Hur muskler och kroppsfett korrelerar med dödlighet

Ny forskning ger oss bättre förståelse för det vi redan misstänkte: att för lite muskler och för mycket fett är dåligt.

Jacob Gudiol

Jag har skrivit många gånger om hur kroppsfett påverkar hälsan negativt. Jag har även flera gånger om påpekat att det som i media oftast brukar lyftas upp som en överviktsparadox, att personer med lite övervikt tenderar att leva längre om de till exempel får diabetes, hjärt- och kärlsjukdom eller liknande, med allra största sannolikhet beror på en form av urvalsbias.

Med urvalsbias menas att grupperna inte blir rättvist indelade från början. Vi vet till exempel att övervikt och framför allt fetma är en stark riskfaktorer för diabetes typ 2. Det är dock inte den enda orsaken utan även andra saker kan spela in likt dåliga gener, usla kostvanor, dåliga motionsvanor, lite muskelmassa, hög stress, medicinering med mera.

Det innebär att en person kan utveckla diabetes typ 2 på grund av sin övervikt eller så kan en person utveckla diabetes typ 2 trots att hen inte har någon övervikt. De har då båda diabetes typ 2 men eftersom att orsaken till att de utvecklade sjukdomen inte är den samma så kan man inte anta att deras framtida prognos är densamma. Det är ju fullt möjligt att det som gett den smalare personen diabetes typ 2 är värre för hälsan än det som har gett den överviktiga personen diabetes typ 2. Så när du följer dem över tid så finner du då att de med diabetes typ 2 som har lite övervikt tenderar att leva längre än de som är normalviktiga. Ett resultat som med andra ord mycket väl kan bero på att grupperna inte var lika från början.

Ett annat väldigt stort problem med alla de här studierna på BMI och olika risker är att de använder sig av just BMI. Ett stort problem med BMI är nämligen att det inte är särskilt precists när det gäller att avgöra mängden kroppsfett hos personer som är normalviktiga. Många personer med normal BMI har höga kroppsfettnivåer medan vissa personer med BMI över 25 inte har särskilt höga kroppsfettnivåer och borde räknas som normalviktiga. Du kan se lite exempel på detta i följande tre länkar, Varför BMI är värdelöst att använda på individer, Olika gränsvärden för fetma med BMI och 30 % av de med normalt BMI är egentligen feta.

Att BMI är ett dåligt mått kring de här värdena innebär ett problem i studier där man ska titta på hur länge folk lever i förhållande till BMI eftersom vi riskerar att få en väldigt dålig indelning av grupperna kring det som troligen verkligen spelar roll, det vill säga fettmassa och muskelmassa.

En nyligen publicerad studie med ett stort antal försökspersoner där man verkligen mätt kroppssammansättningen ger oss dock nu en lite bättre bild av situationen (1).

Inverkan från BMI justerat för kroppsfett och vice versa

Det man har gjort i den här studien är att man har tittat på kroppsfettsmätningar från knappt 50 000 kvinnor och 5 000 män som varit på sjukhuset för att mäta sin bentäthet. Det här är en svaghet med studien då det inte är slumpmässigt utvalda personer. De här mätningarna gjordes någon gång mellan 1999 och 2013 och därefter har man kontrollerat i en databas med dödsfall för att se vilka av försökspersonerna som levt senare. Med hjälp av den informationen har man sedan kunnat titta på förhållandet mellan BMI, fettmassa och risken att dö framåt i tiden (kallat mortalitet).

Det som gör den här studien intressant är att man korrigerade för BMI när man tittade på riskerna från kroppsfett och sen korrigerade man för kroppsfett när man undersökte riskerna i förhållande till BMI.

Det man gör när man gör på det viset är i princip att man undersöker hur stor effekt som mängden kroppsfett har på folks mortalitet oberoende av deras BMI och sedan undersöker man hur stor inverkan som BMI har på hälsan oberoende av mängden kroppsfett. Den sista jämförelsen är i sig en grov uppskattning av hur muskelmassa påverkar hälsan eftersom BMI utan kroppsfett i princip är fettfri massa där muskelmassan är den största andelen.

Mer fett verkar dåligt och mer muskler verkar bra

Resultatet i den här studien är ganska tydligt. Ett högt BMI verkade inte ha någon negativ effekt på hälsan för sig själv medan ett lågt BMI hade en tydlig negativ inverkan på en persons chanser att leva länge. Du kan se resultatet här under.

Det här är som sagt en uppskattning av hur muskelmassan inverkar för sig själv då man har korrigerat för mängden kroppsfett hos försökspersonerna.

När det gäller inverkan från mängden kroppsfett på hälsan efter att man korrigerat för deltagarnas BMI så såg den ut enligt följande. Som du kan se visar den här att hos män så verkar det vara ett ganska tydligt förhållande där mer kroppsfett är negativt medan mindre är positivt. Det är dock tydligt att de negativa effekterna av för mycket fett, med början om kring >30 procent kroppsfett, är mycket större än de positiva effekterna från lägre kroppsfett.

Hos kvinnor är sambandet inte alls lika tydligt och det verkar som att det inte finns några större förbättringar i mortalitet med en kroppsfettprocent under ungefär 32 procent medan mer kroppsfett än så korrelerar med en ökad mortalitet.

Det här är som sagt en ren korrelationsstudie men det är ju den typen av studier man får ta när man ska undersöka den här typen av effekter på väldigt lång sikt. De här resultaten går däremot ganska mycket hand i hand med vad man vet kring hälsoeffekterna på kortare sikt och även vad man vet händer om man förändrar antingen mängden muskelmassa eller fettmassa hos folk.

En ökad mängd fett på kroppen har flera kända negativa effekter på olika hälsovärden. Det här är direkta effekter som sker av att fettcellerna utsöndrar saker som vi inte vill ha för mycket av men det blir lätt för mycket om mängden fettmassa blir för hög. Det här gäller framför allt fett som lagras mer kring buken vilket är vanligare hos män vilket då också kan förklara de skillnader som finns mellan män och kvinnor i kurvorna för kroppsfett.

En ökad mängd muskelmassa, eller fettfri massa, brukar istället ha flera positiva effekter på hälsan. Både risken för olyckor och den metabola hälsan förbättras tydligt om du ökar mängden muskelmassa hos folk. Vi vet även numera att muskler, precis som fettceller, fungerar som organ i kroppen och kan påverka din hälsa via utsöndring av olika hormoner i blodet.

Summering – för lite muskler och för mycket fett är dåligt

Den här studiens resultat bekräftar till viss del tidigare studier som visat att för mycket kroppsfett är dåligt och för lite muskelmassa är negativt. Det är också huvudbudskapet som jag tycker att du ska ta med dig från den här artikeln även om jag tror att de flesta redan kände till det till viss del. Något som kanske kan kännas skönt för många är att det här resultatet faktiskt antyder att några ”trivselkilon” faktiskt inte är några större problem. En kroppsfettprocent på ungefär 30 för män och 32-33 för kvinnor ger lite utrymme J

Det som den här studien däremot visar som går emot de resultat som främst tidigare studier på BMI har visat är att det inte verkar finnas några större negativa effekter av en lägre kroppsfettprocent. De negativa effekter man sett i tidigare studier där folk med lägre BMI haft högre mortalitet verkar snarare ha varit en effekt av att de med lågt BMI oftast har lite muskler, inte att de har lågt kroppsfett.

Slutligen så visar även den här studien att om du är en av få människor som har ett högt BMI på grund av att du bär runt på betydligt mer muskelmassa än de flesta så är det troligen bara bra för din hälsa.

° ° °

Jacob Gudiol‌ är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat"‌ , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt den nya boken "Forma Kroppen 2"‌ , som du hittar här.
[

](http://butik.tyngre.se/forma-kroppen-2)


Liknande artiklar
Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Hur du läser en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell

Jacob, Erik och Caroline förklarar vad du kan ha för nytta av en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell.

19 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur styrketräning påverkar aptiten

Avsnitt 435 av Tyngre Träningssnack handlar om hur träning, och framför allt styrketräning, verkar påverka människors aptit på kort och lång sikt.

13 mars 2024

Toppar av blodsocker, blodfetter och inflammation efter en måltid

Linnea och Jacob diskuterar vad som händer timmarna efter det att du har ätit en måltid, under den så kallade postprandiella fasen.

12 mars 2024

Jacob Gudiol dissekerar alla våra och ERA frågor

Dagens gäst behöver nog ingen närmare presentation, men han är experten som ofta syns i olika mediesammanhang. Man kan säga att Jacob Gudiol TAR över dagens avsnitt. Ett spännande avsnitt.

11 mars 2024

Kontroverser kring styrketräningsvolym och muskelökningar

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel kring styrketräningsvolym och muskelökningar.

28 feb. 2024

Om serien om ultraprocessad mat i SvD

I avsnitt 108 diskuteras en artikelserie på hittills tre delar kring ultraprocessad mat som har publicerats i Svenska Dagbladet de senaste veckorna.

27 feb. 2024

Nutritionsforskning är svårt och får för lite forskningspengar

I avsnitt 107 diskuterar Jacob, Linnea och Erik olika utmaningar som finns kring nutritionsforskning idag.

20 feb. 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Kost vid typ 1-diabetes

Linnea och Jacob gästas av dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson som berättar om sitt arbete med typ 1-diabetes.

30 jan. 2024

Spännande ämnen med Wille

Vi ringer upp kompisen Wille Valkeaoja, som ger oss det senaste om punktförbränning, andningsmanipulationer, styrketräning för löpare och massor av andra spännande grejer.

29 jan. 2024

Styrketräningssnack och fysiologi med Tommy Lundberg

Tommy Lundberg är tillbaka i Tyngre Träningssnack. Vi snackar bland annat om hans arbete kring talangutveckling.

17 jan. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Vad skiljer de som blir hundra år från oss andra

I avsnitt 426 av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Karin Modig som de senaste 10 åren har forskat på hälsosamt åldrande.

10 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

Dr Neuman om vad som verkligen betyder nåt

Besök av Nicklas Neuman, där vi snackar om den faktiska betydelsen av ett antal olika kostaspekter. Både för hälsa & för presstation.

11 dec. 2023

Mens och träning

Avsnittet tillägnas frågan kring menstruation och träning. Jacob och Caroline tar hjälp av gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner.

5 dec. 2023

Ett troligen förfalskat studieresultat blir replikerat

Veckans ämne är någonting som var uppe för diskussion flera gånger om i Tyngre Rubriker för flera år sedan, Brian Wansink och hans studier som ingen egentligen vet om de ens blev genomförda.

21 nov. 2023

Stressade mitokondrier och blodsockerkontroll hos idrottare med Mikael Flockhart

Mikael Flockhart är tillbaka i som gäst i Tyngre Träningssnack. Vi diskuterar fortsättningen på hans forskning på mitokondriernas svar vid extremt hård konditionsträning.

8 nov. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Avsnittet om omega-3 och omega-3 index

Avsnitt 415 av Tyngre Träningssnack handlar om omega-3 och mer specifikt fettsyrorna EPA och DHA. En uppföljning på artikeln med andra ord.

25 okt. 2023

Vad innebär en detox för hälsans skull?

Erik Dunåker och Caroline Mellberg diskuterar fenomenet detox med utgångspunkt i magasinets Filters reportage i ämnet, Avgifta på låtsas

24 okt. 2023

Fetmaparadoxen – när de lagom tjocka lever längre

Veckans avsnitt handlar om två olika artiklar i DN. Om att lagom tjocka lever längre och vad som utmärker 100-åringar.

17 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

Vad är bra råd kring fysisk aktivitet?

Professor Örjan Ekblom gästar Jacob och Wille i Tyngre Träningssnack för att diskutera fysisk aktivitet för hälsan.

4 okt. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023

Periodisering är en myt

Periodisering är ett populärt ord men samtidigt kan det betyda väldigt olika saker för olika människor och i olika sammanhang.

20 sep. 2023

Vad Jacob och Wille har ändrat i sina liv baserat på forskning

Avsnitt 409 av Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar några lyssnarfrågor.

13 sep. 2023

Vegetarisk och vegansk mat när man ska bygga muskler

Över många år har intresset för vegetarisk och vegansk kost ökat. Men hur påverkar det vår förmåga att bygga muskler? Jacob Gudiol reder ut frågan.

Jacob Gudiol

5 sep. 2023

Fria vikter vs Maskiner

Det är dags att släppa tanken om att träning med fria vikter är helt överlägset träning i maskiner.

Wille Valkeaoja

29 aug. 2023

Fördelar och nackdelar med en kontinuerlig blodsockermätare för dig utan diabetes

I två tidigare artiklar här på Tyngre har vi tittat på hur vi mäter blodsockerkontroll. Dags för hur en kontinuerlig mätning påverkar oss.

Jacob Gudiol

28 aug. 2023

Vad vet vi kring hur blodsockerkurvan påverkar hunger, aptit och energinivåer?

Då var det dags för fortsättningen på den här artikelserien i tre delar kring blodsockerkontroll och kontinuerlig mätning av blodsockret.

Jacob Gudiol

25 aug. 2023