Kenneth Färnqvist är fysioterapeut och arbetar med hälsofrämjande åtgärder för personal inom barn- och äldreomsorg. Vid sidan av detta forskar han vid Monash University i Australien på senrelaterad smärta. Kenneth är en av de främsta i Sverige på sitt område och vi är därför extra glada att få ta del av hans kompetens i team tyngre rehab. Vi passade på att ställa lite frågor till Kenneth om senor och smärta eftersom det är ett vanligt problem bland många styrketränande. Kenneth betonar att svaren på frågorna är kortfattade och ger därför lite nyans kring hur forskningsläget möjligen ser ut. Vidare ska dessa frågor och svar ej ses som medicinska råd, behöver du hjälp – sök en legitimerad vårdgivare.
Kan du berätta lite kring din forskning, vad du studerar och vad du kommit fram till?
– Jag undersöker olika saker gällande senor i kroppen (hälsena, knäskålssena, rotatorcuff-senor, m.fl.). Det som intresserar mig mest är personer som upplever obehag och smärta från någon sena i kroppen. Enkelt förklarat kallas upplevd smärta, obehag och nedsatt funktion i en sena för tendinopati. Pratar man endast om förändringar (förtjockning, förändringar av fibrer, kärlinväxt etc.) som undersöks med exempelvis ultraljud eller MR-kamera kallas det för tendinos. Tillsammans med mina kollegor har vi försökt sammanställa tidigare forskning för att få en samlad bild av hur forskningsläget ser ut på ett specifikt område. Vi har då bland annat undersökt vad som händer med tendinosförändrade senors struktur (tjocklek, fiberstruktur undersökt med ultraljud, etc.) och materiella egenskaper (exempelvis stelhetsgraden i senan) efter en period av träning och om det sker en förändring eller inte – har dessa eventuella förändringar i så fall något att göra med patientens upplevelse av smärta, obehag och funktion? Vi har även undersökt om det finns något som kan förutspå (engelskans predict) utfallet (smärta, obehag, funktion etc.) hos personer som har tendinopati i hälsenan och utför en period av träning. Det vill säga, kan exempelvis kön, ålder eller hur länge någon haft besvär inverka på hur en period av träning går?
Forskningsläget kring vad som händer med senor efter en träningsperiod är relativt tunt och det är framför allt hälsenor som är beforskat. Med de mått vi kan använda idag (ultraljud och MR-kamera framför allt) så verkar det inte hända allt för mycket med senan även om patienterna upplever sig bli bättre. På lång sikt kan senan minska någon millimeter i tjocklek men vad det beror på vet vi inte. Det kan bara vara tiden som gör att tjockleken minskar.
Hos personer med tendinopati i hälsenan verkar det inte heller spela någon roll om de har förändringar på senan efter en träningsperiod. Så om man jämför resultaten mellan personer som har tendinopati med förändringar på senan mot de som inte har några förändringar och de utför samma typ av träning ser man ingen skillnad i utfallet. Detta gällde nästan alla typer av förändringar som vi undersökte.
Det finns många olika beskrivningar för sensmärta så som tendinopati, tendinos och tendinit. Vad innebär alla dessa och skiljer sig behandlingen något?
– Tendinos är ett begrepp som används för att förklara senans ”utseende” med hjälp av bildiagnostik (exempelvis förtjockad, förändrad fibersruktur, ökad mängd vätska) men säger ingenting om om personen som har dessa förändringar i en sena upplever värk.
I motsats till detta har vi tendinopati som beskriver en person som upplever värk från en sena men som nödvändigtvis inte har några förändringar men kan självklart ha det. Tendinopati är således en klinisk diagnos som beskriver smärta och funktionsnedsättning i en sena så som lumbago beskriver att någon har ont i ryggen men inte beskriver varför. Man har övergått mer till att använda sig av tendinopati då tendinosförändingar vid ett givet tillfälle inte kan förklara en persons smärta då många har förändringar men ingen smärta.
Tendinit är ett äldre begrepp där man trodde att större delen av smärtupplevelsen förklarades av inflammation då just –it på slutet av en medicinsk term just indikerar någon form av inflammatorisk process. Senare övergick det mer till tendinos då man trodde att smärtan berodde på förändringar i senan och att det inte fanns någon inflammation och sedan övergick man till tendinopati som alltså är en klinisk diagnos som endast beskriver symtomen och inte förklarar varför personen har ont. I dagsläget vet man att det finns inflammatoriska processer aktiva både vid mer akuta senbesvär och vid mer långvariga.
Vad anser du är de främsta orsakerna till att styrketränade utvecklar senrelaterad värk?
– Det finns många riskfaktorer som du själv kan påverka (ex. träningsvolym) och andra du inte kan påverka (ex. kön). En av de vanligaste orsakerna verkar vara volymen av träningen. Försök att undvika för stora förändringar i träningen både volym och intensitet-mässigt. Det är heller inte vanligt med exempelvis knäskålssenebesvär hos styrketränande, utan främst rapporteras besvär i axlar där möjligen rotatorcuffen kan vara inblandad i smärtupplevelsen.
Hur uppfattar du att kunskapen är bland terapeuter som behandlar senrelaterade besvär?
– Väldigt svår fråga att svara på. Jag har egentligen ingen aning. Det finns undersökningar där man tillfrågar vårdpersonal hur man behandlar exempelvis axelbesvär. Det verkar som det rör sig åt rätt håll i alla fall. När jag jobbade inom primärvården fick jag ibland personer remitterade till mig där man inte lyckats lösa besvären hos sin tidigare vårdgivare. Där kunde jag möjligen se ett mönster av att man gjort rehabiliteringen onödigt komplicerad.
Fungerar stötvågsbehandling vid senrelaterade besvär?
– Det kan det säkerligen göra, frågan man ska ställa sig kanske är varför det i så fall fungerar. Förklaringsmekanismerna till hur stötvåg är inte klarlagda. Det verkar inte vara mer effektivt än annan typ av behandling.
Kortisoninjektion är en vanlig typ av behandling, är det effektivt?
– Det ger en god effekt på kort sikt (6 veckor) men vid längre tids uppföljning kan det ge sämre effekt (mer smärta) än om man inte gör någonting alls. Det finns även risk för att senans egenskaper försämras samt att risken för ruptur ökar. Här är det också oklart vad som ger effekten och varför. Oftast ges ett bedövningsmedel tillsammans med kortisonet och om vårdgivaren endast ger bedövningsmedlet verkar det kunna ge samma effekt som om hen ger både kortison och bedövning. Jag skulle inte rekommendera kortisoninjektion utan en väldigt bra anledning.
Vad är din uppfattning av PRP som behandling?
– Platelet Rich Plasma, förkortat PRP, är en metod där man tar ut blod från patienten och spinner det så att man kan separera en högre koncentrationen av blodplättar och sen injicerar man detta på ett flertal ställen i senan som är påverkad. Det brukar vara kring 60 ml blod man tar ut och det blir runt 6ml som man injicerar. Det finns många olika tekniker och procedurer och det är ofta det som kritiseras - att man inte jämför exakt samma sak.
Tanken är att senan ska läka efter injektionen men gör det verkligen det? Det finns stöd för en ökad biokemisk produktion på hos människa men frågan är om det är något positivt då det redan finns en ökad cellulär aktivitet? Om man undersöker kvaliteten på fibrerna i senan verkar inte dessa förändras nämnvärt efter en PRP-injektion.
Sammantaget är stödet för denna här typ av behandling svagt på sin höjd och rent anekdotiskt/klinisk erfarenhet kan många få väldigt ont i flera veckor efter en sådan behandling.
Vilken typ av rehab är bäst vid senrelaterade besvär?
– Mycket bra fråga. Det är ingen som vet i dagsläget. Forskningen kring hur man bäst bedriver rehab vid senrelaterade besvär är begränsad. Det som rekommenderas är stegrad träning men det är också det som är mest beforskat och det är troligen en bidragande anledning till varför rekommendationerna ser ut som dem gör. Jag håller på att skriva en ”editorial” just kring detta och kan skriva en lite längre artikel kring detta när den är publicerad.
Vilka är dina främsta råd till någon som har senrelaterade besvär?
– Se över din träning/vardag. Hur har den sett ut? Har det varit något som förändrats inom den närmsta tiden? Exempelvis kan en kraftigt ökad mängd träning under kort tid ge besvär.
Även om du fått ett utlåtande kring hur din sena ser ut på ett ultraljud behöver du i många fall inte oroa dig. Du kan bli helt symtomfri och göra allt det du kunde göra innan. Jag går inte på klassikern ”kommer jag kunna hoppa 2 meter i höjdhopp”, ”absolut”, ”vad bra, det kunde jag inte innan”.
Har du besvär och är löpare exempelvis. Försök att trappa ned på just löpning en tid och träna annan typ av kondition (simning, cykel). Trappa sedan upp löpning igen, försök då att inte öka varken mängden eller intensiteten med mer än 10%/vecka.
Finns det andra faktorer som kan påverka (sömn, måendet i stort etc.), ta hjälp av en vårdgivare som kan reda ut detta.
Tack för pratstunden. Slutligen, team tyngre rehab kommer medverka på Tyngre VII. Vad kommer ni göra där?
– Ja, det stämmer. Vi kommer hålla 3 stycken kostnadsfria föreläsningar den 20 oktober i Kistamässan. Det enda som krävs är mässbiljett.
Det kommer handla om axelrehabilitering, smärta och träning samt mythbusting kring träning och rehab. Vill man gå på föreläsningarna och säkra en plats ska man anmäla intresse på mailto:[email protected]
