Fördelar och nackdelar med att som ung och frisk vaccinera sig mot covid-19?

Funderar du på om vaccinering är något för dig? Tvekar du på om fördelarna överväger eventuella nackdelar? Jacob Gudiol reder här ut frågan på djupet.

Jacob Gudiol

OBS: Den här artikeln är publicerad sen sommar 2021 och då var situationen kring coronaviruset (SARS-CoV-2) och vaccinen mot den helt annan mot hur den är idag. Idag har i princip hela befolkningen någon form av immunitet mot viruset pga tidigare infektion, vaccination eller båda sakerna. Det är också andra versionen av viruset som dominerar idag jämfört med då så effekterna som tas upp här hade inte gällt även om du hittat en person helt utan immunitet och gett den vaccinet.

Den här artikeln är därför mest idag en historisk tillbakablick kring hur valet såg ut när vaccinen blev tillgängliga för yngre svenskar kring sommaren 2021.


För lite drygt ett halvår sedan skrev jag en artikel här på Tyngre kring vad vi visste om vaccinen mot covid-19 som då precis hade börjat användas i västvärlden. Artikeln publicerades precis innan julafton 2020 och sedan tillförde jag lite mindre uppdateringar allt eftersom det kom mer information de första veckorna.

Idag vet vi enormt mycket mer. Vaccinen har redan räddat tusentals liv bara här i Sverige. Ett tydligt sätt att synliggöra det här är att jämföra våg 2 mot våg 3 och hur dödsfallen drastiskt minskade efter att vi hade vaccinerat de i störst risk att avlida från covid-19. Det här är också en stor underskattning av effekten då vaccineringen så klart också har minskat antalet fall totalt sett. Så egentligen skulle den blå linjen med fall legat ännu högre om vi inte börjat få vaccin där kring nyårsskiftet.

Andelen personer i Sverige som vaccinerat sig bland de med risk att dö från covid-19 är idag väldigt hög vilket innebär att risken att Sverige igen ska ha 100 dödsfall om dagen är i princip obefintlig.

Vaccineringen har fortgått ner i de yngre åldrarna där risken att avlida från covid-19 är väldigt låg och en fråga som jag har sett att en del ställer sig på sociala medier och liknande är varför de ska vaccinera sig när risken att de ska dö, eller ens bli riktigt allvarligt sjuk, är extremt låg?

Den här artikeln är till för dig som ställer dig den frågan. Du kommer att få veta både vad du får ut från det själv och vad du också hjälper dina nära och kära med samt hur du bidrar till nytta i samhället i stort. Vi börjar med det mer individuella perspektivet.

Riskerna med covid-19 för en ung vuxen person

Om vi börjar med det uppenbara så är det så att risken att avlida från covid-19 faktiskt inte är noll även för unga personer. Det här är dock genomsnittliga värden för alla personer i en viss ålder och även bland unga människor finns det så klart de som är ganska ordentligt sjuka av andra orsaker som så klart är i en betydligt högre risk att avlida om de skulle få covid-19. Så om du är ung och helt frisk är risken klart lägre. Det finns dock även unga som har avlidit där man inte känner till att de har haft någon tidigare sjukdom från början. Men risken är som sagt löjligt låg och oroar man sig för så små risker så finns det extremt mycket här i livet som man bör vara väldigt mycket mer orolig för.

1% av de 20-29 år som testar positivt för covid-19 hamnar på sjukhus

En risk som är betydligt mer påtaglig är däremot risken att hamna på sjukhus. Risken att du ska bli allvarligt sjuk om du smittas med coronaviruset (dvs SARS-CoV-2) påverkas av vilken variant av viruset det är som smittar dig. Du har säkert hört talas om en del av det här men från början fanns det många olika varianter som inte verkade skilja sig så mycket åt i hur smittsamma eller ”allvarliga” de var i fall du blev smittad med dem.

Sen kring februari-mars så kom en variant som numera kallas för Alpha hit till Sverige som var både mer smittsam och ökade risken för allvarlig sjukdom med ~60%. Under tiden som Alpha dominerade här i Sverige så var det nästan exakt en procent av alla som testade positivt för covid-19 i åldern 20-29 år som hamnade på sjukhus.

Sedan några veckor tillbaka är det en annan variant som dominerar i Sverige som kallas för Delta. Delta är typ Alpha på steroider och den har ökat på smittsamheten samt risken för allvarlig sjukdom ytterligare. Det är lite för tidigt att säga med hur mycket risken ökar men idag är i alla fall risken för en slumpmässigt 20-29 åring som testar positivt för covid-19 högre än 1% att hen hamnar på sjukhus.

Men, det finns ju alltid ett men kring sådant här, den här datan är som sagt genomsnitt. Om du är vältränad och inte har några kroniska sjukdomar så är så klart din risk betydligt lägre än risken för en person med BMI på 30 med astma i samma ålder.

Ett annat men i den här situationen att det här ovanför är statistik för personer som testar positivt. Det är inte statistik som inkluderar alla som blir smittade. En del som får covid-19 vet inte om det och ytterligare en del människor väljer av olika orsaker inte att testa sig själva om de får symptom. Så risken här ovanför är lägre om vi inkluderat alla som faktiskt haft covid-19. Tyvärr vet vi inga exakta tal där så den exakta risken förblir också okänd. Personligen skulle jag gissa på att ungefär hälften av de som får covid-19 i den åldern också får det bekräftat via ett test.

Oavsett vad den exakta risken är för just dig så skulle jag säga att risken är ändå är betydande. Den är så hög så sannolikheten är hög att vi alla i alla fall skulle känna någon i åldern 20-29 som legat på sjukhus på grund av covid-19 i fall det varit så att precis alla i den åldern blivit smittade.

För en person i åldern 20-29 år så är det också väldigt få risker i samhället just nu som är större än den här när det gäller att få dig att hamna på sjukhus. Under en procent låter ju inte så högt men det är faktiskt större risk för det än att du ska kasta en sexa 3 gånger i rad med en tärning. Det kommer troligen inte att ske men vi vet alla att det då och då händer ändå.

Risken för MIS-A ökar ju yngre du är

Förutom risken att hamna på sjukhus direkt på grund av covid-19 så finns det även en ovanlig biverkan som verkar uppstå några dagar eller enstaka veckor efter en person haft covid-19 som kallas för Multisystem Inflammatory Syndrome. Det har talats mycket om det här kring barn med mycket artiklar i media där syndromet kallas för MIS-C. Den sista bokstaven där står för Children. Det här syndromet slutar dock inte abrupt att uppstå när någon fyller 19 år utan det fortsätter uppåt i åldrarna även om det blir mer och mer ovanligt. Hos vuxna kallar man det då för MIS-A, där A så klart står för Adult.

Hur vanligt det här vet vi inte riktigt. I Sverige är det lite mer än 250 barn som har drabbats hittills men risken är som sagt mycket lägre för yngre vuxna. Sen finns där också så klart någon typ av gråzon i åldrarna 16-20 där vi vaccinerar nu där det finns gott om fall dokumenterade.

Risken att bli sängliggande och missa träning samt behöva ordentlig återhämtning

Bland de 99+ procenten av personer 20-29 år som får covid-19 och inte hamnar på sjukhus så mår så klart många ändå ganska dåligt. Normalt sett klassificerar man dessa personer i tre olika kategorier, asymtomatisk, mild och moderat sjukdom. De med moderat sjukdom har ibland nytta av/kräver kort sjukvård de med.

Tyvärr finns det vad jag vet ingen bra data på hur vanliga de tre olika formerna är för just yngre vuxna. Men det är så klart en risk som ändå finns. Även om du blir helt återställd efteråt så är det minst en dryg vecka då du inte kan träna som vanligt eftersom du behöver isolera dig. Får du dessutom feber, huvudvärk, hosta mm och får spendera det mesta av tiden i sängen så kommer du att tappa en hel del ork och prestationsförmåga som kan ta ganska lång tid att få tillbaka. Det är inte heller ovanligt att man har dessa symptom i mer än en vecka även om det vanligaste är att det är som värst i några enstaka dagar för yngre vuxna.

Långvariga symptom som kanske inte försvinner alls

En sista risk med att få covid-19 är att du får besvär som faktiskt inte försvinner. De försvinner i alla fall inte på väldigt länge. Det här kallas ofta för långtidscovid, postcovid, long covid eller post covid syndrome.

I en studie på sjukvårdspersonal här i Sverige som testades via screening fann man att hela 15% hade någon typ av besvärande kvarvarande symptom 8 månader efter de haft mild sjukdom (1). Mild innebär här att de inte behövde sjukhusvård men hade symptom. De vanligaste långvariga symptomen verkar vara trötthet, bortfall eller påverkan på lukt och smaksinnet eller upplevd ”jobbig” andning.

Nu är det så klart också så att personer som inte haft covid-19 kan få den här typen av besvär av olika orsaker. I studien ovan hade man dock en kontrollgrupp som var personer på samma arbetsplats som testade negativt för antikroppar mot SARS-CoV-2, dvs coronaviruset. Skillnaden i besvärande symptom mellan dessa två grupper var enligt följande minst 2 månader efter covid-19.

Det var tyvärr ingen indelning enligt ålder i den här studien men i Storbritannien har man utfört större studier där man följt mer än 20 000 personer som testat positivt för covid-19 och där ligger yngre vuxna något lägre men det är ändå högt (2). Här är skillnaderna fem veckor efter ett positivt test.

Andelen personer med symptom minskar över tid men det finns också en hel del som har besvär även ett år efteråt (8). Förutom att äldre personer och personer med någon tidigare sjukdom verkar drabbas aningen oftare så är den enda andra tydliga riskfaktorn att man är kvinna.

I övrigt så kan covid-19 tydligt drabba i princip alla hårt på något vis. Det finns till exempel ganska gott om artiklar i media om idrottare på hög nivå som antingen blivit så sjuka att de behövt sjukhusvård eller har behövt flera månader på sig att komma tillbaka till sin idrott på grund av långtidsbesvär även om det första sjukdomsförloppet i sig varit milt (3, 4, 5, 6, 7). Det här är ju så klart väldigt ovanligt men det är ändå relevant när vi sedan ska titta på risker vs vinster med vaccinering.

Personliga fördelar med vaccinering för en ung frisk person

Nu när vi har gått igenom riskerna med att få covid-19 som en ung frisk person så är det dags för att titta på fördelarna med att vaccinera sig ur en helt egoistisk synvinkel. Den här fördelen är så klart väldigt uppenbar och den är att du drastiskt minskar på risken att du ska få covid-19 och allting jag har nämnt här tidigare.

Två veckor efter att du har fått din andra dosen så är risken ungefär 80-85% lägre än tidigare att du ska få covid-19 om du fortsätter ditt liv precis som innan (9, 10). Om du är observant så kanske du märker att talen här är lägre än de jag skrev i min förra artikel om vaccinen. Orsaken till det här är för att vaccinen fungerar något sämre mot Delta än vad de gjorde mot de ursprungliga varianterna av viruset.

Det finns också data som antyder att skyddet från vaccinen minskar något efter de första månaderna men det är oavsett en stor riskminskning för dig. Får du inte covid-19 alls så riskerar du helt enkelt inte det jag har tagit upp här tidigare som covid-19 ibland leder till.

Om du ändå blir smittad så är risken lägre att du blir ordentligt sjuk

Vaccinen skyddar dock inte bara dig från att få sjukdomen utan de tränar också upp andra delar av ditt immunförsvar som hjälper dig om du ändå skulle bli smittad. Det innebär att risken för att du ska bli allvarligt sjuk om du ändå har oturen att bli smittad efter full vaccinering är betydligt lägre.

Skyddet mot sjukhusinläggningar för en fullvaccinerad person minskar alltså mer än risken för sjukdom. Det finns ingen data på hur stor den extra effekten är för yngre vuxna eftersom det är färre yngre än äldre som blivit vaccinerade och för att risken för sjukhusinläggning redan är låg för unga vuxna. Men för personer i pensionsålder så är deras risk att hamna på sjukhus om de blir smittade ungefär 40% lägre (11). Det här innebär att skyddet mot sjukhusinläggning är betydligt större än det som du får mot sjukdomen i sig.

Risken att du ska bli lite mer ordentligt sjuk när du får isolera dig hemma i flera dagar minskar den med. I en studie från USA fann man t ex att fullvaccinerad sjukvårdspersonal som trots det blev smittade var hemma sjuka 6 dagar kortare än de som inte var vaccinerade och de spenderade två dagar mindre sängliggande. Det var också 60% lägre risk att de ens skulle få några symptom (12).

Hur påverkas risken att få långvariga besvär om du ändå blir smittad?

Kan vaccinen påverka din risk att få långtidscovid? Svaret här är att vi inte vet. Du får självklart riskminskningen från att du får ett skydd mot infektionen med en effekt på 80-90%. Får du inte covid-19 alls så får du så klart inte långtidsbesvär från det.

Däremot så vet vi idag inte hur risken ser ut för de som trots allt får covid-19 efter de blivit vaccinerade. Preliminära studier antyder dock att där i alla fall fortfarande finns en risk för mer utdragna besvär men än så länge är uppföljningen inte längre än 6 veckor och antalet fall man hittade var endast 7 stycken (13). Så studien kan väl som bäst sägas antyda att risken inte försvinner helt efter vaccinering.


Uppdatering 31 juli: Bara timmar efter den här artikeln publicerats så kom den första lite mer ordentliga datan på hur vaccinering påverkar risken för mer långvariga besvär om du är vaccinerad och ändå blir smittad jämfört med risken för någon som inte är vaccinerad och blir smittad (26). Den visar att risken är ungefär hälften så stor för en fullt vaccinerad person (grön markering). Det här är så klart väldigt preliminär data och den har stor osäkerhet då det är självrapporterat via en app men en positiv start.


Vad du bidrar med till andra genom att vaccinera dig

Nu när jag har gått igenom riskerna med covid-19 och fördelarna för dig med vaccinering så tänkte jag skriva lite om de fördelarna som du ger till andra genom att du vaccinerar dig. En del argumenterar för att man inte ska ta förändring i risk för andra beaktande när man ska värdera om någon ska vaccinera sig eller inte men det tycker inte jag.

Precis som jag har brytt mig om att försöka följa de råd och regler vi har haft för att minska smittspridningen det senaste dryga året så tycker jag att det finns all anledning att fundera kring hur vaccineringen kan bidra till det målet.

För jag är ganska säker på att nästan alla vill att våra liv ska återgå mer mot hur de var under 2019 och då är en mindre spridning av SARS-CoV-2 (coronaviruset) något vi behöver uppnå. Och då hjälper vaccineringen till.

Om du blir smittad efter vaccinering så är du mindre smittsam

Det väldigt uppenbara sättet som vaccineringen hjälper till för att minska smittspridningen är så klart att risken att du ska bli smittad från början minskar rejält. Om du inte blir smittad så riskerar du inte heller att smitta andra.

Det finns dock ytterligare en effekt och det är att du blir mindre smittsam om du ändå får covid-19. Det här hänger ihop med det jag skrev tidigare om att vaccinen skyddar dig mot mer allvarlig sjukdom även om du skulle bli smittad.

Som regel är det så att sjukare personer bär runt på mer virus och ju mer virus en person bär runt på desto större är risken att de sprider det här viruset runt omkring sig och smittar andra. Fullvaccinerade personer som ändå får covid-19 bär runt på mindre virus och det finns idag gott om studier som har tittat på risken att någon annan ska bli smittad av en fullvaccinerad som ändå får covid-19 och riskminskningen ligger någonstans kring 80-90% efter två doser och 40-50 % efter en dos (14, 15, 16, 17). Tyvärr är ingen av de här studierna utförda när Deltavarianten dominerat men där kommer så klart fortfarande att finnas en effekt. Mycket möjligen är den något lägre men fortfarande hög.

Genom de här två effekterna så bidrar du så klart till att smittspridningen blir lägre i samhället. Om bara du vaccinerar dig blir inte effekten särskilt stor men om nästan alla gör det även i yngre åldrar så blir effekten väldigt stor.

Även på ett lite mer egoistiskt plan så minskar du ju också risken att du ska smitta någon äldre familjemedlem eller nära vän. Trots att vaccinen är väldigt effektiva så är det faktiskt fortfarande så att risken att avlida från covid-19 är större för en fullt vaccinerad 65-åring jämfört med en ovaccinerad 30-åring (18).

Om vi nu summerar effekterna som du får via två doser av något av mRNA vaccinen Pfizer och Moderna så ser de ut så här. Det här är inga exakta tal utan det verkliga värdet kan ligga lite högre eller lite lägre. Särskilt med risken för att smitta andra och risken för långvariga besvär så är datan antingen för andra varianter (smitta andra) eller väldigt preliminär (långvariga besvär).

Riskerna du tar genom att vaccinera dig själv

Att vaccinera sig är tyvärr inte 100% helt riskfritt. I min tidigare artikel om vaccinen gick jag igenom hur vaccinen fungerar genom att aktivera och träna upp ditt eget immunförsvar och i den processen så kan det uppstå problem. Alla mediciner har eventuella biverkningar. Något som blev väldigt uppenbart när man upptäckte den ovanliga biverkningen från AstraZenecas vaccin efter att man hade gett några hundratusen doser i norden.

Trots den biverkningen så var ändå vinsterna med vaccineringen mycket större än att avstå för personer över 65 år och det var också därför man fortsatte att använda vaccinet för den åldersgruppen här i Sverige. Nyttan var helt enkelt klart större än risken att låta personerna gå utan vaccin i ett antal veckor till.

Så när vi diskuterar vaccin så måste vi väga de eventuella riskerna mot fördelarna. Risken med covid-19 är olika stor för olika personer och därför måste vi också värdera riskerna med olika vaccin. AstraZenecas vaccin är därför avskrivet för yngre vuxna. Risken för den ovanliga biverkningen är där just nu större än att inte vaccinera sig alls.

För mRNA-vaccinen från Moderna och Pfizer är däremot risken för biverkningar en helt annan. Trots att det fram till och med juli månad har getts över 700 miljoner doser av dessa vaccinen (19) så har man inte funnit någon riktigt allvarlig biverkan från dem.

En biverkan som man däremot har funnit efter att ha gett alla dessa doser och som man inte såg i de första studierna som ”endast” hade några tiotusentals deltagare är att vaccinen verkar öka risken något för hjärtmuskelinflammation den närmsta tiden efter dos 2 hos yngre personer, framför allt hos yngre män (20).

Det mesta av den här statistiken kommer från USA där man uppskattar att det blir ungefär 1 fall på 20 000 vaccineringar med dos 2 hos unga män i åldern 18-24 år (21). Bland män 25-29 år var risken sedan endast 1 fall på 50 000 – 60 000 vaccineringar och bland kvinnor i åldern 18-24 var risken endast 1 fall på 200 000 – 250 000 vaccineringar med dos 2.

I princip alla som har fått den här biverkningen har blivit bra efter kort behandling men några enstaka har fått ligga inne på sjukhus en tid och en del har haft bröstsmärta som inte varit helt borta efter några få veckors uppföljning. I en studie från armen i USA fann man 23 fall efter 2 800 000 vaccinationer och av de 23 så var 70% av dem helt återställda inom en vecka medan de andra höll på att återhämta sig hemma när studien skrevs (23). Det finns inga kända dödsfall och jag har inte heller läst om någon som har fått ett väldigt tråkigt utfall med långsiktig påverkan på hälsan.

Det jag har presenterat här är mest data från USA. Det är främst där man har börjat ge dos 2 till många i yngre ålder. Men även Israel har vaccinerat en stor andel av sina yngre människor och de har rapporterat att de funnit att ungefär 1 på 6000 av männen i åldern 18-24 år har fått den här biverkningen (24). Detta är mycket vanligare än i USA. Samtidigt så rapporterar även Israel en större andel mildare fall och att hela 95% av fallen var milda med snabb återhämtning. Så kanske har de varit bättre på att hitta alla fallen samtidigt som de inte har haft fler allvarliga fall?

När man gjort MR-undersökningar på elitidrottare efter att de har haft covid-19 så har man funnit att hela 1 på 150-200 har hjärtmuskelinflammation med symptom (25). Så det här är inte bara något som uppstår efter en vaccinering utan det kan också uppstå efter du haft covid-19. Idrottarna i den här studien verkar dock alla ha haft ett mildare förlopp och ingen behövde läggas in på sjukhus vad jag kan se i studien.


Uppdatering 26 aug: Det finns nu även en studie från Israel som också den fann att hjärtmuskelinflammation var betydligt vanligare hos personer som fått covid-19 jämfört med personer som vaccinerat sig (27).

Data från Kanada har också visat att de allra flesta som behöver läggas in på sjukhus på grund av den här biverkningen skrivs ut igenom inom två dagar.


Vilka är symptomen och varför får vissa det här?

Symptomen för hjärtmuskelinflammation är tryckkänsla över bröstet, oregelbunden puls och svårigheter att andas. Så var vaksam på det. Om alla yngre män vaccinerar sig i Sverige så kommer det att vara kanske 30-100 av drygt 600 000 personer som får det här så risken är ju väldigt liten. Men den finns.

Det är inte klart varför risken är förhöjd hos framför allt yngre män. Singapore har i sina rekommendationer vid vaccineringen med rådet att man inte ska anstränga sig hårt fysiskt den närmsta veckan efter man har fått ett vaccin (22). Det här är ju inte bevisat att hjälpa men det skulle vara en förklaring till varför det här främst uppstår hos yngre män. En grupp som i genomsnitt brukar anstränga sig både mer och hårdare rent fysiskt. Jag tror inte att det här är huvudförklaringen, men samtidigt tror jag rådet ändå är sunt.

Andra risker med vaccinen då?

Förutom den här risken för hjärtmuskelinflammation så finns det endast de kortsiktiga biverkningarna efter vaccineringen. De här nämnde jag redan i min förra artikel. Dagen och dagarna efter du har fått vaccinet så kan du uppleva saker så som huvudvärk, feber, muskelsmärta, trötthet, smärta i armen du fick sprutan i och lite annat. De här symptomen skiljer sig inte nämnvärt mellan yngre och äldre så funderar du kring det här så är det bara för dig att fråga någon i din närhet som redan vaccinerat sig vilket redan nu är över 75% av alla vuxna i Sverige.

Det här är absolut inte trevligt i fall du är en av de som får en lite kraftigare reaktion. Men samtidigt är det inte farligt utan det går över inom kort.

Alla andra möjliga biverkningar som du kanske har hört talas om är inte underbyggda med någon data. Trots att man alltså nu bara i USA och i Europa har gett över 700 miljoner doser med dessa vaccin så är där ingen sjukdom, skada eller liknande som har uppstått efter människor vaccinerats som inte uppstår lika ofta slumpmässigt i befolkningen i stort.

Det här är det som kallas för fas 4 när man tar fram läkemedel. Trots att man nu ger vaccinet till alla vuxna så har man inte slutat att granska det. Alla potentiella biverkningar rapporteras in och sedan sitter det folk och granskar så att ingen av biverkningarna som rapporteras in sker oftare än vad man kan förvänta sig.

Det var så här man upptäckte att hjärtmuskelinflammation är vanligare efter vaccineringen. Hjärtmuskelinflammation uppstår även normalt hos människor så bara att någon får ont i hjärtat efter sin vaccinering säger ingenting från början. Men efterhand så märker man att fallen sker oftare än normalt och då vet man att man har hittat något som troligen påverkas av vaccineringen. Så här såg det ut när CDC först rapporterade om den här biverkningen.

Det här är helt enkelt inte en biverkning som du kommer se förrän du har vaccinerat någon miljon unga män. Innan det så skulle de fall du ser kunna bero på slumpen. Att det krävs att så många vaccinerar sig säger också lite om hur ovanlig den här biverkningen ändå är.

Det är så klart möjligt att man efter några miljoner doser till uppmärksammar ytterligare någon biverkning men sannolikheten blir så klart mindre och mindre ju mer tiden går och ju fler unga vuxna som har vaccinerats.

Det här hindrar så klart inte människor från att hitta på saker kring eventuella biverkningar. I min förra artikel hade jag en längre bit kring det här under rubriken ”Var beredd på att du kommer att få höra otroligt mycket trams om de här vaccinen” som jag kan rekommendera dig att läsa om du har hört om någon biverkning från en vän, på sociala medier eller på någon artikel på internet.

Om vi summerar fördelarna mot nackdelarna

Efter den här längre texten så har du nu fått veta fördelarna och nackdelarna med vaccinering mot covid-19 som yngre vuxen.

För unga kvinnor finns typ endast vinster

Är du en ung kvinna så är frågan väldigt enkel då det i princip inte finns någon känd negativ effekt från vaccineringen. Du skyddar dig själv från en väldigt liten risk att avlida, en hyfsat betydande risk mot att hamna på sjukhus pga mer allvarlig sjukdom, en verklig risk att bli ordentligt sjuk i flera dagar och eventuellt få långsiktiga besvär likt trötthet och försämrat lukt och smaksinne. Du minskar också risken att dina nära och kära ska bli sjuka och du bidrar till att smittan i samhället blir lägre så att vi slipper att tråkiga råd och restriktioner.

För ung man finns det en risk men vinsterna är större

Som ung man finns också alla fördelarna som de yngre kvinnorna får. Du har dock en liten risk för hjärtmuskelinflammation som även om den är liten inte bara ska förkastas eller ignoreras. Om vi antar att datan från Israel anger den mest troliga incidensen och att 1 av 6000 unga män i åldern 18-24 får hjärtmuskelinflammation så är den risken nog nästan lika stor som risken att du som ung och frisk ung man ska hamna på sjukhus med covid-19. Den genomsnittliga risken för unga män att hamna på sjukhus med covid-19 är typ 1 på 200 men som jag förklarade tidigare är det en risk som inkluderat personer med tidigare sjukdomar i den åldern. Om vi hade exkluderat alla med tidigare sjukdom av något slag så är garanterat risken för sjukhusinläggning mycket lägre.

Hur mycket lägre vet vi inte men jag har svårt att tänka mig att den är så låg som 1 på 6000. Om vi ändå skulle anta att den är så låg så får vi betänka här att 95% av de som får hjärtmuskelinflammation återhämtat sig fullt inom en vecka enligt Israels rapporter. Det gäller inte för de som fått covid-19 och behövt sjukhusvård. Här har vi ju sedan fortfarande fördelarna med vaccinering i form av att det minskar risken för långvariga besvär och du minskar risken att du ska smitta andra. Så för mig är det solklart att fördelarna fortfarande tydligt överväger nackdelarna, och det gör det med väldigt god marginal.

Men kan vi inte få fördelarna utan nackdelarna?

En intressant fråga kring det här är om det inte går att få fördelarna utan nackdelarna? Svaret på den frågan är att vi inte vet men det finns ju möjliga lösningar som jag tycker är värda att fundera kring.

Vi vet till exempel att kroppens svar efter en dos vaccin är väldigt potent hos personer som redan har haft covid-19. Bland unga vuxna är det idag mer än 1/3 av befolkningen som tillhör den gruppen. Dessa personer skulle av allt att döma kunna klara sig bra på en dos vaccin och för yngre män skulle det minska risken för hjärtmuskelinflammation.

Ett annat möjligt alternativ som man testar på yngre barn nu är att man ger en mindre dos av vaccinet. Kanske ger en lägre dos ett mindre kraftfullt svar som minskar risken? Det här är ju ingenting som man på något vis kan styra själv så det är väl mer något för de som gör studier på sådant här att fundera kring.

Ytterligare ett alternativ är att man väljer att ge unga män endast en dos av vaccinen. Skyddseffekten blir i det här fallet sämre och risken för covid-19, sjukhusinläggning, att man smittar andra mm minskar inte lika mycket. Men där är ändå en betydande effekt från en dos. Och så slipper man risken för hjärtmuskelinflammation som är betydligt förhöjd efter främst dos 2.

Det sista alternativet är att man använder sig av något annat vaccin. I Sverige idag finns det inga alternativa vaccin men det finns ju andra vaccin ute i världen och även vaccin som är på väg att godkännas nu.

Summering – vaccinera ger störst chans för ett lyckat utfall

Jag tycker personligen att den datan som finns idag är tydlig med att det är en fördel för alla vuxna att vaccinera sig mot covid-19. Ju äldre du är desto större är din individuella fördel då risken för allvarlig sjukdom ökar väldigt fort med högre ålder. Men även för de yngsta vuxna så är fördelarna större än riskerna även om man ser på det helt egoistiskt.

Sen har du så klart det mer altruistiska delarna. Att du bidrar till lägre smittspridning och hjälper till att skyddamänniskor runt omkring dig. Inte fy skam det heller skulle jag säga.


Photo by Branimir Balogović on Unsplash


Liknande artiklar
När blir man för fet under en bulk?

Jacob och Wille svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 468 av Tyngre Träningssnack. Denna gång diskuteras bland annat viktuppgång när man försöker lägga på sig muskler.

30 okt. 2024

Riksmaten – barn och bikarbonat som gråzonspreparat

Livsmedelsverket har i dagarna släppt Riksmaten småbarn och Jacob och Erik försöker komma diskutera sig fram till vad man kan få ut av en sådan undersökning.

29 okt. 2024

Är det bättre med vanlig cola än light till små barn?

Jacob och Erik diskuterar i det här avsnittet ett viralt inlägg på sociala medier där det påstås att det är bättre att ge barn sockersötad cola än lightvarianten.

22 okt. 2024

Ultraprocessad mat och för högt kaloriintag

Avsnitt 466 av Tyngre Träningssnack handlar om en ny studie på ultraprocessad mat. Än en gång har man låst in människor och sen under olika perioder låtit dem äta endast ultraprocessad mat eller endast minimalt processad mat för att se vad som händer.

16 okt. 2024

Stelhet innebär ökad risk för tidig död

Jacob och Erik fokuserar på en artikel i DN med titeln ”Medelålders och stel? Då kan du dö i förtid”.

15 okt. 2024

Problemet med de flesta studier som säger sig hitta non-responders

Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet hur slump och variation kan göra att man felaktigt tror sig ha hittat så kallade non-responders i studier.

9 okt. 2024

Hälsoråd som fungerar dåligt inom sjukvården

I avsnitt 140 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Erik och Jacob en debatt som pågått i framför allt Göteborgs-Posten de senaste veckorna kring om läkare ska ge livsstilsråd och i så fall hur och vid vilka tillfällen.

8 okt. 2024

Sveriges uppdaterade kostråd

Linnea, Erik och Jacob lägger denna vecka allt krut på att diskutera de nya förslagen till kostråd som Livsmedelsverket presenterade på en presskonferens under förra veckan.

1 okt. 2024

Betydelsen av biologisk mognad inom talangutveckling

En av våra favoritgäster, Tommy Lundberg, är tillbaka och denna gång tar vi upp två ämnen som vi varit inne lite på även i tidigare avsnitt, talangutveckling och könsindelning inom idrotten.

25 sep. 2024

Energidrycker funkar för att de innehåller koffein

Linnea, Erik och Jacob diskuterar två olika ämnen i Hälsoveckan by Tyngre.

24 sep. 2024

Placebo som gör ont blir mer kraftfullt

Jacob och Wille diskuterar en av årets vinnare av det så kallade Ig Nobelpriset där en forskargrupp visat att placebo med smärta ger större placeboeffekt än utan.

18 sep. 2024

Forskning och regler kring nya löparskor

Biomekanikern och forskaren Toni Arndt är tillbaka i Tyngre Träningssnack för att diskutera löparskor.

11 sep. 2024

Orsaken till typ 2-diabetes

Erik och Jacob har typ 2-diabetes som ämne i avsnitt 136 av Hälsoveckan by Tyngre

10 sep. 2024

Fungerar luktsalt eller ammoniak som prestationshöjare?

Jacob och Wille har tittat på forskningen kring luktsalt i avsnitt 460 av Tyngre Träningssnack.

4 sep. 2024

Olika nordiska länder har olika kostråd till gravida

Linnea är tillbaka från sommarsemestern och tillsammans med Erik och Jacob diskuteras skillnaderna i kostråd till gravida som finns mellan Sverige och Finland.

3 sep. 2024

Vad är hårt belastande träning och varför orkar kroppen bara så lite av det?

Jacob och Wille diskuterar balansen mellan träning och återhämtning i avsnitt 459 av Tyngre Träningssnack.

28 aug. 2024

Norges nya kostråd och alla stora källor till tillsatt socker i USA

Erik, Caroline och Jacob diskuterar två ämnen i avsnitt 134 av Hälsoveckan by Tyngre.

27 aug. 2024

Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024

Vad vet vi kring hur kosten påverkar immunförsvaret?

Jacob och Wille försöker svara på tre lyssnarfrågor i avsnitt 457 av Tyngre Träningssnack.

14 aug. 2024

Olika metoder för att mäta fettmassa och kroppssammansättning

I veckans Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Erik bland annat en artikel i SvD som fått en missvisande rubrik.

13 aug. 2024

Gudiol tillbaka på radion

Killarna försöker återvända till lite vanliga gängor igen efter sommaren. Som en självklar del i det är Jacob Gudiol tillbaka som gäst.

12 aug. 2024

Större muskelökningar vid träning av muskeln i ett utsträckt läge

Wille och Jacob diskuterar tre olika saker i avsnitt 456 av Tyngre Träningssnack.

7 aug. 2024

Spelar det någon roll vilken tid på dygnet du tränar?

Lyssnarfrågor med Jacob och Wille i avsnitt 454 av Tyngre Träningssnack. Det blir diskussioner kring träning i hög värme och alternativ träning som man kan göra istället i fall man inte står ut.

31 juli 2024

En diet personligt anpassad efter proteomet vs vanlig medelhavskost

Jacob och Erik diskuterar en studie där man testat en personligt anpassad diet mot en mer generisk medelhavskost.

30 juli 2024

Att jobba med träning – Unni berättar

Vi träffar coachen Unni Lundblom som tagit steget från att tävla i fitness till att hjälpa andra att komma i form.

25 juli 2024

Sommarhälsa med Carina

Carina gästar podden och delar med sig av tips och trix för att undvika att helt tappa form och livslust under semesterns alla lediga stunder.

18 juli 2024

Varför EMG kan lura dig efter aktiveringsövningar

Jacob och Wille diskuterar några vanliga missförstånd när det gäller att diskussioner och tolkningar av data relaterat till träning och hälsa.

17 juli 2024

Är det dåligt med fröoljor?

Frågestund med Hälsoveckan by Tyngre. Caroline, Erik och Jacob svarar på en del lyssnarfrågor i detta avsnitt av hälsoveckan.

16 juli 2024

Pandemier och vetenskapsjournalistik

Vetenskapsjournalisten Amina Manzoor gästar Jacob och Wille i avsnitt 451 av Tyngre Träningssnack.

10 juli 2024

Ätfönster för kolhydraterna för typ 2-diabetiker

Avsnitt 127 av Hälsoveckan by Tyngre och Jacob, Caroline och Erik diskuterar en studie där man testat att ändra ätfönstret för kolhydraterna för typ 2-diabetiker.

9 juli 2024

Nya tekniker inom antidoping

Wille och Jacob gästas av norska forskare Sara Solheim. Sara har arbetat och forskat inom antidoping i flera år och i det här avsnittet diskuterar vi främst torrblodstester.

3 juli 2024

Svenskar äter fortfarande för mycket salt, socker och mättat fett

I avsnitt 126 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob, Caroline och Erik Livsmedelsverkets nya undersökning ”Matkorgen 2022”.

2 juli 2024

Akut skadebehandling – finns det någon poäng med kyla och kompression?

Avsnitt 450 av Tyngre Träningssnack handlar om skador och akut skadeomhändertagande.

26 juni 2024