Cyklister har sedan länge använt effektutveckling som ett mått på intensitet. Inom löpning har man använt sig av hastighet för samma syfte. Frågan är om det är dags för löpare att istället gå över till effektutveckling?
En cyklist som ligger i en klunga kan även med betydligt mindre ansträngning köra väldigt mycket fortare än en ensam cyklist. Du kan på en cykel nå hastigheter uppåt 60–90 km/h utan att knappt behöva röra pedalerna alls. Det här gör att hastighet blir ett ganska dåligt sätt att bedöma intensitet på inom cykling. Hur snabbt du cyklar säger inte så mycket om hur hårt du anstränger dig. Om du inte samtidigt vet något om klungdynamik, vindriktning, lutning etc. Därför har man inom cyklingen sedan länge använt sig av effektmätning för att bedöma och styra intensitet. Genom detta ser man hur mycket effekt du trycker in i cykeln och kan sätta detta i relation till dina trösklar eller ditt max.
Inom löpning däremot har hastighet alltid fungerat väldigt bra för att lista ut hur hårt en person jobbar. Lutningarna är oftast inte lika branta, backarna inte lika långa. Och hastigheterna är så låga att luftmotstånd inte blir en särskilt stor faktor. Det har därför inte funnits ett så stort behov av att använda sig av andra mått än det du kan få ut med exempelvis en GPS eller ett stoppur.
På senare år har det dock dykt upp effektmätare för löpare. Riktigt varför det ska vara användbara prylar är väl lite oklart men man kan tänka sig situationer med väldigt långa eller branta backar eller dylikt, där hastigheten kan bli missvisande som en markör på intensitet. En sådan pryl är Stryd; en liten plupp du sätter fast på din sko som genom accelerometrar beräknar din effektutveckling.
Kan Stryd förutsäga din Critical Power?
Stryd använder sig sedan av algoritmer för att uppskatta din andra tröskel, din Critical Power (CP). När man annars i löpningssammanhang talar om Critical Speed (CS) blir resultatet av mätning av effekt (power) alltså detsamma som i cykling, CP. Denna uppskattning ska funka genom att du tränar på som vanligt. Data samlas då in varpå Stryds algoritmer skrider till verket för att bedöma din CP. Detta mått används sedan för att bedöma hur hårda dina träningspass varit och hur din fortsatta utveckling som löpare ser ut.
Det vore smidigt om detta funkade. Då hade du sluppit göra ansträngande och tidskrävande testning och ändå fått användbar data att styra din träning utifrån. Den här algoritmen har därför nyligen testats i en studie där man gav ett antal duktiga löpare varsin Stryd och lät dem träna på samt utföra ett antal specifika insatser som man brukar använda för att beräkna CP manuellt (1). Utöver detta gjorde man fysiologisk testning.
Tanken med studien var alltså att se om Stryds uträkning av CP stämde överens med traditionell testning och beräkning av densamma. Dessutom ville man se om Stryds beräknade andra tröskel motsvarade ett annat vedertaget sätt att definiera den andra tröskeln på, med laktatmätning.
Kan Stryd förutsäga din Critical Power? – Resultatet
Resultat såg för Stryds del på gruppnivå imponerande ut. I snitt var Stryds beräknade CP i stort sett detsamma som både traditionellt framtestad CP samt andra laktattröskeln. Stryd gav alltså en korrekt uppskattning av CP.
Tittar man närmare på resultatet ser man dock att felet för varje individuell löpare kunde vara väldigt stort. För en deltagare som exempelvis hade en CP på 250 W kunde Stryd ge en uppskattning av CP på antingen 200 W eller 300 W, alltså 50 W mer eller mindre än det sanna värdet. Man såg samma tendens för jämförelsens mellan Stryds beräknade CP och faktisk laktatmätning.
I det stora hela blir därför Stryds uppskattade CP inte användbart för de flesta. För några kommer det stämma bra men för många kan uppskattningen bli på tog för hög eller på tok för låg. Du vet heller inte åt vilket håll just ditt fel går förens du testar att träna utifrån värdet och antingen blir under- eller överstimulerad. I så fall är det bättre att antingen bara använda dig av traditionell testning av CP alternativt utgå från exempelvis medeleffekt under ett 10 000 meterslopp och finjustera efter hand.
Kan Stryd förutsäga din Critical Power? – Sammanfattning
Frågan är också om effekt tillför något utöver hastighet. Min erfarenhet av att ha använt både Stryd och andra sätt att beräkna effekt är att effekten jag får ganska nära liknar min hastighet under passet. Om det inte är några saftiga backar är hastighet vid löpning nästan exakt detsamma som effektutvecklingen enligt exempelvis Stryd. Jag ser därför personligen ingen direkt vinst i nuläget att använda mig av varken effektmätning som sådant eller av Stryds algoritmer specifikt.
Vill du veta mer om CS, mätning av denna samt hur du kan använda den i din träning kan du köpa min nya bok Spring Smart där jag skriver mycket om just detta. Du hittar den som ljudbok, ebok samt i pocketformat i shoppen på tyngre.se. Om du vill ha ett signerat exemplar kan du höra av dig till mig på instagram eller email.
Den här texten finns även som video på min Youtubekanal Tankar om träning samt som podd. Podden finns där poddar finns, sök på Tankar om träning i din podd-app.
Referenser
1. Dearing CG, Paton CD. Is Stryd critical power a meaningful parameter for runners? Biol Sport. 2023;40(3):657–64.
Fler texter från Wille hittar du här
