Att skriva om en fitnesshändelse som Nordiska Mästerskapen på Island utan att reflektera över den lokala miljön – alltså Island – är helt klart en sorts tjänstefel. Den närmast mytomspunna ön med vulkanisk aktivitet, ilsken sprit och levnadsglada människor förtjänar egentligen ett eget kapitel, och i mitt fall dessutom ytterligare (minst) ett besök. För under tre dagar på ett mästerskap likt detta hinner man upptäcka i princip ingenting av någonting utanför det officiella hotellet, tävlingsarenan, transferbussen och flygplatsen. Noll. Eller ”ekkert” som man säger lokalt.
När jag flög in över Island så slogs jag av en lätt mystifierad känsla. Långa vidsträckta områden utan träd eller annat levande, bara askfärgad sten och mossa så långt ögat nådde. Suggestivt inramat av ett kallt och fuktigt dis, toppat med nordanvinden gud förmodligen glömt. Om han nu ens mött den. Halvt på skämt och resten på allvar twittrade jag något om att det måste vara på den här platsen de spelade in Prometheus . Och det var det, visade det sig. På väg in till Reykjavik satt jag med näsan tryckt mot rutan och verkligen gottade mig åt det annorlunda landskapet. Hur jag ville – självfallet rätt utrustad och med rätt kläder – bara hänge mig åt att bli ett med terrängen där ute. Att bli en karg och knotig islänning för en stund. Ja, fan, till och med flytta dit. Avslutningsvis om detta – vi ska strax ge oss i kast med att avhandla knapert klädda kroppar – om du aldrig varit på Island tidigare, åk dit. Bums. Har du varit där, åk dit igen. Hela ön håller helt enkelt världsklass – heimsklassa !
Den svenska NM-truppen var fryntlig. 17 tävlande, och ungefär hälften till i skepnaden av delegater, coacher och domare gjorde det samlade sällskapet till en stor men glad grupp människor. Avfärden gick också smidigt utan några större incidenter, förutom att Madde Myhr fått med sig sonens pass istället för sitt eget, vilket sedan redde ut sig. (Undertecknad körde en daredevil och undvek med flit att packa med passet. Vi skulle ju till ett annat nordiskt land, liksom.) Frugans sedvanliga övervikt i packningen hanterades också precis som den brukar. Det tog bara ett par minuter av ompackning för henne att helt enkelt göra den till min övervikt. Case closed.
Fredrik Carlsson och Pia Jansson.
Maria Eriksson och Carina Isaksson.
Madde Myhr och Semiran Dag.
Josef Ahmad och Law Shala.
Ann-Helen Bergström trivdes redan på Arlanda.
Det finns massor av grymt bra hotell i Reykjavik. Massor. Radisson Saga , där vi i svenska truppen inkvarterades, är dock inget av dessa. Det är slitet, eftersatt och med en helt klart diskutabel avloppsstruktur. Därför tillbringade jag en stor del av resan i receptionen fräsandes om både det ena och det andra. Personalen löste likväl det mesta bra, och även frukosten var en konstant källa till glädje. Vårt hotell låg dock precis intill tävlingsarenan, som var riktigt bra. Att bo nära där man tävlar är ofta en riktig välsignelse. Här, i regn och snålblåst, var det bättre än så. Totalintrycket för inkvarteringen blir därför 4 av 5 flaskor fuktspärr.
Hela truppen, just anlänt till Reykjavik.
Förbundets officiella fotograf Tobbe Mark slet hårt.
Arenan – NM 2014.
Sett från scenen.
Man måste också vara imponerad över punktligheten i hela arrangemanget. Hemmasonen Einar Gudmann , som till vardags är en begåvad fotograf, styrde upp allt med preussisk minutprecision. Från inregistrering, till musiken på scenen, ja allt. Synnerligen bra och rutinerad produktion. Tack!
Inregistreringen är på gång. Det gick riktigt smidigt.
Law Shala vid invägningen.
Janne Fotmaijer.
Josef var glad. Till en början.
Jocke Nilsson hade puffrorna med sig.
Carina Isaksson var i perfekt längd.
Sofia Isberg var cool.
Pia Jansson kom laddad.
Eleonore Eriksson såg ut som en miljon.
Norska Mette Stensland vet hur man blir hård.
Jennie Persson är en av våra längsta Bikini-tjejer.
Tess Svedbom var motiverad.
Ann-Helen Bergström glittrade.
Madde Myhr kom fram trots passfadäsen.
Vår kompis KP Ourama gästspelade en stund också.
Att jag nu gör allt jag kan för att få återvända till ön är därmed en självklarhet.
BODYBUILDING -80 KG
Två svenskar till start, varav en oavsiktligt. Jan Fotmeijer följde upp sin SM-seger genom att briljera även här i landslaget på Island. Välpolerat hård, packad och riktigt balanserad räckte han till bronsplatsen, och det med mersmak. Bra jobbat!
Janne Fotmeijer tog bronset.
Här på Island var Janne rentav bättre än på SM.
Josef Ahmad var anmäld i CBB-klassen, men vägde dessvärre något halvkilo för mycket, och tvingades trots flertalet omvägningar motvilligt acceptera att han för dagen var kortare än beräknat, och därmed för tung. Här var han lite för liten, men tog sig ändå till final, vilket var bra gjort.
Josef vägde över och fick gå i -80.
Kanske fanns där lite att slipa på när det gåller formen.
Silvret till Finland och Mikko Leppänen . Sanslösa ben, och riktigt bra form. Kunde ha vunnit i min bok.
Mikko Leppänen var svinbra. Tog silver.
Vinner gör den karismatiske David Harmodio Rivas Ortega från Island. Mycket snygg fysik, och en medryckande posering. Skitbra.
Segraren Rivas Ortega.
Karismatisk var han, minst sagt.
Grattis Island.
Medaljörerna.
BODYBUILDING -90 KG
Endast 4 gubbar upp, och segern tas – som vanligt – av fenomenet Ott Kiivikas från Estland. Alltid sylvass form, som dessutom alltid blir bättre när han flexar, och alltid en lika bra posering.
Ott Kiivikas.
Ott vann även overalltiteln.
Massor av detaljer i Otts fysik.
Dock tycker jag han blev ordentligt utmanad av Markus Heinänen , som är av ett lite freakigare snitt. Mer kompakt, mer detaljerad, men utan Otts svepande linjer. I mina ögon var det tightare än vad protokollet visade.
Markus Heinänen var sylvass som tvåa.
Silvermedaljören.
Bronset gick till dansken Ali Ahmed El Safty , som var riktigt stilig, men inte i klass med Ott och Markus.
Bronset gick till Ali Ahmed El Safty.
Ott Kiivikas tog sedan också overallsegern.
BODYBUILDING -100 KG
Två bamsingar till start, och en klar seger för Joel Pasqua från Norge. Han har alltid varit bra, och alltid haft fullständigt sinnessjuka ben. Men frågan är om inte benen nu var bättre än någonsin? Joel är en grym atlet med massor av kvaliteter, och det var roligt att se honom så bra.
Joel Pasqua är en klassatlet.
Ännu ett NM-guld till Joel.
Silvret till hemmahoppet Magnus Samuelsson , som var bra men saknade vapen mot Joel. Bra pecs och lår, men hade en del kvar på formen och dessutom aningen vid över midjan.
Magnus Samuelsson tog silvret.
Sida vid sida.
BODYBUILDING +100 KG
Tävlingarnas tyngsta var fyra till antalet. Peter Wilenius från Finland vann en klar seger, med en komplett och välutvecklad fysik. Bra pecs, axlar och ben samt riktigt bra form var receptet.
Peter Wilenius tog tungviktsguldet.
Tungviktsmästaren.
Tvåa blir dansken Kristoffer Berner , som är massiv som ett varuhus, och dessutom kom in i hyfsad form.
Bamsige tvåan – Kristoffer Berner.
Bronset gick till isländske trotjänaren Magnus Bess , som var bra men inte riktigt som i fornstora dagar.
Magnus Bess fick med sig bronset.
WOMEN'S PHYSIQUE, ÖPPEN KLASS
Hela 11 starka tjejer till start, varav 3 grymma svenskor! Riktigt roligt med utvecklingen i grenen, och kul också att vi har så många bra svenskor. Dock var det ingen svenska som vann. Det gjorde istället Anne Lene Klingberg från Norge, som verkligen var harmoniskt sammansatt och i riktigt bra form. Men det var tight till tvåan.
Guldmedaljösen Anne Lene Klingberg.
Bäst för dagen.
Silvret gick till förhandsfavoriten (i mina ögon) Lisbeth Grape , som har alla rekvisit man efterfrågar, men inte riktigt lika skarp som jag minns henne från SM. Trots det var jag förvånad över domslutet. Lissans klass är nämligen alltid skyhög.
Lissan Grape är alltid med i segerdiskussionen.
Ännu en medalj. Denna gång blev det silver.
Bronsmedaljen blev också svensk. Den togs av Susanne Johansson , som alltid är en fröjd att se. Mycket fin form, och granna detaljer rakt över.
Susanne Johansson klart med i toppskiktet.
En av våra allra bästa.
Topp tre.
Fjärdeplatsen gick till Semiran Dag , som var en av tävlingarnas allra hårdaste, alla kategorier. Snacka om att alltid leverera… Tror dock att jag skulle vilja se henne snäppet fylligare. Trots det var det lätt att vara stolt som svensk i den här klassen.
Semiran Dag levererar varje gång.
"Sessan" fick nöja sig med fjärdeplatsen denna gång.
MEN'S PHYSIQUE, ÖPPEN KLASS
Tretton killar till start, vilket gjorde det till tävlingarnas största klass. Desto roligare att segern blev svensk genom Law Shala , som alltid är i form och här lyckades överträffa den. Precis sylvass vilket gör att hans perfekta mage och rivjärnsbetonade serratus skiljer honom från resten. Mycket bra!
Law Shala – Sweden's Finest.
Tävlingarnas första svenska guld gick till Law.
Silver till danske Peter Tidemann Carlsen . Peter har en snygg fysik med fina linjer, men saknar Laws detaljer.
Peter Tidemann Carlsen tog silver.
Bronset till klassatleten Christian Egner , från Norge. Alltid bländande rent strukturellt, men var här mindre skarp än jag sett honom tidigare. Och på den här nivån straffar det sig.
Christian Egner fick nöja sig med brons.
Topp tre.
CLASSIC BODYBUILDING -180
Tio killar upp, och som svenskt hopp hade vi Jocke Nilsson , från Sundsvall. Jocke gör också en mycket gedigen insats, där både form och framträdande värmde gott i bröstet. Det räckte denna gång till bronset.
Jocke Nilsson har aldrig varit bättre.
Jocke håller alltid hög klass.
Silvret gick till hemmaatleten Elmar Diego , som var riktigt skarp för dagen. Aningen platt över bålen kanske, men riktigt bra.
Silvret till Elmar Diego.
Guldet gick till Thomas Hjelde Thoresen från Norge. Mycket snygg och komplett fysik, med balans och symmetri i förarsätet. Grymt bra.
Det symmetriska guldet till Norge.
De andra knäade när Thomas tog i.
Klart! En av de bästa för dagen.
CLASSIC BODYBUILDING +180
Endast tre gubbar till start, vilket var lite tråkigt. Det kan man dock inte säga om segraren Kenneth Robert Jensen , från Danmark. Damn! Krallig, bucklig, maffig och med en hårdhet som var från en annan planet [(1)]. Bland det bästa jag sett här i Skandinavien.
Obestridlig etta – Kenneth Robert Jensen.
Detaljerad.
Grattis Danmark!
Jani Pernell från Finland tog silvret, medan Snaebor Ingi Josepsson , Island, fick med sig bronset. Jani hade bulliga muskler och var i bra form. Snaebor har en snygg ram men lite mindre muskler, och saknade dessutom lite form. Kenneth Robert Jensen vann sedan också overalltiteln.
Jani Pernell tog silvret.
Snaebor Ingi Josepsson tog bronset.
BODY FITNESS -163
Åtta tjejer till start, där alla tre svenskor nämndes i förhandssnacket. Och det var tight i protokollet, endast 4 poäng skiljde mellan fjärdeplatsen och segraren. Därför är det svårt att ens spekulera i vad som gör skillnaden. Tycke och smak finns ju där oavsett. På fjärde plats kom Maria Eriksson , som var som hon brukar: kanonbra. Jag har sett henne hårdare (som när hon vann SM 2013), men här var hennes form precis lagom, enligt mig.
Maria Eriksson, fyra.
Balans i hårdhet och fyllighet.
Bronset gick till Julie Oftedal från Norge, som kom direkt från en femteplats på VM. Snyggt balanserad, feminin och bra.
Julie Oftedal tog bronset.
Silvret gick till Josefin Pettersson som än en gång visar att hon tillhör yttersta eliten. Mycket snygg och välpolerad, med härlig utstrålning och i perfekt form.
Josefin fick med silvret den internationella framgång hon förtjänade.
Josefin blir allt bättre.
Guldet gick till Carina Isaksson , som här tog sin tredje NM-seger i karriären. Carina har en fantastisk grundstruktur och en kvinnlig hållning som ingen annan kan matcha. Att hon i mitt tycke var bättre på VM i Mongoliet i fjol hindrade dock inte att hon var bäst den här gången också.
Carina Isaksson – på väldigt många sätt unik.
Nu med tre NM-guld.
Champion.
Topp tre.
BODY FITNESS -168
Bra klass med 11 tjejer, där ytterligare tre svenskor fanns på plats. Från början var bara Eleonore Eriksson anmäld i klassen, men både Pia Jansson och Sofia Isberg mättes upp en klass. Fyra blir till slut Pia Jansson , som alltid är en fröjd att se. Underbar i sin presentation, grymma linjer och här också i bra form.
Pia Jansson alltid bra.
Presentationen är alltid på topp hos Pia.
Bronset till Sofia Isberg , som här var i sin bästa form på länge. Balanserad, fyllig och bra.
Sofia gjorde en grym tävling. Brons blev belöningen.
Silvret gick till überbamsiga Eleonore Eriksson , som har mest muskler i klassen och ser ut som en miljon. Gillar att hon tar för sig lite mer också, och Elle såg också ut att trivas fint.
Bamsig är hon, Eleonore Eriksson.
Mest muskler i klassen – det räckte till silver.
Upp till ettan Rannveig Kramer , Island, var det dock en bit poängmässigt. Rannveig har en freakig siluett med bra lårsvep och en smal midja, och hon för sig dessutom mycket fint. Bra!
Segrarinnan Rannveig Kramer.
Bra timglasform där.
Topp tre.
BODY FITNESS +168
Fem välväxta jäntor med Therese Svedbom som svenskt inslag. Tess blir också trea här. Som vanligt riktigt bra, även om hon här var aningen softare än på SM – där hon var alldeles lysande.
Tess Svedbom krigade sig till ett brons.
Silvret till Rikke Jurgensen Mensel från Danmark, som hade en atletisk fysik med en fin mängd muskelmassa.
Silver till Rikke Jurgensen Mensel.
Danmark tog ännu en medalj.
Mot segrarinnan kunde hon dock inte riktigt mäta sig. Ingen kunde det. Faktum är att Mette Stensland , Norge, vann inte bara denna klass i utklassningsstil utan även overallen. Mette är nog den hårdaste BF-tjej jag sett som samtidigt såg sund, frisk och stark ut. Oerhört bra totalpaket och en av de bästa atleterna på hela mästerskapen. Supergrattis!
Mette Stensland – i en klass för sig själv.
Hårdaste BF-tjejen ever?
Lyckan var påtaglig när Mette vann.
Topp tre.
Mette Stensland vann även overalltiteln.
BIKINI FITNESS -163
Största kategorin av tävlande, kortaste damerna, och mycket hög klass! Som svenskt hopp hade vi Ann-Helen Bergström som tar steg framåt hela tiden. Saknar fortfarande lite muskler i underkroppen för att ge sig i närkamp med de allra bästa på den här nivån, men var annars i fin författning. Dessutom en riktig glädjespridare i truppen. Ann-Helen blir till slut sexa.
Ann-Helen Bergström sken som en sol.
AH slutade till slut som sexa.
Bronset gick till snygga Kristin Gudlaugsdottir , Island, som är välbyggd som få, aningen tunn i överkroppen.
Hemmabrons i form an Kristin Gudlaugsdottir.
Silvret gick klart till Eva Lind Fells Eliasdottir , även hon från värdnationen. Fin ram med fin feminina detaljer.
Isländskt även på silverplats – Eva Lind Fells Eliasdottir.
Blir det Eva som tar det nästa gång?
Norska Linda Michelle Larsen var dock bäst av alla med en mycket harmonisk och feminin fysik, exemplariskt presenterad.
Årets Nordiska Mästarinna – Linda Michelle Larsen.
Finalfältet.
Topp tre.
Linda Michelle Larsen.
BIKINI FITNESS -168
Tolv prima tävlande till start, där svenska Madelen Myhr blir den som tar guldet, om än knappt. Madde har en naturlig fallenhet för alla delar i det klassiska bikini fitness-uttrycket och har en alltigenom perfekt fysik för grenen. Oerhört bra, rentav bländande.
Madelen Myhr – Nordisk Mästarinna!
En syn vi gärna kan vänja oss vid.
Madde Myhr.
Silver till vackra Niina Laukkanen från Finland, endast ett poäng efter Madde. Mycket parant och feminin och med jättefina proportioner.
Niina Laukkanen bara ett poäng efter guldet.
Niina Laukkanen är något stort på gång.
Bronset till hemmatjejen Rannveig Hildur Gudmundsdottir som är av det lite slankare snittet. Mycket bra även hon.
Rannveig Hildur Gudmundsdottir, brons.
BIKINI FITNESS +168
Tävlingarnas största bikiniklass, med tretton tjejer till start. Representerade den blågula fanan gjorde SM-ettan Jenny Persson . Aningen softare än på SM, vilket straffade sig här. Jenny blev nia och utanför finalen. Trots det fortsatte Jenny att vara truppens ivrigaste supporter för övriga i laget. Grym inställning!
Jenny Persson slutade nia.
Bronset gick till Sigrun Morthens , från arrangörslandet. Bra struktur och bra fysik, som blir ännu bättre med mer träning.
Sigrun Morthens tar bronset.
Silvret går till Stine Tangen Knutsen , Norge, en uttrycksfull tjej med massor av kvaliteter. Här var hon dessutom i perfekt form för dagen.
Stina Tangen Knutsen blir tvåa.
Norskt silver.
Bästa bikini-tävlande – och inte bara i denna klass, utan av alla tävlande – blir Karin Lind Thompson , från Island. Maken till perfekt bikinifysik har jag inte sett sedan norska Christina Ström Fjäre gick bärsärk i resultatlistorna för ett par år sedan. Karin är balanserad, harmonisk och estetiskt perfekt. Stort grattis!
Segrare blir Karin Lind Thompson.
Topp tre.
Här kamp om overalltiteln.
Karin Lind Thompson vann även den bucklan.