätt idag.
Varför gör man ens observationsstudier om datan är så dålig?
Observationsstudier är långt ifrån värdelösa. För att titta på effekterna från enskilda livsmedel så skulle jag säga att de sällan räcker till. Men däremot har de gett oss användbar information kring hur olika kostmönster korrelerar med hälsa. Här vet vi inte exakt vad det är ett visst kostmönster som orsakar det vi är intresserade av men resultaten är väldigt konsekventa mellan studier. Alla visar på samma positiva effekter av vissa kostmönster.
Vi har idag också ganska stora interventionsstudier. Där de här kostmönstren testas som råd till människor och även här ser vi konsekvent en förbättring av deras hälsa. Hur stor förbättringen blir beror så klart på hur stora förändringar vi lyckas få till. Och till stor del av utgångsläget för deltagarna i studien men det är positiva förändringar.
Titta på systematiska översiktsartiklar
Är du fortfarande intresserad av vad de här observationsstudierna totalt sett visar på för mönster för enskilda livsmedel? Då ska du titta på så kallade systematiska översiktsartiklar. Här så har en grupp forskare försökt att summera alla studier med liknande metod och fråga till ett resultat. Tanken är att det stora brus som finns i varje enskild studie kan minskas om man summerar allting till någon typ av medelvärde. Det här är definitivt mycket bättre än att titta på enskilda studier. Men personligen är jag ganska skeptisk till dessa resultat med. Men vill du veta vad de här studierna säger om just mjölk så har jag en tidigare artikel om det på traningslara.se, Mjölk, mejeriprodukter och hälsa.
Spekulationer utifrån innehåll och biokemiska mekanismer
En annan typ av kunskap som kan bidra till att göra de där insatta gissningarna något bättre när det saknas slutlig kunskap är att bara titta på innehållet i ett livsmedel. Och sedan försöka sätta ihop det med vad vi vet om hur de här olika sakerna påverkar vår hälsa.
Det är extremt lätt att komma på hypoteser om hur en sak i ett livsmedel skulle göra hela livsmedlet bra eller dåligt. Med den här metoden skulle jag säga att du kan svartmåla eller hylla i princip vad som helst. För ett i princip oändligt antal exempel så kan jag till exempel rekommendera dig att börja följa de som förespråkar carnivour (äta endast kött). Lyssna på deras vilda spekulationer om varför alla vegetabilier är skadligt. Sedan följer du några mer extrema veganer för exakta motsatsen. Har du sedan inte tröttnat så kan du lyssna på LCHF/Keto-folk som ska förklara varför bär är dåligt. eftersom der innehåller socker. Sedan finns ju alltid paleofolket som gärna berättar för dig varför spannmål är farligt
Var skeptisk
Det är så klart möjligt att någon av alla de hypoteser som slängs runt i framtiden visar sig stämma. Men jag kan garantera dig att minst 9 av 10 kommer visa sig vara helt fel. Detta samtidigt som den där hypotesen som ändå visade sig stämma troligen är en av de mindre kontroversiella gissningarna. Helt enkelt en insatt gissning som troligen även många mer rimliga och pålästa personer skulle göra idag.
Det finns en annan värld där man ofta tar fram sådana här mer vilda hypoteser och sedan faktiskt testar dem i praktiken och det är inom läkemedel. De utgår ifrån vad man vet kring hur kroppen fungerar och sedan försöker de konstruera ämnen som ska påverka just den processen. De har alltså från start en hela annan möjlighet till precision då de kan ta fram det ämnet de tror är positivt i isolerad form. Jämför det med alla som spekulerar kring hur ett enda ämne i ett livsmedel med kanske hundratals aktiva ämnen ska påverka människors hälsa.
Men trots att läkemedelsvärlden har den här fördelen så fallerar en överlägsen majoritet av dem redan på ett tidigt stadie. Den effekt som de förväntade sig få blev helt enkelt inte av. Kroppen är komplex. Det är ruskigt svårt att gissa rätt.
Det är mycket vi inte vet
Sen, det är som du förstått nu mycket vi inte vet kring kost, och du måste ju ändå välja att äta något och avstå något annat. Så du kommer få gissa, köra lite på känsla och kanske väljer du att lyssna på någon som du anser kan mer än dig som i sin tur gör en mer insatt gissning. Så måste det bli kring kost. Det jag däremot tycker att du ska akta dig för är människor som framställer sina idéer med sådana här gissningar som väletablerad kunskap som har bevisats i flertalet studier med stark metodik. För de här personerna är inte personer som gör insatta gissningar utan de är personer som länge har inbillat sig att de har alla svaren och sedan har efter det bara försökt att bekräfta sin egen tro.
Summering – vad är då en insatt gissning?
Det här blev en av mina längsta artiklar här på Tyngre. Jag förstår att ämnet inte direkt är det mest sexiga så om du harkommit hela vägen ner hit så blir jag väldigt glad. Troligen har du nu en mycket större förståelse till varför svaret ofta blir i stil med ”vi vet inte riktigt”, ”jag skulle gissa på” eller ”det spelar troligen ingen större roll”.
Tar vi mjölk här till exempel så tycker jag att jag här har visat tydligt varför jag i det där 4-minutersklippet av Nyhetsmorgon svarade att vi inte riktigt vet om mjölk är bra eller dåligt. Det jag skulle säga att vi ändå med ganska stor säkerhet kan säga utifrån datan idag är att mjölk inte är något gift direkt. För hade mjölk verkligen varit dåligt för hälsan som vissa extremer påstår så hade det lyst igenom. Likt det gör för till exempel rökning där mönstret är konsekvent i alla studier och effekten är betydligt större.
Det är nog bra att minska intaget av processat kött
Även för en sådan sak som processat kött och mortalitet så ser man ett konsekvent mönster i observationsstudierna (31). Och även i interventionsstudier så har processat kött vanligen en negativ inverkan på riskfaktorer (32). Effekten är varken så tydlig eller så stor som den från rökning men resultaten är i alla fall hyfsat konsekventa i samma riktning. Något som då inte gäller för studier på mjölk. Det är därför i princip alla är överens om att det nog är bra att minska på intaget av processat kött.
Men det är kanske inte lika bra att minska intaget av mjölk
På frågan om mjölk däremot har en liten negativ effekt, är neutralt eller lite positivt så finns det dock inga säkra svar. Alla kan så klart göra sina egna antaganden och gissningar utifrån det vi ändå vet. Personligen skulle jag säga att det är tydligt att mjölk bidrar med behövlig näring till många människors kost. Det går så klart alltid att få i sig samma näring från andra håll. Det finns inget livsmedel som vi människor måste äta för att klara oss. Men jag skulle säga att något glas mjölk om dagen gör det enklare för de flesta att uppnå ett bra intag av vissa näringsämnen. Att därför säga till folk att inte dricka mjölk skulle jag gissa på ger en totalt sett negativ effekt på det allmänna näringsintaget.
Samtidigt är det en del personer som har intag av mjölk som är mycket större än något eller några få glas mjölk om dagen. I Sverige är det inte ovanligt med personer som dricker upp emot en liter mjölk om dagen. Här skulle jag omvänt gissa på att de här personerna hade förbättrat sin kost om de minskat på intaget av kalorierna från mjölk något och istället adderat till något annat bra livsmedel.
Mjölk ett anabolt livsmedel
En annan spekulation är att mjölk är ett ganska ”anabolt” livsmedel. Det är associerat med större tillväxt under ungdomsåren. Och proteinet i mjölken vet vi har stor påverkan på proteinsyntesen i kroppen. Kanske är mjölk något som är mer fördelaktig under ungdomsåren eller för idrottare? Kanske ger det en något negativ inverkan hos äldre där fokuset kanske mer ligger på att ha en kropp som håller ut länge över tid. Fasta, kalorirestriktion och lägre proteinintag är saker som man experimenterar mycket med när det gäller att försöka förlänga livslängden hos försöksdjur. Och de här djuren lever vanligen också längre. Men de lever då i ganska ”katabola” förhållanden. Förhållanden som är direkt kontraproduktiva om du för stunden vill bygga upp din kropp.
När det gäller proteinintaget för äldre har man på senare år gått ut med rekommendationer om att det bör vara högre hos äldre än hos yngre. En av huvudmotiveringarna till det är för att man ser en positiv korrelation mellan ett högre intag av protein och styrka samt bentäthet.
Men nu är vi inne på mer vilda spekulationer. Men det är ju faktiskt där som vi behöver vara om vi vill diskutera mjölkens mer långsiktiga effekter på hälsan hos människor 😁
