Elitidrottare lever längre än andra

Man säger ofta att elitidrott inte är särskilt hälsosamt. Det finns nu data tillgängligt som gör att vi kanske får omformulera det en aning.

Jacob Gudiol

Ett väldigt vanligt påstående när det kommer till idrott är att elitidrott inte är hälsosamt. Elitidrott innebär ofta att du prioriterar prestation eller kortsiktiga mål före långsiktig hälsa. Även om jag personligen inte var elitidrottare särskilt länge så har även jag ett par skador som jag dragit på mig som mest beror på felaktiga prioriteringar.

Det är givetvis skillnad på olika idrotter och det går säkert att finna någon elitidrott där du i princip inte ser någon ökad risk för den här typen av val, men jag skulle gissa att de är få. Så om du sysslar med elitidrott eller du vill börja syssla med elitidrott så är det viktigt att känna till att du mycket möjligen kommer att ställas inför den typen av val.

Jag har själv sagt meningen ”elitidrott är inte hälsosamt” många gånger och även om jag inte direkt kan känna att jag ångrar att jag har sagt det så har jag faktiskt ändrat mig när det gäller det här uttrycket. Numera försöker jag att ändra min formulering till något i stil med ”det finns hälsosammare saker än elitidrott”. Jag tror de flesta redan kan ana varför men låt mig förklara varför lite mer ingående.

Elitidrottare är allt som oftast i god hälsa

Att definiera hälsa är inte lätt, personligen brukar jag vilja isolera mig till fysisk hälsa även om det givetvis inte är särskilt mycket värt att ha en fantastisk fysisk hälsa om du mentalt mår uselt. Det fysiska och det mentala påverkar också varandra vilket gör saker och ting än mer komplicerat. I den här texten kommer jag dock endast att fokusera på det fysiska när det gäller hälsa.

Tittar vi på hälsan hos aktiva elitidrottare så är det i princip alltid bättre än de flestas, särskilt om vi fokuserar på den metabola hälsan så som blodfetter, blodsocker, syreupptagningsförmåga och liknande. Här finns skillnader mellan olika typer av idrottare och om du till exempel vill klassa golf, skytte, bowling och liknande som idrott så kommer du även att finna elitidrottare i dålig hälsa. Fast överlag är det så att de flesta elitidrottare har bra kondition, rör på sig regelbundet, de röker sällan, sover bättre än de flesta andra och oftast äter de även en bättre kost och dricker mindre alkohol.

Elitidrottare gör däremot de här valen först och främst för att försöka maximera sin prestation, inte sin hälsa, vilket också visar sig i många idrotter. Inom styrkesporter är det till exempel vanligt att många medvetet äter sig lite feta eller i alla fall äter för att hålla eller försöka uppnå en hög vikt. De här personerna är sannolikt i bättre hälsa än personer med liknande BMI som inte tränar, men deras hälsa är inte så bra som den kunnat vara vilket jag skrivit om här tidigare, Stark, tjock och frisk?.

Kort och gott så är elitidrottare, jämfört med gemene man, bra förebilder, men deras mål är inte optimal hälsa.

Även efter en aktiv elitkarriär så lever elitidrottare längre

Det är faktiskt även så att det idag finns gott om evidens för att elitidrottare, även efter sin karriär, lever längre än ”alla andra”. Det är inte heller en liten skillnad utan det handlar om ungefär 5-6 extra levnadsår (1, 2, 3, 4).

Det finns dock flera problem med den generella slutsatsen. För det första är det, som jag har påpekat många gånger, inte direkt någon bedrift att klara det bättre än ”alla andra” eftersom de allra flesta idag lever ett ganska ohälsosamt liv sett till vad vi vet idag (mer läsning: ”Idag är det normalt att leva ohälsosamt”).

För det andra så är klassificeringen före detta elitidrottare inte direkt särskilt tydlig den heller. Som tur är när det gäller den här punkten så har många studier även delat in elitidrottarna i olika kategorier. Det är inga särskilt specifika kategorier utan den vanligaste indelningen är:

  • Konditionsidrottare
  • Lagidrottare
  • Anaeroba-/power-idrottare

Efter den här indelningen är resultaten tyvärr inte särskilt positiv för den som endast gillar kraftidrotter. Visserligen finns det fortfarande en liten skillnad men från att ha varit ganska markant när man tittat på elitidrottare som grupp så minskar effekten ner till något som visserligen är positivt men egentligen inte särskilt imponerande. En före detta konditionsidrottare på elitnivå har en mortalitet (i princip ett mått på risk att dö inom en viss tid) som är 30 procent lägre än ”alla andra” medan motsvarande siffra för en före detta poweridrottare är 7 procent. Lagidrottarna ligger lite mitt emellan på 20 procent (2). En studie från Sverige specifikt som endast tittade på före detta elitidrottare inom brottning, styrkelyft, tyngdlyftning och kastidrotterna i friidrott fann ingen skillnad alls i mortalitet jämfört med den generella befolkningen (5). Deltagarna i den studien var dock aktiva under 1960-1979 vilket var en tid då steroider var vanligt så det är möjligt att det förstör resultaten lite i den gruppen.

Den största faktorn till varför före detta elitidrottare överlag lever längre verkar vara en lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar (1, 3) och därför är det inte så konstigt att effekten ser ut att vara större hos före detta elitidrottare inom konditionssporter. En annan större effekt som är ganska genomgående är risken för olika rökningsrelaterade sjukdomar likt lungcancer där elitidrottare är i klart lägre risk eftersom de sällan röker (2). Vissa översiktsartiklar har endast specificerat cancer för sig själv och där funnit att risken är lägre hos före detta elitidrottare (3) men det kan ju då beror på just lägre risk för rökningsrelaterad cancer?

Både en god hjärt- & kärlhälsa samt att inte röka är ju ingenting som är unikt för före detta elitidrottsmän och en hälsomedveten person kan därför sannolikt uppnå samma lägre mortalitet som elitidrottsmän.

Allt är dock inte guld och gröna skogar för före detta elitidrottsmän om vi tittar på andra former av hälsomått som, även om det inte dödar, kan ge en hel del lidande och nedsatt livskvalité. Tyvärr är står det sämre till med studier som har undersökt livskvalité eller hälsa ur den aspekten utan det mesta har endast tittat på total livstid (dvs mortalitet).

Det finns dock resultat som pekar på att elitidrottare troligen även får ta en del långvariga sviter för sitt idrottande. Till exempel har man funnit att före detta elitboxare är i fyra gånger så hög risk att råka ut för någon form av demens (2). Före detta elitidrottare har också en högre förekomst av ledförslitningar (artros) jämfört med den övriga befolkningen (6). Särskilt verkar det här gäller lagidrotter och bollsporter där idrottaren gör riktningsförändringar med stora krafter och det är ganska vanligt med skador i fotled, knäled och höftled (6). En nyligen publicerad studie på före detta elitfotbollsspelare fann till exempel att hela 80 procent av de före detta spelarna mellan 35-45 år hade artros i knäna och motsvarande siffra för fotlederna var 17 procent (7).

För just styrkeidrottare finns det dåligt med data men en studie från Finland på gamla kraftidrottare (inkl tyngdlyftare, boxare, brottare och kastare) som tävlade på landslagsnivå mellan 1920-1965 fann man en dubbelt så hög risk för att få diagnosen knäartros innan 45 års ålder (8).

Vad som är lite skrämmande med de här studierna är att många av dem är utförda på personer som var elitidrottare för flera årtionden sen. Sedan den tiden har de flesta sporterna utvecklats och blivit professionella med medföljande ökning av träningsmängd och belastning. Spelar du till exempel fotboll i div 2 idag så tränar du lika mycket som Allsvenska fotbollsspelare gjorde för 20 år sen. Frågan är ju därför hur den här statistiken kommer att se ut om kanske 20 år?

Summering

Elitidrott där du ofta ligger nära gränsen för vad din kropp klarar av för stunden är av allt att döma inte det bästa om du vill maximera din hälsa på lång sikt. Däremot så är elitidrott överlag, beroende på vilken form av elitidrott du tittar på, väldigt mycket eller ganska mycket bättre än att knappt röra på sig alls, vilket är favoritsysslan för de flesta.

När det gäller livslängd så verkar det den information som finns för tillfället peka mot att det främst är ett starkt hjärta, och därmed idrotter som utmanar konditionen, som främst har positiv inverkan. Andra former av positiv inverkan från idrotten verkar vara att du överlag får en mer hälsosam livsstil där du oftare tenderar att göra bra val för hälsan som att inte röka, äta lite nyttigare, sköta sömnen bättre och annan liknande.

När det gäller styrketräning specifikt så finns det idag få kända fördelar med att ha varit före detta elitidrottare inom en ren styrkesport, om vi ser på livslängd eller livskvalité. Det finns dock många frågetecken fortfarande då det är ett dåligt studerat område.

Personligen brukar jag säga att man styrketränar för livskvalité och konditionstränar för fler levnadsår. Det är givetvis en förenkling men överlag tycker jag att det är vad studier på området visar och även statistiken jag tagit upp här stödjer det till viss mån även om delen kring livskvalité som sagt är dåligt studerat för närvarande.

° ° ° 

Jacob Gudiol‌ är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat"‌ , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt den nya boken "Forma Kroppen 2"‌ , som du hittar här.
[

](http://butik.tyngre.se/forma-kroppen-2)


Liknande artiklar
Kritik av modellen relativ energibrist inom idrotten (RED-s)

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel i tidskriften Sports Medicine som har den intressanta titeln, Does Relative Energy Deficiency in Sport (REDs) Syndrome Exist?

11 dec. 2024

Effekter från 12 månader med periodisk fasta och styrketräning

För något år sedan skrev jag en artikelserie här på Tyngre om periodisk fasta och andra former av längre fasta. Här är vad lite nyare forskning kommit fram till.

Jacob Gudiol

10 dec. 2024

Det hopplösa i att försöka ta fram en personlig GI-lista

I avsnitt 149 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Linnea en nypublicerad studie med en tillhörande ledartextsom handlar om osäkerheten i enskilda blodsockermätningar med kontinuerliga blodsockermätare.

10 dec. 2024

Jacob om Ozempic och ultraprocessad mat

Jacob levererar nya sanningar om två frågor som återkommande får nytt bränsle för diskussioner och tolkningar.

5 dec. 2024

Finns det några fördelar med kreatin för konditionsidrottare?

Wille och Jacob svarar på lyssnarfrågor i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

4 dec. 2024

Preliminära data från Kevin Halls andra studie på ultraprocessad mat

Ultraprocessad mat står ännu en gång på agendan i Hälsoveckan by Tyngre.

3 dec. 2024

Jacob Gudiol

I dagens läge med sociala medier och frihet att uttrycka sig själv hamnar det mycket blandad information på internet och i sociala medier. Allt som basuneras ut är inte sant men det paketeras som sanningar baserat på forskning.

30 nov. 2024

Våra fettceller minns om vi någon gång varit feta

I avsnitt 147 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras en ny studie i Nature där man har tittat på fettcellerna hos människor och möss när de burit på olika mängder fettmassa.

26 nov. 2024

Hur kan man kompensera för minskad spontanidrott?

Avsnitt 471 av Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar energiintag för personer som tränar mycket. Finns det en situation där man inte längre kan lita på ens egen mättnad och hunger och när dyker den upp?

20 nov. 2024

En promenad i naturen är bättre för stressen än en promenad i en storstad

Hälsoveckan avsnitt 146 och Jacob och Erik diskuterar först en artikel i SVT inför ett avsnitt av Vetenskapens värld kring stress.

19 nov. 2024

Nicklas Neuman om forskning, fotboll och nya bokprojektet

Nicklas Neuman, den riktiga kostdoktorn, gästar oss för att prata om bland annat Degerfors väg tillbaka till Allsvenskan, om lukt- och smakavvikelser post-covid och om den nya boken som han nu skriver tillsammans med Jacob Gudiol.

14 nov. 2024

Flour i dricksvattnet och fetmamediciner som hjälper mot mycket

Jacob och Erik tänkte diskutera två olika ämnen i det här avsnittet men det blev även en del diskussioner med relevans i introduktionen då de nämner lite av tokigheterna som kommit från RFKjr den senaste tiden.

12 nov. 2024

Fasciahype och en massa vintersjukdomar

Dr Mellberg är tillbaka efter mycket arbete följt av en tuff förkylning. Tillsammans med Jacob så diskuteras först alla virus och bakterier som verkar göra många sjuka just nu och vad som kommer att göra en hel del svenskar sjuka framöver.

5 nov. 2024

När blir man för fet under en bulk?

Jacob och Wille svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 468 av Tyngre Träningssnack. Denna gång diskuteras bland annat viktuppgång när man försöker lägga på sig muskler.

30 okt. 2024

Riksmaten – barn och bikarbonat som gråzonspreparat

Livsmedelsverket har i dagarna släppt Riksmaten småbarn och Jacob och Erik försöker komma diskutera sig fram till vad man kan få ut av en sådan undersökning.

29 okt. 2024

Är det bättre med vanlig cola än light till små barn?

Jacob och Erik diskuterar i det här avsnittet ett viralt inlägg på sociala medier där det påstås att det är bättre att ge barn sockersötad cola än lightvarianten.

22 okt. 2024

Ultraprocessad mat och för högt kaloriintag

Avsnitt 466 av Tyngre Träningssnack handlar om en ny studie på ultraprocessad mat. Än en gång har man låst in människor och sen under olika perioder låtit dem äta endast ultraprocessad mat eller endast minimalt processad mat för att se vad som händer.

16 okt. 2024

Stelhet innebär ökad risk för tidig död

Jacob och Erik fokuserar på en artikel i DN med titeln ”Medelålders och stel? Då kan du dö i förtid”.

15 okt. 2024

Problemet med de flesta studier som säger sig hitta non-responders

Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet hur slump och variation kan göra att man felaktigt tror sig ha hittat så kallade non-responders i studier.

9 okt. 2024

Hälsoråd som fungerar dåligt inom sjukvården

I avsnitt 140 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Erik och Jacob en debatt som pågått i framför allt Göteborgs-Posten de senaste veckorna kring om läkare ska ge livsstilsråd och i så fall hur och vid vilka tillfällen.

8 okt. 2024

Sveriges uppdaterade kostråd

Linnea, Erik och Jacob lägger denna vecka allt krut på att diskutera de nya förslagen till kostråd som Livsmedelsverket presenterade på en presskonferens under förra veckan.

1 okt. 2024

Betydelsen av biologisk mognad inom talangutveckling

En av våra favoritgäster, Tommy Lundberg, är tillbaka och denna gång tar vi upp två ämnen som vi varit inne lite på även i tidigare avsnitt, talangutveckling och könsindelning inom idrotten.

25 sep. 2024

Energidrycker funkar för att de innehåller koffein

Linnea, Erik och Jacob diskuterar två olika ämnen i Hälsoveckan by Tyngre.

24 sep. 2024

Placebo som gör ont blir mer kraftfullt

Jacob och Wille diskuterar en av årets vinnare av det så kallade Ig Nobelpriset där en forskargrupp visat att placebo med smärta ger större placeboeffekt än utan.

18 sep. 2024

Forskning och regler kring nya löparskor

Biomekanikern och forskaren Toni Arndt är tillbaka i Tyngre Träningssnack för att diskutera löparskor.

11 sep. 2024

Orsaken till typ 2-diabetes

Erik och Jacob har typ 2-diabetes som ämne i avsnitt 136 av Hälsoveckan by Tyngre

10 sep. 2024

Fungerar luktsalt eller ammoniak som prestationshöjare?

Jacob och Wille har tittat på forskningen kring luktsalt i avsnitt 460 av Tyngre Träningssnack.

4 sep. 2024

Olika nordiska länder har olika kostråd till gravida

Linnea är tillbaka från sommarsemestern och tillsammans med Erik och Jacob diskuteras skillnaderna i kostråd till gravida som finns mellan Sverige och Finland.

3 sep. 2024

Vad är hårt belastande träning och varför orkar kroppen bara så lite av det?

Jacob och Wille diskuterar balansen mellan träning och återhämtning i avsnitt 459 av Tyngre Träningssnack.

28 aug. 2024

Norges nya kostråd och alla stora källor till tillsatt socker i USA

Erik, Caroline och Jacob diskuterar två ämnen i avsnitt 134 av Hälsoveckan by Tyngre.

27 aug. 2024

Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024

Vad vet vi kring hur kosten påverkar immunförsvaret?

Jacob och Wille försöker svara på tre lyssnarfrågor i avsnitt 457 av Tyngre Träningssnack.

14 aug. 2024

Olika metoder för att mäta fettmassa och kroppssammansättning

I veckans Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Erik bland annat en artikel i SvD som fått en missvisande rubrik.

13 aug. 2024