Hur människors energiförbrukning förändras i olika åldrar

Jacob Gudiol redogör för ny forskning i ämnet.

Jacob Gudiol

Alla ”vet” att ungdomar har en hög metabolism. Precis som alla ”vet” att energiförbrukningen minskar efter ungdomsåren för att sedan bli lägre och lägre allt eftersom vi blir äldre. Men stämmer verkligen den här bilden? I veckan publicerades den hittills största studien på energiförbrukning hos människor i olika åldrar som förändrar den här bilden något som jag tänkte skulle vara intressant att diskutera lite kort (1).

Totalt tittade man på den totala energiförbrukningen på över 6400 personer i åldrarna 8 dagar gammal till 96 år. Deltagarna kom från flera olika platser världen över och totalt var det 29 olika nationaliteter. Energiförbrukningen mättes med hjälp av metoden ”doubly labeled water”, ofta bara kallat DLW, som innebär att deltagarna får dricka en speciell typ av vatten och sedan kan man via det får en bra uppskattning av hur mycket energi en person gör av med varje dag. I det här vattnet finns speciella former av väte och syre som gör att man kan särskilja dem från allt annat väte och syre som du får i dig.

Vätet och syret blir sedan en del av olika metabola processer i kroppen och genom att mäta hur mycket av respektive del som försvinner från kroppen så får man ett värde på hur mycket energi som har producerats i kroppen (2). DLW är den absolut bästa teknik som finns idag för att mäta energiförbrukningen hos människor som lever som vanligt.

En högre energiförbrukning som barn och ungdom

Ett av resultaten i studien var att man fann en ökad energiförbrukning och barn och ungdomar jämfört med vuxna. Så den här bilden stämmer väl ganska bra med vad människor har trott sen tidigare. Ungdomar äter generellt sett mer än vuxna sett till deras kroppsstorlek och det finns en biologisk förklaring bakom det. Sen kan så klart livsstil också bidra till att skillnaden finns där men energiförbrukningen är även större i vila.

Den här skillnaden är som störst i småbarnsåldern upp till innan tonåren ungefär men den finns kvar där ända upp till ~20 års ålder. Något som nog kan överraska en del var att man inte såg någon ökning av energibehovet under puberteten. Barnen blir så klart tyngre över de här åren så i absoluta tal ökar deras energibehov men ser man till behov per kg fettfri massa och fettmassa så var där ingen förändring.

Här under kan du se energiförbrukningen justerad för mängden fettfri massa och fettmassa hos män och kvinnor i olika åldrar.

Orsaken till varför man justerar för fettfri massa och fettmassa är för att det har stor påverkan på energiförbrukningen. Fett fri massa är den största förklaringen till skillnader mellan olika människor när det gäller energiförbrukning per dag. Här kan du se hur energiförbrukningen varierar med olika mycket fettfri massa.

Du kan dock även här se att barn och ungdomar (röda prickar) ligger över den förväntade linjen sett till deras fettfria massa. Så där är annat som också driver på deras energiförbrukning.

Notera att fettfri massa här inte bara är muskelmassa utan även alla organ i kroppen som även de är ordentligt energikrävande, framför allt i vila.

Fettmassa påverkar också den totala energiförbrukningen men per kilo så är effekten inte lika stor som för fettfri massa. Fettmassa är dock en extra vikt som du behöver förflytta när du rör på dig så allting annat lika så kommer 10kg extra på kroppen så klart att ge en totalt sett större energiförbrukningen över en dag.

Pensionärer har en energiförbrukning som är lägre än förväntat

En annan intressant del som du kan se i båda graferna här ovanför är att de äldre vuxna har en lägre energiförbrukning sett till hur mycket fettfri massa de bär på. Även efter att du tar hänsyn till det här så sjunker energiförbrukningen något efter ungefär 60-65 års ålder och sedan fortsätter den nedåt med högre ålder.

Minskningen är inte särskilt snabb utan motsvara ungefär 0,7% per år men tar du en 90 åring så behöver hen ungefär 25% mindre energi jämfört med någon med precis samma kroppssammansättning och vikt som är under 60 år.

Om vi INTE justerar för fettfri massa här så sjunker energiförbrukningen betydligt fortare här eftersom människor i den åldern också tenderar att börja tappa fettfri massa snabbare, framför allt muskelmassa.

Det samma gäller fysisk aktivitet som tenderar att minska i pensionsåldern. Men även när man tar hänsyn till det så förblir alltså energibehovet lägre. Det är någonting som gör att cellerna i sig minskar sin energiförbrukning när vi åldras som inte kan förklaras av fysisk aktivitet eller mängden fettmassa eller fettfri massa.

Män gör av med mer energi än kvinnor, men bara pga större kroppar

När det gäller skillnader mellan könen så fanns där så klart en betydande skillnad i absoluta mått då män helt enkelt är större än kvinnor i genomsnitt. Men efter justeringar för mängden fettfri massa så är det som du kan se i den första grafen inga betydande skillnader mellan kvinnor och män.

Där fanns emellertid ett undantag här och det var i barnåldern där pojkar hade ett högre energibehov än kvinnor.

Energiförbrukningen minskar inte i medelåldern

Ett av de mer överraskande resultaten i den här studien var att man inte såg någon förändring alls när det gäller energiförbrukning hos personer när de blev tex 30, 40 eller 50 år. Justerat för mängden fettfri massa så låg energibehovet i princip konstant från 20 års ålder till 60 års ålder.

Så alla de där historierna eller ”bortförklaringarna” som du har fått höra från personer i kanske 30 eller 40 års ålder där de säger att deras metabolism är mycket lägre nu än när de var 20 stämmer alltså inte. I alla fall inte på gruppnivå. Den personen du pratar med har dock kanske tappat 10 kg fettfri massa från 20 års ålder och då har den personen så klart ett lägre energibehov nu jämfört med då.

Den faktiska förändringen i fettfri massa brukar däremot vara ganska liten fram tills pensionsåldern. Så när man inte justerar energiförbrukningen alls på något sätt så ser den ut så här för män och kvinnor i olika åldrar.

Ingen ökning av energiförbrukningen under en graviditet

Ett annat resultat i den här studien som nog är mest överraskande är att man inte fann någon ökning av energiförbrukningen hos gravida någon gång under graviditeten eller efteråt när man tog hänsyn till mängden fettfri massa och fettmassa.

Nu går ju gravida vanligen upp i vikt under en graviditet så det absoluta energibehovet kommer ju öka. Men om du är gravid och än så länge har gått upp 5 kg så är ditt energibehov inte större än en annan person som väger lika mycket och har samma fördelning mellan fettfri massa och fettmassa men inte är gravid.

Så att säga att man ”äter för två” stämmer i form av att man äter för två levande saker. När det gäller behovet av energi så har det däremot bara ökat lite. Dina vänner som väger kanske 10-15 kg mer än dig äter ju inte ”för två” vid varje måltid 😉.

Ett intressant fynd i den här studien är att den ökade energiförbrukningen hos barn verkade komma igång först någon månad efter födseln. Så när ett barn ligger i mammas mage så har hen inte ett högre energibehov än en vuxen sett till deras massa. Men så bara en kort stund efter födseln så ökar energibehovet markant för att sedan vara förhöjt fram tills ungefär 20 års ålder.

Energibehovet kan variera väldigt mycket mellan olika personer

Ytterligare ett intressant fynd i den här studien är den stora individuella variationen mellan personer i samma ålder med samma vikt och kroppsammansättning. Vissa personer låg 25% högre medan andra låg 25% lägre än väntat, och man vet inte riktigt varför.

Formlerna för energibehov behöver skrivas om – men de blir fortfarande osäkra

En tydlig konsekvens från den här studien är att man nu har bra data som visar att människors energibehov förändras med åldern oavsett andra faktorer. Om du inte tar hänsyn till ålder utan endast tittar på de klassiska markörerna så som vikt, kroppssammansättning och livsstil/fysisk aktivitet så kommer du inte att få ett så bra värde som om du också inkluderar ålder.

En grupp med 75 åringar kommer, allting annat lika, att ha en lägre energiförbrukning än en grupp 50 åringar. Och en grupp 18 åringar kommer, allting annat lika, att ha en högre energiförbrukning än en grupp 25 åringar.

Men, även om alla formler som finns där ute justeras för att ta det här i beaktande så fortsätter formlernas praktiska nytta på individnivå ändå att vara begränsad. För variationen mellan olika individer är fortfarande så stor så du kommer att behöva anpassa och justera efter varje individ efterhand ändå.

En person där en formel ger ett energibehov på 2500 kcal per dag kan nämligen ha ett energibehov på 3000 kcal medan en annan person med precis samma förutsättningar sett till ålder, vikt, kroppsammansättning och livsstil har ett energibehov på bara 2000 kcal.

Summering

Det här är utan tvekan en väldigt intressant studie rent kunskapsmässigt. Är man intresserad av hur kroppen fungerar så är det här väldigt intressant. Rent praktiskt så finns det dock inte särskilt mycket kunskap att hämta från det här just nu. Du har ju den energiförbrukningen du har och din kompis har den som hen har. Det förändras inte av mer kunskap.

Vill du förändra din energiförbrukning så får du ändra på någon av de sakerna som vi alltid har vetat att vi kan förändra. Du kan ändra på din vikt och framför allt så kan du förändra mängden fettfri massa som du bär runt på. Du kan också förändra din fysiska aktivitet för att få till ett litet skifte i din totala energiförbrukning. Det krävs dock ganska stora förändringar i fysisk aktivitet för att få till en meningsfull effekt på den totala energiförbrukningen över lite längre tid.

Och vill du förändra din vikt upp eller nedåt på ett kontrollerat sätt så behöver du försöka hålla koll på både ditt energiintag och din energiförbrukning. Inget av det går att uppskatta exakt men du kan komma väldigt nära efterhand och få stor kontroll på vikten om du behöver det. Du hittar mer läsning kring de här med energiintaget här, Varför du aldrig vet hur mycket kalorier du får i dig. Energiförbrukningen får du inte heller något bra grepp på om du inte har tillgång till DLW och all testutrustning som krävs. Men här får du utgå ifrån de formler som finns och sedan är det helt enkelt att justera efterhand som gäller. Händer det ingenting med vikten på ett visst ungefärligt energiintag så får du justera det upp eller nedåt.


Photo by Mark Timberlake on Unsplash


Liknande artiklar
Underrapportering och systematiska fel i food frequency questionnaires

Avsnitt 156 av Hälsoveckan by Tyngre och Jacob och Erik börjar med att diskutera en vida spridd fallrapport om en man som ätit carnivour och fått en biverkan som heter Xantelasma som i sin tur beror på högt kolesterol.

28 jan. 2025

Hur du hittar bra personer att följa kring träning, kost och hälsa

Jacob Gudiol förklarar hur du hittar bra personer att följa på sociala medier samt listar sina favoriter på Instagram, Threads, X, Bluesky och Youtube!

Jacob Gudiol

20 jan. 2025

Går människor ner i vikt om de börjar träna?

Jacob och Erik diskuterar den här veckan en ny systematisk översiktsartikel på vilken effekt bara ökad motion har på vikten hos människor med övervikt och fetma.

14 jan. 2025

Elias Björnsson om blodfetter och Lp(a)

Jacob och Erik gästas av forskaren Elias Björnsson som ger oss en bra introduktion kring olika former av blodfetter.

7 jan. 2025

Intressant och ointressant om kreatin som kosttillskott

Caroline, Erik och Jacob välkomnar er till det nya året genom ett långt avsnitt kring kreatin där både betydelsefulla och betydelselösa frågor diskuteras.

31 dec. 2024

Tyngre Träningssnack året 2024

Som traditionen bjuder så avslutar Wille och Jacob året med att reflektera kring allt vi har diskuterat och lärt oss under året.

25 dec. 2024

Varför en höjning från 80 till 90 procent av max är jobbigare än en från 30 till 50 procent

Wille och Jacob svarar på några av era frågor i avsnitt 475 av Tyngre Träningssnack.

18 dec. 2024

Allt du behöver veta kring de nya fetmamedicinerna

Fetmamediciner, alla snackar om fetmamediciner. Målet med artikeln är att ge dig en grundlig genomgång av två nya och effektiva fetmamediciner, semaglutid och tirzepatid, samt deras effekter och biverkningar.

Jacob Gudiol

14 dec. 2024

Kritik av modellen relativ energibrist inom idrotten (RED-s)

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel i tidskriften Sports Medicine som har den intressanta titeln, Does Relative Energy Deficiency in Sport (REDs) Syndrome Exist?

11 dec. 2024

Effekter från 12 månader med periodisk fasta och styrketräning

För något år sedan skrev jag en artikelserie här på Tyngre om periodisk fasta och andra former av längre fasta. Här är vad lite nyare forskning kommit fram till.

Jacob Gudiol

10 dec. 2024

Det hopplösa i att försöka ta fram en personlig GI-lista

I avsnitt 149 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Linnea en nypublicerad studie med en tillhörande ledartextsom handlar om osäkerheten i enskilda blodsockermätningar med kontinuerliga blodsockermätare.

10 dec. 2024

Jacob om Ozempic och ultraprocessad mat

Jacob levererar nya sanningar om två frågor som återkommande får nytt bränsle för diskussioner och tolkningar.

5 dec. 2024

Finns det några fördelar med kreatin för konditionsidrottare?

Wille och Jacob svarar på lyssnarfrågor i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

4 dec. 2024

Preliminära data från Kevin Halls andra studie på ultraprocessad mat

Ultraprocessad mat står ännu en gång på agendan i Hälsoveckan by Tyngre.

3 dec. 2024

Jacob Gudiol

I dagens läge med sociala medier och frihet att uttrycka sig själv hamnar det mycket blandad information på internet och i sociala medier. Allt som basuneras ut är inte sant men det paketeras som sanningar baserat på forskning.

30 nov. 2024

Våra fettceller minns om vi någon gång varit feta

I avsnitt 147 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras en ny studie i Nature där man har tittat på fettcellerna hos människor och möss när de burit på olika mängder fettmassa.

26 nov. 2024

Hur kan man kompensera för minskad spontanidrott?

Avsnitt 471 av Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar energiintag för personer som tränar mycket. Finns det en situation där man inte längre kan lita på ens egen mättnad och hunger och när dyker den upp?

20 nov. 2024

En promenad i naturen är bättre för stressen än en promenad i en storstad

Hälsoveckan avsnitt 146 och Jacob och Erik diskuterar först en artikel i SVT inför ett avsnitt av Vetenskapens värld kring stress.

19 nov. 2024

Nicklas Neuman om forskning, fotboll och nya bokprojektet

Nicklas Neuman, den riktiga kostdoktorn, gästar oss för att prata om bland annat Degerfors väg tillbaka till Allsvenskan, om lukt- och smakavvikelser post-covid och om den nya boken som han nu skriver tillsammans med Jacob Gudiol.

14 nov. 2024

Flour i dricksvattnet och fetmamediciner som hjälper mot mycket

Jacob och Erik tänkte diskutera två olika ämnen i det här avsnittet men det blev även en del diskussioner med relevans i introduktionen då de nämner lite av tokigheterna som kommit från RFKjr den senaste tiden.

12 nov. 2024

Fasciahype och en massa vintersjukdomar

Dr Mellberg är tillbaka efter mycket arbete följt av en tuff förkylning. Tillsammans med Jacob så diskuteras först alla virus och bakterier som verkar göra många sjuka just nu och vad som kommer att göra en hel del svenskar sjuka framöver.

5 nov. 2024

När blir man för fet under en bulk?

Jacob och Wille svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 468 av Tyngre Träningssnack. Denna gång diskuteras bland annat viktuppgång när man försöker lägga på sig muskler.

30 okt. 2024

Riksmaten – barn och bikarbonat som gråzonspreparat

Livsmedelsverket har i dagarna släppt Riksmaten småbarn och Jacob och Erik försöker komma diskutera sig fram till vad man kan få ut av en sådan undersökning.

29 okt. 2024

Är det bättre med vanlig cola än light till små barn?

Jacob och Erik diskuterar i det här avsnittet ett viralt inlägg på sociala medier där det påstås att det är bättre att ge barn sockersötad cola än lightvarianten.

22 okt. 2024

Ultraprocessad mat och för högt kaloriintag

Avsnitt 466 av Tyngre Träningssnack handlar om en ny studie på ultraprocessad mat. Än en gång har man låst in människor och sen under olika perioder låtit dem äta endast ultraprocessad mat eller endast minimalt processad mat för att se vad som händer.

16 okt. 2024

Stelhet innebär ökad risk för tidig död

Jacob och Erik fokuserar på en artikel i DN med titeln ”Medelålders och stel? Då kan du dö i förtid”.

15 okt. 2024

Problemet med de flesta studier som säger sig hitta non-responders

Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet hur slump och variation kan göra att man felaktigt tror sig ha hittat så kallade non-responders i studier.

9 okt. 2024

Hälsoråd som fungerar dåligt inom sjukvården

I avsnitt 140 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Erik och Jacob en debatt som pågått i framför allt Göteborgs-Posten de senaste veckorna kring om läkare ska ge livsstilsråd och i så fall hur och vid vilka tillfällen.

8 okt. 2024

Sveriges uppdaterade kostråd

Linnea, Erik och Jacob lägger denna vecka allt krut på att diskutera de nya förslagen till kostråd som Livsmedelsverket presenterade på en presskonferens under förra veckan.

1 okt. 2024

Betydelsen av biologisk mognad inom talangutveckling

En av våra favoritgäster, Tommy Lundberg, är tillbaka och denna gång tar vi upp två ämnen som vi varit inne lite på även i tidigare avsnitt, talangutveckling och könsindelning inom idrotten.

25 sep. 2024

Energidrycker funkar för att de innehåller koffein

Linnea, Erik och Jacob diskuterar två olika ämnen i Hälsoveckan by Tyngre.

24 sep. 2024

Placebo som gör ont blir mer kraftfullt

Jacob och Wille diskuterar en av årets vinnare av det så kallade Ig Nobelpriset där en forskargrupp visat att placebo med smärta ger större placeboeffekt än utan.

18 sep. 2024

Forskning och regler kring nya löparskor

Biomekanikern och forskaren Toni Arndt är tillbaka i Tyngre Träningssnack för att diskutera löparskor.

11 sep. 2024