Stick ut näsan! Våga vara dig själv! Våga drömma stort! Orden ekar i mitt huvud efter vi har lagt på luren. När någon presterar i tävlingssammanhang tycker jag oftast inte att det är slutprestationen i sig som är det häftiga. Det som inspirerar mig är disciplinen, ledorden, viljan, tankens kraft och alla de 103 egenskaper som fått personen att faktiskt stå där den står idag. Redan från första frågan märker jag att det här är någon som vågar ta ut svängarna. Hon vågar vara egen, hon bestämde sig, hon lyckades, nu ska hon vidare. Jag ger er, Sävsjös finest, Madeleine Persson!
Både baksida och framtiden är ljus.
Stark vilja och höga krav
År 2012 la Madeleine fotbollen på hyllan. Med en karriär som forward och yttermittfältare hade hon till slut fått nog av lagidrott. När två starka viljor möts kan det vara svårt att utveckla någonting. Hon kände att hon behövde en sport där hon hade full kontroll och fick sätta sin egen ambitionsnivå.
– Jag hade alltid väldigt höga krav på mig själv, att jag skulle vara duktig och hela tiden prestera. Mina tränare hade också det och då blev det en sådan press och helt enkelt pannkaka av det hela. Hela glädjen i det försvann och då började jag styrketräna istället. Där kunde jag själv bestämma och ingen annan som säger åt mig vad jag ska göra.
Inspiration och dedikation
Det var efter en resa till Thailand i maj 2012 som hon började ta styrketräningen mer seriöst. Hennes bror, Markus Persson, har tidigare tävlat i bänkpress och hade koll på vad som behövdes göras. Han coachade och hjälpte till, och det känns ju inte som en slump att Madeleine än idag håller pecs som bästa muskelgrupp. Hon är en av de tjejerna som alltid varit liten och smal och drivkraften i styrketräningen var att visa att tjejer visst också kan bygga muskler.
Madeleine skiner.
Träning blev så småningom tävling och allvar. 2013 svängde hon med sällskap ut på E4:an för att bege sig mot Göteborg och Fitnessfestivalen. En inspirationsresa där samtal med tävlande atleter gav henne blodad tand för det här med att tävla, trots att det inte var självklart från början.
– Jag gick faktiskt inte på någon tävling, men jag pratade med många som hade tävlat och de berättade hur det var och då tänkte jag väl att ”jag är inte redo än” men när jag skulle åka hem så skakade jag hand med min lillebror och lovade att 2014 ska bli året då jag ska gå upp på scen. Så det var bara att ta tag i att hitta en coach.
Med- och motgång
I januari 2014 träffade Madeleine coachen Anders Lundgren från Jönköping. Samarbetet klickade direkt och en träningsplan för Decembercupen 2014 tog snart form. Till en början så var det mest benpassen och kosten som Anders styrde upp. Men det skulle krävas oanade insatser för att få hela upplägget på plats.
– Jag opererades två gånger under min diet. Jag fick ett bråck tio centimeter ovanför naveln som jag var tvungen att operera, men blev inte helt bra. Det läkte inte som det skulle, och det gjorde väldigt ont när jag tränade, så jag fick göra om operationen. Det är ju bra igen men fortfarande inte perfekt.
Madde visar att ärret fortfarande är kvar. En tredje operation kan behövas.
Dieten startade i början av sommaren och strax därefter kom då de nämnda operationerna. Det blev en del ofrivillig vila som emellertid skulle visa sig ge resultat.
– Det var då kroppen började samarbeta. Då sa jag att jag måste börja bromsa mig själv. Så vi sänkte kardion till bara morgonpromenaden och jag fick vila två gånger i veckan. Då började det släppa överallt. Vid varje mätning efter det hade jag tappat fett och lagt på mig muskler. Så ja, jag behövde vila helt enkelt.
Det är fortfarande ett mysterium hur skadan kan ha uppkommit. Den nuvarande teorin är att allt buktryck på gymmet gjort att hennes kanske för tunna bukhinna tog stryk.
Diet och debut
För Madeleine gick dieten smärtfritt till en början. Hennes pojkvän Jonas, som står helt utanför sporten, har varit där för henne och hjälpt till med planering och matlagning. Men som för många andra så gör ett kaloriminus på kontot sitt och det mentala spelet börjar. Det är nog många som känner igen sig i att man helt enkelt kan bli lite personlighetsförändrad.
– Under dieten har jag ju lärt mig så mycket. Jag känner att jag vuxit mycket som människa. När jag är hungrig så är jag en helt annan person. Jag som alltid varit den där glada och positiva tjejen. Helt plötsligt var det inte så lätt att vara positiv och glad, men jag försökte alltid vara det ändå.
Poserande Madde – så segrade hon på Decembercupen 2014.
Och vips så stod hon på Decembercupen, i Body Fitness-klassen under 168 cm. Det var nu ganska exakt ett år efter att hon hade bestämt sig för att hon skulle stå just där, vid just det tillfället. För Madeleine är allt en tävling. Det spelar ingen roll om det är svampplockning en söndagseftermiddag i skogen med Jonas eller om det handlar om att flexa muskler i strålkastarljuset. Hon hade gett allt hon hade, men trots den stora insatsen så fanns det lite tvivel kvar enda in i det sista.
– Det var så sjukt. Jag hade ställt in mig på att ”till final ska jag”, därför var jag mentalt redan i final från början. När jag sedan fick reda på att jag faktiskt tagit mig till final så tänkte jag ”åh vad skönt”, men det var först då jag började bli nervös. Jag kände att nu är det på riktigt. När jag skulle gå upp scenen igen så höll jag på att snubbla lite och när de sedan började ropa upp placeringarna var det en ytterligare tjej som hette Madeleine. Jag tror hon kom sexa eller så, men jag trodde ju det var mitt namn som ropades upp. Jag hade ju tidigare tänkt att ”tar jag mig till final så är jag nöjd”. Men när de ropade upp hennes efternamn och sedan när de ropade upp fyran så tänkte jag ”shit jag är på pallplats”. Det är ju helt sjukt att jag nått pallplats. När de ropade upp trean så tänkte ”vilken jävla lycka att jag kommit tvåa i min debut”. Slutligen, när de ropade upp Lisas (Björnström) namn och jag insåg att jag vunnit i min debut blev jag… , ja, jag kan inte fatta det än idag…
Latissimus, är du där?
En otrolig prestation för en sådan ung atlet. Veckan efter gick hon upp på scenen igen, på Luciapokalen, där gick det dock inte som väntat och hon fick nöja sig med en 12:e plats. Men motivationen är högre än någonsin och SM i Body Fitness är målet för 2015. Jag blir nyfiken på hur hon tänker kring träningen och hur hon ständigt lyckas uppnå progression som ju krävs för att bli bättre. Trots att alla vikter och reps skrivs ner så är det inte där nyckeln till utveckling finns.
*– Jag skulle aldrig höja vikten om jag inte kände att jag hade kontakt. För det är det viktiga; att jag känner vilken muskel jag jobbar med. Så att jag vet att det är rätt muskelgrupp. Dagen efter vill jag ha träningsvärk. Ibland får jag höra ”du som tränat så länge du får väl inte träningsvärk längre” men jag har träningsvärk efter varje pass. Det är det som jag strävar efter.
*
Tidigare har Madeleine varit högst delaktig i träning och kostplaneringen. Nu när siktet är inställt på högre mål måste planeringen vara därefter. Inför SM har hon därför lämnat över allt ansvar till Anders.
– Innan skötte jag min träning själv, kan man väl säga. Nu så har min coach tagit tag i allting och har gjort ett upplägg, han sköter allt. Jag kände att jag behöver det. Motivationen är skyhög just nu och jag har energi från all mat jag får äta. Det kommer bli skitbra, tror jag.
Att våga drömma och genomföra
Madeleine menar att body fitness har sin charm och att klassen fortfarande är målet för 2015:. Men det finns tankar på att ta fysiken ett steg längre.
– Jag hoppas att jag senare tävlar inom Women’s Physique. Det är ju det jag vill och det känns mer som jag. Jag har märkt det nu när jag tränat posering inför body fitness. Jag har ju till exempel fått lära mig att gå i högklackat. Jag är ju en pojkflicka och har alltid varit det, och att posera i 12 cm höga klackar… Jag lärde mig att gå i dem till slut, så nu tycker jag inte att det är så jobbigt. Men att stå där barfota och göra chestpose och dubbel biceps, det är mer jag. Det kommer naturligare fram.
Madde aspirerar på Women's Physique i framtiden.
Det är väl ofta så att de som drömmer stort och handlar därefter kommer närmare sitt mål än de som ger upp innan de börjat, det säger sig självt. Madeleine är inte rädd för att sticka ut, det är hennes drivkraft. Att tugga på i samma tempo för att det är bekvämt och för att undvika misslyckanden är ingenting hon strävar efter. Hon vill visa att man kan om man vill och vågar göra verklighet av det.
– Jag har ju ett citat jag går efter: ”If your dreams don't scare you, they aren’t big enough”. Jag har väldigt stora drömmar och jag är lite rädd för dem också. Men man måste ha stora drömmar för att kunna komma någon vart. Man måste våga drömma, det är det som är det viktiga. För många är så här att ”Jag vill testa att tävla… om jag kan”. Våga tänka utanför det och våga drömma stort! Vem kan säga åt dig att du inte får drömma? Så det är väl det och sen det här med att aldrig ge upp, det är någonting som hela tiden ekar i mitt huvud…
*
Fakta
Namn: Madeleine Persson
Ålder: 23 år
Vikt on/off: 53/62 kg
Längd: 163,5 cm
Bor: Sävsjö
Tränar på: City gym, Sävsjö Hälsostudio
Coach: Anders Lundgren
Meritlista
2014
1:a Decembercupen body fitness, -168
12:a Luciapokalen body fitness juniorklassen
Nästa tävling
SM i body fitness 2015
En typisk "legday"
04:30 Morgonpromenad
05:20 Frukost
05:30 Börjar jobba
09:00 Frukost nummer 2
11:00 Lunch
13:00 Lunch nummer 2
14:45 Går direkt från jobbet till gymmet
– Jag börjar med att cykla lite för att få upp cirkulationen i benen. Sen börjar jag lite lätt med benspark, sedan blir det benpress. Efter det kör jag utfall, knäböj och sedan benspark igen. Men andra gången på bensparken så kör jag FST (Fascia stretch training). Efter det så blir det liggande lårcurl och raka marklyft, ofta blir det något superset här. Sedan avslutas det med en stående vadpress. Benpasset tar upp mot två timmar.
17:30 Hem och äta middag, ofta klyftpotatis med kött eller kyckling
18:30 Fixa inför morgondagen med kläder och mat
19:30 Nattmat
20:30 God natt
Bästa muskelgrupp
Bröst
Sämsta muskelgrupp
Vader
Tre favoritövningar
Knäböj : Den är alltid en favorit och det kommer den alltid vara. Jag förstår inte det där med alla rumpövningar. Kör du knäböj så får du med rumpa och allting. Det är den bästa benövningen som du kan köra.
Militärpress : Den ger så mycket. Där kan jag också köra hyfsat tungt, och fortfarande känna att jag har kontakt med axlarna. En riktigt go övning helt enkelt!
Kronlyft : Det är också en sådan övning som jag kan köra tungt. En övning där jag känner mig stark.
Personbästa som jagas
Jag jagar inte vikter, jag jagar kontakt.
Tre tips till den som vill börja tävla i body fitness
1. Hitta en coach du känner att du trivs med. Det finns många coacher där ute men det viktigaste är att man hittar någon som man klickar med. Då blir allting mycket roligare och lättare.
- Ta åt dig och lyssna från personer som är i branschen. Titta på andra! Åk och titta på tävlingar! Se och lär! Att titta på tävlingar har gett mig mycket, dels för motivation, dels när det gäller detaljer som man ska tänka på.
- Strunta i vad andra säger. Kör på ditt spår. Eftersom jag bor i en liten stad har jag fått höra mycket, men i efterhand har folk kommit fram och sagt ”det är så kul att du kört ditt eget race”. Hittar man något som man brinner för, så är det bara att köra.
Skribenten Viktor Söder jobbar som PT och kan nås på mailhär. Du kan också följa honom på hans instagram "tungtfornuft".
Foto: Marcus Syvertsen
