Kan Stryd förutsäga din Critical Power?

Cyklister har sedan länge använt effektutveckling som ett mått på intensitet. Inom löpning har man använt sig av hastighet för samma syfte.

Wille Valkeaoja


Cyklister har sedan länge använt effektutveckling som ett mått på intensitet. Inom löpning har man använt sig av hastighet för samma syfte. Frågan är om det är dags för löpare att istället gå över till effektutveckling?

En cyklist som ligger i en klunga kan även med betydligt mindre ansträngning köra väldigt mycket fortare än en ensam cyklist. Du kan på en cykel nå hastigheter uppåt 60–90 km/h utan att knappt behöva röra pedalerna alls. Det här gör att hastighet blir ett ganska dåligt sätt att bedöma intensitet på inom cykling. Hur snabbt du cyklar säger inte så mycket om hur hårt du anstränger dig. Om du inte samtidigt vet något om klungdynamik, vindriktning, lutning etc. Därför har man inom cyklingen sedan länge använt sig av effektmätning för att bedöma och styra intensitet. Genom detta ser man hur mycket effekt du trycker in i cykeln och kan sätta detta i relation till dina trösklar eller ditt max. 

Inom löpning däremot har hastighet alltid fungerat väldigt bra för att lista ut hur hårt en person jobbar. Lutningarna är oftast inte lika branta, backarna inte lika långa. Och hastigheterna är så låga att luftmotstånd inte blir en särskilt stor faktor. Det har därför inte funnits ett så stort behov av att använda sig av andra mått än det du kan få ut med exempelvis en GPS eller ett stoppur.

På senare år har det dock dykt upp effektmätare för löpare. Riktigt varför det ska vara användbara prylar är väl lite oklart men man kan tänka sig situationer med väldigt långa eller branta backar eller dylikt, där hastigheten kan bli missvisande som en markör på intensitet. En sådan pryl är Stryd; en liten plupp du sätter fast på din sko som genom accelerometrar beräknar din effektutveckling.

Kan Stryd förutsäga din Critical Power?

Stryd använder sig sedan av algoritmer för att uppskatta din andra tröskel, din Critical Power (CP). När man annars i löpningssammanhang talar om Critical Speed (CS) blir resultatet av mätning av effekt (power) alltså detsamma som i cykling, CP. Denna uppskattning ska funka genom att du tränar på som vanligt. Data samlas då in varpå Stryds algoritmer skrider till verket för att bedöma din CP. Detta mått används sedan för att bedöma hur hårda dina träningspass varit och hur din fortsatta utveckling som löpare ser ut. 

Det vore smidigt om detta funkade. Då hade du sluppit göra ansträngande och tidskrävande testning och ändå fått användbar data att styra din träning utifrån. Den här algoritmen har därför nyligen testats i en studie där man gav ett antal duktiga löpare varsin Stryd och lät dem träna på samt utföra ett antal specifika insatser som man brukar använda för att beräkna CP manuellt (1). Utöver detta gjorde man fysiologisk testning.

Tanken med studien var alltså att se om Stryds uträkning av CP stämde överens med traditionell testning och beräkning av densamma. Dessutom ville man se om Stryds beräknade andra tröskel motsvarade ett annat vedertaget sätt att definiera den andra tröskeln på, med laktatmätning.

Kan Stryd förutsäga din Critical Power? – Resultatet

Resultat såg för Stryds del på gruppnivå imponerande ut. I snitt var Stryds beräknade CP i stort sett detsamma som både traditionellt framtestad CP samt andra laktattröskeln. Stryd gav alltså en korrekt uppskattning av CP.

Tittar man närmare på resultatet ser man dock att felet för varje individuell löpare kunde vara väldigt stort. För en deltagare som exempelvis hade en CP på 250 W kunde Stryd ge en uppskattning av CP på antingen 200 W eller 300 W, alltså 50 W mer eller mindre än det sanna värdet. Man såg samma tendens för jämförelsens mellan Stryds beräknade CP och faktisk laktatmätning.

I det stora hela blir därför Stryds uppskattade CP inte användbart för de flesta. För några kommer det stämma bra men för många kan uppskattningen bli på tog för hög eller på tok för låg. Du vet heller inte åt vilket håll just ditt fel går förens du testar att träna utifrån värdet och antingen blir under- eller överstimulerad. I så fall är det bättre att antingen bara använda dig av traditionell testning av CP alternativt utgå från exempelvis medeleffekt under ett 10 000 meterslopp och finjustera efter hand.

Kan Stryd förutsäga din Critical Power? – Sammanfattning

Frågan är också om effekt tillför något utöver hastighet. Min erfarenhet av att ha använt både Stryd och andra sätt att beräkna effekt är att effekten jag får ganska nära liknar min hastighet under passet. Om det inte är några saftiga backar är hastighet vid löpning nästan exakt detsamma som effektutvecklingen enligt exempelvis Stryd. Jag ser därför personligen ingen direkt vinst i nuläget att använda mig av varken effektmätning som sådant eller av Stryds algoritmer specifikt.

Vill du veta mer om CS, mätning av denna samt hur du kan använda den i din träning kan du köpa min nya bok Spring Smart där jag skriver mycket om just detta. Du hittar den som ljudbok, ebok samt i pocketformat i shoppen på tyngre.se. Om du vill ha ett signerat exemplar kan du höra av dig till mig på instagram eller email.

Den här texten finns även som video på min Youtubekanal Tankar om träning samt som podd. Podden finns där poddar finns, sök på Tankar om träning i din podd-app.


Referenser

1. Dearing CG, Paton CD. Is Stryd critical power a meaningful parameter for runners? Biol Sport. 2023;40(3):657–64.


Fler texter från Wille hittar du här



Liknande artiklar
Träningsplanering och träningsteori med Martin Altemark

Martin Altemark är ännu en gång tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack.

10 apr. 2024

Varför RCTs ofta ses som bästa evidens

Jacob, Erik och framför allt Linnea berättar i det här avsnittet om vad interventionsstudier är.

9 apr. 2024

Varför tränar vissa elitidrottare så lätt på gymmet?

Frågeavsnitt av Tyngre Träningssnack där Jacob och Wille diskuterar tre lyssnarfrågor.

3 apr. 2024

Vanliga frågor och missuppfattningar kring koffein

Jacob och Erik diskuterar koffein i avsnitt 113 av Hälsoveckan by Tyngre.

2 apr. 2024

Gudiol om periodisk fasta och hormoner

Långt och böljande samtal med Jacob, om bland annat periodisk fasta, hormonbalans och andra "sanningar".

1 apr. 2024

Hur är kvalitén på träningsstudier rent vetenskapligt?

Jacob och Wille diskuterar artikeln Risk of bias in exercise science: A systematic review of 340 studies i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

27 mars 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Hur du läser en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell

Jacob, Erik och Caroline förklarar vad du kan ha för nytta av en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell.

19 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur styrketräning påverkar aptiten

Avsnitt 435 av Tyngre Träningssnack handlar om hur träning, och framför allt styrketräning, verkar påverka människors aptit på kort och lång sikt.

13 mars 2024

Toppar av blodsocker, blodfetter och inflammation efter en måltid

Linnea och Jacob diskuterar vad som händer timmarna efter det att du har ätit en måltid, under den så kallade postprandiella fasen.

12 mars 2024

Jacob Gudiol dissekerar alla våra och ERA frågor

Dagens gäst behöver nog ingen närmare presentation, men han är experten som ofta syns i olika mediesammanhang. Man kan säga att Jacob Gudiol TAR över dagens avsnitt. Ett spännande avsnitt.

11 mars 2024

Ursäkta röran. Vi bygger om.

Ja, som du kanske märkt så ser det inte riktigt ut här som det brukar.

Alex Danielsson

1 mars 2024

Kontroverser kring styrketräningsvolym och muskelökningar

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel kring styrketräningsvolym och muskelökningar.

28 feb. 2024

Om serien om ultraprocessad mat i SvD

I avsnitt 108 diskuteras en artikelserie på hittills tre delar kring ultraprocessad mat som har publicerats i Svenska Dagbladet de senaste veckorna.

27 feb. 2024

Nutritionsforskning är svårt och får för lite forskningspengar

I avsnitt 107 diskuterar Jacob, Linnea och Erik olika utmaningar som finns kring nutritionsforskning idag.

20 feb. 2024

Volymträning

De flesta av oss kommer någon gång så långt i våran träning att vi inte längre bara kan "träna". Hur hårt vi än tycker på så tycks det inte räcka hela vägen.

18 feb. 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Högintensiv träning

Idag pratar Josef och Viktor om högintensiv träning. Fokuset ligger på att man i ett svep mer eller mindre ger allt man har.

11 feb. 2024

Ha ingen övertro på toppning

Idag bjuder vi på flytande skitsnack med spår av substans. Vi pratar om vår egen status i träningen och livet. Ämnet för dagen är toppning.

4 feb. 2024

Kost vid typ 1-diabetes

Linnea och Jacob gästas av dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson som berättar om sitt arbete med typ 1-diabetes.

30 jan. 2024

Spännande ämnen med Wille

Vi ringer upp kompisen Wille Valkeaoja, som ger oss det senaste om punktförbränning, andningsmanipulationer, styrketräning för löpare och massor av andra spännande grejer.

29 jan. 2024

Goda faktorer hos de som lyckas

Man kan ofta höra många som är framgångsrika inom sitt område, eller framgångsrika över lag, prata om samma saker.

28 jan. 2024

Året så kort...

Hela tre veckor av 2024 har gått. De flesta som haft mål och planer med sin träning har redan misslyckats med dem...

21 jan. 2024

Styrketräningssnack och fysiologi med Tommy Lundberg

Tommy Lundberg är tillbaka i Tyngre Träningssnack. Vi snackar bland annat om hans arbete kring talangutveckling.

17 jan. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Hurtbullen Daniel Dalerhult

Vi pratar med den helt vanliga hurtbullen Daniel Dalerhult och hans träning mot Ironman Kalmar.

14 jan. 2024

Vad skiljer de som blir hundra år från oss andra

I avsnitt 426 av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Karin Modig som de senaste 10 åren har forskat på hälsosamt åldrande.

10 jan. 2024

Att börja året på botten

Om du tänkt dig att 2024 ska bli ett riktigt superduperträningsår för dig, men ditt utgångsläge är riktigt uselt. Lyssna på dagens avsnitt.

7 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

Nyårslöften

I dagens avsnitt pratar Josef helt själv om nyårslöften. Vilka nyårslöften ska man ha och varför ska man ha dem? Hur ska du sätta upp dem och vad är rimligt?

31 dec. 2023

Tänk inte på träningen

Är det den som tänker på träningen mest som får mest resultat? Den som tänker på vad den ska göra när den ska göra det, hur den ska göra det, med mera?

24 dec. 2023

Styrketräning & konditionsträning utan trötta ben?

Hur kombinerar man styrketräning med konditionsträning på ett bra sätt utan att bli för trött från styrketräningen?

13 dec. 2023