Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

Att människor i genomsnitt blir tyngre och tyngre ju äldre de blir är något som de flesta säkerligen har märkt av. Personer i medelåldern har i genomsnitt rundare mage och andra saker som brukar utmärka personer som bär runt på ett överskott av fettmassa.

Förutom att vi i genomsnitt blir tyngre och tyngre med åldern så försämras också kroppen när vi åldras. Det är en orsak till varför de flesta idrottare har sin peak runt 25-30 års ålder och att det är ovanligt att hitta idrottare på allra högsta elitnivå när de börjar närmar sig 40 år. Även när man tittar på människor som inte sysslar med elitidrott och bara undersöker saker likt genomsnittlig kondition och genomsnittlig styrka så ser man att den är som högst i ung vuxenålder för att sedan sakta börja minska.

Det är därför kanske naturligt att anta att vår förmåga att hålla våra fettnivåer på kroppen inom ett hälsosamt spann blir sämre och sämre med högre ålder. Du har säkerligen också hört kommentarer i stil med "bara vänta tills du blir äldre och metabolismen minskar" eller kanske "när jag var ung kunde jag äta vad som helst utan att gå upp i vikt". Att det i medelåldern blir svårare att hålla vikten är mer eller mindre en sanning hos gemene man och orsaken till att det blir svårare påstås vara fysiologiskt. Det påstås alltså bero på att kroppen helt enkelt gör det svårare för dig med en högre ålder.

I studier skiljer sig inte medelålders vuxna mot unga vuxna

Det finns dock inga belägg för att det sker något speciellt när det gäller förmågan att hålla vikten när man blir lite äldre. När man följer människor över tid och tittar på hur deras vikt förändras så kan man till exempel se att människor verkar gå upp mer i vikt när de är unga vuxna jämfört med när de är i medelåldern eller äldre. Här under kan du se resultatet i en studie där man följt 13 000 vuxna amerikaner (1). Det finns även liknande studier från Australien och Norge som visat på samma mönster (2, 3). Tyvärr är det ingen av studierna som har haft med åldersgruppen 18-24 år. Men efter det gå människor upp mer när de är yngre.

Det är viktigt att skilja den här typen av studie från så kallade tvärsnittsstudier där man vid ett och samma tillfälle tittar på vikten hos mängder av människor. När man gör en tvärsnittsstudie så jämför man nämligen olika människor som växt upp under olika tider med en skiftande miljö runt omkring dem.

De som är 50 år idag växte till exempel upp under en tid då betydligt färre människor var överviktiga. För varje generation så har människor börjat gå upp i vikt i en tidigare ålder och viktuppgången har varit större. Det finns med andra ord fler överviktiga 30 åringar idag jämfört med för 20 år sedan.

Det fungerar alltså inte att jämföra vikten hos personer som är 30 år idag mot de som är 50 år idag för att säga hur mycket vikt som människor går upp över 20 år. För människorna som är 50 år idag vägde mindre när de var 30 år än dagens generation.

En illustration som jag tycker visar det här väldigt bra är följande graf. Det du kan se i den är att förekomsten av fetma började öka samtidigt i alla generationer i USA (4). Det som har skett här är att miljön som alla människor lever i har förändrats och därför har alla generationer av människor fått svårare att hålla vikten stabil.

Så vill vi veta hur mycket människor går upp per årtionden och om hastigheten skiljer sig beroende på hur gamla de är så behöver vi följa samma människor över tid. Det är alltså det som man gjorde i de tre studierna jag nämnde först och de som de fann då var att människor ökar mer i vikt som unga vuxna jämfört med medelåldern.

Vi hade velat ha data på kroppssammansättning istället för vikt

Ett problem med studierna som visar att människor som vuxna går upp mer i vikt mellan 25-35 år är att studierna har tittat på vikten. Mer intressant hade varit om vi haft data på kroppssammansättning. Rent hypotetiskt kan det tex vara så att ökningen av fettmassa är lika snabb hela tiden men förlusten av fettfri massa ökar samtidigt med högre ålder. Det här skulle kunna ge en viktökning som blir mindre och mindre för varje år vilket jag illustrerat i den helt hypotetiska grafen här under.

Tyvärr verkar det inte finnas någon data där man har följt kroppssammansättningen hos människor över många år i olika åldersgrupper. I alla fall kan jag inte hitta någon sådan studie. Där är några med kortare uppföljning på medelåldersmänniskor som inte ger något stöd för den hypotetiska förklaringen jag gav här ovanför, de tappade ingen större mängde muskelmassa (6). Det finns även studier där man har tittat på hur midjemåttet förändras över tid och även där har man sett den största ökningen hos unga vuxna (3). Midjemåttet är mycket känsligare för förändringar av mängden fettmassa än förändringar av fettfri massa.

Det finns en hel del tvärsnittsstudier där man jämfört olika åldersgrupper vid ett och samma tillfälle. Dessa studier har problemen jag nämnde ovan men de visar i alla fall att mängden fettfri massa inte verkar minska nämnvärt hos människor förrän efter 40 års ålder ungefär. Minskningen är också ganska långsam fram tills pensionsåldern ungefär (5, 6).

Även om den perfekta studien inte finns här så verkar ändå de studier som finns ge stöd för att ung vuxenålder faktiskt är den tid då människor lägger på sig som mest extra fettmassa. Människor fortsätter sedan att bli fetare och fetare men takten minskar ju äldre de blir.

Resultatet passar med vad vi ser i andra typer av studier

Då det är en allmän sanning att det är svårare och svårare att hålla vikten ju äldre man blir så kan jag tänka mig att det här är ett resultat som överraskar ganska många. Men tittar vi på vad vi vet kring hur kroppen fungerar och människors vanor förändras så tycker jag inte att det här är så värst överraskande.

Vår totala energiförbrukning förändras inte nämnvärt

För några år sedan skrev jag om en stor studie där man tittat på människors totala energiförbrukning och hur den förändras med åldern. Där fann man ingen märkbar skillnad mellan unga vuxna och vuxna som närmar sig pensionsåldern (7). Här under kan du se hur energiförbrukningen förändras efter att man har justerat för fettfri massa och fettmassa.

Så om en persons fettmassa och fettfria massa förblir stabil så förblir också den totala energiförbrukningen stabil upp till ungefär 60-65 års ålder.

Men vikten förblir som sagt inte stabil om vi tittar på den genomsnittliga befolkningen. Den ökade ju succesivt med ökad ålder och ökningen var större i början. Det här innebär därför att den totala energiförbrukningen faktiskt ökar något hos människor med ökad ålder. Helt enkelt för att de har lite mer vikt att bära runt på. Det blir små skillnader då vi snackar om några enstaka kilo men det är också ett ganska litet energiöverskott som ger en viktuppgång på mindre än ett kilo om året.

En viktuppgång på 0,75 kg på ett år innebär ett genomsnittligt kaloriöverskott på 15 kcal varje dag. Det är så lite så det är svårt att få en känsla för det. Men ett sådant överskott gör att du hamnar på ungefär den årliga viktuppgången som man såg i studien där man fann att unga vuxna i genomsnitt ökar mer i vikt än äldre vuxna.

Om du sedan tänker dig att personen fortsätter med samma vanor ytterligare ett decennium så kommer det där kaloriunderskottet att bli ännu mindre. För personen går ju nu runt med ett antal kilo mer på kroppen som i sin tur ger en liten ökning av den totala energiförbrukningen.

Så en avplaning av viktuppgången allt eftersom en person går upp i vikt är egentligen inte särskilt förvånande. Man ser precis samma form av effekt hos människor som går ner i vikt där hastigheten på en viktnedgång med konstant energiintag även den minskar efterhand som en person väger mindre och mindre.

Vid viktnedgång går det lika snabbt i medelåldern som tidigare

Det här är ytterligare en punkt där jag kan tänka mig att en hel del personer i medelåldern skulle vilja argumentera emot mig. Personligen har jag i alla fall många gånger hört lite äldre vuxna säga att det är mycket svårare att gå ner i vikt nu jämfört med tidigare. För en enskild person går det så klart inte att säga något specifikt om det där men när man gör stora studier där man inkluderar vuxna i skiftande ålder så ser man ingen tydlig skillnad i resultat efter åldersgrupp, om något så tappar äldre personer kilon snabbare (8, 9, 10).

Att äldre vuxna tappar vikt i samma takt eller snabbare än unga vuxna behöver dock inte bero på någon form av fysiologisk effekt. De studier som visar på större viktnedgång skulle jag gissa på har fått det resultatet eftersom äldre vuxna oftare har det bättre ställt både när det gäller ekonomi och tillgång till tid. Ser man till avhopp i viktnedgångsstudier är det också så att yngre personer oftare hoppar av viktnedgångsstudier (11).

Men när viktnedgången blir den samma eller bättre för äldre vuxna så tycker jag att det är svårt att argumentera för att det blir mycket svårare att gå ner i vikt när man kommer upp i medelåldern.

Jag skulle gissa på att medelålders människor som tror att det är betydligt svårare att gå ner i vikt nu jämfört med när de var yngre mer lurar sig själva. När man är yngre och kanske bara har några få kilon extra övervikt är det betydligt enklare att uppleva en effekt från sin ansträngning på kort tid. När du inte har så mycket fett på magen så kan midjemåttet minska några centimetrar bara av att du har tappat något kilo och har mindre mat i tarmarna. Magrutorna längst upp på magen kanske tittar fram i ett bättre ljus och du kanske upplever att du ganska snabbt närmar dig den där ”målvikten” som du satt framför dig.

Om du istället bär runt på 10-15 kilo extra fettmassa så kommer inte det där första kilot att märkas av särskilt mycket. Tittar du dig i spegeln ser du inga större förändringar och även om vågen visar på en viktnedgång med några kilon så är du fortfarande en bra bit ifrån den där målvikten när du hamnar i ett läge då det börjar ta emot lite att fortsätta med den nya livsstilen och inte unna sig lika mycket som tidigare.

Det här är så klart mina egna spekulationer till varför resultaten är som de är. Vi vet inte vad som är orsaken egentligen. Vi vet bara att det är så här det blir när man försöker hjälpa människor att gå ner i vikt.

Hormonsnack är sällan relevant i praktiken

De senaste åren har det varit väldigt populärt att snacka om hormoner. Nivåerna av olika hormon förändras i vår kropp när vi blir äldre och ibland, likt under klimakteriet för kvinnor, så kan förändringarna ske ganska snabbt.

Många av de hormoner som förändras när vi åldras vet vi har olika former av inverkan på hur kroppen fungerar och det gäller även delar som berör energiförbrukning, byggande och bibehållande av fettfri massa och hunger. Men att saker som på något vis påverkar dessa saker förändras innebär inte per automatik att den faktiska förändringen blir så stor så den blir väldigt viktig eller ens betydelsefull.

På sociala medier är det väldigt enkelt att bara snacka om de här hormonerna och sedan gör man en massa påståenden om hur detta får en stor och markant effekt på någon sak som de vill belysa. Till exempel då viktuppgång eller förmågan att gå ner i vikt.

Här har du massor av påståenden i stil med att minskning av testosteron eller östrogen ska göra det mycket svårare för män och/eller kvinnor att hålla vikten när de blir medelålders. Och det kan låta väldigt övertygande men det där påståendet passar alltså inte alls med vad forskningen visar när man tittar på människors faktiska förmåga att hålla vikten. Dessa studier visar istället att vuxna har som svårast att hålla vikten när de är unga.

Det här med att faktiskt titta på det som man egentligen bryr sig om innebär att man tittar på det kliniska utfallet. Det är väldigt lätt att hitta på mekanistiska förklaringar till varför någonting ska fungera på ett visst sätt men den där mekanistiska förklaringen är inte särskilt mycket värd tills den också visat sig ha en inverkan i praktiken, eller verkligheten om du vill kalla det för det.

Om de här sakerna varit så viktiga som en del vill få dig att tro så se tydliga effekter från dem i datan. Vi borde se att människor går upp mer i vikt ju äldre de blir. Vi borde se en tydlig skillnad i hur svårt det är att gå ner i vikt där det blir svårare med högre ålder. Vi borde också se en tydlig förändring i människors energiförbrukning och så vidare. Men det finns helt enkelt inte där och från det kan du då dra slutsatsen att det troligen inte är så viktigt som många vill påstå. Eller att det finns någon annan ännu viktigare faktor som ingen ännu har kunnat identifiera som verkar i andra riktningen.

Summering

Även om mycket blir sämre med åldern så är vår förmåga att hålla vikten stabil av allt att döma inte en av dessa saker. När man tittar på hur vikten förändras hos vuxna människor så sker istället den största försämringen i ung vuxen ålder. Sen fortsätter det åt fel håll men för varje år som går så blir det ändå bättre, eller mindre dåligt beroende på hur du vill uttrycka dig.


Liknande artiklar
Kritik av modellen relativ energibrist inom idrotten (RED-s)

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel i tidskriften Sports Medicine som har den intressanta titeln, Does Relative Energy Deficiency in Sport (REDs) Syndrome Exist?

11 dec. 2024

Effekter från 12 månader med periodisk fasta och styrketräning

För något år sedan skrev jag en artikelserie här på Tyngre om periodisk fasta och andra former av längre fasta. Här är vad lite nyare forskning kommit fram till.

Jacob Gudiol

10 dec. 2024

Det hopplösa i att försöka ta fram en personlig GI-lista

I avsnitt 149 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Linnea en nypublicerad studie med en tillhörande ledartextsom handlar om osäkerheten i enskilda blodsockermätningar med kontinuerliga blodsockermätare.

10 dec. 2024

Jacob om Ozempic och ultraprocessad mat

Jacob levererar nya sanningar om två frågor som återkommande får nytt bränsle för diskussioner och tolkningar.

5 dec. 2024

Finns det några fördelar med kreatin för konditionsidrottare?

Wille och Jacob svarar på lyssnarfrågor i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

4 dec. 2024

Preliminära data från Kevin Halls andra studie på ultraprocessad mat

Ultraprocessad mat står ännu en gång på agendan i Hälsoveckan by Tyngre.

3 dec. 2024

Jacob Gudiol

I dagens läge med sociala medier och frihet att uttrycka sig själv hamnar det mycket blandad information på internet och i sociala medier. Allt som basuneras ut är inte sant men det paketeras som sanningar baserat på forskning.

30 nov. 2024

Våra fettceller minns om vi någon gång varit feta

I avsnitt 147 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras en ny studie i Nature där man har tittat på fettcellerna hos människor och möss när de burit på olika mängder fettmassa.

26 nov. 2024

Hur kan man kompensera för minskad spontanidrott?

Avsnitt 471 av Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar energiintag för personer som tränar mycket. Finns det en situation där man inte längre kan lita på ens egen mättnad och hunger och när dyker den upp?

20 nov. 2024

En promenad i naturen är bättre för stressen än en promenad i en storstad

Hälsoveckan avsnitt 146 och Jacob och Erik diskuterar först en artikel i SVT inför ett avsnitt av Vetenskapens värld kring stress.

19 nov. 2024

Nicklas Neuman om forskning, fotboll och nya bokprojektet

Nicklas Neuman, den riktiga kostdoktorn, gästar oss för att prata om bland annat Degerfors väg tillbaka till Allsvenskan, om lukt- och smakavvikelser post-covid och om den nya boken som han nu skriver tillsammans med Jacob Gudiol.

14 nov. 2024

Flour i dricksvattnet och fetmamediciner som hjälper mot mycket

Jacob och Erik tänkte diskutera två olika ämnen i det här avsnittet men det blev även en del diskussioner med relevans i introduktionen då de nämner lite av tokigheterna som kommit från RFKjr den senaste tiden.

12 nov. 2024

Fasciahype och en massa vintersjukdomar

Dr Mellberg är tillbaka efter mycket arbete följt av en tuff förkylning. Tillsammans med Jacob så diskuteras först alla virus och bakterier som verkar göra många sjuka just nu och vad som kommer att göra en hel del svenskar sjuka framöver.

5 nov. 2024

När blir man för fet under en bulk?

Jacob och Wille svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 468 av Tyngre Träningssnack. Denna gång diskuteras bland annat viktuppgång när man försöker lägga på sig muskler.

30 okt. 2024

Riksmaten – barn och bikarbonat som gråzonspreparat

Livsmedelsverket har i dagarna släppt Riksmaten småbarn och Jacob och Erik försöker komma diskutera sig fram till vad man kan få ut av en sådan undersökning.

29 okt. 2024

Är det bättre med vanlig cola än light till små barn?

Jacob och Erik diskuterar i det här avsnittet ett viralt inlägg på sociala medier där det påstås att det är bättre att ge barn sockersötad cola än lightvarianten.

22 okt. 2024

Ultraprocessad mat och för högt kaloriintag

Avsnitt 466 av Tyngre Träningssnack handlar om en ny studie på ultraprocessad mat. Än en gång har man låst in människor och sen under olika perioder låtit dem äta endast ultraprocessad mat eller endast minimalt processad mat för att se vad som händer.

16 okt. 2024

Stelhet innebär ökad risk för tidig död

Jacob och Erik fokuserar på en artikel i DN med titeln ”Medelålders och stel? Då kan du dö i förtid”.

15 okt. 2024

Problemet med de flesta studier som säger sig hitta non-responders

Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet hur slump och variation kan göra att man felaktigt tror sig ha hittat så kallade non-responders i studier.

9 okt. 2024

Hälsoråd som fungerar dåligt inom sjukvården

I avsnitt 140 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Erik och Jacob en debatt som pågått i framför allt Göteborgs-Posten de senaste veckorna kring om läkare ska ge livsstilsråd och i så fall hur och vid vilka tillfällen.

8 okt. 2024

Sveriges uppdaterade kostråd

Linnea, Erik och Jacob lägger denna vecka allt krut på att diskutera de nya förslagen till kostråd som Livsmedelsverket presenterade på en presskonferens under förra veckan.

1 okt. 2024

Betydelsen av biologisk mognad inom talangutveckling

En av våra favoritgäster, Tommy Lundberg, är tillbaka och denna gång tar vi upp två ämnen som vi varit inne lite på även i tidigare avsnitt, talangutveckling och könsindelning inom idrotten.

25 sep. 2024

Energidrycker funkar för att de innehåller koffein

Linnea, Erik och Jacob diskuterar två olika ämnen i Hälsoveckan by Tyngre.

24 sep. 2024

Placebo som gör ont blir mer kraftfullt

Jacob och Wille diskuterar en av årets vinnare av det så kallade Ig Nobelpriset där en forskargrupp visat att placebo med smärta ger större placeboeffekt än utan.

18 sep. 2024

Forskning och regler kring nya löparskor

Biomekanikern och forskaren Toni Arndt är tillbaka i Tyngre Träningssnack för att diskutera löparskor.

11 sep. 2024

Orsaken till typ 2-diabetes

Erik och Jacob har typ 2-diabetes som ämne i avsnitt 136 av Hälsoveckan by Tyngre

10 sep. 2024

Fungerar luktsalt eller ammoniak som prestationshöjare?

Jacob och Wille har tittat på forskningen kring luktsalt i avsnitt 460 av Tyngre Träningssnack.

4 sep. 2024

Olika nordiska länder har olika kostråd till gravida

Linnea är tillbaka från sommarsemestern och tillsammans med Erik och Jacob diskuteras skillnaderna i kostråd till gravida som finns mellan Sverige och Finland.

3 sep. 2024

Vad är hårt belastande träning och varför orkar kroppen bara så lite av det?

Jacob och Wille diskuterar balansen mellan träning och återhämtning i avsnitt 459 av Tyngre Träningssnack.

28 aug. 2024

Norges nya kostråd och alla stora källor till tillsatt socker i USA

Erik, Caroline och Jacob diskuterar två ämnen i avsnitt 134 av Hälsoveckan by Tyngre.

27 aug. 2024

Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024

Vad vet vi kring hur kosten påverkar immunförsvaret?

Jacob och Wille försöker svara på tre lyssnarfrågor i avsnitt 457 av Tyngre Träningssnack.

14 aug. 2024

Olika metoder för att mäta fettmassa och kroppssammansättning

I veckans Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Erik bland annat en artikel i SvD som fått en missvisande rubrik.

13 aug. 2024