Elitidrottare lever längre än andra

Man säger ofta att elitidrott inte är särskilt hälsosamt. Det finns nu data tillgängligt som gör att vi kanske får omformulera det en aning.

Jacob Gudiol

Ett väldigt vanligt påstående när det kommer till idrott är att elitidrott inte är hälsosamt. Elitidrott innebär ofta att du prioriterar prestation eller kortsiktiga mål före långsiktig hälsa. Även om jag personligen inte var elitidrottare särskilt länge så har även jag ett par skador som jag dragit på mig som mest beror på felaktiga prioriteringar.

Det är givetvis skillnad på olika idrotter och det går säkert att finna någon elitidrott där du i princip inte ser någon ökad risk för den här typen av val, men jag skulle gissa att de är få. Så om du sysslar med elitidrott eller du vill börja syssla med elitidrott så är det viktigt att känna till att du mycket möjligen kommer att ställas inför den typen av val.

Jag har själv sagt meningen ”elitidrott är inte hälsosamt” många gånger och även om jag inte direkt kan känna att jag ångrar att jag har sagt det så har jag faktiskt ändrat mig när det gäller det här uttrycket. Numera försöker jag att ändra min formulering till något i stil med ”det finns hälsosammare saker än elitidrott”. Jag tror de flesta redan kan ana varför men låt mig förklara varför lite mer ingående.

Elitidrottare är allt som oftast i god hälsa

Att definiera hälsa är inte lätt, personligen brukar jag vilja isolera mig till fysisk hälsa även om det givetvis inte är särskilt mycket värt att ha en fantastisk fysisk hälsa om du mentalt mår uselt. Det fysiska och det mentala påverkar också varandra vilket gör saker och ting än mer komplicerat. I den här texten kommer jag dock endast att fokusera på det fysiska när det gäller hälsa.

Tittar vi på hälsan hos aktiva elitidrottare så är det i princip alltid bättre än de flestas, särskilt om vi fokuserar på den metabola hälsan så som blodfetter, blodsocker, syreupptagningsförmåga och liknande. Här finns skillnader mellan olika typer av idrottare och om du till exempel vill klassa golf, skytte, bowling och liknande som idrott så kommer du även att finna elitidrottare i dålig hälsa. Fast överlag är det så att de flesta elitidrottare har bra kondition, rör på sig regelbundet, de röker sällan, sover bättre än de flesta andra och oftast äter de även en bättre kost och dricker mindre alkohol.

Elitidrottare gör däremot de här valen först och främst för att försöka maximera sin prestation, inte sin hälsa, vilket också visar sig i många idrotter. Inom styrkesporter är det till exempel vanligt att många medvetet äter sig lite feta eller i alla fall äter för att hålla eller försöka uppnå en hög vikt. De här personerna är sannolikt i bättre hälsa än personer med liknande BMI som inte tränar, men deras hälsa är inte så bra som den kunnat vara vilket jag skrivit om här tidigare, Stark, tjock och frisk?.

Kort och gott så är elitidrottare, jämfört med gemene man, bra förebilder, men deras mål är inte optimal hälsa.

Även efter en aktiv elitkarriär så lever elitidrottare längre

Det är faktiskt även så att det idag finns gott om evidens för att elitidrottare, även efter sin karriär, lever längre än ”alla andra”. Det är inte heller en liten skillnad utan det handlar om ungefär 5-6 extra levnadsår (1, 2, 3, 4).

Det finns dock flera problem med den generella slutsatsen. För det första är det, som jag har påpekat många gånger, inte direkt någon bedrift att klara det bättre än ”alla andra” eftersom de allra flesta idag lever ett ganska ohälsosamt liv sett till vad vi vet idag (mer läsning: ”Idag är det normalt att leva ohälsosamt”).

För det andra så är klassificeringen före detta elitidrottare inte direkt särskilt tydlig den heller. Som tur är när det gäller den här punkten så har många studier även delat in elitidrottarna i olika kategorier. Det är inga särskilt specifika kategorier utan den vanligaste indelningen är:

  • Konditionsidrottare
  • Lagidrottare
  • Anaeroba-/power-idrottare

Efter den här indelningen är resultaten tyvärr inte särskilt positiv för den som endast gillar kraftidrotter. Visserligen finns det fortfarande en liten skillnad men från att ha varit ganska markant när man tittat på elitidrottare som grupp så minskar effekten ner till något som visserligen är positivt men egentligen inte särskilt imponerande. En före detta konditionsidrottare på elitnivå har en mortalitet (i princip ett mått på risk att dö inom en viss tid) som är 30 procent lägre än ”alla andra” medan motsvarande siffra för en före detta poweridrottare är 7 procent. Lagidrottarna ligger lite mitt emellan på 20 procent (2). En studie från Sverige specifikt som endast tittade på före detta elitidrottare inom brottning, styrkelyft, tyngdlyftning och kastidrotterna i friidrott fann ingen skillnad alls i mortalitet jämfört med den generella befolkningen (5). Deltagarna i den studien var dock aktiva under 1960-1979 vilket var en tid då steroider var vanligt så det är möjligt att det förstör resultaten lite i den gruppen.

Den största faktorn till varför före detta elitidrottare överlag lever längre verkar vara en lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar (1, 3) och därför är det inte så konstigt att effekten ser ut att vara större hos före detta elitidrottare inom konditionssporter. En annan större effekt som är ganska genomgående är risken för olika rökningsrelaterade sjukdomar likt lungcancer där elitidrottare är i klart lägre risk eftersom de sällan röker (2). Vissa översiktsartiklar har endast specificerat cancer för sig själv och där funnit att risken är lägre hos före detta elitidrottare (3) men det kan ju då beror på just lägre risk för rökningsrelaterad cancer?

Både en god hjärt- & kärlhälsa samt att inte röka är ju ingenting som är unikt för före detta elitidrottsmän och en hälsomedveten person kan därför sannolikt uppnå samma lägre mortalitet som elitidrottsmän.

Allt är dock inte guld och gröna skogar för före detta elitidrottsmän om vi tittar på andra former av hälsomått som, även om det inte dödar, kan ge en hel del lidande och nedsatt livskvalité. Tyvärr är står det sämre till med studier som har undersökt livskvalité eller hälsa ur den aspekten utan det mesta har endast tittat på total livstid (dvs mortalitet).

Det finns dock resultat som pekar på att elitidrottare troligen även får ta en del långvariga sviter för sitt idrottande. Till exempel har man funnit att före detta elitboxare är i fyra gånger så hög risk att råka ut för någon form av demens (2). Före detta elitidrottare har också en högre förekomst av ledförslitningar (artros) jämfört med den övriga befolkningen (6). Särskilt verkar det här gäller lagidrotter och bollsporter där idrottaren gör riktningsförändringar med stora krafter och det är ganska vanligt med skador i fotled, knäled och höftled (6). En nyligen publicerad studie på före detta elitfotbollsspelare fann till exempel att hela 80 procent av de före detta spelarna mellan 35-45 år hade artros i knäna och motsvarande siffra för fotlederna var 17 procent (7).

För just styrkeidrottare finns det dåligt med data men en studie från Finland på gamla kraftidrottare (inkl tyngdlyftare, boxare, brottare och kastare) som tävlade på landslagsnivå mellan 1920-1965 fann man en dubbelt så hög risk för att få diagnosen knäartros innan 45 års ålder (8).

Vad som är lite skrämmande med de här studierna är att många av dem är utförda på personer som var elitidrottare för flera årtionden sen. Sedan den tiden har de flesta sporterna utvecklats och blivit professionella med medföljande ökning av träningsmängd och belastning. Spelar du till exempel fotboll i div 2 idag så tränar du lika mycket som Allsvenska fotbollsspelare gjorde för 20 år sen. Frågan är ju därför hur den här statistiken kommer att se ut om kanske 20 år?

Summering

Elitidrott där du ofta ligger nära gränsen för vad din kropp klarar av för stunden är av allt att döma inte det bästa om du vill maximera din hälsa på lång sikt. Däremot så är elitidrott överlag, beroende på vilken form av elitidrott du tittar på, väldigt mycket eller ganska mycket bättre än att knappt röra på sig alls, vilket är favoritsysslan för de flesta.

När det gäller livslängd så verkar det den information som finns för tillfället peka mot att det främst är ett starkt hjärta, och därmed idrotter som utmanar konditionen, som främst har positiv inverkan. Andra former av positiv inverkan från idrotten verkar vara att du överlag får en mer hälsosam livsstil där du oftare tenderar att göra bra val för hälsan som att inte röka, äta lite nyttigare, sköta sömnen bättre och annan liknande.

När det gäller styrketräning specifikt så finns det idag få kända fördelar med att ha varit före detta elitidrottare inom en ren styrkesport, om vi ser på livslängd eller livskvalité. Det finns dock många frågetecken fortfarande då det är ett dåligt studerat område.

Personligen brukar jag säga att man styrketränar för livskvalité och konditionstränar för fler levnadsår. Det är givetvis en förenkling men överlag tycker jag att det är vad studier på området visar och även statistiken jag tagit upp här stödjer det till viss mån även om delen kring livskvalité som sagt är dåligt studerat för närvarande.

° ° ° 

Jacob Gudiol‌ är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat"‌ , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt den nya boken "Forma Kroppen 2"‌ , som du hittar här.
[

](http://butik.tyngre.se/forma-kroppen-2)


Liknande artiklar
Styrketräning för barn och ungdomar

I en fortsättning på förra veckans avsnitt om konditionsträning för barn och ungdomar så går Jacob och Wille vidare och diskuterar styrketräning för barn och ungdomar.

24 apr. 2024

Okända biverkningar från fetmamediciner

Linnea och Caroline är sysselsatta med olika kurser denna vecka så Erik och Jacob är dina värdar i avsnitt 116.

23 apr. 2024

Ultraprocessad mat leder till fler trafikolyckor

Avsnitt 115 av Hälsoveckan och det blir ännu en gång en diskussion kring ultraprocessad mat.

15 apr. 2024

Varför RCTs ofta ses som bästa evidens

Jacob, Erik och framför allt Linnea berättar i det här avsnittet om vad interventionsstudier är.

9 apr. 2024

Varför tränar vissa elitidrottare så lätt på gymmet?

Frågeavsnitt av Tyngre Träningssnack där Jacob och Wille diskuterar tre lyssnarfrågor.

3 apr. 2024

Vanliga frågor och missuppfattningar kring koffein

Jacob och Erik diskuterar koffein i avsnitt 113 av Hälsoveckan by Tyngre.

2 apr. 2024

Gudiol om periodisk fasta och hormoner

Långt och böljande samtal med Jacob, om bland annat periodisk fasta, hormonbalans och andra "sanningar".

1 apr. 2024

Hur är kvalitén på träningsstudier rent vetenskapligt?

Jacob och Wille diskuterar artikeln Risk of bias in exercise science: A systematic review of 340 studies i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

27 mars 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Hur du läser en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell

Jacob, Erik och Caroline förklarar vad du kan ha för nytta av en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell.

19 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur styrketräning påverkar aptiten

Avsnitt 435 av Tyngre Träningssnack handlar om hur träning, och framför allt styrketräning, verkar påverka människors aptit på kort och lång sikt.

13 mars 2024

Toppar av blodsocker, blodfetter och inflammation efter en måltid

Linnea och Jacob diskuterar vad som händer timmarna efter det att du har ätit en måltid, under den så kallade postprandiella fasen.

12 mars 2024

Jacob Gudiol dissekerar alla våra och ERA frågor

Dagens gäst behöver nog ingen närmare presentation, men han är experten som ofta syns i olika mediesammanhang. Man kan säga att Jacob Gudiol TAR över dagens avsnitt. Ett spännande avsnitt.

11 mars 2024

Kontroverser kring styrketräningsvolym och muskelökningar

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel kring styrketräningsvolym och muskelökningar.

28 feb. 2024

Om serien om ultraprocessad mat i SvD

I avsnitt 108 diskuteras en artikelserie på hittills tre delar kring ultraprocessad mat som har publicerats i Svenska Dagbladet de senaste veckorna.

27 feb. 2024

Nutritionsforskning är svårt och får för lite forskningspengar

I avsnitt 107 diskuterar Jacob, Linnea och Erik olika utmaningar som finns kring nutritionsforskning idag.

20 feb. 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Kost vid typ 1-diabetes

Linnea och Jacob gästas av dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson som berättar om sitt arbete med typ 1-diabetes.

30 jan. 2024

Spännande ämnen med Wille

Vi ringer upp kompisen Wille Valkeaoja, som ger oss det senaste om punktförbränning, andningsmanipulationer, styrketräning för löpare och massor av andra spännande grejer.

29 jan. 2024

Styrketräningssnack och fysiologi med Tommy Lundberg

Tommy Lundberg är tillbaka i Tyngre Träningssnack. Vi snackar bland annat om hans arbete kring talangutveckling.

17 jan. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Vad skiljer de som blir hundra år från oss andra

I avsnitt 426 av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Karin Modig som de senaste 10 åren har forskat på hälsosamt åldrande.

10 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

Dr Neuman om vad som verkligen betyder nåt

Besök av Nicklas Neuman, där vi snackar om den faktiska betydelsen av ett antal olika kostaspekter. Både för hälsa & för presstation.

11 dec. 2023

Mens och träning

Avsnittet tillägnas frågan kring menstruation och träning. Jacob och Caroline tar hjälp av gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner.

5 dec. 2023

Ett troligen förfalskat studieresultat blir replikerat

Veckans ämne är någonting som var uppe för diskussion flera gånger om i Tyngre Rubriker för flera år sedan, Brian Wansink och hans studier som ingen egentligen vet om de ens blev genomförda.

21 nov. 2023

Stressade mitokondrier och blodsockerkontroll hos idrottare med Mikael Flockhart

Mikael Flockhart är tillbaka i som gäst i Tyngre Träningssnack. Vi diskuterar fortsättningen på hans forskning på mitokondriernas svar vid extremt hård konditionsträning.

8 nov. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Avsnittet om omega-3 och omega-3 index

Avsnitt 415 av Tyngre Träningssnack handlar om omega-3 och mer specifikt fettsyrorna EPA och DHA. En uppföljning på artikeln med andra ord.

25 okt. 2023

Vad innebär en detox för hälsans skull?

Erik Dunåker och Caroline Mellberg diskuterar fenomenet detox med utgångspunkt i magasinets Filters reportage i ämnet, Avgifta på låtsas

24 okt. 2023

Fetmaparadoxen – när de lagom tjocka lever längre

Veckans avsnitt handlar om två olika artiklar i DN. Om att lagom tjocka lever längre och vad som utmärker 100-åringar.

17 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023