Att äta gluten utan att veta om det

Att äta gluten utan att veta om det. Vad händer med individer som tror de mår bättre utan gluten ändå får i sig det utan att de vet om det?

Jacob Gudiol

Att äta gluten utan att veta om det. Ja, vad händer med individer som tror de mår bättre av att utesluta gluten ändå får i sig det utan att de vet om det?

För några dagar sedan var jag med i Nyhetsmorgon för att diskutera vanliga påståenden kring träning och kost. En av de punkterna som togs upp där var om gluten var dåligt för hälsan eller någonting som alla bör undvika. Jag svarade då att förutom personer som har sjukdomen celiaki (glutenintolerans) som verkligen ska undvika gluten så finns det inga studier som visar på någon vinst med att undvika gluten. Mer specifikt sa jag att det inte verkade ske någonting åt något håll när människor får i sig gluten.

Det här gav en hel del reaktioner och framför allt fick jag några mejl och en hel del kommentarer i sociala medier från personer som påstod att de antingen själva upplever sig må bättre utan gluten eller så ville de att jag skulle förklara ”alla tusentals” anekdoter på internet från människor som säger att de mått bättre efter att de hade uteslutit gluten ur kosten.

Vad händer om man får i sig gluten utan att veta om det?

Det är självklart helt omöjligt att svara på varför en person upplever sig må bättre efter en större kostomläggning utan att veta mer av kontexten och vilka förändringar som har skett. Och ofta är det då väldigt svårt att verkligen säga vad som har orsakat vad. Det enda jag kan göra är att hänvisa till studier där man har tagit den här typen av personer för att sedan slumpmässigt ge dem gluten och eller placebo och då visat att dessa människor helt enkelt inte kan avgöra om de får i sig gluten eller något annat (1, 2, 3). I vissa studier reagerar enskilda deltagare mer negativt när de får gluten än placebo (4, 5) men då testar man inte detta en gång till vilket är nödvändigt om man ska säga att det faktiskt är gluten som orsakar effekten. För vissa enskilda personer reagerar mer negativt på placebo ibland också.

Att äta gluten utan att veta om det – Människor mottagliga för suggestion

Det är alltså människor som själva är säkra på att de mår bättre utan gluten som sedan inte kan avgöra om de fått i sig gluten eller inte. Det finns mängder med studier på andra saker med människor där man har visat på precis sådana här effekter. Människor är väldigt mottagliga för suggestion eller förväntningar som gör att om de tror att de ska reagera negativt så upplever de också ofta en negativ reaktion. Något jag har skrivit betydligt mer om i artikeln ”Är du verkligen säker på att du inte tål det där?”.

Så det här är en komplex fråga där påståenden och ”fakta” på sociala medier har gått extremt långt före vetenskapen och ofta målas en bild upp av att gluten skulle vara dåligt för alla. Och det får garanterat en del människor att reagera negativt på gluten trots att de egentligen inte har några problem med det.

Som ett brev på posten så stötte jag idag på en nypublicerad studie som jag tycker belyser allt det här på ett bra sätt som jag tänkte skriva lite mer om (6). I studien lät man ungdomar och unga vuxna med magbesvär testa om de reagerar negativt på gluten på ett ganska systematiskt och intressant sätt.

Magbesvär blev bättre efter 2 veckor med glutenfri kost hos 70%

Det man först gjorde i den här studien var att man tog 54 personer som man visste inte hade sjukdomen celiaki men som ändå hade problem med magen. Deltagarna fick sedan följa en glutenfri diet i två veckor för att undersöka om deras symptom blev bättre. De fick hjälp från en dietist som normalt arbetade med personer med celiaki för att få ihop den här dieten.

Efter de två veckorna så undersökte man hur många av deltagarna som svarade positivt på dieten. Positivt definierades här som att deras symptom minskade med minst 25%. Totalt visade det sig att 35 stycken av de 54 deltagarna fick färre symptom när de följde den glutenfria dieten. Här får vi också veta att samtliga av dessa 35 var kvinnor. Det har inte varit endast kvinnor som var tillgängliga för den här studien från start när man skickade ut förfrågningar. Tyvärr så får vi inte veta om det fanns några män bland de 54 deltagarna som testade den glutenfria kosten. Men oavsett så gäller alltså resten av resultaten jag tar upp här nu kvinnor. Det är så klart möjligt, och även troligt, att detsamma gäller för unga män. Men där var inga män med i just den här studien.

Var det en placeboeffekt eller hjälper verkligen den glutenfria kosten?

Att 70% av alla ungdomarna och unga vuxna i den här studien kunde få bättringar av sina magbesvär av att äta glutenfritt är ju kanon. Det är nog här som de allra flesta som ”inspireras” att äta glutenfritt via sociala medier stannar inte sant? De har uteslutit något som de hört ska vara dåligt och testat något som de har hört ska vara bra och så känner de att de mår bättre. Varför ska man misstro det? Varför misstro sig själv?

Men är man lite vetenskapligt lagd så stannar man inte där. När man har lärt sig lite om hur vi människor fungerar och hur bra vi är på att lura andra och oss själva så inser man så klart att allting kan vara någon typ av placeboeffekt.

Kom ihåg att det här var kvinnor med en medelålder på 20 år. De har garanterat fått höra om allt det där kring gluten som florerar på sociala medier mm. Kan det vara så att de rapporterar mindre symptom helt enkelt för att de förväntar sig att deras ansträngning med att utesluta gluten i två veckor ska ge dem mindre besvär?

Erbjöds delta i ytterligare försök

Forskarna avslutade därför inte studien här. Istället erbjöd man de personer som mått bättre av den glutenfria kosten att vara med i ytterligare ett tvåveckorsförsök. Den här gången skulle de fortsätta med sin glutenfria kost men varje dag också äta två bars dagligen. Och sedan, utan att de visste när, så kommer barsen att en vecka innehålla gluten och en vecka inte innehålla gluten.

Deltagarna skulle med andra ord utsättas för ett blindat försök i en så kallad cross-over där de en vecka får i sig gluten och en vecka inte får i sig gluten, utan att de vet vilken vecka som är vilken. Om det verkligen är så att det är gluten som försämrar deras symptom så bör de då bli sämre under den veckan som de får i sig gluten igen.

Att äta gluten utan att veta om det – Ingen förvärring av symptomen

Resultatet av det här andra försöket visade att där inte var någon som helst skillnad i symptom. Varken hos deltagarna den veckan de fick i sig gluten från barsen eller den veckan då de inte fick det.

Barsen gav totalt sett 10 gram gluten vilket är ungefär så mycket gluten som människor äter dagligen. Så det var en ordentlig dos. Men ändå såg man ingen effekt alls.

Här under kan du se deltagarnas självrapporterade symptom när studien började. Samt efter två veckor med glutenfri kost. Och sedan de två veckorna då de utsattes för det blindande försöket med gluten.

Tittar man på individernas enskilda resultat så var där 12 personer som rapporterade sämre symptom. Medan de fick äta bars med gluten och lika många personer rapporterade sämre symptom när de fick bars utan gluten. Resten av deltagarna rapporterade ingen skillnad mellan de två olika veckorna.

I en del tidigare studier har man här dragit slutsatsen att de där 12 personerna som reagerade negativt endast på gluten i ett blindat försök är bevisat glutenkänsliga. Fast med den logiken så kan vi ju också påstå att vi har bevisat att 12 personer är placebokänsliga. Vilket inte är särskilt rimligt. Det är på grund av det här som man behöver göra upprepade försök i fall man ska ställa en diagnos på en enskild individ.

Förutom att titta på självrapporterade magbesvär så tittade man även på mental hälsa i den här studien. Det gjorde man via två olika formulär och här såg man ingen effekt. Det är kanske inte heller något som man ska förvänta sig efter endast sju dagar. Men jag har hört fantastiska saker påstås på sociala medier.

Att äta gluten utan att veta om det – Summering

Det här resultatet är intressanta. Antingen får deltagarna bättre symptom på grund av den glutenfria kosten men att det inte är gluten som ger problemet. Eller att allting är en stor förväntanseffekt. Där deltagarna helt enkelt upplever att de mår bättre eftersom de tror att de ska må bättre.

Det här är en studie i mängden när det gäller frågan om det finns människor som reagerar negativt på gluten. Resultaten är till viss del varierande men de flesta är helt negativa. Det finns idag ingen riktigt fysiologisk förklaring till varför vissa personer utan celiaki skulle reagera negativt på gluten. Och det finns därför inte heller något test för att hitta dessa personer. Metoden som finns är helt enkelt att man utsätter personerna för gluten i ett blindat försök. Helt enkelt för att se om de då också reagerar negativt. Dessa försök borde dessutom upprepas innan man säkert vet om problemet är på riktigt.

Verklig undersökning nödvändig

En betydande andel av de som har celiaki vet inte om det eller får diagnosen sent i livet. Några som mått bättre efter de börjat äta glutenfritt är därmed personer med celiaki. Vilka nu behandlar sin sjukdom utan att veta om det. Det är därför troligt att en del av de positiva anekdoter som man kan hittas på nätet kommer härifrån.

I det här fallet är det såklart positiv. Men egentligen är det nog bäst om diagnosen ställs först och dieten sen påbörjas efteråt. För har man verkligen celiaki så ska man vara noga med att undvika gluten så gott man kan alltid. Det är bra att verkligen veta om man tillhör den gruppen. Att ställa diagnosen celiaki kan vara en utmaning. Det blir betydligt svårare i fall du på eget initiativ har valt att utesluta gluten i förväg.

Som jag har skrivit tidigare här på Tyngre så finns det också en risk här. Man hittar en suboptimal ”lösning” på sina problem om man börjar äta glutenfritt utan att först ta reda på vad som egentligen orsakar besvär. Det kan vara så att du istället är känslig för något annat. Och att du råkar bli bättre när du börjar äta glutenfritt. Där du kunnat förbättra dina symptom ännu mer i fall du istället lagt fokus på det verkliga problemet. ”Problemet med att ge sig själv diagnosen glutenkänslighet


Photo by Ilya Shishikhin on Unsplash


Liknande artiklar
Går människor ner i vikt om de börjar träna?

Jacob och Erik diskuterar den här veckan en ny systematisk översiktsartikel på vilken effekt bara ökad motion har på vikten hos människor med övervikt och fetma.

14 jan. 2025

Elias Björnsson om blodfetter och Lp(a)

Jacob och Erik gästas av forskaren Elias Björnsson som ger oss en bra introduktion kring olika former av blodfetter.

7 jan. 2025

Intressant och ointressant om kreatin som kosttillskott

Caroline, Erik och Jacob välkomnar er till det nya året genom ett långt avsnitt kring kreatin där både betydelsefulla och betydelselösa frågor diskuteras.

31 dec. 2024

Tyngre Träningssnack året 2024

Som traditionen bjuder så avslutar Wille och Jacob året med att reflektera kring allt vi har diskuterat och lärt oss under året.

25 dec. 2024

Varför en höjning från 80 till 90 procent av max är jobbigare än en från 30 till 50 procent

Wille och Jacob svarar på några av era frågor i avsnitt 475 av Tyngre Träningssnack.

18 dec. 2024

Allt du behöver veta kring de nya fetmamedicinerna

Fetmamediciner, alla snackar om fetmamediciner. Målet med artikeln är att ge dig en grundlig genomgång av två nya och effektiva fetmamediciner, semaglutid och tirzepatid, samt deras effekter och biverkningar.

Jacob Gudiol

14 dec. 2024

Kritik av modellen relativ energibrist inom idrotten (RED-s)

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel i tidskriften Sports Medicine som har den intressanta titeln, Does Relative Energy Deficiency in Sport (REDs) Syndrome Exist?

11 dec. 2024

Effekter från 12 månader med periodisk fasta och styrketräning

För något år sedan skrev jag en artikelserie här på Tyngre om periodisk fasta och andra former av längre fasta. Här är vad lite nyare forskning kommit fram till.

Jacob Gudiol

10 dec. 2024

Det hopplösa i att försöka ta fram en personlig GI-lista

I avsnitt 149 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Linnea en nypublicerad studie med en tillhörande ledartextsom handlar om osäkerheten i enskilda blodsockermätningar med kontinuerliga blodsockermätare.

10 dec. 2024

Jacob om Ozempic och ultraprocessad mat

Jacob levererar nya sanningar om två frågor som återkommande får nytt bränsle för diskussioner och tolkningar.

5 dec. 2024

Finns det några fördelar med kreatin för konditionsidrottare?

Wille och Jacob svarar på lyssnarfrågor i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

4 dec. 2024

Preliminära data från Kevin Halls andra studie på ultraprocessad mat

Ultraprocessad mat står ännu en gång på agendan i Hälsoveckan by Tyngre.

3 dec. 2024

Jacob Gudiol

I dagens läge med sociala medier och frihet att uttrycka sig själv hamnar det mycket blandad information på internet och i sociala medier. Allt som basuneras ut är inte sant men det paketeras som sanningar baserat på forskning.

30 nov. 2024

Våra fettceller minns om vi någon gång varit feta

I avsnitt 147 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras en ny studie i Nature där man har tittat på fettcellerna hos människor och möss när de burit på olika mängder fettmassa.

26 nov. 2024

Hur kan man kompensera för minskad spontanidrott?

Avsnitt 471 av Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar energiintag för personer som tränar mycket. Finns det en situation där man inte längre kan lita på ens egen mättnad och hunger och när dyker den upp?

20 nov. 2024

En promenad i naturen är bättre för stressen än en promenad i en storstad

Hälsoveckan avsnitt 146 och Jacob och Erik diskuterar först en artikel i SVT inför ett avsnitt av Vetenskapens värld kring stress.

19 nov. 2024

Nicklas Neuman om forskning, fotboll och nya bokprojektet

Nicklas Neuman, den riktiga kostdoktorn, gästar oss för att prata om bland annat Degerfors väg tillbaka till Allsvenskan, om lukt- och smakavvikelser post-covid och om den nya boken som han nu skriver tillsammans med Jacob Gudiol.

14 nov. 2024

Flour i dricksvattnet och fetmamediciner som hjälper mot mycket

Jacob och Erik tänkte diskutera två olika ämnen i det här avsnittet men det blev även en del diskussioner med relevans i introduktionen då de nämner lite av tokigheterna som kommit från RFKjr den senaste tiden.

12 nov. 2024

Fasciahype och en massa vintersjukdomar

Dr Mellberg är tillbaka efter mycket arbete följt av en tuff förkylning. Tillsammans med Jacob så diskuteras först alla virus och bakterier som verkar göra många sjuka just nu och vad som kommer att göra en hel del svenskar sjuka framöver.

5 nov. 2024

När blir man för fet under en bulk?

Jacob och Wille svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 468 av Tyngre Träningssnack. Denna gång diskuteras bland annat viktuppgång när man försöker lägga på sig muskler.

30 okt. 2024

Riksmaten – barn och bikarbonat som gråzonspreparat

Livsmedelsverket har i dagarna släppt Riksmaten småbarn och Jacob och Erik försöker komma diskutera sig fram till vad man kan få ut av en sådan undersökning.

29 okt. 2024

Är det bättre med vanlig cola än light till små barn?

Jacob och Erik diskuterar i det här avsnittet ett viralt inlägg på sociala medier där det påstås att det är bättre att ge barn sockersötad cola än lightvarianten.

22 okt. 2024

Ultraprocessad mat och för högt kaloriintag

Avsnitt 466 av Tyngre Träningssnack handlar om en ny studie på ultraprocessad mat. Än en gång har man låst in människor och sen under olika perioder låtit dem äta endast ultraprocessad mat eller endast minimalt processad mat för att se vad som händer.

16 okt. 2024

Stelhet innebär ökad risk för tidig död

Jacob och Erik fokuserar på en artikel i DN med titeln ”Medelålders och stel? Då kan du dö i förtid”.

15 okt. 2024

Problemet med de flesta studier som säger sig hitta non-responders

Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet hur slump och variation kan göra att man felaktigt tror sig ha hittat så kallade non-responders i studier.

9 okt. 2024

Hälsoråd som fungerar dåligt inom sjukvården

I avsnitt 140 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Erik och Jacob en debatt som pågått i framför allt Göteborgs-Posten de senaste veckorna kring om läkare ska ge livsstilsråd och i så fall hur och vid vilka tillfällen.

8 okt. 2024

Sveriges uppdaterade kostråd

Linnea, Erik och Jacob lägger denna vecka allt krut på att diskutera de nya förslagen till kostråd som Livsmedelsverket presenterade på en presskonferens under förra veckan.

1 okt. 2024

Betydelsen av biologisk mognad inom talangutveckling

En av våra favoritgäster, Tommy Lundberg, är tillbaka och denna gång tar vi upp två ämnen som vi varit inne lite på även i tidigare avsnitt, talangutveckling och könsindelning inom idrotten.

25 sep. 2024

Energidrycker funkar för att de innehåller koffein

Linnea, Erik och Jacob diskuterar två olika ämnen i Hälsoveckan by Tyngre.

24 sep. 2024

Placebo som gör ont blir mer kraftfullt

Jacob och Wille diskuterar en av årets vinnare av det så kallade Ig Nobelpriset där en forskargrupp visat att placebo med smärta ger större placeboeffekt än utan.

18 sep. 2024

Forskning och regler kring nya löparskor

Biomekanikern och forskaren Toni Arndt är tillbaka i Tyngre Träningssnack för att diskutera löparskor.

11 sep. 2024

Orsaken till typ 2-diabetes

Erik och Jacob har typ 2-diabetes som ämne i avsnitt 136 av Hälsoveckan by Tyngre

10 sep. 2024

Fungerar luktsalt eller ammoniak som prestationshöjare?

Jacob och Wille har tittat på forskningen kring luktsalt i avsnitt 460 av Tyngre Träningssnack.

4 sep. 2024