Att äta gluten utan att veta om det

Att äta gluten utan att veta om det. Vad händer med individer som tror de mår bättre utan gluten ändå får i sig det utan att de vet om det?

Jacob Gudiol

Att äta gluten utan att veta om det. Ja, vad händer med individer som tror de mår bättre av att utesluta gluten ändå får i sig det utan att de vet om det?

För några dagar sedan var jag med i Nyhetsmorgon för att diskutera vanliga påståenden kring träning och kost. En av de punkterna som togs upp där var om gluten var dåligt för hälsan eller någonting som alla bör undvika. Jag svarade då att förutom personer som har sjukdomen celiaki (glutenintolerans) som verkligen ska undvika gluten så finns det inga studier som visar på någon vinst med att undvika gluten. Mer specifikt sa jag att det inte verkade ske någonting åt något håll när människor får i sig gluten.

Det här gav en hel del reaktioner och framför allt fick jag några mejl och en hel del kommentarer i sociala medier från personer som påstod att de antingen själva upplever sig må bättre utan gluten eller så ville de att jag skulle förklara ”alla tusentals” anekdoter på internet från människor som säger att de mått bättre efter att de hade uteslutit gluten ur kosten.

Vad händer om man får i sig gluten utan att veta om det?

Det är självklart helt omöjligt att svara på varför en person upplever sig må bättre efter en större kostomläggning utan att veta mer av kontexten och vilka förändringar som har skett. Och ofta är det då väldigt svårt att verkligen säga vad som har orsakat vad. Det enda jag kan göra är att hänvisa till studier där man har tagit den här typen av personer för att sedan slumpmässigt ge dem gluten och eller placebo och då visat att dessa människor helt enkelt inte kan avgöra om de får i sig gluten eller något annat (1, 2, 3). I vissa studier reagerar enskilda deltagare mer negativt när de får gluten än placebo (4, 5) men då testar man inte detta en gång till vilket är nödvändigt om man ska säga att det faktiskt är gluten som orsakar effekten. För vissa enskilda personer reagerar mer negativt på placebo ibland också.

Att äta gluten utan att veta om det – Människor mottagliga för suggestion

Det är alltså människor som själva är säkra på att de mår bättre utan gluten som sedan inte kan avgöra om de fått i sig gluten eller inte. Det finns mängder med studier på andra saker med människor där man har visat på precis sådana här effekter. Människor är väldigt mottagliga för suggestion eller förväntningar som gör att om de tror att de ska reagera negativt så upplever de också ofta en negativ reaktion. Något jag har skrivit betydligt mer om i artikeln ”Är du verkligen säker på att du inte tål det där?”.

Så det här är en komplex fråga där påståenden och ”fakta” på sociala medier har gått extremt långt före vetenskapen och ofta målas en bild upp av att gluten skulle vara dåligt för alla. Och det får garanterat en del människor att reagera negativt på gluten trots att de egentligen inte har några problem med det.

Som ett brev på posten så stötte jag idag på en nypublicerad studie som jag tycker belyser allt det här på ett bra sätt som jag tänkte skriva lite mer om (6). I studien lät man ungdomar och unga vuxna med magbesvär testa om de reagerar negativt på gluten på ett ganska systematiskt och intressant sätt.

Magbesvär blev bättre efter 2 veckor med glutenfri kost hos 70%

Det man först gjorde i den här studien var att man tog 54 personer som man visste inte hade sjukdomen celiaki men som ändå hade problem med magen. Deltagarna fick sedan följa en glutenfri diet i två veckor för att undersöka om deras symptom blev bättre. De fick hjälp från en dietist som normalt arbetade med personer med celiaki för att få ihop den här dieten.

Efter de två veckorna så undersökte man hur många av deltagarna som svarade positivt på dieten. Positivt definierades här som att deras symptom minskade med minst 25%. Totalt visade det sig att 35 stycken av de 54 deltagarna fick färre symptom när de följde den glutenfria dieten. Här får vi också veta att samtliga av dessa 35 var kvinnor. Det har inte varit endast kvinnor som var tillgängliga för den här studien från start när man skickade ut förfrågningar. Tyvärr så får vi inte veta om det fanns några män bland de 54 deltagarna som testade den glutenfria kosten. Men oavsett så gäller alltså resten av resultaten jag tar upp här nu kvinnor. Det är så klart möjligt, och även troligt, att detsamma gäller för unga män. Men där var inga män med i just den här studien.

Var det en placeboeffekt eller hjälper verkligen den glutenfria kosten?

Att 70% av alla ungdomarna och unga vuxna i den här studien kunde få bättringar av sina magbesvär av att äta glutenfritt är ju kanon. Det är nog här som de allra flesta som ”inspireras” att äta glutenfritt via sociala medier stannar inte sant? De har uteslutit något som de hört ska vara dåligt och testat något som de har hört ska vara bra och så känner de att de mår bättre. Varför ska man misstro det? Varför misstro sig själv?

Men är man lite vetenskapligt lagd så stannar man inte där. När man har lärt sig lite om hur vi människor fungerar och hur bra vi är på att lura andra och oss själva så inser man så klart att allting kan vara någon typ av placeboeffekt.

Kom ihåg att det här var kvinnor med en medelålder på 20 år. De har garanterat fått höra om allt det där kring gluten som florerar på sociala medier mm. Kan det vara så att de rapporterar mindre symptom helt enkelt för att de förväntar sig att deras ansträngning med att utesluta gluten i två veckor ska ge dem mindre besvär?

Erbjöds delta i ytterligare försök

Forskarna avslutade därför inte studien här. Istället erbjöd man de personer som mått bättre av den glutenfria kosten att vara med i ytterligare ett tvåveckorsförsök. Den här gången skulle de fortsätta med sin glutenfria kost men varje dag också äta två bars dagligen. Och sedan, utan att de visste när, så kommer barsen att en vecka innehålla gluten och en vecka inte innehålla gluten.

Deltagarna skulle med andra ord utsättas för ett blindat försök i en så kallad cross-over där de en vecka får i sig gluten och en vecka inte får i sig gluten, utan att de vet vilken vecka som är vilken. Om det verkligen är så att det är gluten som försämrar deras symptom så bör de då bli sämre under den veckan som de får i sig gluten igen.

Att äta gluten utan att veta om det – Ingen förvärring av symptomen

Resultatet av det här andra försöket visade att där inte var någon som helst skillnad i symptom. Varken hos deltagarna den veckan de fick i sig gluten från barsen eller den veckan då de inte fick det.

Barsen gav totalt sett 10 gram gluten vilket är ungefär så mycket gluten som människor äter dagligen. Så det var en ordentlig dos. Men ändå såg man ingen effekt alls.

Här under kan du se deltagarnas självrapporterade symptom när studien började. Samt efter två veckor med glutenfri kost. Och sedan de två veckorna då de utsattes för det blindande försöket med gluten.

Tittar man på individernas enskilda resultat så var där 12 personer som rapporterade sämre symptom. Medan de fick äta bars med gluten och lika många personer rapporterade sämre symptom när de fick bars utan gluten. Resten av deltagarna rapporterade ingen skillnad mellan de två olika veckorna.

I en del tidigare studier har man här dragit slutsatsen att de där 12 personerna som reagerade negativt endast på gluten i ett blindat försök är bevisat glutenkänsliga. Fast med den logiken så kan vi ju också påstå att vi har bevisat att 12 personer är placebokänsliga. Vilket inte är särskilt rimligt. Det är på grund av det här som man behöver göra upprepade försök i fall man ska ställa en diagnos på en enskild individ.

Förutom att titta på självrapporterade magbesvär så tittade man även på mental hälsa i den här studien. Det gjorde man via två olika formulär och här såg man ingen effekt. Det är kanske inte heller något som man ska förvänta sig efter endast sju dagar. Men jag har hört fantastiska saker påstås på sociala medier.

Att äta gluten utan att veta om det – Summering

Det här resultatet är intressanta. Antingen får deltagarna bättre symptom på grund av den glutenfria kosten men att det inte är gluten som ger problemet. Eller att allting är en stor förväntanseffekt. Där deltagarna helt enkelt upplever att de mår bättre eftersom de tror att de ska må bättre.

Det här är en studie i mängden när det gäller frågan om det finns människor som reagerar negativt på gluten. Resultaten är till viss del varierande men de flesta är helt negativa. Det finns idag ingen riktigt fysiologisk förklaring till varför vissa personer utan celiaki skulle reagera negativt på gluten. Och det finns därför inte heller något test för att hitta dessa personer. Metoden som finns är helt enkelt att man utsätter personerna för gluten i ett blindat försök. Helt enkelt för att se om de då också reagerar negativt. Dessa försök borde dessutom upprepas innan man säkert vet om problemet är på riktigt.

Verklig undersökning nödvändig

En betydande andel av de som har celiaki vet inte om det eller får diagnosen sent i livet. Några som mått bättre efter de börjat äta glutenfritt är därmed personer med celiaki. Vilka nu behandlar sin sjukdom utan att veta om det. Det är därför troligt att en del av de positiva anekdoter som man kan hittas på nätet kommer härifrån.

I det här fallet är det såklart positiv. Men egentligen är det nog bäst om diagnosen ställs först och dieten sen påbörjas efteråt. För har man verkligen celiaki så ska man vara noga med att undvika gluten så gott man kan alltid. Det är bra att verkligen veta om man tillhör den gruppen. Att ställa diagnosen celiaki kan vara en utmaning. Det blir betydligt svårare i fall du på eget initiativ har valt att utesluta gluten i förväg.

Som jag har skrivit tidigare här på Tyngre så finns det också en risk här. Man hittar en suboptimal ”lösning” på sina problem om man börjar äta glutenfritt utan att först ta reda på vad som egentligen orsakar besvär. Det kan vara så att du istället är känslig för något annat. Och att du råkar bli bättre när du börjar äta glutenfritt. Där du kunnat förbättra dina symptom ännu mer i fall du istället lagt fokus på det verkliga problemet. ”Problemet med att ge sig själv diagnosen glutenkänslighet


Photo by Ilya Shishikhin on Unsplash


Liknande artiklar
Ny forskning på spikskor som verkar ge bättre löpekonomi

I avsnitt 445 av Tyngre Träningssnack så diskuterar Wille och Jacob en ny studie på spikskovarianterna på de löparskor som revolutionerat löpningen på långdistans de senaste 6-8 åren

22 maj 2024

Vikten efter fyra år med fetmamedicin

Erik och Jacob diskuterar en nyligen publicerad extra analys på SELECT studien.

21 maj 2024

De sju viktigaste sakerna för en bra hälsa – enligt Gudiol

Avsnitt 444 handlar om Jacobs topp 7 saker de flesta bör fokusera på för en bättre hälsa.

15 maj 2024

Studier som utförs för att användas som marknadsföring

Jacob och Linnea diskuterar denna vecka företaget Zoe som påstår sig kunna ge unika personliga dietprogram baserat på tester av människors tarmflora, blodsocker, blodfetter och familjehistorik.

14 maj 2024

Mer träning ger större vadmuskler

Vadmusklerna svarar bättre på hög volym - i alla fall kortsiktigt.

Jacob Gudiol

12 maj 2024

Maxtester vs submaxtester

Gudiol och Valkeaoja diskuterar lyssnarfrågor i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

8 maj 2024

Avsnittet om Andrew Huberman och tveksam vetenskapskommunikation

Jacob och Linnea diskuterar den enorma hälsoinfluenserna Andrew Huberman och allt kritik som har riktats mot honom de senaste månaderna.

7 maj 2024

Wille om vikten av individuella träningsprogram

Wille Valkeaoja gästar podden, och vi låter honom bita tag i den spännande frågan kring ifall olika grupper av individer prompt behöver specifikt anpassad träning. Eller är det bara nys?

2 maj 2024

Bryter man fastan om man tar protein före eller efter träningen?

Gudiol och Valkeaoja svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 442 av Tyngre Träningssnack

1 maj 2024

8 år efter hypen finns fortfarande inget konkret kring mat och tarmfloran

Avsnitt 117 är ännu ett avsnitt med endast Erik och Jacob vid rodret. Ämnena denna gång är två artiklar i SvD.

30 apr. 2024

Styrketräning för barn och ungdomar

I en fortsättning på förra veckans avsnitt om konditionsträning för barn och ungdomar så går Jacob och Wille vidare och diskuterar styrketräning för barn och ungdomar.

24 apr. 2024

Okända biverkningar från fetmamediciner

Linnea och Caroline är sysselsatta med olika kurser denna vecka så Erik och Jacob är dina värdar i avsnitt 116.

23 apr. 2024

Ultraprocessad mat leder till fler trafikolyckor

Avsnitt 115 av Hälsoveckan och det blir ännu en gång en diskussion kring ultraprocessad mat.

15 apr. 2024

Varför RCTs ofta ses som bästa evidens

Jacob, Erik och framför allt Linnea berättar i det här avsnittet om vad interventionsstudier är.

9 apr. 2024

Varför tränar vissa elitidrottare så lätt på gymmet?

Frågeavsnitt av Tyngre Träningssnack där Jacob och Wille diskuterar tre lyssnarfrågor.

3 apr. 2024

Vanliga frågor och missuppfattningar kring koffein

Jacob och Erik diskuterar koffein i avsnitt 113 av Hälsoveckan by Tyngre.

2 apr. 2024

Gudiol om periodisk fasta och hormoner

Långt och böljande samtal med Jacob, om bland annat periodisk fasta, hormonbalans och andra "sanningar".

1 apr. 2024

Hur är kvalitén på träningsstudier rent vetenskapligt?

Jacob och Wille diskuterar artikeln Risk of bias in exercise science: A systematic review of 340 studies i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

27 mars 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Hur du läser en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell

Jacob, Erik och Caroline förklarar vad du kan ha för nytta av en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell.

19 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur styrketräning påverkar aptiten

Avsnitt 435 av Tyngre Träningssnack handlar om hur träning, och framför allt styrketräning, verkar påverka människors aptit på kort och lång sikt.

13 mars 2024

Toppar av blodsocker, blodfetter och inflammation efter en måltid

Linnea och Jacob diskuterar vad som händer timmarna efter det att du har ätit en måltid, under den så kallade postprandiella fasen.

12 mars 2024

Jacob Gudiol dissekerar alla våra och ERA frågor

Dagens gäst behöver nog ingen närmare presentation, men han är experten som ofta syns i olika mediesammanhang. Man kan säga att Jacob Gudiol TAR över dagens avsnitt. Ett spännande avsnitt.

11 mars 2024

Kontroverser kring styrketräningsvolym och muskelökningar

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel kring styrketräningsvolym och muskelökningar.

28 feb. 2024

Om serien om ultraprocessad mat i SvD

I avsnitt 108 diskuteras en artikelserie på hittills tre delar kring ultraprocessad mat som har publicerats i Svenska Dagbladet de senaste veckorna.

27 feb. 2024

Nutritionsforskning är svårt och får för lite forskningspengar

I avsnitt 107 diskuterar Jacob, Linnea och Erik olika utmaningar som finns kring nutritionsforskning idag.

20 feb. 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Kost vid typ 1-diabetes

Linnea och Jacob gästas av dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson som berättar om sitt arbete med typ 1-diabetes.

30 jan. 2024

Spännande ämnen med Wille

Vi ringer upp kompisen Wille Valkeaoja, som ger oss det senaste om punktförbränning, andningsmanipulationer, styrketräning för löpare och massor av andra spännande grejer.

29 jan. 2024

Styrketräningssnack och fysiologi med Tommy Lundberg

Tommy Lundberg är tillbaka i Tyngre Träningssnack. Vi snackar bland annat om hans arbete kring talangutveckling.

17 jan. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Vad skiljer de som blir hundra år från oss andra

I avsnitt 426 av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Karin Modig som de senaste 10 åren har forskat på hälsosamt åldrande.

10 jan. 2024