Hur puberteten påverkar idrottandet och prestationsförmågan är något som alla på sätt och vis vet är viktigt men samtidigt är det något som man ändå historiskt har lagt förvånansvärt lite fokus på.
För några veckor sedan skrev jag en lång artikel där jag diskuterade talangutveckling och kritiserade Patrik Brännings bok, Boken Så vinner vi igen – åsikter förklädd som hård vetenskaplig fakta. I den boken tog jag upp betydelsen av biologisk mognad och hur vi väldigt lätt mognad för talang. För snart 10 år sedan publicerades en studie från fotbollsakademier i England där man tydligt visade hur de missade att beakta biologisk mognad när man skulle välja ut spelare till akademierna (1).
Detta illustrerades med följande tydliga grafik där man delat in spelarna i om de är tidiga, sena eller mer följer den normala biologiska mognaden för åldersgruppen. Som du kan se skedde ett stort skifte under tonåren där spelarna som var tidigt mogna blev utvalda till fördel både för de med normal mognad och sen mognad. De med sen biologiskt mognad försvann nästan helt från lagen.
Just den här studien publicerades för drygt 8 år sedan och min uppfattning av hur det ser ut inom idrotten idag är att man har fått en ökad medvetenhet kring det här. Framför allt inom verksamheter där tränarna har en vettig utbildning och där man fortsätter att försöka utbilda tränarna varje år. Så idag tror jag att man är aningen bättre på att få med spelare med mer normal eller sen mognad inom idrotten under den här kritiska tonårsperioden. Men det lär vara långt kvar innan det finn en medvetenhet överallt i svenska klubbar. Dessutom är det så att det inte finns någon perfekt lösning på det här. Medvetenhet är så klart bra i sig men att få till det perfekt tror jag inte ens är möjligt. Men bättre lär det kunna bli.
Skillnader mellan flickor och pojkar under puberteten
Det mesta av forskningen på biologisk mognad inom idrotten har fokuserat på tonårspojkar och den selektering som då ofta sker för akademier eller landslag. Mycket av forskningen som finns på pojkar som idrottar är utförda av personer som varit anställda eller konsulterat i olika former av elitförberedande verksamheter. Verksamheter där externa pengar sätts in i hopp om att det ska löna sig på sikt då idrottare skapar värde för föreningar. Denna typ av verksamhet är betydligt ovanligare inom flickidrotten där både antalet utövare är färre och pengar inom verksamheten är lägre. Så antalet studier på elitsatsande unga tjejer är därför färre.
Men att det finns färre studier betyder inte att man inte vet en hel del. Det mesta som är gjort verkar vara på individuella idrottare eller fotbollsspelare och det flesta resultat jag kommer visa i den här artikeln är från fotbollstjejer även om det är några studier som också inkluderat andra idrottare likt handboll, basket och rugbyspelare.
Det finns både självklara och mer okända skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller biologisk mognad. Samtidigt som jag satt och läste artiklar för min artikel om Brennings bok så stötte jag på en hel del information kring flickor och mognad som inte var så relevant för det jag skrev om då, men som jag personligen ändå tyckte var väldigt intressant.
På senare år har man pratat en hel del om menscykeln och hur menstruation kan påverka flickors deltagande och prestationsförmåga inom idrotten. Det har även börjat komma en forskning kring saker likt passformen på sportbehåar som kan ha stor betydelse för hur flickor (och kvinnor) upplever sitt idrottande. De här två punkterna kan vara viktiga men det är inte dem jag ska fokusera på i den här texten. Den här texten kommer istället handlar om när puberteten börjar och hur puberteten påverka kvinnor när det gäller kroppens funktioner, både anatomiskt och relaterat till muskelmassa, fettmassa och fysisk prestation.
Puberteten börjar i genomsnitt tidigare för flickor
Den första skillnaden som visar sig mellan flickor och pojkar när det gäller puberteten är att den hos flickor i genomsnitt börjar ungefär två år tidigare. Några av de första tecken på att pubertet är påbörjad hos flickor är påbörjan av bröstutveckling och pubesbehåring. Några månader innan det så har den hormonella miljön börjat förändras något vilket är det egentliga startskottet för kroppens förändringar. Den här processen börjar redan vid i genomsnitt 9 års ålder, med en stor variation mellan olika flickor. I samband med att hormonmiljön förändras sker ofta en förändring av svettlukten. Det börjar lukta mer illa helt enkelt. Det här kan således också vara ett tidigare tecken på att ett barn börjat komma in i puberteten.
De första kroppsliga förändringarna kan börja från allt mellan 8 och 13 år där de flesta börjar kring 10 års ålder. Barn som får en utveckling innan 8 års ålder eller där den inte har kommit igång vid 13 års ålder kan behöva utredas av sjukvården.
Ungefär 6-12 månader efter brösten börjar förändras så börjar den så kallade tillväxtspurten. Det är här kroppsförändringar som har större betydelse för prestationen kommer in. Det här är en period på ungefär två år då flickor växer snabbt på längden. Här under kan du se ut hur den ser ut i genomsnitt. Men tänk på att det skiljer sig mycket från flicka till flicka när puberteten börjar och således är där också stor skillnad i när de kommer in i tillväxtspurten.
Det du kan se i grafen här ovanför är två saker. Det första är en förklaring till fenomenet att flickor ofta är längre än pojkar i slutet på mellanstadiet och början på högstadiet, kring 11-13 års ålder. Innan puberteten växer flickor och pojkar ungefär lika mycket varje år och då flickor börjar puberteten tidigare så växer de ifrån pojkarna under något år.
Den andra saken är att flickor i genomsnitt har växt klart redan när de är 15-16 år gamla. Det här tycker jag är relevant att ha med sig när vi senare pratar om träning som är lämplig i olika åldrar. Det är också en trolig delförklaring till varför det är betydligt vanligare med 15 åriga tjejer i damlag än det är med 15 åriga pojkar i herrlag. Flickorna har i den åldern en kropp som kan mäta sig bättre med vuxna kvinnors än vad pojkarna har jämfört med män.
Viktökning kommer med tillväxtspurten fast något senare
En sak som är bra att känna till när det gäller tillväxtspurten är att den ofta innebär att barnet smalnar av något under en kortare period. Vikten ökar i samband med tillväxtspurten men viktökningen tar lite längre tid på sig att nå sin peak. Ungefär 6 månader efter den snabbaste tillväxten i längd så sker den snabbaste ökningen av kroppvikten (6).
Förutom den förväntade skillnaden i när den här toppen kommer för pojkar och flickor så finns det en annan skillnad som inte syns i grafen men som är av ännu större betydelse om vi pratar idrottande. Det är att pojkarnas viktuppgång till stora delar består av muskelmassa och annan fettfri massa medan flickornas viktökning till betydligt större andel består av mer fettmassa.
Här under kan du se genomsnittliga förändringar i kroppssammansättningen hos pojkar och flickor från fyra till arton år (7). Det här är en summering av flera olika studier men det är viktigt att förstå att även datan bakom är stabil så är det här inte värden som gäller över tid eller ens för olika specifika grupper. Människor har blivit längre och väger över flera decennier. Puberteten skiljer sig också mellan människor från olika delar av världen och saker likt fetma kan påverka när puberteten börjar. Men mönstret när det gäller flickor kontra pojkar är det som är viktigt här.
Som du kan se finns det skillnader mellan flickor och pojkar även innan puberteten med runt 12 års ålder ungefär så blir skillnaderna betydligt större. Jag tycker att förändringen blir ännu tydligare om vi tittar på den procentuella fördelningen mellan fettmassa och fettfri massa över tid som i grafen här under.
I tonåren blir pojkar mycket starkare än flickor
Tillsammans med den här förändringen i kroppssammansättning kan man också se att pojkar blir allt starkare i förhållande till flickor. Det finns en hel del studier på greppstyrka där man följt barn över tid och vid 10 års ålder är skillnaderna mellan pojkar och flickor små. Under puberteten börjar den sedan bli större och större och vid ungefär 15 år drar pojkarna iväg rejält från flickorna. I vuxen ålder så är kvinnornas styrka ungefär 60 procent av männens (8, 11).
När man testat andra muskler och muskelgrupper har det visat sig finnas ett mönster hos vuxna där kvinnor ligger längre efter män i överkroppsstyrka. I överkroppen är män ungefär dubbelt så starka och i underkroppen har de ungefär 60-70 procent mer styrka. Det här är resultat som inte tar hänsyn till kroppsstorlek vilket så klart är en väldigt viktig faktor när det gäller styrka. Män är i genomsnitt större än kvinnor vilket är en delförklaring till de här resultaten.
Man har också sett att det hos barn i 10 års ålder inte finns någon skillnad i hur stor andel av en muskels area som är typ 1 respektive typ 2 fiber i lårmuskeln hos flickor och pojkar. Men i vuxen ålder så är en större andel av muskelns area typ 2 fiber hos män jämfört med kvinnor (9, 10). Typ 2 fiber är den typen av muskelfiber som är mer explosiv och maxstark så det här kan troligen också förklara en del av skillnaden mellan män och kvinnor. Ett problem med studierna idag är dock att de inte är utförda på idrottare så det är svårt att särskilja könsskillnader från skillnader i livsstil. Flickor och kvinnor sysslar nämligen i mindre utsträckning med idrotter som tränar styrka och explosivitet.
Uthålligheten förbättras knappt hos flickor under puberteten
Förutom skillnaderna i kroppssammansättning och styrka så uppstår också tydliga skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller uthållighet under puberteten. Här under kan du se hur flickor och pojkar presterar på beep-testet i olika åldrar (12). Det här är sammanställda data från hundratusentals barn. De tar dock inte hänsyn till träningsmängd eller livsstil och pojkar är oftast betydligt mer aktiva under tonåren jämfört med flickor.
Men även om vi bara tittar på de 10 eller 20 procenten som presterar sämst inom de båda könen så syns de här skillnaderna. De som presterar sämst är troligen ganska inaktiva ungdomar både bland pojkarna och flickorna. Vi ser också samma mönster om vi väljer att bara titta på de som presterar bäst i varje ålder där man kanske kunde tänka sig att både pojkarna och flickorna tränar mycket (12).
När man gör testar på idrottande flickor så ser man dock att äldre flickor presterar bättre (24). Det är dock tvärsnittstudier som jämför yngre flickor mot äldre och då finns det en risk för så kallad selektionsbias där tjejerna som är kvar i högre ålder är kvar just för att de har bättre kondition. Det kan alltså vara så att det inte är träningen som förbättrat konditionen utan att man bara selekterat spelare med bättre kondition. Personligen tror jag dock att det är träningen som påverkar.
Flickor når tidigt en platå i stående längdhopp
I Europa har det över flera år pågått ett projekt där skolbarn får utföra en rad olika fysiska tester och där finns idag resultat i stående längdhopp för över 400 000 barn (13). I den här datan kan du se precis samma trend som den ovan när det gäller beep-testet. Både pojkar och flickor blir bättre fram till och med tonåren. Sen fortsätter pojkarna att förbättra sina resultat medan flickornas utveckling nästan planar av helt.
Än en gång är mönstret precis det samma även om vi väljer att bara titta på de sämst eller bäst presterande barnen för sig själv. Här under kan du se detta visuellt där alla barnen är indelade i så kallade percentiler. Så resultaten för de bästa fem procenten är pojkar P95 och flickor P95.
Den här avplaningen och nästan stagnation i prestation i förhållande till pojkarna har man även sett i flera andra typer av tester. En studie som tittade på 100 tjejer från akademier i England fann precis samma mönster. När man testade tjejerna styrka i förhållande till deras kroppsvikt så såg man till och med en liten försämring. I faktiska prestationstester så gick dock inte resultaten ner något nämnvärt utan istället blev det mest samma form av platå som du kan se här ovanför (19). Detta trots att det alltså är flickor som tränat på i en akademi under året.
Det här sker sannolikt då flickor direkt efter tillväxtspurten får en snabbare ökning i vikt där det mesta av vikten är ökad fettmassa. De får mer vikt att bära runt på utan att styrka ökar någon nämnvärt. De får inte samma ”gratis ökningar i styrka” som pojkarna får när deras extra vikt mestadels är muskelmassa.
Förändrad biomekanik i samband med puberteten
En annan sak som sker under puberteten som skiljer flickor från pojkar är att flickor ser en större förändring i hur deras kroppar rör på sig. Flickorna får bredare höfter vilket påverkar hur de rör på sig när de springer och hoppar. Vinkel som lårbenet har ner mot knät förändrats vilket gör att flickor efter puberteten oftare hamnar i en situation där knäna går in mot varandra (19). Det här kallas ibland för ”kissing knees” eller ”dynamisk valgus”.
Den här förändringen tror man är en av orsakerna till varför flickor i samband med deras tillväxtspurt och efteråt har en högre risk för korsbandsskador jämfört med pojkar. Den större risken för knäskador som uppstår under puberteten finns sedan kvar även när flickorna blir kvinnor.
Det går dock inte att isolera effekten från förändring i hur kroppen är formad och hur de rör sig från den effekten på vikt och styrka som jag har tagit upp här ovanför.
Idag finns det många studier som har visat att du kan minska risken för knäskador (och andra skador) hos både pojkar och flickor med hjälp av så kallad neuromuskulär träning vilket är en kombination av styrka, balans och träning av teknik när man landar. För den som är intresserad finns många sådana här program för olika idrotter på skadefri.no.
Betydelsen av att veta var i puberteten en flicka är inom idrotten
Nu när du har lärt dig mer om flickors pubertet och tillväxt så är det dags att gå vidare till frågan om varför det här kan vara en bra idé att känna till. Som jag visade i inledningen så kan biologisk mognad ha en stor inverkan på hur duktig någon bedöms vara på idrott under tonåren. Den slutsatsen är dock främst baserad på studier på tonårspojkar.
Då flickor inte får en så stor ökning av den fysiska prestationsförmågan under puberteten och åren precis efter så skulle jag tro att betydelsen inte är lika stor bland flickorna. Och det finns ändå lite studier som stödjer den tron vilket vi kommer tillbaka till snart.
En kille som är 2 år före en annan pojke i biologisk ålder kan väga 20 kilo mer och vara 15 procent mer explosiv. Om vi överför det här till en idrott som inkluderar kraft så är det lätt att förstå att personen som både väger mer och har en större förmåga att skapa acceleration och maxfart kommer att ha en stor fördel (F=m•a).
För flickor finns det så klart en potentiell fördel när det gäller just vikten. Om två tjejer får till ungefär samma acceleration men den ena tjejen väger 15 kilo mer så blir det ändå en betydande skillnad i en närkamp. Särskilt om den ena tjejen då väger 40 kg och den andra väger 55 kg, nästan 40 procent mer.
Jag skulle också tro att det sannolikt är så att mognaden påverkar kognitiva processer som kan göra att tjejer som är mer biologiskt mogna har lättare att förstå instruktioner, har snabbare reaktioner och andra fördelar som kan påverka prestationen och hur talangfull någon bedöms att vara (14).
Påverkar biologisk mognad selekteringen av flickor?
Vilken effekt den biologiska mognaden får inom flickidrott på lite högre nivå är inte så bra undersökt. Jag hittade en studie på portugisiska fotbollstjejer där det tyvärr inte är så tydligt vilken nivå det gäller. Men där fanns i alla fall en effekt där tidigt mogna spelare var överrepresenterade även om den inte verkade särskilt stor när jag försöker utläsa effektstorlekar från en Z,Y graf (15).
Jag hittade även en till synes väl utförd kandidatuppsatts från Sverige där man tittat på den biologiska mognaden hos 93 stycken F13 fotbollsspelare i akademier i stockholmsregionen där man fann en underrepresentation av flickor som var sent mogna (16).
Tidigt mogen var enligt den här studien definierad i förhållande till en standardpopulation i Sverige enligt något som kallas för Z-score. Det går inte direkt att översätta till ”år”, men grovt uppskattat så kan du se det som att de som är tidigt mogna här rent biologiskt är minst ett halvår äldre än den genomsnittliga mognaden hos flickor i samma ålder. De med sen mognad ligger alltså bara ett halvår efter genomsnittet för deras ålder men ändå blir de så få i förhållande till de andra grupperna.
Ett annat sätt att se på deras definition är att om biologisk mognad inte hade haft någon inverkan så hade vi haft en nästan jämn fördelning med spelare från de tre grupperna.
Det finns även en studie på äldre flickor som är uttagna till Irlands ungdomslandslag och där ser man en effekt av biologisk mognad men den är betydligt mindre än effekten man kan se hos pojkar (17). Jag hittade även en annan som tittat på flicklag tillhörande spanska elitlag där man inte såg någon effekt från mognad (21).
Totalt sett är det snålt med information men det lilla som finns passar med vad jag skrev tidigare om att den fysiska fördelen att nå puberteten tidigt troligen inte är lika stor för en flicka. Åren efter de nått maximal tillväxthastighet så får de ingen ”gratis ökning” i styrka och kondition vilket innebär att de med tidig mognad sannolikt bara ligger före under en kortare tid. På pojksidan kan istället en tidigt mogen kille ligga före alla i samma åldersgrupp från typ 11 till 16 år.
Att biologisk mognad möjligen inte har lika stor effekt hos flickor är dock inte den enda möjliga förklaringen till de resultat som finns. En annan förklaring skulle till exempel kunna vara att bredden inom flickfotboll är betydligt mindre. När bredden är mindre så tenderar olika former av bias att inte lysa igenom lika tydligt i data. Det här kan man även se inom pojkfotbollen där biologisk mognad är mycket tydligare i ungdomslandslag och selekterade topplag i storstäder än det är på lite lägre nivå.
På senare år har flickfotbollen både börjat få in fler spelare samtidigt som resurser och pengar har ökat. Så kanske kommer vi inom några år även se att biologisk mognad får ett större genomslag även på flicksidan? Det är svårt att förutsäga framtiden här både för att effekten kanske bara är mindre och för att duktiga tränare som sagt är mer medvetna om det här idag och tar med det när de ska försöka bedöma potentialen hos spelare.
Skadeprofilen varierar före, under och efter puberteten
En annan intressant sak kring puberteten är att typen av skador förändras. Jag har redan nämnt förändringen i risk för knäskador men troligen sker även flera andra förändringar. Jag skriver troligen då jag inte har lyckats hitta någon data på det här när det gäller flickor. På pojksidan finns det studier från fotbollskademier där man ser att både mängden skador och typen av skador förändras under puberteten.
Hos pojkar är det före puberteten ganska få skador. Sen i samband med tillväxtspurten så ökar mängden skador. De blir ungefär 3-5 gånger vanligare. Ökningen sker mest i form av skador och smärta vid tillväxtzonerna. Till exempel schlatter, fästet för muskler kring höften och lite senare ont i ländryggen. Efter puberteten förblir skadorna ungefär lika många som under tillväxtspurten (PHV) men nu är det mer muskler och ligament som skadas (20, 21).
Det finns hypoteser om att hur mycket risken för skador förändras under tillväxtspurten är relaterad till hur snabbt ett barn växer. Då tillväxtspurten inte är lika stor hos flickor som hos pojkar så är det möjligen så att de här problemet inte är lika stort hos flickor som hos pojkar.
Tidigare start och mer styrketräning för flickor?
Det finns ingen som egentligen vet vad som är den bästa typen av långsiktigt träningsupplägg under alla barn och ungdomsåren. Som jag skrev i min artikel om Patrik Brennings bok Så vinner vi igen så är det här ett otroligt svårstuderat området. Vi kommer inte få några tydliga svar utan istället får alla skapa sig lite av en egen mental bild kring vad som de tror är bäst. Mitt tips är att man sen använda sig av studier som en form av test av ens egen mentala bild. Om du konsekvent blir överraskad av olika studieresultat så är det nog ett tecken på att du ska revidera din egen bild för hur saker fungerar.
Min personliga bild av träning av flickor under och efter puberteten är att jag tror att de har en betydligt större fördel av mer fysträning än pojkar. Jag tror också att det är av betydelse att börja med den tidigare än vad som är vanligast idag. Till vardags arbetar jag på ett idrottsgymnasium där det mesta av mitt jobb är att vara på gymmet och försöka guida och hjälpa elever inom flera olika idrotter med fysträningen. Det är tydligt för mig att flickorna som börjar i ettan är i princip färdigväxta när de börjar skolan och jag upplever att det egentligen är onödigt sent för dem att börja med mer regelbunden styrketräning först då. För pojkarna blir det istället vanligen en bra tajming där de håller på att avsluta tillväxtspurten och fortfarande går upp i vikt bara på grund av mognad. Adderar man till styrketräning där så kan utvecklingen gå väldigt fort och de blir starkare och mer explosiva seniorspelare.
Trots att tjejer växer klart ungefär 2 år tidigare än pojkar och de bara får små ökningar i styrka efter puberteten så skulle jag gissa på att tjejer som idrottar idag om något styrketränar mindre än idrottande pojkar. Och som bäst börjar de med detta vid ungefär samma ålder som pojkarna.
Jag personligen tror att de skulle få nytta av att börja med styrketräning tidigare än pojkarna och jag tror också att de har mer att hämta i form av prestationsförbättring än killarna. Bara en sådan sak att den relativa skillnaden i vikt mellan kvinnliga idrottare är större än den mellan manliga idrottare borde gör att mer muskler får en ytterligare inverkan på prestationen i idrotter där det förekommer närkamper av olika slag.
Det här är dock ingen självklar slutsats. För tjejerna ska tävla mot andra tjejer och senare kvinnor så det är inte nödvändigtvis så att extra styrka ger en större fördel där än det gör inom pojk/herridrotten. Men då kvinnor väger mindre men ändå kan ha stora skillnader i absolut vikt så blir den relativa skillnaden mellan tjejer och kvinnor större. En man på 80 kg som ska kampa mot en annan man på 90 kg väger 12,5 procent mindre. Samma skillnad på 10 kg mellan en kvinna som väger 60 kg och en som väger 70 kg blir till en relativ skillnad på 16 procent. Lägg till att kvinnor har mer kroppsfett på kroppen så deras muskelmassa blir lägre och vi får en ännu större skillnad i relativ muskelmassa. Så 3 kg muskler på en damidrottare bör ge mer fördel relativt motståndarna än 3 kg muskler på en herridrottare. Så tänker jag i alla fall.
Betydelsen av saker likt tyngd, styrka, explosivitet och snabbhet varierar sen så klart också mellan olika idrotter och träningen bör så klart anpassas därefter.
Menstruationen börjar ungefär 2 år in i puberteten
En annan sak som kan påverka idrottande i samband med puberteten är menstruationen. Den börjar i genomsnitt kring 12 års ålder men precis som med allt annat så har du den stora variationen. Har puberteten redan startat vid 8 år så kan menstruationen börja när flickan är 10. Och de med sen pubertet kan börja menstruera först kring 14-15 års ålder. Inom idrotten finns dessutom ett problem där flickor som tränar mycket och äter ganska lite kan sluta menstruera eller att menstruationen aldrig kommer igång. Om mensen inte har börjat innan 15 år eller om mensen försvinner i längre än 3 månader ska man söka på en ungdomsmottagning eller hos en gynekolog.
Menstruationen kan ha en direkt påverkan på idrottande då en hel del flickor upplever det som besvärande. Det kan också inverka på prestationen då det ökar risken för lågt blodvärde (Hb) (4). Med blödningarna försvinner järn från kroppen och det är för många som blöder en större mängd svårt att lösa låga blodvärden bara genom att bara äta mer järn. Att prata med en gynekolog är det man bör göra i dessa situationer så att man hittar bästa möjliga lösning för tjejen i fråga.
De flesta behöver inte ha med menscykeln i träningsplaneringen
Det pratas idag mycket om att man ska periodisera sin träning efter menscykeln och att alla kvinnor ska träna på ett visst sätt under olika faser. Det finns inga belägg för sådana typer av upplägg utan det är i princip en stor marknadsföringsgrej där en del personer och organisationer har märkt att de kan använda sådant för att få uppmärksamhet eller tjäna pengar (5). För enskilda flickor kan dock prestationsförmågan och humöret variera betydligt under en menscykel och har man som individ bra koll på när man brukar känna sig bättre och sämre så är det så klart en bra idé att försöka planera runt det i förväg (2, 3).
Hur vet man var i puberteten en tjej ungefär befinner sig?
Det finns flera metoder för att uppskatta var i puberteten som en tjej befinner sig. I början av den är artikeln berättade jag om några markörer som uppstår under olika delar av puberteten för kvinnor. Det finns också en metod som är ganska enkel som ger dig en uppskattning av var mer precist som en flicka befinner sig när det gäller tillväxt som kallas för Khamis-Roche.Det är en formel där du använder en tjejs nuvarande ålder, längd och vikt tillsammans med längden för hennes två föräldrar. De här sakerna tillsammans kan ge dig en uppskattning på hur lång tjejen tros bli som fullvuxen tillsammans med ett procentuellt värde på hur långt ifrån total tillväxt tjejen är samt om tjejen för närvarande är före, i början, under, i slutet eller efter tillväxtspurten.
Denna metod är den som mest används inom svensk fotboll idag och är bra nog för att ge dig en överblick över till exempel ett idrottslag. Du vet sen vilka som är lite före i sin utveckling, vilka som följer genomsnittet och vilka tjejer som för närvarande är lite efter i mognad där du kan förvänta dig att komma att växa ikapp senare.
Om du använder dig av Kamis Roche så är det bra att använda sig av svensk data som kalibrering. Formeln som används för att räkna ut var i mognaden en tjej befinner sig är nämligen lite olika beroende på etnicitet hos spelaren. Tjejer med invandrarbakgrund kan således också behöva en annan formel. Tyvärr känner jag inte till någon offentlig mall för att göra de här uträkningarna med svenska data. Det finns däremot sådana baserat på data från USA och den svenska datan lär vara snarlik.
Summering – tjejers pubertet skiljer sig mycket från pojkarnas
När det gäller träningsmetoder och hur man förbättrar olika egenskaper så finns det inga viktiga skillnader mellan flickor och pojkar. Inte heller mellan kvinnor och män. Det som däremot finns är en betydande skillnad i vad som sker under puberteten för flickor och pojkar. Medan pojkarna får en stor skjuts i prestationsförmåga i samband med tillväxtspurten och åren efter så får flickor ingenting av detta. Hos flickor ser man istället mer av en platå i prestationsförmågan och i vissa undersökningar kan man rent av se en minskning i den relativa styrkan när flickorna växer och får en kropp med relativt mindre muskelmassa och mer fettmassa.
De här förändringarna är hormonellt styrda och det stora mönstret går det inte att göra någonting åt. Det man däremot kan göra är att betona olika delar i träningen under olika perioder i fall man tror att det finns prestationsfördelar eller en chans att minska antalet skador. Här tror jag personligen att flickor hade fått ut mer av att lägga ett större fokus på att bygga muskler och träna på att röra sig mer atletiskt. Den skadeförebyggande träningen är viktig både för flickor och pojkar men för flickorna tror jag att det finns fördelar med att den tar upp en lite större andel av den totala träningsmängden.
