Kraftigt minskad risk för allergi vid tidig introduktion för ämnet

Två nya studier ger stöd för att vi snarast bör ändra våra kostråd.

Jacob Gudiol

Det händer inte särskilt ofta men då och då publiceras det studier som verkligen har stora implikationer för folkhälsan i världen. Två sådana studier publicerades under den gångna veckan (1, 2). De handlar båda om samma sak, de är båda väl utförda och de ger båda precis samma svar på en viktig fråga. Frågan i det här fallet är när man ska börja ge sina barn mat som de eventuellt kan utveckla en allergi mot?

För bara kanske 10 år sedan var den gällande rekommendationen att barn i ökad risk för allergi inte skulle utsättas för den eventuella allergenen förrän de blivit lite äldre. De här rekommendationerna baserades egentligen inte på någon större forskning utan istället var de troligen mest baserade på tron att barn kanske var bättre utrustade för livsmedlet om deras immunförsvar var lite mer utvecklat.

De här två nya studierna visar dock att de här äldre råden troligen har gjort mer skada än nytta för många unga människor som idag lever med allergi.

80 procent lägre risk för jordnötsallergi om barn får testa det tidigt

I den första av de här två studierna publicerades faktiskt själva huvudresultatet för nästan precis ett år sen (3). Det man gjorde i den här studien var att man randomiserade 640 småbarn i stor risk för att utveckla jordnötsallergi till två olika grupper. En grupp där barnen fick små mängder jordnötter från 3-4 månaders ålder och en grupp där man väntade med att introducera jordnötter tills efter barnet i alla fall fyllt 1 år. Vissa barn var dock 11 månader när studien började så om de hamnade i jordnötsgruppen så började de av naturliga skäl inte äta jordnötter tidigare än i månad 11.

När man följde upp barnen efter fem år så fann man att hos barnen som undvikit jordnötter var det 17,2 procent som inte tålde jordnötter och bland barnen som fått jordnötter regelbundet från tidig ålder så var det endast 3,2 procent av barnen som var allergiska mot jordnötter. En väldigt stor skillnad med andra ord. Videoklippet här under summerar den här studien på precis en minut.

[youtube code="9ELxAOgmzmM?feature=oembed"]

Det som är nytt den här gången och som gjort att man publicerat ännu en artikel på den här studien är att man efter de här fem åren sa till alla föräldrarna till barnen som var med i studien att barnen inte skulle äta jordnötter på ett år (1). Tanken med den här förändringen var givetvis för att man ville se om barnen som hade gått jordnötter från tidig ålder och minskat sin risk för jordnötsallergi skulle utveckla en allergi senare om de inte fick i sig jordnötter på ett år och sen fick prova igen.

Resultatet i den här nya uppföljningen visade att det var tre nya fall av jordnötsallergi i båda grupperna. Så i gruppen som försökt att undvika jordnötter hela tiden sen födseln var det tre stycken till som utvecklade en allergi och i gruppen som fick jordnötter tidigt så var det också tre stycken till.

Det här resultatet pekar alltså på den minskade risken för att utveckla jordnötsallergi för de här högriskbarnen bestod trots att de försökte undvika nötter helt i ett år. Det verkar alltså som att en tidig introduktion verkligen ger ett långsiktigt skydd och inte bara skjuter upp risken att råka ut för allergin.

Det här är utan tvekan väldigt viktiga resultat då jordnötsallergi är ett stort problem för många av dem som har det. Vissa reagerar så kraftigt så att det hotar deras liv om de inte får behandling i tid efteråt. Det är därför givetvis någonting som man verkligen inte vill att ens barn ska utveckla och nu har man alltså bra evidens för att det faktiskt går att minska risken rejält genom att introducera mindre mängder jordnötter i barnets kost från en tidig ålder. När det gäller mängderna så nämns det i videon men i korta drag så var det minst sex gram protein från jordnötter varje vecka utspritt över minst tre måltider. Sex gram protein får du från kanske 20-25 gram jordnötter eller jordnötssmör.

Innan barnen togs med i studien testade man dem för allergi i en kontrollerad situation så om du själv har kraftig jordnötsallergi och du vill göra det här med ditt barn så prata med en doktor inför första försöket med jordnötter så det inte händer något då. I övrigt så var dock inte risken för allvarliga komplikationer annorlunda mellan grupperna i den här studien så det verkar alltså inte vara någon ökad risk med att prova det här även om man skulle ha oturen att hamna bland några av de enstaka procenten som ändå utvecklade allergin.

Risken för flera andra allergier verkar följa samma mönster

I den andra studien som också publicerades i veckan undersökte man som sagt samma sak, effekten av att tidigt utsätta barn för livsmedel som potentiellt kan ge allergi (2). Skillnaden den här gången var att barnen som inkluderades inte bedömdes vara i högre risk från början. I den tidigare studien hade man som sagt specifikt valt ut barn i ökad risk för jordnötsallergi medan man i den här studien tog alla barn utan att egentligen bedöma deras risk i förhand. Totalt inkluderades lite drygt 1000 barn i studien.

Det enda inklusionskriteriet i den här studien var att barnen endast ammade vid tre månaders ålder. Det finns en del hypoteser om att amning kan verka lite skyddande mot risken att utveckla allergi så jag antar att det var därför man hade med det kravet.

I den här studien testade man effekten av att introducera flera olika allergener tidigt. Det man testade var mjölk, ägg, vete, sesam, fisk och jordnötter. Från tre månaders ålder fick barnen stegvis inta minst 4 gram protein från de här livsmedlen där man började med yoghurt och sen tog man slumpmässigt efterhand ett nytt protein och adderade till det så att barnen vid fem månaders ålder åt samtliga sex protein.

Efter det här så fick barnen äta de här proteinen regelbundet varje vecka tills de var ett år och efter det så blev föräldrarna uppmuntrade att fortsätta med samma upplägg tills det att barnen var tre år. Mängden protein som barnen skulle äta var minst fyra gram av varje typ över en vecka. Så dosen var något lägre i den här studien än i den tidigare.

Kontrollgruppen i den här studien följde de gällande rekommendationerna i Storbritannien för stunden vilket var att mamman skulle amma barnet i sex månader och att man under den tiden skulle undvika att ge barnen eventuella ämnen som kan ge allergi.

Råd är ganska meningslösa om ingen följer dem

Som vanligt när det gäller studier på människor så är inte alltid följsamheten den bästa och i den här studien hade man en del problem med det. Det är inte alltid det lättaste att få små bäbisar att äta det man vill att dem ska äta och kanske var det ett av problemen för några av deltagarna?

Hur som helst så gjorde man därför två olika analyser i den här studien. Den första analysen var en så kallad intention to treat- analys. I de här analyserna så tittar man på hur utfallet blir för de två grupperna och tar ingen hänsyn till hur bra folk egentligen följde de direktiv som gavs. I princip så undersöker man alltså hur bra ett visst råd fungerar i praktiken. I det här fallet så kan man säga att vi får svar på frågan, ”minskar risken för allergi hos barn om vi säger till deras föräldrar att introducera barnen för livsmedel som ge allergi omkring tre månaders ålder när barnen fortfarande ammar?”.

I den andra analysen man gjorde i den här studien så tittade man endast på de barn vars föräldrar uppgav att de verkligen hade följt de direktiv som de hade fått. När du gör den här typen av analys så får du alltså istället svaret på frågan, ”minskar risken för allergi hos barn om de verkligen utsätts för livsmedel som kan ge allergi omkring när de är omkring tre månader gamla och fortfarande ammar?”.

Båda de här frågorna är intressant att få ett svar på. Den första frågan ger oss en inblick i hur bra ett råd fungerar i praktiken. Ett råd som skulle kunna fungera jättebra är ju tämligen ointressant om ingen kan tänka sig att följa det. Den andra frågan ger oss ett mer fysiologiskt plan, alltså om något fungerar om folk verkligen gör det.

Stora procentuella skillnader men inga signifikanta skillnader mellan grupperna

Som jag nämnde tidigare inkluderade man alla barn som blev ammade i den här studien och därför var det inte särskilt många som utvecklade någon form av allergi. Totalt sett var det 7,1 procent som utvecklade någon typ av allergi i kontrollgruppen och 5,6 procent i gruppen som fick börja äta livsmedel som kan ge allergi tidigt. Den här skillnaden var inte statistiskt signifikant.

Det här är inga stora skillnader i procentenheter men ser man till den relativa skillnaden så är det 20 procent färre fall av allergi i gruppen som fick äta livsmedel tidigt. På befolkningsnivå så är det här något som man troligen ska ta i beaktande ändå då det är en stor siffra sett till antalet barn som slipper utveckla en allergi varje år.

När det gäller de individuella typerna av allergi så såg man en minskning i risk med 50 procent när det gäller risken att utveckla jordnötsallergi och 30 procent när det gäller allergi för ägg om barnen fick prova på dessa livsmedel tidigt. Inte heller dessa två skillnader var dock statistiskt signifikanta. När det gäller allergi för mjölk, sesam, fisk och vete så var det extremt få av barnen som utvecklade en allergi för dessa ämne så statistiken säger egentligen ingenting vettigt här.

De som verkligen följde råden såg dock en statistiskt minskad risk för allergi

Som jag nämnde ovan så tittade även forskarna även på följsamheten i den här studien och gjorde en uträkning på hur risken förändrades för barnen vars föräldrar verkligen såg till att man följde de direktiv man hade fått.

Risken att utveckla någon typ av allergi var i den här uträkningen endast 2,4 procent för barnen som fick äta de potentiellt allergena livsmedlen tidigt. Det här var en minskning med hela 67 procent jämfört med gruppen som följde de gällande råden om att inte ge barnen några potentiellt allergiframkallande livsmedel förrän barnet var minst 6 månader gammalt. Den här skillnaden var statistiks signifikant med. Diagrammen här under visar resultatet för båda grupperna när man inte tagit hänsyn till följsamhet till vänster och resultatet när man endast räknat på de som följde råden till höger.

Det var inget barn i gruppen som fick äta jordnötter tidigt som också följde direktiven som utvecklade en allergi för jordnötter i den här studien och risken för att de skulle få en äggallergi var 1,4 procent vilket var hela 75 procent lägre än i kontrollgruppen.

När det gäller de tre andra allergierna så var återigen siffrorna så låga så jag tycker inte man ska lägga någon större vikt vid dem.

Återigen så påpekar författarna till den här studien att de inte kunde finna några ökade risker för gruppen som introducerade föda tidigt. De påpekar dock att det inte var lätt för föräldrarna att få i barnen maten alltid och det är även viktigt att man förbereder maten på ett sätt så att barnet kan äta det säkert. För att ta ett väldigt tydligt exempel så ger man inte hela nötter till en tre månaders bäbis.

Summering – det här är studier som borde ändra gällande råd direkt

Som jag nämnde i början av den här artikeln så är det här verkligen studier som bör få väldigt stor genomslagskraft. Främst för att de egentligen är de första verkliga randomiserade studierna som tittar på risken för att utveckla allergi och det gör dem väldigt unika inom det här forskningsområdet där man tidigare mest har förlitat sig på epidemiologi och kvalificerade gissningar.

En annan orsak är dock för att de verkligen visar på tydliga resultat. Visst kan man alltid säga att det krävs fler och bättre studier men samtidigt så är de här studierna för sig själva starka nog för att svänga de rekommendationer som finns eller stärka de rekommendationer som redan idag säger samma sak. För det här med att det kanske är bättre att introducera potentiellt allergena livsmedel tidigt istället för att vänta med det är en hypotes som ändå har funnits ett tag nu så det är möjligt att man på många ställen redan ger det här rådet till folk?

Hur som helst så är det här verkligen användbar information till alla blivande och nyblivna föräldrar där ute! Är du osäker så är det givetvis alltid bäst att prata med en dietist eller läkare om det här, särskilt om det verkligen är vanligt med allergier i släkten.

° ° °


Liknande artiklar
Nya D-vitaminrekommendationer från Endocrine Society

I avsnitt 124 diskuterar Jacob och Linnea nya D-vitaminrekommendationer från Endocrine Society som publicerades tidigare i månaden.

18 juni 2024

Är det bra eller dåligt med jojo-bantning?

Jacob och Caroline diskuterar jojo-bantning i avsnitt 123 av Hälsoveckan by Tyngre.

11 juni 2024

Kan mer regelbundna måltider ge viktnedgång?

I avsnitt 122 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Erik två studier som har studerat lite unika metoder för att försöka påverka människors kroppsvikt.

4 juni 2024

Längre livslängd för typ 2-diabetiker med Ozempic

Jacob och Caroline berättar om en ny studie i New England Journal of Medicine där man visat att semaglutide minskar risken för dödsfall och försämring av redan förekommande njursjukdom hos typ 2-diabetiker.

28 maj 2024

Forskningens introduktion i träningsvärlden

Forskaren, historikern och idrottsvetaren Daniel Svensson gästar Wille och Jacob i Tyngre Träningssnack för att berätta om hur idrottsforskningen kom in i idrottsvärlden.

28 maj 2024

Ny forskning på spikskor som verkar ge bättre löpekonomi

I avsnitt 445 av Tyngre Träningssnack så diskuterar Wille och Jacob en ny studie på spikskovarianterna på de löparskor som revolutionerat löpningen på långdistans de senaste 6-8 åren

22 maj 2024

Vikten efter fyra år med fetmamedicin

Erik och Jacob diskuterar en nyligen publicerad extra analys på SELECT studien.

21 maj 2024

De sju viktigaste sakerna för en bra hälsa – enligt Gudiol

Avsnitt 444 handlar om Jacobs topp 7 saker de flesta bör fokusera på för en bättre hälsa.

15 maj 2024

Studier som utförs för att användas som marknadsföring

Jacob och Linnea diskuterar denna vecka företaget Zoe som påstår sig kunna ge unika personliga dietprogram baserat på tester av människors tarmflora, blodsocker, blodfetter och familjehistorik.

14 maj 2024

Mer träning ger större vadmuskler

Vadmusklerna svarar bättre på hög volym - i alla fall kortsiktigt.

Jacob Gudiol

12 maj 2024

Maxtester vs submaxtester

Gudiol och Valkeaoja diskuterar lyssnarfrågor i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

8 maj 2024

Avsnittet om Andrew Huberman och tveksam vetenskapskommunikation

Jacob och Linnea diskuterar den enorma hälsoinfluenserna Andrew Huberman och allt kritik som har riktats mot honom de senaste månaderna.

7 maj 2024

Wille om vikten av individuella träningsprogram

Wille Valkeaoja gästar podden, och vi låter honom bita tag i den spännande frågan kring ifall olika grupper av individer prompt behöver specifikt anpassad träning. Eller är det bara nys?

2 maj 2024

Bryter man fastan om man tar protein före eller efter träningen?

Gudiol och Valkeaoja svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 442 av Tyngre Träningssnack

1 maj 2024

8 år efter hypen finns fortfarande inget konkret kring mat och tarmfloran

Avsnitt 117 är ännu ett avsnitt med endast Erik och Jacob vid rodret. Ämnena denna gång är två artiklar i SvD.

30 apr. 2024

Styrketräning för barn och ungdomar

I en fortsättning på förra veckans avsnitt om konditionsträning för barn och ungdomar så går Jacob och Wille vidare och diskuterar styrketräning för barn och ungdomar.

24 apr. 2024

Okända biverkningar från fetmamediciner

Linnea och Caroline är sysselsatta med olika kurser denna vecka så Erik och Jacob är dina värdar i avsnitt 116.

23 apr. 2024

Ultraprocessad mat leder till fler trafikolyckor

Avsnitt 115 av Hälsoveckan och det blir ännu en gång en diskussion kring ultraprocessad mat.

15 apr. 2024

Varför RCTs ofta ses som bästa evidens

Jacob, Erik och framför allt Linnea berättar i det här avsnittet om vad interventionsstudier är.

9 apr. 2024

Varför tränar vissa elitidrottare så lätt på gymmet?

Frågeavsnitt av Tyngre Träningssnack där Jacob och Wille diskuterar tre lyssnarfrågor.

3 apr. 2024

Vanliga frågor och missuppfattningar kring koffein

Jacob och Erik diskuterar koffein i avsnitt 113 av Hälsoveckan by Tyngre.

2 apr. 2024

Gudiol om periodisk fasta och hormoner

Långt och böljande samtal med Jacob, om bland annat periodisk fasta, hormonbalans och andra "sanningar".

1 apr. 2024

Hur är kvalitén på träningsstudier rent vetenskapligt?

Jacob och Wille diskuterar artikeln Risk of bias in exercise science: A systematic review of 340 studies i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

27 mars 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Hur du läser en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell

Jacob, Erik och Caroline förklarar vad du kan ha för nytta av en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell.

19 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur styrketräning påverkar aptiten

Avsnitt 435 av Tyngre Träningssnack handlar om hur träning, och framför allt styrketräning, verkar påverka människors aptit på kort och lång sikt.

13 mars 2024

Toppar av blodsocker, blodfetter och inflammation efter en måltid

Linnea och Jacob diskuterar vad som händer timmarna efter det att du har ätit en måltid, under den så kallade postprandiella fasen.

12 mars 2024

Jacob Gudiol dissekerar alla våra och ERA frågor

Dagens gäst behöver nog ingen närmare presentation, men han är experten som ofta syns i olika mediesammanhang. Man kan säga att Jacob Gudiol TAR över dagens avsnitt. Ett spännande avsnitt.

11 mars 2024

Att undvika vid viktnedgång med KP

Favoriten Karoline Petersson hjälper oss att reda ut några av de fenomen man bör hålla sig långt ifrån ifall man vill gå ner i vikt.

4 mars 2024

Kontroverser kring styrketräningsvolym och muskelökningar

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel kring styrketräningsvolym och muskelökningar.

28 feb. 2024

Om serien om ultraprocessad mat i SvD

I avsnitt 108 diskuteras en artikelserie på hittills tre delar kring ultraprocessad mat som har publicerats i Svenska Dagbladet de senaste veckorna.

27 feb. 2024

Nutritionsforskning är svårt och får för lite forskningspengar

I avsnitt 107 diskuterar Jacob, Linnea och Erik olika utmaningar som finns kring nutritionsforskning idag.

20 feb. 2024