Året närmar sig sitt slut och du har börjat planera ditt kommande nyårslöfte om att ditt nya liv officiellt ska börja! Du kanske till och med börjar få en passande ålderskris och undrar vad du ska göra med ditt liv? Oroa dig inte, svenskar har haft ålderskriser sedan urminnes tider. Men det finns en enkel typisk svensk lösning, jag tänker givetvis på En Svensk Klassiker.
Men hur vältränad måste man vara för att klara En Svensk Klassiker? Vad kostar anmälningsavgifterna? Vad kostar utrustning, boende och allt annat som kan tänkas behövas? Och framförallt: Är det roligt?
Eftersom jag har gjort En Svensk Klassiker en gång 2025 samt kortklassikern en gång 2020 är jag nu självutnämnd expert på ämnet och tänkte dela med mig av den lilla kunskap jag har fått på ämnet. Vi dyker in direkt!
Vad är en svensk klassiker?
En svensk klassiker är när man i en följd (behöver alltså inte utföras samma år) slutför följande lopp:
Vasaloppet/Öppet Spår (90 km längdskidor) eller Engelbrektsloppet (60 km längdskidor)
Vätternrundan (315 km cykling)
Vansbrosimningen (3 km simning)
Lidingöloppet (30 km löpning)
Erövrar du samtliga medaljer?
Klarar du av denna bravad har du alltså uppnått en svensk klassiker. Är du en väldigt snabb person kan man försöka göra en superklassiker. En superklassiker blir det om totaltiden på dessa lopp är under 24 h som kvinna eller under 20 h som man.
Det finns även kortare klassiker! Den äkta klassikern görs i sina orginaldistanser, men man kan även göra halvklassikern som är loppen med halva distansen eller kortklassikern/tjejklassikern som är en tredjedel av distansen. Det enda som skiljer kortklassikern gentemot tjejklassikern är att endast tjejer får köra tjejvasan, tjejvättern, Vansbro Tjejsim och Rosa Bandet-loppet. Det finns en bra podcast om fenomenet med tjejlopp i Tyngre Träningssnack med Karin Lindelöf (avsnitt 197). Kan rekommendera den!
Mitt tips är att göra kort/tjejklassikern eller halvklassikern innan man ger sig på orginaldistansen. Dels skaffar du bra erfarenheter tills när det väl är dags för orginaldistansen, men det är också generösare tidsgränser på de kortare loppen. Dom kortare loppen är också billigare, vilket kan vara tacksamt när man kommer behöva tömma plånboken på diverse utrustning. En sak jag känner efter att jag har gjort En Svensk Klassiker och kortklassikern är att jag gärna hade gjort halvdistansen för Vätternrundan/Vasaloppet något år och mest fokuserat på att maxa ut helgen med gött boende och häng med lite vänner. Då är loppen fortfarande långa, men inte så bisarrt långa att alla bara vill gå och lägga sig så fort loppen är klara.
Anmälan
När det kommer till klassikern får man vara lite smart. Regeln är att för att det ska räknas som En Svensk Klassiker så ska loppen göras i en följd som loppen går, men det behöver inte vara på samma kalenderår. Du kan till exempel göra Vansbro och Lidingöloppet år 2026 och sen göra Vasaloppet och Vätternrundan år 2027. Men Vasaloppet och Vätternrundan är dom två längsta loppen och där är risken som störst att något skiter sig, så mitt tips är att börja med loppet som du känner är absolut svårast för om man inte slutför den delen kan man alltså fortsätta och utföra kommande lopp ändå och sedan få en chans att slutföra klassikern med loppet du egentligen tänkt starta med. I mitt fall ville jag börja med Vasaloppet Öppet Spår eftersom jag absolut inte kan åka längdskidor, men om man är en van skidåkare kan Vätternrundan vara bättre att börja med, då punkteringar eller annat strul med cykeln såklart kan inträffa på ett sådant långt lopp.
Vid anmälan till Vasaloppet finns det olika alternativ. Vasaloppet är den riktiga tävlingen med masstart och tävling om placeringar. På öppet spår är det ingen masstart eller placering. Starterna sker i intervaller på Öppet Spår, vilket skapar mycket mindre problem med köbildning (främst vid första backen). Öppet Spår är också betydligt billigare. Båda kan räknas in i klassikern och jag ser absolut ingen fördel som motionär att köra Vasaloppet istället för Öppet Spår.
Anmälan till Vätternrundan kan uppfattas som lite krånglig, framförallt om man ska cykla i grupp. Alla måste nämligen ha sina egna profiler, sen måste en lagledare skaffa en anmälningskod som gäller för gruppen och sedan ska man anmäla sig med den koden inom en viss tid så att alla får starta samtidigt. Kolla upp detta i god tid innan anmälan öppnar, framförallt om ni har någon specifik starttid som ni önskar, eftersom vissa tider att starta på är mer eftertraktade än andra.
För att få så billiga priser på klassikern som möjligt bör du anmäla dig på respektive lopp så tidigt som möjligt, då brukar man få “early bird”-pris. Ibland kan man även få rabatter från mecenat/mecenat alumni osv, så jag skulle rekommendera er att googla efter lite rabattkoder. När jag gjorde klassikern 2025 såg priserna ut såhär:
Vasaloppet Öppet Spår Söndag: 1400 kr (early bird)
Vätternrundan: 1400 kr (Mecenat alumni rabatt)
Vansbrosimningen: 1076 kr (Mecenat alumni rabatt)
Lidingöloppet: 796 kr (early bird)
Totalt: 4672 kr
Träningen
Så hur mycket behöver man träna då? Jag vill gärna ge ett coolt svar här, typ: “Med 222 minuter träning per vecka GARANTERAR jag att du klarar klassikern!”, men det kan jag såklart inte säga. Det är så jäkla många variabler.
Vad har du för idrottsbakgrund? Hur brukar du svara på träning kontra andra personer i din omgivning? Vad är din kroppsvikt? Hur är din kroppskomposition på den kroppsvikten? Har du några skador man måste ta i beaktande? Det finns hur många frågor som helst. Detta är en stor anledning till varför det är bra att börja med kort/halvklassikern, för då får du lite känsla för hur mycket träning du behöver göra för att klara dessa distanserna på vilken tid och då även om du måste öka din träning,
Jag tycker det värsta med sådana här grejer är också att det verkar finnas en prestige i att säga: “Jag har knappt tränat men klarade ändå lopp X på Y tid.”. Grattis, du är en latmask med tur i motionslopp och/eller i genetiska lotteriet. Det är ingen större merit. Men vi andra, som går upp 2 kg av en godispåse på 200 gram vars föräldrars genetik gav oss möjlighet till en syresättningsförmåga motsvarande en kedjerökare med KOL får träna en del för att klara diverse motionslopp. Det är faktiskt helt okej och helt normalt.
För att få bra förutsättningar skulle jag säga att man behöver träna i alla fall minst 4 ggr i veckan. Jag kommer inte skriva något träningsprogram här, men i grova drag skulle jag säga att man ska träna utifrån var man är i klassikern. Med 4 st pass i veckan om man specifikt bara ville klara klassikern skulle jag lagt upp det UNGEFÄR så här en standardvecka:
1 styrkepass för hela kroppen baserat på basövningar
3 konditionspass
Är Vasaloppet/Öppet Spår eller Engelbrektsloppet ditt kommande lopp bör två konditionspass vara skidrelaterade till exempel skierg/skidåkning/rullskidor (kan dock egentligen inte rekommendera rullskidor till någon, eftersom dom personerna jag känner som åker rullskidor regelbundet också har fått diverse benbrott av just rullskidor).
Ett av passen ska vara långt 1,5-3h och ett pass ska vara intensivt intervallpass. Det tredje passet bör varieras av löpning eller cykel. Är vätternrundan ditt kommande äventyr så kör två pass cykling och det tredje passet simning/löpning. Osv.
Det vore också tjänstefel av mig att inte iallafall påpeka att om du sitter på en lite onödig rondör (vilket undertecknad gjorde under sin klassiker och fortfarande i skrivande stund har) kan det vara en idé att kapa några kilon inför dessa loppen. Du behöver absolut inte vara rippad för detta, men det underlättar givetvis att inte behöva harva runt på onödiga kilon. Ät mer grönsaker året du satsar på klassikern och mindre bearnaisesås alltså. Easy peasy lemon squeezy
Materialet
Det är svårt att veta exakt vad man kan tänkas behöva inför dessa lopp samt vad det kan kosta, så här har jag gjort ett försök till att visa vad som behövs och vad det kan tänkas kosta. Den tråkiga sanningen är att materialet kostar pengar och det kan kosta exakt alla pengar du har (oavsett hur mycket pengar du har). Det är därför viktigt att du snabbt lär dig skilja på orden “behöver” och “vill ha”. Annars blir du pank snabbt.
Vasaloppet: Jag kan absolut ingenting om skidor och jag blev riktigt less när jag plötsligt hade köpt ett par begagnade skidor som tydligen var för styva för mig, fastän det på skidan stod att jag var i korrekt viktspann. Trött, förbannad och lite ledsen var jag. Mitt enda tips här är att göra som jag gjorde efter mitt misslyckade köp av begagnade skidor (som alltså inte passade) och ett par begagnade pjäxor (som knäcktes rakt av vid infästningen av bindnigen typ femte träningspasset): Gå in i en affär, prata med en försäljare som du tycker är trevlig/vettig (i mitt fall min kära vän Tony på Intersport i Kristinehamn, en fager herre i sina bästa år) och säg: “Jag kan ingenting. Jag har typ inga pengar. Hjälp mig.”.
Jag fick absolut inte dom billigaste sakerna, inte heller dom dyraste. Det jag fick dock var väldigt bra saker till bra pris framförallt med tanke på servicen jag fick i dessa butikerna. Det känns som en bra deal. Mina pjäxor köpte jag för 2400 kr och mina skidor (en variant med skins så man slipper krånglet med att valla) kosta 3200 kr (utan bindningar, dom hade jag sedan tidigare). Stavar hade jag sedan tidigare köpt för 500 kr begagnade. Har du kompisar som kan detta segmentet bra skulle jag se över alternativen att hitta saker begagnat såklart, men då måste du konkret veta exakt vad du ska ha eftersom skidor har olika spann, längd och massa annat man måste ha koll på. Om du inte har det sedan tidigare kommer du också vara i behov av kläder för din längdskidåkning också. Jag har köpt allt mitt på diverse outlets, men med byxor, sockor, underställ, vantar och jacka blir det snabbt 2-4000 kr ändå.
Sålänge skidorna slipper ha mig på dom så ser dom snabba ut.
Vätternrundan: Här behöver du diverse cykelsaker. När det kommer till cyklar kan jag lyckligtvis litegrann. Det jag vet är att generellt spenderar folk galet mycket pengar helt i onödan. Mitt tips att köpa en racercykel/cyclocross/gravel beroende på hur området ser ut runtomkring där du bor. Har du endast fina asfalterade vägar runtomkring dig så köp en racer, men vill du ha möjlighet att åka in i skogen och köra lite på små trails och grusvägar kan en gravel/cyclocross vara ett bättre val. Inför loppet kan du sedan enkelt bara byta däcken från grövre mönstrade till racerdäck som har väldigt lite mönstring. Jag cyklade vätternrundan med en cyclocross som jag bara bytt däck på till racerdäck. Har även gjort ironman på samma cykel så det fungerar utmärkt. Har du ingen cykel och behöver köpa en tycker jag att du får en bra cykel för ändamålet för ca 4000 kr – 7000 kr begagnad på tex facebook market, blocket eller cykelforum som happyride.se duger gott. Vill du lägga mer pengar än så är det bara att köra på, men det är absolut inget krav för att få en helt okej cykel. Min fru köpte en begagnad Bianchi för 3500 kr för några år sedan och jag har tränat massvis på den, eftersom jag tycker det är jäkligt skön cykel. Absolut inget fel på den.
Skaffa en cykel så kan du hänga med i en sån här frän klunga!
Det du behöver söka runt på innan du köper cykel är vilken ramstorlek du ska ha utifrån din kroppslängd/benlängd, vilket kan variera något mellan tillverkare. Men det är väldigt lätt att hitta genom en googling i stilen “size guide frame” + tillverkare av cykeln du kollar på.
Nästan alla cyklar idag har pedaler som man behöver “klicka i sig i”, vilket kräver cykelskor om man inte har det sedan tidigare (ca 1000 kr). Övrig utrustning som kan tänkas behövas och kostar runt 700 kr styck är:
Cykelbyxor (kallas även för bibs)
Cykelhjälm (köp en med hjärnskakningsskyddet MIPS, biltema har tex denna för 399kr)
Fräna solbrillor (du ser cool ut, men framförallt skyddar det mot insekter i ögonen)
Vindtät jacka
Vid Vätternrundan måste man verkligen tänka på kläder efter väder. Tänk på att hellre ha för mycket kläder än för lite, man kan nämligen ta av sig kläderna och lämna i en påse i diverse depåer och sedan körs dom till målet.
Vansbrosimningen: Du måste inte ha det, men om du ska simma kan jag rekommendera en våtdräkt. Annars kommer du frysa så in i helvete. Det går också snabbare att simma i våtdräkt pga flytförmågan du får av våtdräkten. Flytförmågan är också väldigt tacksam utifrån säkerhetsaspekten. Återigen är det väldigt tacksamt om du lyckas hitta en våtdräkt begagnad runt 1000 kr , framförallt om du bara ska göra Vansbrosimmet och sen aldrig nudda vattnet utomhus igen. Dock ska man ha med sig att neoprenet i våtdräkten rätt ofta kan vara skadat om man köper den begagnad, då det är väldigt lätt hänt att skada neoprenet när man tar på och av den. Inte hela världen om man bara ska ha den någon enstaka gång, men om man har planer på att göra fler lopp eller simma mycket ute skulle jag kolla på en ny istället. En ny våtdräkt i medelsegmentet ligger på ca 3500 kr.
Ganska gött med våtdräkt i ruggigt väder.
Slutligen har vi Lidingöloppet som är det enklaste materialmässiga loppet. Du ska ha ett par helt vanliga sköna löparskor. That’s it. Du får okej löparskor framförallt på rea/outlet för maximalt 1000 kr.
Boende vid loppen
Beroende på var man bor tillkommer ju kostnad på boende/transport vid dessa loppen. Jag bor i Kristinehamn och har kunnat köra till och från Vansbrosimningen och Lidingöloppet samma dag, vilket såklart sparar en del pengar. Vid Vätternrundan sov jag med mina två kollegor i tält på en camping, vilket var ett väldigt prisvärt boende då kostnaden blev 200kr per skalle. Vid Vasaloppet Öppet Spår sov jag och en kollega i källaren hos en kvinna i Mora (detta låter läskigare än det var), vilket kostade mig 1300 kr för två nätter. Liknande boendelösningar är väldigt vanliga under Vasaloppet då det är så oerhört många människor som behöver boende i en relativt liten ort. Det finns en grupp för sådant på facebook som Vasaloppet själv länkar till, men det bästa är ju om “man känner nån som känner nån” som man kan hyra in sig hos. Det finns nämligen flera skräckhistorier om att folk har betalat för boenden via facebook och när man kommer fram så är det någon person som har hyrt ut ett boende den personen själv inte äger. Var ute lång tid i förväg med boende i alla fall är mitt tips.
Skaffa en kollega som har taktält, då blir boendet billigt!
Sammanfattning och är det roligt?
Är ni extremt snabba med huvudräkning har ni räknat ut att anmälan till loppen kostar ca 5000 kr, utrustningen till vasaloppet kostar ca 7000 kr, material för Vätternrundan inkl cykel är ca 10 000 kr och med en våtdräkt för 3500 kr samt ett par löparskor för 1000 kr står vi där med en totalkostnad på ca 26 500 kr + boende. Du får en exotisk semester för dom pengarna. Beroende på vad du har i material sedan tidigare samt vad du lyckas hitta begagnat kan du få ner denna kostnaden, men den totala kostnaden är fortfarande rätt hög. Är tanken bara att utföra klassikern och sen aldrig röra något av detta materialet igen går det lyckligtvis att sälja vidare prylarna sedan för att få igen en del av pengarna, men du behöver ändå ett startkapital.
Men hur roligt är det då? Bra fråga! Brutalt ärligt tyckte jag Öppet Spår var skitjobbigt, Vätternrundan var väldigt jobbigt, Vansbrosimningen var bara en lång simtur med nyllet ner i grumligt vatten utan sikt och slutligen var Lidingöloppet ett rätt mysigt lopp (fast med enorm nedskräpning längs banan).
Med det sagt har jag haft skitkul och klassikern har gett mig oerhört många bra, roliga och några halvt traumatiska minnen i samband med loppen och träningen inför. Jag skulle säga att det är en rolig utmaning för den typiska motionären, framförallt eftersom det är så oerhört många människor som har någon form av relation till just loppen i En Svensk Klassiker. Eftersom det är fyra olika idrotter som ska utföras medför det en variation av träningsmoment som kan vara väldigt uppskattat och eftersom loppen är utspritt rätt jämnt över året ger det en konstant motivation att träna på även efter ett avslutat lopp. Har du minsta lilla sug på att göra det tycker jag inte du ska vänta. Kan du få tag i en eller flera kompisar att göra det med kan det även ge en extra boost, men det är absolut inget krav. Med eller utan kompis, bara kör. Det blir garanterat en bra historia.
/ Daniel Dalerhult
