Långhelg i Alingsås. Få saker kan få mig att känna ett sådant behagligt lugn som när jag ser denna notering i kalendern. Då vet jag att jag på nytt ska få uppleva denna varma och gemytliga stad, jag ska bli fint inkvarterad typ 40 meter från helgens huvudarena, och jag ska dessutom få se ett stort antal atleter tävla om ära, berömmelse och – just den här helgen – SM-medaljer. Som om inte det vore nog ska jag därtill få hänga med den fantastiske arrangören Reino Strand (alltid ett privilegium). Det var med andra ord med de allra lättaste av steg jag tog mig till bilen för att sätta fart mot potatisens mylla – Alingsås.
Höga förväntningar är vanligtvis kanske det allra bästa sättet att bli gruvligt besviken, men inte den här gången. Hela denna helg i solduscharnas högborg, i krabbornas vagga och på kvartsvändningarnas egen estrad var precis så bra och trevligt som jag föreställde mig.
Som vi förutspådde i fjol fortsätter man att separera SM för juniorer och veteraner från SM för seniorer [(1)]. Det gör båda evenemangen mer lätthanterliga samtidigt som det också skänker mer laddning och prestige åt de olika kategorierna. Årets SM-tävlingar för de yngsta och äldsta var på många sätt bra och inspirerande, även om det mesta dwarfades av den comebackande Johnny Grape. Denna in i detalj perfekta fysik, fläckfritt presenterad och levererad med sådan passionerad laddning lämnade garanterat ingen oberörd. Det var liksom 73,8 kg glädje i sin mest genuina form. Annat nämnvärt är såklart tidsplanen, som enligt Reinos signum alltid hålls på minuten, scenen med ljud och ljus, som var mycket bra. Dessutom finns det goda odds på att Fredrik Age är den främste MC vi har. Grymt kompetent, och alltid relevant.
Så jodå. Jag kommer lätt tillbaka nästa år.
OBS! Detta är del 1 av 2 av reportage från SM-helgen i Alingsås. Del 2 med bland annat SM i Athletic Fitness publiceras inom kort.
° ° °
Women’s Physique, Masters
Sju tjejer till start, och redan från början stod det klart att detta var Mia Lundgrens tävling. Jag kan nog ha sett henne i bättre form, men aldrig så fyllig och så grundmurat harmonisk i sitt fysiska uttryck. Hon strålade dessutom på hög värme och levererade sina poseringar som den mästarinna hon är. Grattis till SM-guldet.
Mia Lundgren visade upp sitt allra bästa jag.
Det räckte till guldet.
Allt var på plats.
Det var dock tajtare om silvret. Jasmina Blagojevic kom in lite som favorit efter sitt övertygande SM-guld från dambyggningens lätta klass ifjol, men stod inte riktigt att känna igen här. Fortfarande med skyhög klass och jättefin ram, men lite softare än vad hon skulle behöva vara här.
Jasmina aningen softare än på SM i fjol.
Klassiskt satta poseringar.
Bronset, med bara 4 poäng efter tvåa, togs av Sari Kemppainen , som hade mest massa i klassen och dessutom var i riktigt bra form. Gör egentligen allt rätt, men saknar kanske det lite mer finlemmade svepet som övriga medaljörer hade med sig.
Riktigt skillat. Brons blev belöningen.
Sari har massor av muskler.
Topp tre: Jasmina (2), Mia (1) och Sari (3).
Fyra blev Anne Vestby , med rivor och räfflor nästan överallt. Mycket välbyggd och med beröm godkänt för formen. Saknade måhända en liten touch av uttryckt feminina attribut så som en gnutta makeup, men kanske framförallt ett leende.
Formen satt som en keps för Anne Vestby.
Lisbeth Bärenholdt blev femma, med tydliga tecken på en framgångsrik tävlingsdiet. Tycker dessutom att Lisbeth sätter poserna riktigt bra, och verkade heller inte bli det minsta distraherad av den längsta hårpiskan i historien.
Lisbeth Bärenholdt tog femteplatsen.
Sexa, och därmed innehavare av den sista finalplatsen, blev atletiska Anna Rådström . Anna har riktigt bra ben, och kom in i ganska bra form. Går klart framåt med mer puts i presentationen.
Anna blev sexa.
Precis utanför finalen kom Nina Säbom , som även hon gör ett bra jobb. Hon tror på det hon gör och hon visar sin fysik med stolta rörelser. Kan vässa formen något snäpp till.
Nina tog sjundeplatsen.
Classic Bodybuilding, Juniorer
Jag får klia min redan ganska kala hjässa hårt och länge i syfte att försöka hitta någon som i historien imponerat på mig mer i en SM-debut än vad Simon Bergfors Vokoun gör här. Men det går inte särskilt bra. Killen har lår i världsklass (på riktigt), ordentligt poppiga axlar, bra armar, smal midja och ett skarpt sexpack på mitten. Kort och gott killen har allt. Nu har han dessutom ett SM-guld. Jag lovar att leendes äta kilovis med skämda blåmusslor om det skulle visa sig vara hans sista.
En värdig vinnare!
Som om han vore huggen ur sten.
Ingen missade nog dessa axlar.
Sebastian Thunström tar silvret, och det med klara siffror. Bra linjer, bra form, och seriösa poseringar. Med tid kan han bli löftesrik.
En välförtjänt andraplats!
Eddie Kärvestad bärgar bronset, och det för att han saknar tydliga muskulära brister. Istället sportar han in med en rätt komplett fysik precis på vippen att bli mogen i sin utveckling.
En tredjeplats för herr Kärvestad.
Ge detta något år så ska vi få se!
Topp 3!
Fyra blir Hasib Zolic som vid en första anblick ser lite kantig och stel ut, och dessutom lite ifrån toppformen. Men när han sätter vakuumposen förändras allt. Plötsligt ser jag talangen, lusten och viljan, och lika plötsligt får han ett fan i mig. Fortsätt så, och fortsätt gnugga på den fria poseringen.
Helt klart imponerande!
Fyra bland Juniorerna.
Classic Bodybuilding, Masters
En av tävlingarnas större klasser men sannolikt den bästa av dem alla. Det är långt ifrån alla klasser där deltagarnas tilltagande ålder är helt av godo, men här är det nära nog. Merparten av herrarna som kliver upp är i bästa möjliga författning, och det är i det här läget jag verkligen älskar att man tussat samman juniorerna med silverryggarna. Vem kan vara en bättre förebild för nästa generation av atleter än dessa herrar? Ingen. Och ingen är heller bättre än Johnny Grape . Inte ens en Johnny från det glada 90-talet var bättre än dagens version. Symmetrin och balansen i hans fysik är bländande, och han har alltid varit en mästare i konsten att presentera sin fysik. Det fullkomligt strålar om honom, och alla hans rörelser sker med precision, passion och mening. Trots den ringa vikten (73,8 kg) så ser han rent visuellt ut som han i vart fall inte är mindre än när han tävlade senast (guld på SM 2005, i -87,5 kg). Låren har markeringar inte ens Johnny sett förut, ryggen är tajt och magen markerad. En mästare har återvänt!
Symmetrisultanens återkomst!
Johnny Grape tar hem förstaplatsen!
Knappa 74 kg grym fysik.
Stor prestation av Johnny!
Tvåa blir Roger Lineau , som är en kvalitetsatlet av rang. Och här kliver han upp och är även han bättre än någonsin. Mycket harmoniskt sammansatt och i sin kanske bästa form någonsin. Roger motsvarar på pricken allt det vi vill förknippa med CBB, och det är kul att det lönade sig här idag.
Roger tar hem silvret!
Och här förstår ni varför...
Bronset går till fjolårsmästaren Peter Ljunggren som alltid är välrepresenterad både fysiskt och mentalt. Hans buckliga muskeldelar håller haktapparnivå och allt sitter där som en välsmord helhet. Formen kanonbra, möjligtvis någon procent (?) softare än i fjol, men det är högst oklart hur det kan ha påverkat domslutet. Peter hade i alla fall inte mer än 3 poäng upp till silvret.
Peter fick med sig ett brons.
Riktigt vass form.
Pallen för veteranerna i sin helhet.
Hemmasonen Conny Hilmersson är längst i fältet och samtidigt också mest vaskulär. Och det är som så vi är vana att se honom. Alltid knackhård, och alltid extremt sevärd. Blir just aningen lång mot medaljtrion och det kan ligga honom i faten. Trots det en fröjd.
Knackhård är precis vad han var.
Femteplatsen går till den allt köttigare Robban Wåhlander , som tar för sig ordentligt här. Kan gå framåt med lite mer studs i poseringen och kanske ett uns mer hårdhet.
Det blev en femteplats för Robban.
Sexa blir Conny Karlsson , som jag tycker har en riktigt maffig byggarfysik med riktigt bra armar och bra ben. Lite mer polish i bitarna nästa gång så har han jordmån för medalj.
Bra pickadoller! En sjätteplats för Conny.
Kalle Lund blir sjua, i en fint harmonisk fysik i bra form. Tappar lite på armarna och hade gått framåt ännu lite med lite mer poseringsträning.
Kalle går in på en sjundeplats.
Den forne världsmästarenPeter Rudling fick här med sig en åttondeplats och stod inte riktigt att känna igen. Som vanligt med sin symmetriska ram men en ganska bra bit från toppformen och han såg i mina ögon lätt stressad ut rent fysiskt.
En åttondeplats för Peter.
David Nylander blir nia i ganska bra form. Saknar dock en del massa och just för stunden också ett par lager tävlingsfärg.
Det blev en niondeplats till David.
Tiondeplatsen går till Rolf Jarl som ser frisk, sund och stark ut. Saknar deff för en högre placering.
Rolf Jarl blev tia.
Elva blir Per Gunnar Rosén , som i grunden har en mycket symmetrisk fysik, med riktigt bra ben. Lite mer glöd och glädje så stiger han minst tre placeringar, och med ett uns bättre hårdhet ytterligare ett par.
Per Gunnar har potential för att klättra i ledet.
David Clerissy rundar av fältet. Han har gjort jobbet bra rent dietmässigt. Han saknar en del muskler, precis som vi andra, men missar kanske allra mest i poseringen.
Bra hårdhet men lite mer muskler till nästa år!
Body Fitness, Juniorer
Endast en tjej till start, vilket i perspektiv med antal anmälda i Bikini Fitness-klassen säger en hel del om vad framtiden bär med sig. Det man lite ödmjukt kan hoppas är att några av de som här inleder sin tävlingskarriär i Bikini Fitness förr eller senare tar nästa steg rent fysiskt och till slut hamnar i Body Fitness. Nåväl, Elisabeth Gunnarsson , som var den som i ensamt majestät fick bära upp BF-klassen för de yngsta, har en fysik av prima märke. Fin ram med en bra mängd muskelmassa, där främst axlar och lår är det utmärkande. Dessutom har Elisabeth en härlig utstrålning där scenglädjen når riktigt långt.
Bra axlar på denna dam!
Härlig utstrålning!
Solklar etta!
I hopp om tuffare motstånd nästa år.
Body Fitness, Masters
Här var det istället scenen full. Roligt! Redan från början stod det klart att Ulrika Thunberg var i position att kunna rusa iväg med segern. Muskelmassan, hårdheten och den harmoniska symmetrin hon utvecklat är svårslagen och här hade hon ingen som riktigt kunde hota. Mycket bra totalpaket som här renderar i ett SM-guld.
SM-guld!
Ulrika sopade banan.
Som du ser, riktigt vass!
Sarah Nordeke går från klarhet till klarhet. Vårens olika starter gjorde henne uppenbarligen gott, för här kom hon in tight, komplett och mycket harmonisk. Hon för sig dessutom med grace och värdighet, och kom härifrån med ett silver.
Det blev silver för Sarah!
Bronset går till underbara Helen Anderson , som på kort tid utvecklats till en av våra bästa. Jag upplevde henne som lite mer muskulös än i fjol, men att formen kan ha varit snäppet ifrån. Trots det mycket bra.
Bronset tog Helene hem.
Skarpt!
Helt klart välförtjänt.
Hela pallen samlad.
Fyra blir den från Asien hemvändande Maria Ahlberg , som här var riktigt maffig och komplett. Dock med en bit kvar på formen.
Precis utanför pallen, Maria.
Den symmetriska Anette Sjöman kom in aningen softare än jag minns och blir med det femma.
En femteplats till Anette.
Sista finalplatsen går till Sara Anter , som här har gjort ett jättejobb. Fint harmonisk fysik, och en mycket fin mage.
Saras hårda arbete ger henne en sjätteplats.
Linda Persson blir sjua, men har faktiskt kapacitet för en mycket högre placering. Hon har en jättefin ram och en snyggt balanserad muskulatur. Något kilo hårdare så klättrar hon ett gäng placeringar.
En sjundeplats får Linda nöja sig med i år.
Åtta blir den maffiga Maria Kato , som även hon skulle kunna klättra en del om formen varit lite skarpare. Bra struktur och hon kan uppenbarligen träna ordentligt. Bra!
Lite hårdare så kommer Maria att klättra i placering.
Nia blir Linda Cronberg , som presenterade sig bra. Hon har dock ännu lite ogjort i gymmet, vilket visar på potential.
En niondeplats för Linda.
Maria Ljunggren blir tia, och även här finns potential för utveckling. Hon har ramen och hon har muskeldelarna. Lite hårdare och lite mer finish i presentationen så går hon framåt.
Det finns potential för framtiden!
Glädjespridaren Sussi Corell blir elva, i bra form och med rätt mängd muskelmassa. Behöver vässa till poseringen för att ta sig till nästa nivå.
Sussi slutade på en elfteplats.
Victoria Andersson har rätt uttryck på scenen och presenterar sig snyggt. Dock var inte formen där för en bättre placering än 12.
En tolfteplats för Victoria.
Anette Stjärnfält , bara två poäng efter Victoria, hade också hon lite kvar att deffa bort. Bra ben och fina axlar är bra förutsättningar för att jobba vidare.
Anette slutade på trettonde plats.
Bodybuilding, Juniorer -75 kg
Sju stycken snärtiga gossar klev upp, och klart bäst av dem alla var Abdullah Al-Juboori . Riktigt komplett med ben, rygg, bröst och armar som man ska ha. Kan ta sig ännu en bit genom att vässa till formen lite till.
Guld!
Got back?
Väldigt bra jobbat av Abdullah!
Silvret till Johan Bank , som var riktigt köttig och med fin struktur. Kunde även han vara snäppet hårdare.
Silver till Johan
Vassare värre!
Niclas Carsten tar hem bronset, och det med en mycket mogen fysik och en lika mogen posering (till Danny Saucedos ”Det brinner i bröstet”, btw) som också gav honom poseringspriset.
Brons och poseringspris till Niclas!
Niclas hårda jobb har lönat sig.
Pallen i sin helhet.
Annars tyckte jag att Jonas Degerman , som här blev fyra, poserade som ett proffs redan nu. Fantastiskt bra, och dessutom med en symmetrisk fysik, som dock kunde varit hårdare.
Poseringsproffs.
Femma blir Kristoffer Karlsson , som verkligen hade gjort jobbet. Bäst form i klassen, och med massor av bra detaljer, som pecs och armar. I mina ögon värd ett bättre öde.
Kristoffer tar hem femteplatsen
Sexa blir Farhad Aziz , med bra ben, bröst och armar. Ryggen aningen sämre, och formen likaså.
Det blev en sjätteplats för Farhad.
Marcus Henriksson rundar av fältet, och blir sjua. Till största del på att formen inte var medpackad i väskan. Han har dock ett helt OK muskelkapital, det måste bara gå att se ordentligt...
Marcus landar som sjua hos domarna.
Bodybuilding, Juniorer +75 kg
Endast två tunga unga upp till start. Solklar etta blir hedersmannen Dorlir Kollari , som verkligen klev in och dominerade. Med en frisk hårdhet och en atletisk profil rakt igenom, visar han att hoppet om unga lovande tungviktare fortfarande lever. Dorlir kan bli riktigt bra med rätt sorts tålamod och ambitionsnivå. Grattis till guldet!
Förstaplats till Dorlir!
Guld.
Gjut den här i en form och ställ på torget.
Väldigt bra jobb av Dorlir
Silver till den muskulöse Marcus Salomonsson , som är mer av byggartypen än Dorlir. Massor av köttiga muskler, no doubt, men det på bekostnad av de smickrande linjerna.
Det blev silver för Marcus denna gång.
Mycket massa på andraplatsen.
Bodybuilding, Damer, Masters
Förvånande att denna klass fortfarande finns kvar på tävlingsschemat i och med att dambyggningen är bortplockad i princip i hela övriga världen. Ensam är stark, och stark är Marie Karlström . Bra ben och rygg, och bra presenterat. Kan bli hårdare såklart, och gör sig lika bra i Women’s Physique.
Ensam är stark.
Den sista kvinnliga byggaren?
Marie fick med sig en guldmedalj hem.
Bodybuilding, Masters, 40-49, -80
Kämpen Fredrik Spång är alltid en uppenbarelse att beskåda och så även här. Med oantastlig symmetri och perfekta proportioner, och dessutom i riktigt bra form. Precis lika snyggt som han skämt bort oss med tidigare levererar han här till ännu en förstaplats!
Guldet går till herr Spång!
Välsvarvat.
En värdig vinst!
Curtis Modeer , som tar silvret med en poäng bättre än trean, hittar sätt att fortsätta utvecklas. Överkroppen är inte längre lika dominant vilket gör honom mer harmonisk för ögat.
Silver till Curtis!
Riktigt bra jobbat.
Ingen på hela tävlingen var i närheten av den hårdhet Johnny Lindin visade upp. Det var räfflor och djupa skåror överallt och den prestationen förtjänar en extra lyft hatt när man dessutom vet att han haft en rätt tuff period fram till tävlingen. En poäng från silver, Johnny!
Snorhård rent ut sagt.
Johnny landade på en tredjeplats.
Mycket muskler på pallen!
Fyra blir Robert Wilander , som ligger inne med en riktigt köttig fysik. Bra pecs och armar, och anständiga ben. Bra jobb, även där.
En fjärdeplats för Robert.
Köttig som sagt.
Bodybuilding, Masters, 40-49, +80
Tre tunga upp. Tyngst och bäst är den småländska bamsebjörnen Jimmy Olsson , som här tar sitt andra raka SM-guld. Fyllig, muskulös, och dessutom välpolerad i alla detaljer. Jimmy var i mina ögon dessutom i bättre form än i fjol, och då han dessutom förmår att posera med någon sorts mål och mening så var det, som man säger i ett annat land, lights out.
Lights out!
Köttigt!
Guldet gick till Jimmy.
Silvret, med endast ett poäng tillgodo på trean, gick till Carl Svensson (som jag antar vägt över i CBB-klassen). Bra linjer, maffig över rygg och armar och med en grym hårdhet.
Carl tog med sig silvret hem.
Mycket muskler.
Bronset till Bruce Alnakhal , som är riktigt köttig, men som för dagen saknade både hårdhet och torrhet.
Kött.
En tredjeplats för Bruce.
Bodybuilding, Masters, 50-59, -80 kg
Aldrig. Jag tror det bara inte. Mats Leihed är inte en dag över 35 år gammal… Ingen man +50 år kan se ut som han gör. Så muskulöst komplett, med både ben, bröst, armar och rygg. Och att dessutom ta sig i sådan form som +50 är i det närmaste omöjligt. Men inte helt. Det Mats gör här är att på något sätt upphäva naturlagarna. Att han dessutom är en förbaskat trevlig prick gör ju heller inte saken sämre. Sanslöst bra!
Guldet gick till Mats.
Bra rygg!
Skarp vinnare.
Silvret till den supersymmetriske Niklas Loven , som alltid är trevlig att se. Smal midja, vid rygg och med bra posering. Jag har dock sett honom skarpare än den här gången.
Silvet tog Niklas hem.
Stiligt jobbat!
Bronset går till grymma Björn Svensson , som tamejfan hade nästan alla rätt. Hårdheten, balansen och den glada uppsynen. Att han också vrålade ut sin glädje över bronset var extra härligt.
Starkt jobbat!
Brons.
Mycket skarp pall!
Fyra blir Christer Torstensson som klev in med en balanserad fysik med få brister.
En fjärdeplats för Christer.
Femteplatsen gick till kämpen Mikael Forslund , som alltid levererar en bra fysik. Bra även här, även om jag vill minnas att jag sett honom hårdare.
Mikael blev femma.
Frejdige Dennis Johansson kliver in i bästa apache-frisyr och sätter sina poseringar med en nästintill Oldenmarks swagger. Dennis är härlig på så många sätt men måste vara hårdare än så här för att klättra i listan.
Dennis fick nöja sig med en femteplats.
Jan Linde blir sjua, och det är en ren dietfråga. Jan var faktiskt en bra bit från en gångbar SM-form.
Lite hårdare till nästa gång tack!
Bodybuilding, Masters, 50-59, +80 kg
Janne Nordlund är rätt och slätt en fantastisk kroppsbyggare! Faktiskt så bra att han kan komma in i en sorts semi-form och ändå vinna med raka ettor. Jag har sett den gode Janne tävla ett gäng gånger men nog aldrig i sämre form än så här. Han har dock så pass hög grundkvalitet att det ändå räcker för att vara bäst. Bäst var också, som vanligt, hans posering. Grattis Janne!
Talang!
En förstaplats till Janne.
Domarna var eniga, guld.
Silvret klart till Kenneth Quistander , som har finfina kvaliteter. Inte minst lår och bröst.
Bra pecs resulterar i en andraplats!
Silver.
Bronspengen lika klart till stilige Christer Möhl , som ger ett väldigt trevligt intryck med lår, bröst och rygg till protokollet.
En tredjeplats blev det för herr Möhl.
Kolla de klubborna.
Pallen i sin helhet.
Fyra blir Göran Björk , som har en trevlig ram med atletiska kvaliteter. Lite mer hårdhet behövs dock.
Göran blev fyra.
Sammy Zabel är köttig men inte i den form han behöver, och femteplatsen blir därför hans.
En femteplats för Sammy.
Sexa blir Thomas Sjöberg som var i bra form, men lämnade en del annat att önska.
Thomas tar en sjätteplats.
Bodybuilding, Masters, +60 år
Åtta anmälda men endast sju kom till start. Eftersom den största av favoriter Farhang ”Lee” Rahimly var den som inte fanns på plats när linjen leddes in på scenen så blev tävlingarna också lite mer öppna. Guldet gick (istället) till fjolårstvåan Leif Renling , som alltid kliver in och skiner. Harmonisk, balanserad och oftast också i riktigt bra form. Kanske var han aningen skarpare ifjol? Never mind, den svenska mästaren heter Leif Renling !
Grattis Leif!
Guldkvalité på bitarna.
Fin form.
Silvret till Börje Karlsson , som verkligen porträtterar den väderbitne men stenhårde åldermannen. Fantastisk form, och mycket bra!
Silvret gick till Börje.
Skarp form!
Bronspengen till Ingemar Ekman som är köttig och imposant.
Bra jobbat av Ingemar!
Topp tre i klassen.
Fyra blir den gamle mästaren Jorma Varhevaara , som här såg riktigt bra ut. Cuts i låren, markerade serratus och en hel del detaljer i ryggen fanns att beskåda.
Fina cuts på Jorma.
Femteplatsen gick till Hans Falk , som har muskler så det förslår.
Köttigt!
Sexa blirLars Wallén , med bra färg och i hyfsad form.
Lars tog hem en sjätteplats.
Sjua blir Bo Carlsson , som här tar ett stort kliv framåt från ifjol. Fortsätt kämpa!
Utveckling sen sist!
Men´s Physique, Juniorer, -178 cm
Klar seger för Adrian Haddad , som kom in glänsande och vid som en drake, samt i riktigt bra form. Påminner i sin struktur inte så lite om en viss Jones Ahmad, vilket kanske säger en del om varför Adrian hade alla domarettor.
Guld.
Tackar för raka domarettor.
Silvret till Marcus Udd , som också var bra. Kanske tappat lite av skärpan sedan i somras. Men bra.
Marcus tog silvret.
Kramkalas.
Talangfulle Josef Balevasi har allt han behöver för en tätplats, kanske var han aningen off för att här ta sista klivet. Nu blev det brons. Josef tjänar också på att hålla sina poser lite längre.
Dagens bronsmedaljör.
Talangen.
Hela pallen samlad.
Ahmed Mohammed blir fyra, två poäng före femman. Snygg struktur, kanske ännu lite tunn.
Ahmed tar en fjärdeplats.
Samur Al-Samir är en riktig stänkare som kan bli grym. Lite mer träning på framförandet så växer han.
Framtidslöfte?
William Clerissy blir sexa, och även här en atlet med bra hårdhet men som saknar poseringsrutin (som de flesta juniorer, duh). Mer träning på det till nästa gång, tack.
Riktigt bra hårdhet.
Sjundeplatsen till Kardo Tahir , som sätter flertalet poser snyggt och ligger dessutom inne med en bra ram. Här var det dock formen som skiljde honom från en högre placering.
Kardo tar en sjundeplats.
Åtta blir Ari Abdulla som har musklerna helt klart, men fallerar lite på formen.
Ari slutade som åtta.
Niondeplatsen går till Mohamed Aredi , som hade en bra bit kvar formmässigt, och dessutom behöver plugga poserna. Men massan finns där.
Kan bli intressant i framtiden.
Men´s Physique, Juniorer, +178 cm
Supertuff klass med bara fyra poäng mellan de fyra första. Segern gick till Steven Gilbert , som blev allt bättre ju längre tävlingen gick. Bra vidd och en snygg struktur är grunden, och kan han pricka formen så blir han något för andra att bita i.
Den svenske mästaren!
Bra även bakifrån.
Yes!
Silvret till Jesper Larsson , som har en fantastiskt fin ram och som ledde efter förbedömningen. Grymt bra.
Jesper Larsson levererar.
Snitsigt.
Den reslige John Österberg tar bronset. Mycket muskler på pöjken, behöver ”bara” vässa formen lite till och jobba med poseringen.
John Österman – brons!
Medalj!
Topp tre!
Fyra blir Talangjakten-bekantingen Adam Mittjas , och det på samma poäng som trean. Jättekul att Adam fortsätter att gnugga på. Ramen hans är sylvass, dock tycker jag Adam behöver jobba mer med magen.
Adam fyra!
Vedran Blazevic , som var i riktigt vass författning, lovar en hel del rent fysiskt. Men så kommer vi till det hör med poseringen. Öva, öva och öva. Det är det som gäller.
**
** Vedran blir femma.
Sexa blir fjolårsfyran Rasmus Lehto , som i höstas också tog SM-brons i seniorklassen. Mycket bra fysik, men dessvärre en bit från toppform här.
Rasmus Lehto blir sexa.
Anton Rajalakso blir sjua. Bra fysik och faktiskt även form.
Anton, svår sjua.
Yusuf Babar , som blev tvåa på Tyngre Classic i våras, stod inte riktigt att känna igen här och rundade därför av fältet på åttondeplatsen. Du vet att du har det, Yusuf…
Yusuf – aningen sämre än i våras.
Men’s Physique, Masters
Klar seger för snitsaren Tuomas Viitala som har alla rekvisit man behöver här. Harmoniskt sammansatt, bra atletisk grundton, frisk tävlingsform och bra posering. Grattis till guldet!
Svensk mästare – Tuomas Viitala.
Tuomas levererade.
Silvret, med en poängs marginal till trean, gick till Michael Hafström . Jag skulle dock velat se Micke i betydligt bättre form. Nu var det på vippen.
Micke Hafström tvåa.
Jodå, det blev silver.
En klart besviken Kim Angeli tar bronset, och ser man bara till form och muskelmassa kan det finnas visst fog för det. Dock är Kim enligt sportens alla definitioner helt enkelt för stor för Men’s Physique, och borde därmed tävla i exempelvis Classic Bodybuilding (vilket han också gjorde dagen efter, men betydligt bättre resultat).
Kim var i form men i fel klass.
Tröstades med en medalj och en buckla.
Bikini Fitness, Juniorer, -163 cm
Hög glamourfaktor när Bikini-atleterna äntrar scenen. Den som denna dag skiner allra mest är vår egen Samantha Jerring . Mycket bra fysik såklart, men det som slår mig hårdast är hennes sätt att föra sig. Att dessutom motsvara det ganska stora favorittrycket hon måste känt är förbannat starkt. Grattis!
Sam is #1!
Pallade favorittrycket.
Klass i lass.
Silvret till Isabelle Kjellsson som precis som ettan är av det slankare snittet. Bra och harmonisk fysik. Kan bli ännu bättre med lite mer uttryckt glädje på scenen.
Silver till Isabelle.
Slank och fin fysik.
Sandra Öhlin har en fantastisk fysik och ett självklart sätt att röra sig. Kanske var det hårdheten, som i mina ögon var aningen för framträdande här, som gör att hon får ”nöja” sig med brons? Endast ett poäng efter silvret var hon.
Sandra tar bronset.
Bra koll även bakåt.
Therese Ranch blir fyra, med glitter och glädje i första rummet. Trevligt framträdande!
Therese fyra!
Femma blir hemmahoppet Hanna Bergenstråhle , som i sak gör det mesta rätt. Något kg lättare till nästa tävling så blir det garanterat en högre placering.
Hanna är nästan där!
Linnea Andersson tar sista finalplatsen. Har fundamenten men är ännu inte riktigt framme.
Sexa blir Linnea.
Sindy Brito blir sjua, och det med mersmak (samma poäng som sexan). Aningen soft för dagen, men det är lätt löst (eller hur, Sindy?). Öva lite posering också, så går du framåt.
Sindy Brito – sjua.
Bikini Fitness, Juniorer, +163 cm
Tolv spekulanter till drabbning, och det var väldigt hög klass rakt igenom. Guldet gick till slut till Emilia Haglund , som hade alla rätt för dagen. Fantastiska proportioner och symmetrisk muskelutveckling. Hon har en markerad hårdhet absolut, men har också en fysik som rent visuellt kan hantera det. Mycket bra presenterat dessutom, och därmed en välförtjänt guldmedalj.
It's on! Emilia går hela vägen.
Total leverans.
Jo, det är sant!
Bucklan!
Silvret till en av de största talangerna vi har i sporten, Clara Lindblom . Hon är vacker som en solnedgång, rör sig som ett proffs och är, som man säger, easy to the eye rakt över. Kanske lite mindre olja till nästa tävling, är tipset härifrån läktaren.
Silver till Clara.
Som gjord för grenen.
Bronset till Rebecca Sundberg , som med härligt uttryck och feminin kraft levererar på riktigt. Mycket bra.
Rebecca tar bronset.
Bra leverans!
Fyra blir Therése Johansson , som sken i minst 1000 watt. Harmonisk fysik mycket väl presenterad.
Therése – mycket lovande som fyra.
Jenny Wallin tar femteplatsen två poäng efter fyran. Atletisk, stolt och självklar står hon där i all sin härlighet. Kan ta ett par kliv till presentationsmässigt.
Jenny är av ett härligt snitt.
Sexa blir Jessica Lennartsson , som på alla sätt har allt det fysiska man kan drömma om, hon är rentav svinbra. Hon behöver dock gnugga lite mer i poseringen.
Jessica lovar mer.
Vackra Elin Lindholm blir sjua med en fin och vältränad fysik, dessutom fläckfritt presenterat. Har en fin framtid i sporten, om hon så önskar.
Elin blir fin sjua.
Jennie Rodhe är fint sammansatt och gör detta riktigt bra. Lite mer poseringsträning är det enda som saknas. Åtta för Jennie.
Jennie Rodhe blir åtta.
Amanda Lundin blir nia med fina linjer och bra proportioner. Saknar bara lite mer tid i gymmet.
Fina linjer på Amanda.
Tiondeplatsen går till Tove Ejdfors , som har en fin struktur och därmed en bra stomme för framtiden.
Tionde för Tove.
Moa Unosson blir elva. Kan klättra med lite bättre tävlingsform och mer poseringträning.
Elfte plats för Moa Unosson.
Jenny Andersson är vacker som få men var här alldeles för hård, och fick därför bli tolva.
Jenny Andersson blev tolfte flicka.
Bikini Fitness, Masters
Det finns något trösterikt med Bikini Fitness för tjejer +35, i bjärt kontrast till när de unga tjejerna (<23 år) kliver upp. Jag hoppas därför att denna klass växer i popularitet framöver. Här var det fyra granna töser till start. Solklar vinnare är också overallsegraren från Tyngre Classic i maj, Sylvia Kruger . Aningen softare än i våras, och det gjorde hennes muskulösa totalpaket ännu mer intagande. Mycket bra!
Sylvia Kruger – SM-etta!
Från alla håll, oslagbar.
Grattis, Sylvia!
Silvret till den alltid granna Anneli Damberg , i en gren som känns som handgjord för henne. Räknar med att Anneli är uppe och kampar om medaljerna varje gång ett tag nu.
Anneli Damberg tar silver.
Helt rätt för klassen.
Bronsmedaljen erövras med knappast möjliga marginal av det ystra yrvädret Sanna Ejdedal . Finlemmad, glad och uttrycksfull. Kan dock panga på lite mer i gymmet.
Brons till Sanna Ejdedal.
Bronsbak.
Pallen.
Fjärdeplatsen till Maria Wahlberg , på samma poäng som trean. Bra fysik med allt på rätt ställe. Går framåt med lite mer fokus på presentationen.
Maria Wahlberg – fyra.
Reportage från dag 2 – med SM i Athletic Fitness publiceras inom kort.
° ° °
