Ăver mĂ„nga Ă„r har intresset för vegetarisk och vegansk kost ökat. 2014 var det 7 procent som uppgav att de Ă„t vegetariskt eller veganskt. Och pĂ„ bara fem och ett halvt Ă„r hade det sedan ökat till 13 procent (1). Det hĂ€r Ă€r en trend som framför allt syns bland unga. DĂ€r de sĂ€ger sig bry sig lika mycket om i fall maten Ă€r bĂ€ttre för klimatet som att den Ă€r bĂ€ttre för hĂ€lsan (2).
DÄ fler redan har börjat Àta mer vegetariskt och en hel del andra funderar pÄ det sÄ dyker det sÄ klart upp frÄgor kring proteinet i vegetariska livsmedel. Och hur det fungerar i fall man vill bygga muskler eller bara fÄ bÀttre trÀningssvar rent generellt.
Stöd för att mer protein Àr gynnsamt vid styrketrÀning
Det finns idag starkt vetenskapligt stöd för att personer som styrketrĂ€nar fĂ„r bĂ€ttre resultat frĂ„n trĂ€ningen om hen Ă€ter lite mer protein Ă€n det som de flesta normalt sett Ă€ter. Den genomsnittliga svensken ligger kring 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. Det funkar fint om du inte trĂ€nar nĂ„got styrkerelaterat. Men om du börjar styrketrĂ€na regelbundet sĂ„ fĂ„r du bĂ€ttre resultat om du höjer det dĂ€r intaget upp till i alla fall 1,6 gram per kilo kroppsvikt och dag (1, 2, 3, 4). Jag har skrivit om den hĂ€r forskningen flera gĂ„nger om nĂ€r det kommit olika litteraturöversikter eller intressanta enskilda studier. T ex âFör lite protein ger sĂ€mre trĂ€ningsresultatâ. Och âDet gĂ„r att bygga muskler och tappa fett samtidigt pĂ„ stort kaloriunderskottâ. Men ocksĂ„ âHur mycket protein behöver kvinnor som styrketrĂ€nar?â.
SvÄrt att fÄ till forkningen ordentligt
Det allra mesta av den hÀr forskningen Àr dock utförd genom att man tagit mÀnniskor och sedan nÄgon gÄng under dagen har man gett dem extra protein. Detta extra protein har i de flesta studier varit vassle eller kasein, tvÄ mjölkproteiner. Sedan finns det en större brokig grupp med studier dÀr man ökat pÄ proteinintaget pÄ lite olika vis. Relativt fÄ av studierna Àr dock utförda med hjÀlp av vegetabiliska proteinkÀllor. Och Ànnu förre av dem har utförts pÄ deltagare som dÄ redan har fÄtt i sig det mesta av sitt protein frÄn vegetabilier.
Rent hypotetiskt sÄ finns det ett par potentiella nackdelar med vegetabiliska proteinkÀllor. De tre stora Àr (4).
- SÀmre biotillgÀnglighet
- Mindre mÀngd av alla essentiella aminosyror (EAA)
- Mer kalorier frÄn fett och kolhydrater i livsmedel sÀnker den absoluta proteinmÀngden
Jag tÀnkte att det kunde vara intressant att titta pÄ de hÀr först ur ett mer teoretiskt perspektiv. Och sen till sist titta pÄ vad vi vet kring de möjliga effekterna som de hÀr har i praktiken.
Vegetabiliska protein har ofta lÀgre biotillgÀnglighet och mindre av de essentiella aminosyrorna
Det finns tvÄ huvudmetoder för att bedöma proteiners biotillgÀnglighet. De heter PDCAAS och DIAAS. PDCAAS Àr Àldre och har vissa brister och sedan 2013 rekommenderar FAO att man ska anvÀnda DIAAS. DIAAS anses ge en bÀttre bild av proteiners kvalitet för mÀnniskor.
DIAAS tar hÀnsyn till hur mycket av de essentiella aminosyrorna som finns i ett livsmedel. Samt hur vÀl dessa tas upp i av vÄra tarmar. Det sÀtter man sedan i relation till ett referensprotein som Àr kasein som man har gett 100 poÀng.
För att rÀkna ut DIAAS tar man, förenklat, mÀngden av varje enskild essentiell aminosyra för sig sjÀlv i det livsmedel man vill testa. Detta jÀmför man med mÀngden av samma aminosyra i kasein. Det hÀr ger ett vÀrde över 100 om det finns mer av den specifika aminosyran. Och ett vÀrde under 100 om det finns mindre.
NÀr utrÀkningen Àr klar för varje aminosyra sÄ tar man sedan det lÀgsta vÀrdet dÀr. Vilket sÄ blir det hela livsmedlets DIAAS. SÄ tÀnk dig att du har ett hypotetiskt protein som ger dubbla mÀngden av alla essentiella aminosyror utom en jÀmfört med kasein. Den hÀr enda aminosyran finns det istÀllet endast hÀlften sÄ mycket av. DÄ fÄr det hypotetiska livsmedlet en DIAAS pÄ 50, vilket Àr lÄgt.
Kombinera livsmedel
Du kan kombinera tvÄ livsmedel och pÄ sÄ sÀtt höja DIAAS för din nya mix. Om du till exempel tar det hypotetiska livsmedel med DIAAS 50 ovan och adderar till ett annat livsmedel som innehÄller bra mÀngder med just den aminosyran som det fanns lite mindre av sÄ kan de tvÄ tillsammans ge en DIAAS över 1.
I det flesta tabeller du kan se pÄ internet dÀr det ska diskuteras proteinkvalitet sÄ nÀmns inte det hÀr med att DIAAS förÀndras om man kombinerar livsmedel. IstÀllet har man bara en lista pÄ varje livsmedel för sig sjÀlv.
En annan brist med DIAAS Àr att den inte tar nÄgon hÀnsyn till hur ett livsmedel tillverkas. Kroppens förmÄga att ta upp proteinet frÄn ett livsmedel kan mÄnga gÄnger förÀndras med olika tillagningsmetoder. Vilket dÄ inte heller kommer med. I en del vegetabilier finns till exempel sÄ kallade antinutrienter som kan pÄverka upptaget av nÀringen i maten. MÀngden antinutrienter kan i sin tur pÄverkas mycket av hur livsmedlet Àr förberett/tillagat.
Om det hÀr har praktiska konsekvenser vet vi inte sÄ mycket om
Det som tas upp i de tvÄ sista styckena hÀr ovanför leder till att vi idag bara har begrÀnsad kunskap nÀr det gÀller hur vÀl mÀnniskors behov av de essentiella aminosyrorna blir tÀckt om man vÀljer att till stora delar, eller uteslutande, Àta vegetariska livsmedel. (4, 5).
Vi vet sÄ klart att det blir tillrÀckligt för att överleva och mÄ bra. Men nÀr man gÄr frÄn fungerar eller fungerar bra till att försöka nÀra mig sig det man tror Àr mest effektivt sÄ börjar de bli fler frÄgetecken.
Om vi till exempel tittar pÄ rekommendationen att ligga pÄ minst 1,6 gram protein och kilo kroppsvikt och dag. Det Àr som sagt ett vÀrde som har tagits fram med hjÀlp av en kost dÀr flera proteinkÀllor Àr rika pÄ alla de essentiella aminosyrorna. Det hÀr skulle kunna ge en slutlig effekt dÀr en större del av de dÀr 1,6 grammen Àr just essentiella aminosyror.
Ett högre proteinintag om man Àter vegetarisk kost?
Om vi tror att de frĂ€mst Ă€r dessa som pĂ„verkar muskelbyggande sĂ„ kanske det innebĂ€r att en styrketrĂ€nande person som Ă€ter mestadels eller endast vegetariskt kanske ska sikta pĂ„ ett nĂ„got högre intag, kanske 1,7 eller 1,8 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. För att uppnĂ„ samma mĂ€ngd av de essentiella aminosyrorna? Jag skriver kanske hĂ€r för att det inte Ă€r nĂ„gon som faktiskt vet. Det hĂ€r Ă€r inte tillrĂ€ckligt bra undersökt idag. Det Ă€r dock en âbĂ€sta gissningâ som har gjorts av en del forskare nĂ€r de försökt ge rĂ„d inom omrĂ„det. Medan andra mer tar upp möjligheten utan att egentligen ge rĂ„det (6, 7).
NÀr man tittar pÄ aktivering av proteinsyntesen efter en mÄltid sÄ Àr det tydligt att bÀttre vegetabiliska protein Àr i princip likvÀrdiga med animaliska protein. SÄ lÀnge som den totala mÀngden protein Àr stor nog. För animaliskt protein pratar man ofta om att 20 gram i princip höjer proteinsyntesen sÄ högt det gÄr. Medan det för vegetabiliska protein kanske Àr sÄ att det krÀvs 10 eller 20 gram till, det vill sÀga 30-40 gram protein (7). Har man istÀllet ett livsmedel som Àr tydligt lÄgt i en eller nÄgra essentiella aminosyror sÄ kan man kombinera tvÄ eller flera kÀllor samtidigt (4, 7).
Ăven sĂ„dana hĂ€r resultat talar för att det kanske Ă€r sĂ„ att man ska rekommendera ett nĂ„got högre totalt proteinintag för de som Ă€ter vĂ€ldigt lite eller inga animaliska proteiner.
Mindre protein per kalori i vegetabiliska livsmedel
NÀr det gÀller animaliska livsmedel sÄ finns det ganska gott om sÄdan som till mestadels bestÄr av just protein. Tonfisk, torsk, kyckling, kvarg, keso och kalkon Àr nÄgra exempel pÄ animaliska livsmedel som till stora delar Àr protein. NÀr du Àter dessa sÄ fÄr du alltsÄ i dig mycket protein pÄ fÄ kalorier. Att inkludera nÄgra av de varje dag i kosten Àr ett enkelt sÀtt att se till att hela kosten i sig bestÄr till en lite större del av protein. Vilket dÄ gör att ditt intag av protein mÀtt i gram per kilo kroppsvikt ocksÄ kommer öka.
Bland vegetabiliska livsmedel sÄ finns det en hel del som Àr rika pÄ protein. Men de Àr dÄ ocksÄ vanligen ocksÄ ganska rika pÄ antingen kolhydrater eller fett. Det hÀr innebÀr att om du inte mer aktivt vÀljer bort livsmedel som Àr lÄga pÄ protein sÄ kommer du genomsnitt att Àta mindre protein. Den hÀr effekten Àr troligen orsaken till att man i observationsstudier konsekvent ser att veganer och till viss del ocksÄ vegetarianer i genomsnitt rapporterar att de Àter lite mindre protein varje dag (7).
Det hÀr tillsammans med de möjliga effekterna frÄn lÀgre biotillgÀnglighet vid viss tillagning. Att det möjligen krÀvs mer protein totalt sett för att uppnÄ samma mÀngd EAA sÄ det lÀtt att förstÄ varför det lÀnge har funnits en diskussion kring styrkeidrotter och mestadels vegansk eller helvegansk kost.
Hypoteser och spekulationer Àr kul men det blir ofta fel
Inom trĂ€ning, kost och hĂ€lsa mĂ„ste man ofta spekulera ganska brett. Det finns nĂ„gon typ av grund av kunskap men sen utöver det sĂ„ blir det ofta insatta gissningar och antaganden. Det finns aldrig nĂ„gra sĂ€kra svar pĂ„ frĂ„gor likt âska jag trĂ€na benen tvĂ„ eller tre gĂ„nger i veckanâ eller âbör jag vĂ€lja potatis eller pasta till matenâ. MĂ„nga frĂ„gor Ă€r för detaljerade för att de ska gĂ„ att studera pĂ„ ett realistiskt sĂ€tt. Andra frĂ„gor rör saker dĂ€r det helt enkelt inte finns tillrĂ€ckligt med studier för tillfĂ€llet. SĂ„ man fĂ„ göra antaganden och sedan ta ett beslut.
Man slutar i princip aldrig att göra sĂ„dana hĂ€r âbĂ€sta gissningenâ inom det hĂ€r omrĂ„det. Men ju mer kunskap som finns det mindre blir variationen mellan gissningarna. Med det menar jag att om du samlar ihop 100 pĂ„lĂ€sta personer inom ett Ă€mne dĂ€r det finns vĂ€ldigt lite kunskap sĂ„ kan du fĂ„ stora skillnader i svar frĂ„n de olika personerna. IstĂ€llet för att deras svar mest drivs av underbyggd forskning sĂ„ kommer deras svar att mest drivas av deras egen erfarenhet. Vad de sjĂ€lva vill tro pĂ„ rent ideologiskt. Och sĂ€kert ocksĂ„ en hel del av vad de tror att andra vill höra.
Men ju mer kunskap som kommer till fÀltet desto mer lika kommer personernas gissningar att bli varandra. Om det till exempel har kommit en fem studier pÄ omrÄdet som alla pekar mot en speciell riktning sÄ kommer de hÀr 100 experterna att ge dig svar som ocksÄ pekar mycket mer i den riktningen. SÄ Àven om de fortfarande inte Àr helt överens och svaren inte kommer vara lika sÄ kommer dÀr att finnas tydliga likheter nÀr det gÀller riktningen pÄ svaret.
Mycket spekulationer kring styrkeidrott
NÀr det gÀller vegetabiliska proteinkÀllor och styrkeidrott sÄ var det frÄn början vÀldigt mycket spekulationer dÄ det fanns vÀldigt lite data. SÄ du kunde höra allt ifrÄn att det var riktigt dÄligt för trÀningsresultaten till att det rent av skulle vara positivt eftersom proteinet var det samma men nÀringen i övrigt blev bÀttre. Oavsett vilket svar du fick fanns det ocksÄ fler möjliga, men vÀldigt spekulativa, mekanistiska förklaringar till varför det skulle vara just sÄ.
Du mĂ„ste som sagt ta ett beslut Ă€ven nĂ€r kunskapen Ă€r dĂ„lig. Och dĂ„ fĂ„r du helt enkelt lyssna pĂ„ allas argument och sedan göra ett val. Det hĂ€r Ă€r ofta klurigt och det blir betydligt svĂ„rare av alla de som sprider pseudovetenskap kring de hĂ€r frĂ„gorna. Pseudovetenskap Ă€r nĂ€r man fĂ„r nĂ„got att lĂ„ta vetenskapligt och bevisat rĂ€tt nĂ€r det i sjĂ€lva verket Ă€r helt pĂ„hittat och/eller extremt osannolikt att bli korrekt. Det Ă€r alltsĂ„ personer som inte gör âbĂ€sta möjliga gissningâ utifrĂ„n kunskap. Det Ă€r folk som bara hittar pĂ„ frĂ„n ingenting alternativt sĂ€ger saker som gĂ„r rakt emot saker som vi Ă€ndĂ„ vet.
Idag finns det en hel del studier pÄ vegetabiliska protein och trÀningsresultat
DÄ kunskapen lÀnge varit dÄligt sÄ har det som sagt funnits en hel del spekulationer dÀr slutsatserna har varit vitt skilda. Och det var pÄ nÄgot vis vÀntat. Man kunde inte sÀga att nÄgon hade bevisligen fel eller sa nÄgot som i princip var omöjligt.
Idag vet vi dock en hel del dÄ det har kommit en hel del forskning. NÀr det gÀller att stimulera proteinsyntesen maximalt sÄ Àr det som sagt visat att vegetabiliska protein funkar kanon. Men att dosen behöver ofta vara större. SÄ redan hÀr kan vi ta bort alla tidigare slutsatser om att det inte gÄr att bygga effektivt med vegetabiliska proteinkÀllor. Det ÄterstÄr ju dock frÄgan om hur enkelt det Àr i praktiken och vilka mÀngder protein som kan tÀnkas behövas?
Funkar det till exempel med att bara sikta pĂ„ att vara över 1,6 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. Eller behöver man fĂ„ i sig mycket mer? Och hur blir det i praktiken nĂ€r man försöker fĂ„ mĂ€nniskor att lyckas med det hĂ€r i praktiken? Ibland finns det nĂ€mligen saker som âfunkar i teorinâ. Men som i praktiken Ă€r sĂ„ omstĂ€ndligt och krĂ€vande pĂ„ tid och resurser sĂ„ typ ingen lyckas.
För att fÄ bÀttre svar pÄ de hÀr efterföljande frÄgorna sÄ krÀvs studier dÀr man lÄter mÀnniskor trÀna styrketrÀning i ett par mÄnader. En grupp fÄr dÄ en kost dÀr proteinkÀllorna Àr de som de anvÀnts i de flesta tidigare studier. Och en annan grupp dÄ testar att hÄlla sig till vegetabiliska protein i olika mÀngder.
Studier dÀr man tittar pÄ veganska tillskott utöver en blandkost
Först ska vi titta pÄ en typ av studier som Àr nÄgon form av mellanting. Detta Àr studier dÀr man har jÀmfört resultatet nÀr man lÄter alla försökspersoner Àta sin vanliga blandkost samtidigt som de följt ett styrketrÀningsprogram. Sen fÄr hÀlften av dem nÄgot animaliskt protein efter trÀningen. Medan den andra hÀlften har fÄtt ett vegetabiliskt protein, vanligen soja eller en mix av olika vegetabiliska protein. De hÀr studierna Àr sÄledes mer ett test av olika tillskott Àn de Àr test av olika dietupplÀgg.
NÀr man tittar pÄ resultaten i de hÀr studierna sÄ blir det generellt sett ingen skillnad i resultat mellan grupperna Àven om en minoritet av studierna visat pÄ en fördel för det animaliska proteinet (7). NÀr det 2018 utfördes en meta-analys pÄ studier dÀr man jÀmfört vassle mot sojaprotein sÄ fann man ingen skillnad (8). I de hÀr studierna tar man dock personer som sannolikt ligger nÄgonstans kring 1,2-1,3 gram protein per kilo kroppsvikt. Och sedan ger man dem tillskott i form av proteinpulver som tar dem upp mot 1,6 gram protein per kilo kroppsvikt.
Det finns Àven nÄgra studier pÄ andra vegetabiliska protein Àn soja som följer samma mönster. Ges tillskottet i tillrÀcklig mÀngd sÄ verkar det inte bli nÄgra skillnader i resultat över 2-3 mÄnader (9).
Vegetarisk eller vegansk kost jÀmfört med blandkost vid styrketrÀning
De studierna som jag tycker Àr mest intressant hÀr Àr studier dÀr man tar veganer eller vegetarianer och jÀmför deras styrketrÀningsresultat med personer som Àter en blandkost. Det finns enstaka studier av den hÀr typen ocksÄ. Och Àven bland dessa studier verkar det gÄ att se ett mönster.
I en studie pÄ Àldre mÀn jÀmförde man resultaten hos lacto-ovo-vegetarianer och omnivorer (de som Àter blandkost). DÀr fann man bÀttre resultat för de som Ät blandkost (10). Proteinintaget hos de hÀr deltagarna var dock riktigt lÄg. Enligt deras egen rapportering lÄg de kring 0,8 gram per kilo kroppsvikt. Det hÀr Àr alltsÄ pÄ grÀnsen för vad som anses vara tillrÀckligt för god hÀlsa. Och det Àr lÄngt under den nivÄ som visat sig vara bÀttre om man vill fÄ ut maximalt frÄn styrketrÀningen.
Studie publicerad
Det finns fler studier med mer relevanta upplÀgg. I en studie lÀt man först veganer och omnivorer rapportera sitt kostintag. Sedan sÄg man via kostförÀndringar till att alla deltagarna kom upp till ett intag av 1,6 gram per kilo kroppsvikt och dag. Efter att de sedan hade följt ett styrketrÀningsprogram pÄ 12 veckor fann man inga skillnader i resultat mellan grupperna (11)
Det hÀr resultatet har sedan ocksÄ upprepats i en annan studie. DÀr man siktade pÄ att fÄ upp deltagarnas proteinintag till 2 gram per kilo kroppsvikt och dag. Efter 10 veckors styrketrÀning fann man ingen skillnad i ökningar hos de som Ät vegankost jÀmfört med de som Ät blandkost (12).
I de hÀr tvÄ studierna dÀr man inte fann nÄgon skillnad var dÀr inte heller nÄgon form av trend för bÀttre resultat med animalisk kost. Det var helt likvÀrdiga ökningar. DÄ bÄda studierna var smÄ kan man annars tÀnka sig att dÀr hade kunnat finnas ett mönster med en trend till bÀttre resultat för en av grupperna. Men att det inte blev statistiskt signifikant pÄ grund av fÄ deltagare (dvs lÄg power i utrÀkningen). Men sÄ var det alltsÄ inte.
Och Ànnu en
Tidigare i Är publicerades Àven en studie dÀr man jÀmfört en grupp yngre mÀn och kvinnor som antingen Ät en lacto-ovo-vegetarisk kost eller blandkost. I den hÀr studien pÄstod man att man inte Àndrade pÄ deltagarnas kost. Men samtidigt gav man dem rÄd om att Àta minst 20 gram protein vid varje mÄltid. Och man förklarade ocksÄ vad som var högkvalitetsprotein. DÄ de hÀr vegetarianerna Ät Àgg och mjölk sÄ var det med i rekommendationerna för att höja proteinet vid mÄltiderna.
Vad deltagarna Ät försökte man fÄ en bild av genom att man tre gÄnger om lÀt dem rapportera vad de Àtit de senaste 24 timmarna. SjÀlva styrketrÀningen utfördes tvÄ gÄnger i veckan över 12 veckor. Under studiens tid sÄ rapporterade lacto-ovo-vegetarianerna att de Ät lite mindre protein. Men trots det var dÀr inga mÀtbara skillnader nÀr det gÀller ökningar i muskelvolym och styrka (13). De faktiska proteinintagen varierade lite mellan de tre mÀtdagarna. Men för lacto-ovo-vegetarianerna var den i genomsnitt kring 1,3-1,4 och för allÀtarna 1,6-1,8 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. TyvÀrr fÄr vi inte veta hur fördelningen mellan vegetabiliska och animaliska protein var för lacto-ovo-vegetarianerna i studien.
Stora mÀngder veganska proteintillskott med stor andel essentiella aminosyror
Resultaten hÀr ovanför minskar ner antalet möjliga svar pÄ frÄgan ytterligare. Den tidigare kunskapen kring att vegetabiliska protein kan stimulera proteinsyntesen maximalt visade att det i alla fall i teorin gÄr att fÄ lika bra resultat med vegetabiliska protein. Studierna hÀr ovanför demonstrerar att det ocksÄ Àr möjligt rent praktiskt. Och att mÀngden protein som krÀvs inte Àr betydligt högre.
Det ska ocksÄ sÀgas att i studierna pÄ veganer med högre proteinintag dÀr resultaten blev likvÀrdiga sÄ gav man extra protein till deltagarna i form av sojaprotein alternativt mycoprotein. TvÄ proteinkÀllor som Àr rika pÄ alla essentiella aminosyror. MÀngden protein som deltagarna fick som tillskott var ocksÄ hög. I studien med sojaprotein var det 0,8 gram per kilo kroppsvikt som kom frÄn endast sojaprotein. Och vÀrdet för mycoprotein ocksÄ högt. SÄ det Àr pÄ sÀtt och vis en ganska extrem jÀmförelse. Och det Àr möjligt att samma sak som man fann hÀr inte gÀller en varierad vegansk kost med samma proteinmÀngd.
Men att resultaten blir likvÀrdiga med 1,6 eller 2 gram protein per kilo kroppsvikt sÀger oss att en vegan som intar extra protein frÄn ett bÀttre sammansatt proteinpulver sannolikt kommer att bygga muskler precis lika bra som en omnivore som höjer sitt intag med vassle. Men mÀngden protein som behöver tas som tillskott kommer bli högre för veganen. Detta dÄ intaget av protein lÀr vara lÀgre frÄn början.
ProteinkÀllan viktig?
Ăven studien pĂ„ lacto-ovo-vegetarianerna talar för att proteinkĂ€llan inte Ă€r sĂ€rskilt viktig om proteinintaget Ă€r tillrĂ€ckligt. I den hĂ€r studien var dessutom det rapporterade proteinintaget lĂ€gre för lacto-ovo-vegetarianerna. HĂ€r vet vi dock inte nĂ„got om kvalitĂ©n pĂ„ deras proteinkĂ€llor. Och vi vet inte ens hur fördelningen mellan animaliskt och vegetabiliskt protein sĂ„g ut för gruppen. Men med tanke pĂ„ att deras intag Ă€ndĂ„ var lĂ€gre sĂ„ skulle jag gissa pĂ„ att deras intag av vegetabiliska protein var högre Ă€n för den andra gruppen. Men vi vet inte. En intressant del med den hĂ€r studien var i alla fall att man inte anvĂ€nda sig av proteinpulver (13).
Resultatet i studien pÄ Àldre dÀr man fann en sÀmre effekt med vegetarisk kost visar att dÀr troligen finns en skillnad med lÀgre proteinintag och varierade proteinkÀllor. FrÄgan blir dÄ vid vilket proteinintag som skillnaden försvinner och det blir tillrÀckligt med protein oavsett kostupplÀgget. I de tvÄ studierna med högt proteinintag sÄ var effekten borta. Men det protein man tillsatte var dÄ av högre kvalité jÀmfört med det genomsnittliga protein som samma personer hade fÄtt i sig om de Àtit mer av sina vanliga veganska livsmedel.
Summering â det gĂ„r men det Ă€r oklart hur lĂ€tt det Ă€r utan kosttillskott
FrÄn forskningen som finns pÄ den hÀr frÄgan idag sÄ Àr det tydligt att det med hjÀlp av kosttillskott Àr enkelt att fÄ likvÀrdiga styrketrÀningsresultat som vegan. Det hÀr stöds bÄde av studier dÀr man tittar pÄ proteinsyntesen och tvÄ lÀngre trÀningsstudier. I trÀningsstudierna har man emellertid get deltagarna runt 60-70 gram proteinpulver varje dag vilket Àr en ganska betydande mÀngd. Det Àr sÄ klart inte en extrem mÀngd egentligen. Jag skulle gissa att mÄnga som Àter en blandkost och anvÀnder proteinpulver tar en 60-70 gram per dag de ocksÄ av olika anledningar.
Att mÀngden tillskott har blivit sÄ hög i studierna har varit för att man först har mÀtt veganernas proteinintag. Och sedan har man valt att ta den enklaste vÀgen för att höja proteinintaget. Vilket sÄ klart Àr pulver. Det Àr en smidig lösning. Men det innebÀr ocksÄ att vi inte fÄr svar pÄ frÄgor sÄ som hur det hade fungerat med ett proteintag frÄn mer varierade vegetabiliska kÀllor. Det finns egentligen tvÄ frÄgor dÀr som behöver svar. Det Àr hur enkelt det Àr att fÄ veganer att nÄ ett sÄdant högt proteinintag via vanliga livsmedel. Och om det dÄ ger likvÀrdiga resultat i form av mer muskler.
Utmaning att fÄ upp proteinet men inte kalorierna
Min gissning Àr att det kan bli en utmaning för mÄnga att fÄ upp proteinintaget utan att mÀngden kalorier blir för högt. För motionÀrer som i övrigt inte rör sig sÀrskilt mycket pÄ dagarna upplever jag att mer Àn 1,6 gram protein per kilo kroppsvikt kan krÀva en del anstrÀngning Àven för allÀtare. NÀr det gÀller den andra delen sÄ gissar jag pÄ att skillnaden Àr liten. Möjligen att det krÀvs nÄgot extra i proteinvÀg om allt protein kommer frÄn en varierad vegetabilisk kost. Men det lÀr vara lite. Gissningen pÄ 1,7 gram protein per kilo kroppsvikt som jag nÀmnde i artikeln lÄter rimlig för mig.
För vegetarianer sÄ Àr det Ànnu svÄrare att sÀga nÄgot generellt. Det gÄr att Àta en vegetarisk kost med stora skillnader nÀr det gÀller protein och kÀllorna till proteinet.
Photo by Jesper Aggergaard on Unsplash