Det går att bygga muskler och tappa fett samtidigt på stort kaloriunderskott

Ja, du läste rätt. Jacob Gudiol presenterar ny forskning som visar att det även på stort kaloriunderskott är fullt möjligt att bygga muskler och tappa fett samtidigt.

Jacob Gudiol

Om det går att bygga muskler samtidigt som man tappar fett är en fråga som återkommer mer eller mindre hela tiden. Detta trots att det rent vetenskapligt har varit visat att det är fullt möjligt väldigt länge nu så fortsätter en del att tro att det inte är möjligt.

Det finns dock flera olika aspekter på frågan som gör att det blir mycket mer tveksamt om det är möjligt i praktiken för alla personer i alla situationer, men som grund går det alltså att tappa fett och bygga muskler samtidigt.

Fettbalans och muskelbalans är två olika saker

Förklaringen till varför det går att bygga muskler och samtidigt tappa fettmassa är för att det är olika processer som styr mängden muskelmassa och fettmassa. Du har något som man brukar kalla för fettbalans som är summan av din fettfrisättning och fettinlagring i dina fettceller och sedan har du något som kallas för proteinbalans vilket är summan av din proteinnedbrytning och proteinsyntes (syntes=uppbyggnad).

De här två sakerna, fettbalans och proteinbalans, kan alltså vara helt olika. Din fettbalans styrs hos en frisk person i princip av hur mycket kalorier du äter i förhållande till hur många kalorier du gör av med varje dag. Din proteinbalans däremot styrs i huvudsak av om du styrketränar och av ditt proteinintag.

Det här är grova förenklingar och till exempel kan även andra saker likt sömn och stress har en betydande inverkan. Även din hormonella miljö kommer att inverka väldigt mycket på de två men samtidigt är det sällan så att den hormonella miljön är så ”fel” så att den är orsaken till dåliga resultat. För lite sömn kan till exempel göra så att din proteinbalans blir mer negativ samtidigt som fettbalansen lättare blir positiv. Det här sker på flera olika vis där du dels tenderar att äta sämre när du sovit sämre men också för att kroppen rent hormonellt blir lite sämre på att nyttja energi till att bygga muskler och lite mer effektiv på att istället lagra den energin som fett.

Hur som helst så ska du alltså se din fettbalans och din proteinbalans som två olika saker. När du sedan gör det så gäller det att inse att den ena dock kan påverka den andra. Det krävs till exempel energi för att bygga muskler så om du för stunden har en hög proteinsyntes på grund av styrketräning så kommer din kropp att behöva lite mer energi för att gå runt och om du då inte äter mer energi så kommer detta att tas från dina fettlager. Du får då alltså lättare en negativ fettbalans tack vara att du har en högre proteinbalans.

På samma sätt kommer en sämre tillgång på energi i form av ett lägre kaloriintag att kunna ha en negativ inverkan på din proteinsyntes då denna inte får tillräckligt med ”byggmaterial”. Så äter du mindre än normalt kommer du att få en proteinsyntes som blir lägre än normalt. Det innebär inte att proteinbalansen i slutändan måste bli negativ, men det innebär att den inte blir så stor som den hade kunnat bli på ett kaloriöverskott.

Jag har gått igenom allt det här mer ingående i min artikel ” Hur man deffar – mindre fett och mer muskler” på Träningslära och är det inte tillräckligt för dig så kan du läsa mycket mer i min bok Forma Kroppen. Det jag tänkte ta upp idag är istället en ganska nypublicerad studie där man verkligen tog det här mot sin spets och man försökte undersöka om unga friska män kan bygga muskler samtidigt som de ligger på ett väldigt stort kaloriunderskott (1).

Bygga muskler med ett kaloriunderskott på 40 procent i 4 veckor

Deltagarna i den här studien var totalt 40 stycken unga och överviktiga men med en genomsnittlig BMI på 29 och en kroppsfettprocent på ungefär 24. De här männen delades sen in i två olika grupper som fick utföra identisk träning men den ena gruppen fick en diet med högre proteinmängd än den andra. Gruppen som skulle äta mycket protein fick en diet som gav totalt 2,4 gram protein per kilo kroppsvikt och dag medan den andra gruppen fick en diet som gav 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt och dag.

Dieterna som deltagarna fick var uträknade att ge ungefär 60 procent av den energimängd som deltagarna normalt hade behövt för att hålla sig i energibalans. Då ett sådant stort kaloriunderskott innebär ett ganska lågt energiintag så blev också proteinmängden som deltagarna åt ganska hög. Gruppen som åt mindre protein fick i sig 15 E% från protein medan gruppen som åt mer protein fick i sig 35 E% från protein.

Deltagarna fick all mat som de skulle äta under studiens gång gratis från forskarna för att öka sannolikheten att de verkligen åt det som de skulle äta. Maten som deltagarna fick var identisk mellan grupperna. Utöver den fasta maten fick sedan deltagarna också dricka totalt 3-4 drycker varje dag med olika mängder protein och fett beroende på vilken grupp de hade hamnat i. Så gruppen som skulle äta mer protein varje dag fick drycker med mer protein och mindre fett. Dryckerna hade samma smaksättning för att undvika att deltagarna skulle kunna gissa sig till om de fick mer protein eller inte. Deltagarna kunde alltså inte veta om de åt mer protein än någon annan i studien.

Träning sex dagar i veckan

Sex dagar i veckan fick deltagarna träna. Träningen var lite olika under olika dagar enligt det här upplägget:

  • Två dagar i veckan var det ett helkroppspass på gymmet
  • Två dagar i veckan var det intensiva intervaller
  • En dag i veckan var det kontinuerlig konditionsträning där deltagarna skulle bränna en viss mängd energi så fort som möjligt
  • En dag i veckan hade man plyometriska kroppsviktsövninar som utfördes i form av cirkelträning

Efter varje träningspass fick deltagarna dricka en av sina proteindrycker för att maximera den eventuella effekten som det kan ha för båda grupperna.

Deltagarna fick också varsin stegräknare och de blev tillsagda att gå minst 10 000 steg varje dag under studietiden. Om deltagarna inte lyckades uppnå det här målet en dag blev de tillsagda att kompensera för det nästa dag. När studien var slut hade därför deltagarna i snitt gått 11 900 steg varje dag.

Flera tester både före, under och efter de fyra veckorna

Samtidigt som man lät deltagarna äta lite och träna hårt gjorde man även givetvis flera olika tester på deltagarna. Det jag kommer fokusera på i den här artikeln är främst mätningarna av kroppssammansättning och olika prestationsvariabler likt styrka, mer aerob kondition och anaerob uthållighet.

Studiens resultat – de som åt mer protein byggde muskler och tappade fett

Där är ett par intressanta resultat i den här studien men det som är tydligast och mest intressant är att båda grupperna tappade ordentligt med fettmassa utan att tappa muskelmassa över de fyra veckorna. Det här talar för att om man tränar samtidigt som man börjar försöka gå ner i vikt så kan man ligga på ett ganska stort underskott utan att tappa muskelmassa. Nu var det här personer med övervikt som inte tränat särskilt mycket innan studiens start så resultatet gäller bara för den här situationen.

Har du mindre fett på kroppen från början eller om du är van vid träning och går runt på lite mer muskelmassa än en typisk överviktig ung man så är situationen en annan och det kommer att vara svårare att lyckas med samma sak.

Det andra intressanta resultatet i den här studien är att gruppen som åt mer protein fick bättre resultat än den andra gruppen. Förändringen i fettmassa och muskelmassa för de två grupperna kan du se här under. Som du kan se har gruppen som åt 2,4 gram protein per kilo kroppsvikt och dag byggt muskelmassa samtidigt som de tappat en rejäl mängd fett.

Som du också kan se i diagrammet så gick gruppen som åt mer protein faktiskt ner mer i fettmassa än gruppen som åt mindre protein trots att de alltså båda fick en diet där kaloribehovet var uträknat efter 60 procent av deras kaloribehov. Det kan finnas flera möjliga förklaringar till den effekten.

En möjlig förklaring är att deltagarna som åt mer protein har förbrukat mer energi för att upprätthålla en hög proteinsyntes eller låg proteinnedbrytning. Det här har då i sin tur lett till att de också faktiskt byggt muskler under de fyra veckorna. Det här är med stor säkerhet en del i förklaringen men det behöver inte vara den enda orsaken.

En annan orsak kan vara att mer protein i kosten innebär att personernas basala energiförbrukning har höjts något. Det är ett känt fenomen att protein kan ha den här effekten även om det mest är påvisat vid energiöverskott eller energibalans sedan tidigare. Du kan läsa om en sådan studie i artikeln ”Protein höjer din basala energiförbrukning” här på Tyngre.

En tredje möjlig förklaring är helt enkelt att man hamnat lite annorlunda när det gäller det faktiska kaloriunderskottet för de två grupperna i studien. Som jag skrev så har man uppskattat deltagarnas kaloribehov med hjälp av formler och dessa formler är inte särskilt precisa utan det kan bli några hundra kalorier fel ibland faktiskt. Det här är någonting som jämnar ut sig mer och mer ju fler försökspersoner det finns i varje grupp men 20 personer är inte tillräckligt för att vara säker på att så har skett här. Så en delförklaring till resultat kan vara att gruppen som åt mer protein helt enkelt fick i sig en relativt lägre andel kalorier än gruppen som åt mer protein.

Inga skillnader i några prestationsmått

Som jag skrev testade man även deltagarna i ett antal olika prestationsmått och här såg man ingen signifikant skillnad mellan grupperna i något test. Så trots att gruppen som åt mer protein faktisk ökade lite i fettfri massa så kunde man inte påvisa att det hade någon meningsfull effekt på deras prestationsförmåga jämfört med gruppen som år lite mindre protein och bibehåll sin muskelmassa.

Andra saker värda att känna till och fundera kring

Det här är enligt mig en cool studie då den visar att det är möjligt att bygga muskler samtidigt som du tappar fett i en väldigt hög takt. Deltagarna tappade ju faktiskt över ett kilo i veckan i gruppen där man åt mycket protein. Det finns dock ett antal saker värda att fundera kring i resultatet innan man försöker sig på den här typen av upplägg själv.

En sak som jag redan nämnde ovan är att det här är en studie på otränade unga män med övervikt eller fetma. Detta är personer som har väldigt goda förutsättningar för allt det som testats i studien. De har en ganska god mängd fettmassa att ta energi från när de ligger på underskott. De är män och unga vilket gör att de har goda förutsättningar att bygga muskler och de är dessutom otränade vilket gör att de får stora effekter när de börjar träna. Så om inte allt det passar in på dig så kan det bli svårare för dig att uppnå samma resultat med samma upplägg. Den minst betydande faktorn här skulle jag säga är kön, jag skulle tro att det här går i princip lika bra för unga tjejer.

En annan aspekt med den här studiens upplägg som mycket möjligen också kan ha spelat in på resultatet är att forskarna verkligen har ansträngt sig när det gäller att nyttja alla eventuella metoder som skulle kunna hjälpa fram resultaten som de fick.

En sådan sak är näringstajmingen med protein efter träningspassen som jag nämnde ovan. En annan aspekt är att man separerade ut måltiderna med ganska jämna mellanrum för att på så sätt få flera toppar i proteinsyntesen över dag. Det här har vi diskuterat mycket djupare i avsnitt 2 av Tyngre Träningssnack.

Slutligen så kom proteinet i drinkarna som deltagarna fick i sig i den här studien från vassle (vassle är en typ av protein som finns i mjölk). Detta är intressant eftersom att vassle är ett väldigt högkvalitativt protein när det gäller att stimulera proteinsyntesen och såldes muskelmassan att växa. Vanligen säger man att typen av protein inte spelar någon roll om proteintaget är tillräckligt högt men med tanke på resultatet i den här studien så var i alla fall 1,2 gram protein per kilo kroppsvikt inte tillräckligt. Frågan är ju då om 2,4 gram är ”högt nog” eller om ännu högre intag ger ännu bättre effekt? Eller om det istället är omvänt och att det kanske hade räckt med 1,6 gram protein per kilo kroppsvikt?

Jag har tidigare skrivit om en studie där man jämförde 0,8, 1,6 och 2,4 gram protein per kilo kroppsvikt och dag vid ett lika stort underskott som i den här studien fast utan så mycket träning. I den studien fann man att 1,6 gram per kilo kroppsvikt var minst lika bra som 2,4 gram protein per kilo kroppsvikt. Det är möjligt att träningen är en variabel här som ökar proteinbehovet men själv hade jag gissat på att 2,4 troligen är i överkant medan 1,2 är för lite.

En sista poäng som jag tycker är värd att ta upp är att försökspersonerna i studien faktiskt bara styrketränade två gånger i veckan. Visst utförde de lite annan typ av mer intensiv träning som nog kan bidra till att bibehålla muskelmassa men det är ingen tvekan om att styrketräning är det som är mest effektivt och skulle någon fråga mig om två styrkepass är tillräckligt för att maximera den effekten så hade jag svarat nej och jag hade varit beredd att sätta en hel del pengar på det. Jag tror med andra ord att man kunde ha fått ännu bättre resultat i den här studien om man adderat till lite mer styrketräning på bekostnad av lite av den andra träningen.

Summering

Så för att summera den här artikeln så hoppas jag att jag har kunnat förklara på ett tydligt sätt att det är fullt möjligt att bygga muskler samtidigt som man tappar fett. Har du rätt förutsättningar inför det hela så kan du också tappa fett fort utan att du för den delen blir av med muskelmassa.

° ° °

Photo by Alora Griffiths, Scott Webb on Unsplash


Liknande artiklar
Problemet med de flesta studier som säger sig hitta non-responders

Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet hur slump och variation kan göra att man felaktigt tror sig ha hittat så kallade non-responders i studier.

9 okt. 2024

Hälsoråd som fungerar dåligt inom sjukvården

I avsnitt 140 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Erik och Jacob en debatt som pågått i framför allt Göteborgs-Posten de senaste veckorna kring om läkare ska ge livsstilsråd och i så fall hur och vid vilka tillfällen.

8 okt. 2024

Sveriges uppdaterade kostråd

Linnea, Erik och Jacob lägger denna vecka allt krut på att diskutera de nya förslagen till kostråd som Livsmedelsverket presenterade på en presskonferens under förra veckan.

1 okt. 2024

Betydelsen av biologisk mognad inom talangutveckling

En av våra favoritgäster, Tommy Lundberg, är tillbaka och denna gång tar vi upp två ämnen som vi varit inne lite på även i tidigare avsnitt, talangutveckling och könsindelning inom idrotten.

25 sep. 2024

Energidrycker funkar för att de innehåller koffein

Linnea, Erik och Jacob diskuterar två olika ämnen i Hälsoveckan by Tyngre.

24 sep. 2024

Placebo som gör ont blir mer kraftfullt

Jacob och Wille diskuterar en av årets vinnare av det så kallade Ig Nobelpriset där en forskargrupp visat att placebo med smärta ger större placeboeffekt än utan.

18 sep. 2024

Forskning och regler kring nya löparskor

Biomekanikern och forskaren Toni Arndt är tillbaka i Tyngre Träningssnack för att diskutera löparskor.

11 sep. 2024

Orsaken till typ 2-diabetes

Erik och Jacob har typ 2-diabetes som ämne i avsnitt 136 av Hälsoveckan by Tyngre

10 sep. 2024

Fungerar luktsalt eller ammoniak som prestationshöjare?

Jacob och Wille har tittat på forskningen kring luktsalt i avsnitt 460 av Tyngre Träningssnack.

4 sep. 2024

Olika nordiska länder har olika kostråd till gravida

Linnea är tillbaka från sommarsemestern och tillsammans med Erik och Jacob diskuteras skillnaderna i kostråd till gravida som finns mellan Sverige och Finland.

3 sep. 2024

Vad är hårt belastande träning och varför orkar kroppen bara så lite av det?

Jacob och Wille diskuterar balansen mellan träning och återhämtning i avsnitt 459 av Tyngre Träningssnack.

28 aug. 2024

Norges nya kostråd och alla stora källor till tillsatt socker i USA

Erik, Caroline och Jacob diskuterar två ämnen i avsnitt 134 av Hälsoveckan by Tyngre.

27 aug. 2024

Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024

Vad vet vi kring hur kosten påverkar immunförsvaret?

Jacob och Wille försöker svara på tre lyssnarfrågor i avsnitt 457 av Tyngre Träningssnack.

14 aug. 2024

Olika metoder för att mäta fettmassa och kroppssammansättning

I veckans Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Erik bland annat en artikel i SvD som fått en missvisande rubrik.

13 aug. 2024

Gudiol tillbaka på radion

Killarna försöker återvända till lite vanliga gängor igen efter sommaren. Som en självklar del i det är Jacob Gudiol tillbaka som gäst.

12 aug. 2024

Större muskelökningar vid träning av muskeln i ett utsträckt läge

Wille och Jacob diskuterar tre olika saker i avsnitt 456 av Tyngre Träningssnack.

7 aug. 2024

Spelar det någon roll vilken tid på dygnet du tränar?

Lyssnarfrågor med Jacob och Wille i avsnitt 454 av Tyngre Träningssnack. Det blir diskussioner kring träning i hög värme och alternativ träning som man kan göra istället i fall man inte står ut.

31 juli 2024

En diet personligt anpassad efter proteomet vs vanlig medelhavskost

Jacob och Erik diskuterar en studie där man testat en personligt anpassad diet mot en mer generisk medelhavskost.

30 juli 2024

Varför EMG kan lura dig efter aktiveringsövningar

Jacob och Wille diskuterar några vanliga missförstånd när det gäller att diskussioner och tolkningar av data relaterat till träning och hälsa.

17 juli 2024

Är det dåligt med fröoljor?

Frågestund med Hälsoveckan by Tyngre. Caroline, Erik och Jacob svarar på en del lyssnarfrågor i detta avsnitt av hälsoveckan.

16 juli 2024

Pandemier och vetenskapsjournalistik

Vetenskapsjournalisten Amina Manzoor gästar Jacob och Wille i avsnitt 451 av Tyngre Träningssnack.

10 juli 2024

Ätfönster för kolhydraterna för typ 2-diabetiker

Avsnitt 127 av Hälsoveckan by Tyngre och Jacob, Caroline och Erik diskuterar en studie där man testat att ändra ätfönstret för kolhydraterna för typ 2-diabetiker.

9 juli 2024

Nya tekniker inom antidoping

Wille och Jacob gästas av norska forskare Sara Solheim. Sara har arbetat och forskat inom antidoping i flera år och i det här avsnittet diskuterar vi främst torrblodstester.

3 juli 2024

Svenskar äter fortfarande för mycket salt, socker och mättat fett

I avsnitt 126 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob, Caroline och Erik Livsmedelsverkets nya undersökning ”Matkorgen 2022”.

2 juli 2024

Akut skadebehandling – finns det någon poäng med kyla och kompression?

Avsnitt 450 av Tyngre Träningssnack handlar om skador och akut skadeomhändertagande.

26 juni 2024

Allt som är populärt kring fett på sociala medier är typ fel

Jacob och Wille gästas av forskaren och nutritionisten Fredrik Rosqvist som forskat på hälsoeffekterna från fett i 20 år.

19 juni 2024

Nya D-vitaminrekommendationer från Endocrine Society

I avsnitt 124 diskuterar Jacob och Linnea nya D-vitaminrekommendationer från Endocrine Society som publicerades tidigare i månaden.

18 juni 2024

Får du bra eller dålig information?

Jacob och Wille diskuterar hur man kan särskilja personer som försöker dela bra information från de som mest verkar vara ute efter att bli populära eller kunna sälja saker

12 juni 2024

Är det bra eller dåligt med jojo-bantning?

Jacob och Caroline diskuterar jojo-bantning i avsnitt 123 av Hälsoveckan by Tyngre.

11 juni 2024

Kan mer regelbundna måltider ge viktnedgång?

I avsnitt 122 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Erik två studier som har studerat lite unika metoder för att försöka påverka människors kroppsvikt.

4 juni 2024

Längre livslängd för typ 2-diabetiker med Ozempic

Jacob och Caroline berättar om en ny studie i New England Journal of Medicine där man visat att semaglutide minskar risken för dödsfall och försämring av redan förekommande njursjukdom hos typ 2-diabetiker.

28 maj 2024

Forskningens introduktion i träningsvärlden

Forskaren, historikern och idrottsvetaren Daniel Svensson gästar Wille och Jacob i Tyngre Träningssnack för att berätta om hur idrottsforskningen kom in i idrottsvärlden.

28 maj 2024