Jag har genom åren skrivit en hel del kring olika viktnedgångsstudier där man låtit överviktiga personer få följa olika dieter för att sedan se om någon diet ger bättre resultat än någon annan på lite längre sikt. Summeringen av alla dessa studier är i princip att ingen diet ger några betydelsefulla bättre resultat än någon annan om vi ser på en tid som är ett år eller längre. I några enskilda studier blir där en skillnad men sedan finns det flera andra där det inte blir någon skillnad.
Det som istället spelar roll är hur stor följsamheten är hos deltagarna. Det här har jag skrivit specifikt om i en kort artikel på tränastyrka där jag även har med följande graf som tydligt visar just detta. När deltagarna delades in efter vilken diet de hade blivit tilldelade såg man ingen skillnad i viktnedgång (vänster). När man istället tittade på deltagarnas resultat i förhållande till hur bra de följde sin respektive diet såg man att bättre följsamhet gav bättre viktnedgång, oavsett diet.
Ett ”problem” med de här studierna är att de alla visar på resultaten när deltagare slumpmässigt blir tilldelad en diet. Så om du till exempel skulle varit med i studien ovan så hade du endast anmält dig till studien för att du vill gå ner i vikt och sedan hade forskarna, slumpmässigt, tilldelat dig en av de fyra dieterna.
Den här formen av tilldelning där försökspersonerna inte själva får välja vilken diet de ska försöka följa blir ofta kritiserad. Om en person verkligen tycker om kött och inte gillar grönsaker så är det till exempel inte så konstigt om den personen får dåliga resultat om hen bli tilldelad Ornish som i princip är en lågfett-vegankost.
Det här är också en av favoritursäkterna från olika kostförespråkare när de ska förklara varför resultaten för deras diet i princip aldrig är bättre än för andra dieter efter ett år eller längre. Följsamheten ska då ha blivit dålig eftersom personerna inte själva velat följa dieten. I andra situationer så påstår de dock, givetvis, att just deras diet är mycket lättare att följa än alla de andra.
Ursäkt till trots så är det ändå kritik som till viss del känns befogad. Alla har vi hört påståenden i stil med att man måste vara beredd att följa en diet för evigt om den ska vara värd att börja och när det gäller träning finns ju ett liknande påstående i att man måste tycka att träningen är kul. Det känns faktiskt mer eller mindre som en självklarhet att något som en person tror sig komma tycka om även kommer att ge en bättre följsamhet och därmed bättre resultat, men i praktiken finns det dåligt med stöd för det. När det gäller träningsbiten så har jag skrivit lite om aspekterna kring det i SvD tidigare och i den här artikeln tänkte jag skriva om en nyligen publicerad studie som har undersökt hur resultaten förändras i viktnedgångsstudier om deltagarna själva får välja diet (1).
Få välja diet vs att bara få en tilldelad diet
Den här studien kan sägas ha två parallella delar. Den ena delen är som vilken viktnedgångsstudie som helst. Deltagarna blev slumpmässigt tilldelade att följa en lågkolhydratdiet eller en lågfettdiet där lågkolhydratdieten var enligt Atkins och lågfettdieten innebar <30 energiprocent fett och <10 energiprocent av det fick vara mättat fett. Lågfettdieten innebar också att deltagarna skulle försöka räkna på sitt kaloriintag och att varje dag försöka äta 500 kcal mindre än deras uträknade behov. Det här är det absolut vanligaste upplägget på den här typen av studier.
Den andra delen av studien hade lika många deltagare men istället för att dessa blev tilldelad en diet så fick de själva välja vilken av de två dieterna de ville följa. Resultatet av det hela blev alltså fyra olika grupper:
- En grupp som skulle äta lågkolhydratkost som inte själva fick välja den dieten
- En grupp som skulle äta lågfettkost som inte själva fick välja den dieten
- En grupp som skulle äta lågkolhydratkost som själva valt att följa dieten
- En grupp som skulle äta lågfettkost som själva valt att följa dieten
Då hälften av alla deltagarna i den här studien fick välja mellan lågkolhydratkost eller lågfettkost så blev antalet deltagare i grupp 3 och grupp 4 inte helt jämnt fördelat. Av de 105 deltagarna som fick välja sin diet var det istället 61 som valde lågkolhydratkosten och 44 som valde lågfettkosten.
Det här är en intressant fördelning i sig då jag ofta fått höra från lågkolhydratkostförespråkare att orsaken till att resultaten inte blir bättre för lågkolhydratkost på lång sikt är för att många av de som blir tilldelad en lågkolhydratkost egentligen inte vill följa dieten och de förstör resultatet. Fördelningen i den här studien antyder istället att det faktiskt är fler överviktiga som föredrar en lågkolhydratkost framför en lågfettkost så vid en randomisering hade det inneburit att det i en lågkolhydratkostgrupp kommer att finnas fler som är nöjda med sin tilldelade diet än i en lågfettgrupp. Nu är det här säkert beroende av var studien utförs och hur diettrenderna ser ut i det området för stunden men det är intressant oavsett.
Förutom att vissa deltagare blev tilldelade en diet och vissa fick välja var övrig information och hjälp som deltagarna fick identisk. De första 24 veckorna fick de gå på möten varannan vecka där de kunde få stöd och hjälp samt diskutera hur det gått. Efterföljande 24 veckor minskade sedan antalet möten till en gång var fjärde vecka.
Resultatet – Bättre trend för de som blev tilldelade en diet
Resultatet i den här studien visade att när deltagarna blev tilldelade en diet gick de i snitt ner 6,7 kg över ett år medan deltagarna gick ner 5,7 kg när de själva fick välja sin diet. Att ge 100 människor valet mellan en lågkolhydratdiet eller en lågfettdiet istället för att bara slumpmässigt säga till dem att de ska följa en av de två gav alltså sämre resultat. Den här skillnaden var inte signifikant och den var inte heller signifikant sett till procentuell viktnedgång eller midjemått. Kort och gott så fann man i den här studien att det var meningslöst att låta personerna välja en diet, det förbättrade inte resultaten över ett år.
Det här är faktiskt inte den första studien som har visat på samma resultat. Om du har läst min bok Skitmat så har du redan hört talas om några tidigare studier med samma eller liknande resultat. I en tidigare studie där man lät deltagare välja mellan en lågfettdiet eller en vegetarisk diet fann man att deltagarna faktiskt fick sämre resultat än när de bara blev tilldelad en av dieterna (2).
Det finns även en studie där man vid studiens början frågade deltagarna om deras preferenser när det gäller olika typer av mat och dieter och sen tilldelade man ändå en viss diet slumpmässigt till deltagarna. I efterhand undersökte man sedan om de som fick en diet som passade med deras svar fick bättre resultat och resultatet i den här studien blev att de som fick en diet som passade bättre med deras resultat fick sämre resultat än de som fick en diet som inte passade med deras svar. Dieterna som deltagarna blev tilldelade i den här studien var precis som i studien jag tagit upp här en lågfettdiet eller en lågkolhydratdiet (3).
Kort och gott så kan kunskapen som finns från de studier som finns på området just nu summeras med att resultatet om något blir sämre om du ger människor en diet som de själva tror skulle passa dem bättre. Varför det är så här vet man inte men det skulle kunna förklaras med att folk är mer benägna att äta mer av någonting om de tycker det är gott. En annan möjlig förklaring är att folk får bättre resultat om de har någon som säger till dem vad de ska göra istället för att de själva får välja. Alla före detta lagidrottare som numera har svårt att ta tag i sin egen träning när inte en tränare står och säger till dem vad de ska göra känner nog igen sig i den förklaringen.
Vad är det istället som förbättrar följsamheten?
Många gånger när jag skriver artiklar om att ingen diet är bättre än den andra och även adderar att resultaten över tid tenderar att vara ganska blygsamma i viktnedgångsstudier så kommer ofta repliker i form av att det är meningslöst att försöka få folk att gå ner i vikt. Det stämmer till viss del att resultaten från viktnedgångsstudier inte är särskilt bra men det stämmer inte att det inte finns några metoder som vi inte vet kan ge stor hjälp till personer som vill gå ner i vikt. Det är bara det att valet av diet inte verkar vara någon betydelsefull metod i sig.
Att däremot ge stort stöd till den som vill gå ner i vikt kan ha en väldigt betydande effekt. Vissa studier kan visa på viktnedgång kring kanske 10-15 kg på ett år (4) medan andra studier i princip inte uppnår någon viktnedgång alls på lika lång tid (5). De här studierna har i princip rekommenderat samma diet men i den ena har deltagarna fått stort stöd i form av samtal, gruppmöten och tät uppföljning medan man i den andra studien i princip bara träffade personerna en gång där man berättade om dieterna och de ”regler” som fanns med dem.
Även i studien som jag skrivit mer ingående om här såg man en tydlig skillnad mellan de som faktiskt gick på informationsträffarna och gruppmötena. De som deltog på mer än 15 möten gick ner 7,6-8,2 kg beroende på gruppindelning medan de som deltog på mindre än 15 möten endast gick ner 2,7-2,8 kg. En skillnad som är markant mycket större än skillnaden mellan dieterna, oavsett om de fick den diet som de ville eller inte.
Summering
Den här typen av resultat som går lite emot konventionell visdom eller ”etablerade sanningar” som endast baserats på sunt förnuft är alltid intressanta. Ur ett rent praktiskt viktnedgångssammanhang verkar det alltså inte spela någon roll om en person får välja en diet som hen själv tror kommer passa bra. Sedan tidigare vet vi också att det inte verkar spela någon större roll på de långsiktiga resultaten vilken diet som en person sedan får tilldelad. Det som istället spelar en betydande roll är hur mycket stöd du ger personen som försöker gå ner i vikt. Får personen mer stöd och hjälp för att bibehålla sin nya diet så blir resultaten bättre. Återigen är vi alltså tillbaka till en situation där en grupp människors vikt mer är beroende av deras miljö än de råd och information som personen ges.
Personligen tror jag fortfarande att olika personer kommer att trivas olika bra med olika dieter. Den här studien gav ju deltagarna dessutom endast två olika val när det gäller diet och det gäller även den tidigare studien på området. Kanske behöver du ge fem eller möjligen tio alternativ för att öka chanserna att varje individ ska hitta något som passar? Det är ju en möjlighet som fortfarande finns och som ännu inte studerats.
En annan möjlighet, som jag personligen tror mer på, är att folk på förhand inte är särskilt bra på att veta vilken kost som verkligen skulle passa dem över tid. Något som jag för övrigt också tror gäller när det gäller träning och mycket annat här i livet.
Innan jag avslutar den här artikeln vill jag bara påpeka att även om valet av diet inte inverkar på viktnedgången och ingen diet verkar vara överlägsen någon annan över ett år så innebär inte det att alla dieter är lika på alla vis. En diet med sämre mat (läs massa skitmat) kommer att påverka hälsan mer negativt. En person med dålig blodsockerkontroll (vilket de allra flesta överviktiga har) kommer till exempel att få sämre värden av en kost med en stor andel av de vanligaste kolhydratkällorna idag så som mjöl och ris. En kost med större mängder tillsatt fett tenderar också att försämra blodfetterna. Om personen går ner i vikt så kommer hens hälsovärden att förbättras oavsett men om viktnedgången uteblir, börjar plana av eller går väldigt långsamt så kan typen av mat inverka betydligt.
° ° °
Jacob Gudiol är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat" , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt boken "Forma Kroppen 2" , som du hittar här.
[
](http://butik.tyngre.se/Tyngre-Tr%C3%A4ningssnack/Forma-Kroppen-2)
