Det händer inte särskilt ofta men då och då publiceras det studier som verkligen har stora implikationer för folkhälsan i världen. Två sådana studier publicerades under den gångna veckan (1, 2). De handlar båda om samma sak, de är båda väl utförda och de ger båda precis samma svar på en viktig fråga. Frågan i det här fallet är när man ska börja ge sina barn mat som de eventuellt kan utveckla en allergi mot?
För bara kanske 10 år sedan var den gällande rekommendationen att barn i ökad risk för allergi inte skulle utsättas för den eventuella allergenen förrän de blivit lite äldre. De här rekommendationerna baserades egentligen inte på någon större forskning utan istället var de troligen mest baserade på tron att barn kanske var bättre utrustade för livsmedlet om deras immunförsvar var lite mer utvecklat.
De här två nya studierna visar dock att de här äldre råden troligen har gjort mer skada än nytta för många unga människor som idag lever med allergi.
80 procent lägre risk för jordnötsallergi om barn får testa det tidigt
I den första av de här två studierna publicerades faktiskt själva huvudresultatet för nästan precis ett år sen (3). Det man gjorde i den här studien var att man randomiserade 640 småbarn i stor risk för att utveckla jordnötsallergi till två olika grupper. En grupp där barnen fick små mängder jordnötter från 3-4 månaders ålder och en grupp där man väntade med att introducera jordnötter tills efter barnet i alla fall fyllt 1 år. Vissa barn var dock 11 månader när studien började så om de hamnade i jordnötsgruppen så började de av naturliga skäl inte äta jordnötter tidigare än i månad 11.
När man följde upp barnen efter fem år så fann man att hos barnen som undvikit jordnötter var det 17,2 procent som inte tålde jordnötter och bland barnen som fått jordnötter regelbundet från tidig ålder så var det endast 3,2 procent av barnen som var allergiska mot jordnötter. En väldigt stor skillnad med andra ord. Videoklippet här under summerar den här studien på precis en minut.
[youtube code="9ELxAOgmzmM?feature=oembed"]
Det som är nytt den här gången och som gjort att man publicerat ännu en artikel på den här studien är att man efter de här fem åren sa till alla föräldrarna till barnen som var med i studien att barnen inte skulle äta jordnötter på ett år (1). Tanken med den här förändringen var givetvis för att man ville se om barnen som hade gått jordnötter från tidig ålder och minskat sin risk för jordnötsallergi skulle utveckla en allergi senare om de inte fick i sig jordnötter på ett år och sen fick prova igen.
Resultatet i den här nya uppföljningen visade att det var tre nya fall av jordnötsallergi i båda grupperna. Så i gruppen som försökt att undvika jordnötter hela tiden sen födseln var det tre stycken till som utvecklade en allergi och i gruppen som fick jordnötter tidigt så var det också tre stycken till.
Det här resultatet pekar alltså på den minskade risken för att utveckla jordnötsallergi för de här högriskbarnen bestod trots att de försökte undvika nötter helt i ett år. Det verkar alltså som att en tidig introduktion verkligen ger ett långsiktigt skydd och inte bara skjuter upp risken att råka ut för allergin.
Det här är utan tvekan väldigt viktiga resultat då jordnötsallergi är ett stort problem för många av dem som har det. Vissa reagerar så kraftigt så att det hotar deras liv om de inte får behandling i tid efteråt. Det är därför givetvis någonting som man verkligen inte vill att ens barn ska utveckla och nu har man alltså bra evidens för att det faktiskt går att minska risken rejält genom att introducera mindre mängder jordnötter i barnets kost från en tidig ålder. När det gäller mängderna så nämns det i videon men i korta drag så var det minst sex gram protein från jordnötter varje vecka utspritt över minst tre måltider. Sex gram protein får du från kanske 20-25 gram jordnötter eller jordnötssmör.
Innan barnen togs med i studien testade man dem för allergi i en kontrollerad situation så om du själv har kraftig jordnötsallergi och du vill göra det här med ditt barn så prata med en doktor inför första försöket med jordnötter så det inte händer något då. I övrigt så var dock inte risken för allvarliga komplikationer annorlunda mellan grupperna i den här studien så det verkar alltså inte vara någon ökad risk med att prova det här även om man skulle ha oturen att hamna bland några av de enstaka procenten som ändå utvecklade allergin.
Risken för flera andra allergier verkar följa samma mönster
I den andra studien som också publicerades i veckan undersökte man som sagt samma sak, effekten av att tidigt utsätta barn för livsmedel som potentiellt kan ge allergi (2). Skillnaden den här gången var att barnen som inkluderades inte bedömdes vara i högre risk från början. I den tidigare studien hade man som sagt specifikt valt ut barn i ökad risk för jordnötsallergi medan man i den här studien tog alla barn utan att egentligen bedöma deras risk i förhand. Totalt inkluderades lite drygt 1000 barn i studien.
Det enda inklusionskriteriet i den här studien var att barnen endast ammade vid tre månaders ålder. Det finns en del hypoteser om att amning kan verka lite skyddande mot risken att utveckla allergi så jag antar att det var därför man hade med det kravet.
I den här studien testade man effekten av att introducera flera olika allergener tidigt. Det man testade var mjölk, ägg, vete, sesam, fisk och jordnötter. Från tre månaders ålder fick barnen stegvis inta minst 4 gram protein från de här livsmedlen där man började med yoghurt och sen tog man slumpmässigt efterhand ett nytt protein och adderade till det så att barnen vid fem månaders ålder åt samtliga sex protein.
Efter det här så fick barnen äta de här proteinen regelbundet varje vecka tills de var ett år och efter det så blev föräldrarna uppmuntrade att fortsätta med samma upplägg tills det att barnen var tre år. Mängden protein som barnen skulle äta var minst fyra gram av varje typ över en vecka. Så dosen var något lägre i den här studien än i den tidigare.
Kontrollgruppen i den här studien följde de gällande rekommendationerna i Storbritannien för stunden vilket var att mamman skulle amma barnet i sex månader och att man under den tiden skulle undvika att ge barnen eventuella ämnen som kan ge allergi.
Råd är ganska meningslösa om ingen följer dem
Som vanligt när det gäller studier på människor så är inte alltid följsamheten den bästa och i den här studien hade man en del problem med det. Det är inte alltid det lättaste att få små bäbisar att äta det man vill att dem ska äta och kanske var det ett av problemen för några av deltagarna?
Hur som helst så gjorde man därför två olika analyser i den här studien. Den första analysen var en så kallad intention to treat- analys. I de här analyserna så tittar man på hur utfallet blir för de två grupperna och tar ingen hänsyn till hur bra folk egentligen följde de direktiv som gavs. I princip så undersöker man alltså hur bra ett visst råd fungerar i praktiken. I det här fallet så kan man säga att vi får svar på frågan, ”minskar risken för allergi hos barn om vi säger till deras föräldrar att introducera barnen för livsmedel som ge allergi omkring tre månaders ålder när barnen fortfarande ammar?”.
I den andra analysen man gjorde i den här studien så tittade man endast på de barn vars föräldrar uppgav att de verkligen hade följt de direktiv som de hade fått. När du gör den här typen av analys så får du alltså istället svaret på frågan, ”minskar risken för allergi hos barn om de verkligen utsätts för livsmedel som kan ge allergi omkring när de är omkring tre månader gamla och fortfarande ammar?”.
Båda de här frågorna är intressant att få ett svar på. Den första frågan ger oss en inblick i hur bra ett råd fungerar i praktiken. Ett råd som skulle kunna fungera jättebra är ju tämligen ointressant om ingen kan tänka sig att följa det. Den andra frågan ger oss ett mer fysiologiskt plan, alltså om något fungerar om folk verkligen gör det.
Stora procentuella skillnader men inga signifikanta skillnader mellan grupperna
Som jag nämnde tidigare inkluderade man alla barn som blev ammade i den här studien och därför var det inte särskilt många som utvecklade någon form av allergi. Totalt sett var det 7,1 procent som utvecklade någon typ av allergi i kontrollgruppen och 5,6 procent i gruppen som fick börja äta livsmedel som kan ge allergi tidigt. Den här skillnaden var inte statistiskt signifikant.
Det här är inga stora skillnader i procentenheter men ser man till den relativa skillnaden så är det 20 procent färre fall av allergi i gruppen som fick äta livsmedel tidigt. På befolkningsnivå så är det här något som man troligen ska ta i beaktande ändå då det är en stor siffra sett till antalet barn som slipper utveckla en allergi varje år.
När det gäller de individuella typerna av allergi så såg man en minskning i risk med 50 procent när det gäller risken att utveckla jordnötsallergi och 30 procent när det gäller allergi för ägg om barnen fick prova på dessa livsmedel tidigt. Inte heller dessa två skillnader var dock statistiskt signifikanta. När det gäller allergi för mjölk, sesam, fisk och vete så var det extremt få av barnen som utvecklade en allergi för dessa ämne så statistiken säger egentligen ingenting vettigt här.
De som verkligen följde råden såg dock en statistiskt minskad risk för allergi
Som jag nämnde ovan så tittade även forskarna även på följsamheten i den här studien och gjorde en uträkning på hur risken förändrades för barnen vars föräldrar verkligen såg till att man följde de direktiv man hade fått.
Risken att utveckla någon typ av allergi var i den här uträkningen endast 2,4 procent för barnen som fick äta de potentiellt allergena livsmedlen tidigt. Det här var en minskning med hela 67 procent jämfört med gruppen som följde de gällande råden om att inte ge barnen några potentiellt allergiframkallande livsmedel förrän barnet var minst 6 månader gammalt. Den här skillnaden var statistiks signifikant med. Diagrammen här under visar resultatet för båda grupperna när man inte tagit hänsyn till följsamhet till vänster och resultatet när man endast räknat på de som följde råden till höger.
Det var inget barn i gruppen som fick äta jordnötter tidigt som också följde direktiven som utvecklade en allergi för jordnötter i den här studien och risken för att de skulle få en äggallergi var 1,4 procent vilket var hela 75 procent lägre än i kontrollgruppen.
När det gäller de tre andra allergierna så var återigen siffrorna så låga så jag tycker inte man ska lägga någon större vikt vid dem.
Återigen så påpekar författarna till den här studien att de inte kunde finna några ökade risker för gruppen som introducerade föda tidigt. De påpekar dock att det inte var lätt för föräldrarna att få i barnen maten alltid och det är även viktigt att man förbereder maten på ett sätt så att barnet kan äta det säkert. För att ta ett väldigt tydligt exempel så ger man inte hela nötter till en tre månaders bäbis.
Summering – det här är studier som borde ändra gällande råd direkt
Som jag nämnde i början av den här artikeln så är det här verkligen studier som bör få väldigt stor genomslagskraft. Främst för att de egentligen är de första verkliga randomiserade studierna som tittar på risken för att utveckla allergi och det gör dem väldigt unika inom det här forskningsområdet där man tidigare mest har förlitat sig på epidemiologi och kvalificerade gissningar.
En annan orsak är dock för att de verkligen visar på tydliga resultat. Visst kan man alltid säga att det krävs fler och bättre studier men samtidigt så är de här studierna för sig själva starka nog för att svänga de rekommendationer som finns eller stärka de rekommendationer som redan idag säger samma sak. För det här med att det kanske är bättre att introducera potentiellt allergena livsmedel tidigt istället för att vänta med det är en hypotes som ändå har funnits ett tag nu så det är möjligt att man på många ställen redan ger det här rådet till folk?
Hur som helst så är det här verkligen användbar information till alla blivande och nyblivna föräldrar där ute! Är du osäker så är det givetvis alltid bäst att prata med en dietist eller läkare om det här, särskilt om det verkligen är vanligt med allergier i släkten.
° ° °
