D-vitamin och risken att åka på en förkylning eller covid-19

I den andra delen i serien om D-vitamin skriver Jacob Gudiol om hur D-vitamin kan minska risken att åka på en förkylning eller rentav covid-19.

Jacob Gudiol


Det är dags för en fortsättning på min förra artikel kring D-vitamin. I den första artikeln gick jag igenom varför det ofta är så att vi se starka samband mellan D-vitamin och hälsa och att det ofta inte är säkert att det samband vi ser verkligen är ett orsakssamband. Jag tog även upp mycket kring hur vi får i oss D-vitamin, vad som räknas som brist, betydelsen av att vara ute i solen under sommarhalvåret osv. Om du känner att du redan vet de här sakerna så kan du utan problem direkt börja läsa den här artikeln. Om du däremot känner dig lite osäker på allt det här så rekommenderar jag dig att läsa den andra artikeln först.

D-vitamintillskott och risken för förkylningar (övre luftvägsinfektion)

Som jag förklarade i min tidigare kan vi i princip redan vara säkra på att vi kommer att hitta en tydlig korrelation mellan D-vitaminnivåer och risken att åka på en förkylning. Det får vi endast av de confounders som vi vet finns i befolkningen när det gäller D-vitamin, livsstil och hälsa.

Till exempel fann en meta-analys på den här typen av studier från 2019 fann att personer med låga D-vitaminnivåer hade 83% högre risk än personer med högre nivåer. Risken för att de skulle bli allvarligt sjuka var dessutom 146% högre. Så vi snackar potentiellt stora effekter här.

Det finns dock faktiskt även en hel del interventionsstudier där man har testat att ge människor ett tillskott av D-vitamin för att se om det kan påverka risken att åka på en luftvägsinfektion, aka bli förkyld. De här studierna är inte ens nära att visa på en lika stor effekt.

Kanske, kanske inte

2019 publicerades en meta-analys på interventionsstudier där man fann en riskminskning på 12% hos personerna som fått D-vitamin som tillskott (6). Effekten var större när de isolerade studierna där man hade gett doserna dagligen eller veckovis jämfört med när det varit stora doser med längre mellanrum. Dessutom tittade de på subgruppen av personer som hade brist på D-vitamin i blodet från början, definierat som <25 nmol/L, och då var riskminskningen 22%.

Den här meta-analysen inkluderade 25 studier med totalt sett drygt 11 000 deltagare. I de olika delanalyserna var dock antalet deltagare betydligt färre. I jämförelsen med personer som hade brist från början så var det t ex endast drygt 500 personer med vilket ger stor osäkerhet.

Det här forskningsfältet går dock fort framåt och för bara några månader sedan publicerades till exempel en väldigt stor randomiserad studie (RCT) på D-vitamin med över 20 000 deltagare (7). I den här studien gav man deltagarna en stor dos D-vitamin i tablettform en gång i månaden på 60 000 IE och uppföljningstiden var hela fem år. Under den här tiden fick deltagarna skriva ner i en dagbok varje gång de upplevde att de hade besvär från luftvägarna. Tyvärr var långt ifrån alla så duktiga på att fylla i sina dagböcker så i den analysen inkluderades ”endast” 2500 personer ungefär. Däremot hade man även en årlig enkät där man frågade om antalet gånger personerna haft besvär och där var det drygt 15 000 personer som svarade på de frågorna.

I den här studien fann man ingen effekt på risken att åka på en luftvägsinfektion av någon typ. Inte heller när man tittade på deltagarna som hade lägre D-vitaminnivåer från början såg man någon effekt. Studien utfördes dock i Australien och deltagarna verkade leva ett lite mer hälsosamt liv än den generella befolkningen ur många aspekter. Som väntat var det då också endast 1% av deltagarna som hade D-vitaminnivåer under 0,25 nmol/L.

När man tog blodprover slumpmässigt på några av deltagarna under studiens gång fann man till exempel att placebogruppen i genomsnitt hade nivåer kring 70 nmol/L och gruppen som fick D-vitamin låg kring 115 nmol/L. Det är ganska höga värden för båda grupperna så den här studien visar nog mer att det är en tveksam effekt av att höja nivåerna av D-vitamin över det som anses vara fullgott.

Där var dock en liten minskad sjukdomstid för de som fick D-vitamin. I genomsnitt var de sjuka en halv dag kortare än de i placebogruppen vilket kanske inte är särskilt betydelsefullt rent praktiskt.

En annan nyligen publicerad studie tittade på effekterna av D-vitamin hos knappt 9000 barn där alla hade D-vitaminnivåer under 50 nmol/L och en tredjedel hade brist (9). I den studien tittade man både på risken för luftvägsinfektioner och tuberkulos och man fann ingen effekt alls från att ge D-vitamin som tillskott när den gavs som veckodoser på 14 000 IE.

En nästan dagsfärsk meta-analys som inkluderar alla studier fram tills idag

Förutom den här större studien så har det även publicerat flera andra studier på bara något år med ganska många deltagare. Nyligen släpptes också en ny meta-analys med totalt sett 45 studier och över 70 000 deltagare (8). Studien ligger just nu som preprint och är ännu inte publicerad i någon tidskrift.

Resultatet här blev att man såg en liten riskminskning med 9 procent som precis blev statistiskt signifikant (konfidensintervallet slutade på 0,99). Där var dock ett mönster när man tittade på studierna totalt sett som talade för att mindre negativa studier inte har blivit publicerade. Så när mindre studier fått positiva resultat så har de blivit publicerade men när mindre studier inte kunnat se någon effekt så har de inte publicerats. En sådan effekt kan förskjuta ett resultat mot att verka mer positivt än det troligen verkligen är.

För dig som vet hur man tolkar en forest plot så kan du se resultaten här under. Vill du veta hur man tolkar den här typen av information så har jag skrivit en artikel om det på Träningslära, hur du tolkar en forest plot.

Även i den här meta-analysen gjorde man däremot en del så kallade subanalyser där man tittade på vissa av studierna för sig själv. Även här fann man en tydligare effekt när D-vitaminet hade getts i mindre doser dagligen jämfört med när det varit större doser lite mer sällan. I en analys fann man till exempel att risken minskade med 30-35% i studierna där man använt dagliga doser under 1000 IE under mindre än ett år.

De tittade också på om det fanns någon skillnad i effekt mellan de som hade låga nivåer av D-vitamin från början och övriga men de fann ingen signifikant effekt där. Dessutom försökte man se om det var någon skillnad i hur allvarliga symptom som deltagarna hade fått eller om någon grupp oftare blev inlagd på sjukhus efter de blivit sjuka men där var ingen effekt där heller.

Kan D-vitamin påverka risken för covid-19

När det gäller D-vitamin och risken för influensan och vanliga förkylningar så fanns det som sagt en hel del interventionsstudier. När det gäller just covid-19 så saknas däremot de här studierna helt för närvarande. Vad jag vet är där två studier på gång där själva protokollet är publicerat men resultatet från studierna är inte klara. Den ena av dem är planerad att vara klar i mars 2021 och den andra under sommaren 2021 (16, 20).

Så vi befinner oss återigen i situationen som jag skrev mycket om i den första artikeln. Vi har ändast korrelationsstudier och när det gäller korrelationsstudier på D-vitamin och något relaterat till hälsa så vet vi i princip redan på förväg vad vi kommer att få för resultat. Det dyker upp studie efter studie där man finner att personer som har lägre D-vitaminnivåer tenderar att oftare blir smittade och oftare hamna på sjukhus eller dö från covid-19.

De här studierna är alltid väldigt svårtolkade och ofta kan de användas för att ge stöd för precis det man själv vill tro. Mycket av den här forskningen är rent ut sagt väldigt dåligt utförd men det finns några där man i alla fall har gjort så gott man kan med den metoden man använt. Från Storbritannien har man till exempel publicerat en studie där man hade testvärden på väldigt många personers D-vitaminnivåer från innan pandemin och sen har man tittat på om de med låga nivåer var i högre risk att bli smittade av covid-19 eller i högre risk att bli allvarligt sjuka från covid-19. Resultatet i studien var negativt efter att forskarna hade korrigerat för andra skillnader mellan de som testat positivt som man tror påverkar (16). Där fanns alltså inget samband mellan D-vitaminnivåer och risken för covid-19.

Ett problem med den här studien var att blodproverna togs för flera år sedan. Så det är inte säkert att den säger särskilt mycket om D-vitaminnivåerna hos personerna när allting började i februari-mars. När de korrigerade för andra riskfaktorer så korrigerade de också både för BMI och för etnicitet (vilket också blir hudtyp). Då både BMI och etnicitet i sig kan påverka nivåerna av D-vitamin så kommer korrigering för dessa två faktorer att minska en eventuell effekt från D-vitamin.

Det är detsamma när man i koststudier ibland korrigerar för kaloriintag. Det kan ju låta vettigt till en början eftersom man vill veta effekterna från ett livsmedel på hälsan och inte vikten på hälsan. Men då många livsmedel främst anses vara negativt för hälsan eftersom de tros öka risken för övervikt så kommer man ju att korrigera bort den negativa effekten från livsmedlet om man korrigerar för övervikt.

Innan den här korrigeringen för BMI och etnicitet så fanns där faktiskt ett samband mellan D-vitaminnivåer och risken för covid-19 i den här datan från Storbritannien. Det har även publicerats en liknande studie från Israel där man också hade tester av D-vitaminnivåer innan pandemin. Där fann man ett samband mellan lägre nivåer och ökad risk för att testa positivt för covid-19 (18).

Ytterligare en mindre studie från Kanada har också visat på ett samband där låga D-vitaminnivåer under året innan pandemin korrelerade men en ökad risk för att bli sjuk i covid-19 (19).

Inga av de här tre studierna är särskilt bra. I den ena var blodproverna tagna långt före, i den andra får vi inte ens veta när blodproverna var tagna och i den tredje var det få deltagare. Men tillsammans säger de ändå att det troligen kan finnas en korrelation Men då är vi faktiskt bara tillbaka vid det jag tog upp i den första artikeln. Att människor med mer hälsosamma liv tenderar att ha högre nivåer av D-vitamin. Och personer som redan är sjuka tenderar att ha lägre D-vitaminnivåer. Och både de med mindre hälsosam livsstil och de som redan är lite sjuka tenderar att oftare smittas av, och bli mer sjuka av, covid-19.

Kom ihåg från förra artikeln att sambandet mellan D-vitaminnivåer i blodet och den allmänna risken att dö inom en viss tid är stark. Starkare än den korrelation man fann här ovanför när det gäller risken för covid-19. Trots det har man inte varit i närheten av att kunna förlänga livet på människor i någon betydande mening genom att ge dem D-vitamin som tillskott. Vi kan mycket väl se samma sak här med D-vitamin och covid-19.

En massa studier på personer som redan är sjuka som säger nästan ingenting

Förutom de få studierna här ovanför så finns det en väldig massa studier där man har tittat på D-vitaminnivåerna hos personer som redan är sjuka i covid-19. Här är mönstret tydligt. Personer som blir sjuka tenderar att ha lägre nivåer av D-vitamin än vad man uppskattar att befolkningen i samma område har och ju sjukare personer blir desto lägre nivåer av D-vitamin har de i blodet.

Förutom samma problem som ovan, att personer i sämre hälsa ofta har lägre D-vitaminnivåer och att personer i tidigare sämre hälsa också tenderar att bli sjukare i covid-19, så finns det ett ytterligare problem här. Det är att D-vitaminnivåerna sjunker när vi blir sjuka eller kroppen utsätts för en stressande situation. Till exempel har man sett att D-vitaminnivåerna är lägre efter en planerad operation jämfört med före (21, 22, 23). Så stressen från operationen i sig ger lägre D-vitaminnivåer. Det kan mycket väl vara så att vi ser det samma när det gäller covid-19. Att de med mer allvarlig sjukdom får lägre D-vitaminnivåer av den allvarligare sjukdomen och stressen det innebär. Det kan alltså vara sjukdomen som ger lägre D-vitaminnivåer, eller i alla fall bidrar till att göra nivåerna lägre än de var från början.

Mina egna tankar kring allt det här

Det är inte på något sätt imponerande data när det gäller D-vitamin och risken att åka på en förkylning. Trots att båda meta-analyserna visade på statistiskt signifikanta resultat så är det så små effekter och så stor variation i resultat mellan studier så jag inte skulle våga säga med någon säkerhet att det finns en faktisk effekt här.

Samtidigt är det ändå så att effekten verkar större i några av subgruppsanalyserna. En vanlig kritik mot studier där man ger D-vitamin som tillskott är att man inkluderar alla möjliga personer och att de flesta av dem därför inte har någon faktiskt brist på D-vitamin. Att gå från nivåer >50 nmol/L och höja det ännu mer är ju inte särskilt sannolikt att ha samma effekt om du går från bristnivåer på säg 20 nmol/L och får upp det över 50 nmol/L.

För personerna med bristnivåer från början så var resultaten delade i meta-analyserna. Den ena fann en signifikant minskad risk av D-vitamintillskott medan den andra inte fann någon. I meta-analysen där man inte fann någon effekt var det dock en trend mot en minskad risk på 22% men spridningen var stor mellan olika studier och antalet deltagare endast drygt 3500.

Jag landar därför här i samma läge som jag gjorde i den förra artikeln. Om du är osäker på hur mycket D-vitamin du får i dig så är det rimligt att ta ett tillskott på typ 400-800 IE, eller 10-20 mikrogram. För ett längre resonemang kring hur du kan tänka kring ditt eget intag så kan du läsa den artikeln.

Summering

Det finns idag två större meta-analyser som summerar forskningen på D-vitamin och risken för att åka på en förkylning eller influensan som båda visar på en positiv effekt. Effekten är liten och det finns en del osäkerhet kring vilka studier som publicerats men just nu är effekten ändå där.

Det verkar mest troligt att effekten gäller de som har lägre nivåer av D-vitamin från början och att det är bättre att ta mindre doser regelbundet istället för större doser kanske en gång i veckan eller en gång i månaden.

När det gäller risken att bli smittad av det nya coronaviruset SARS-CoV-2 och få covid-19 så är forskningen än så länge allt för dålig för att egentligen säga någonting. Mönstret här är det samma som i de flesta andra områden där man börjat titta på rena korrelationer mellan D-vitaminnivåer och risken för någon sjukdom. Det är resultat med stora effekter men som har stor osäkerhet. Troligen kommer det här att följa samma mönster som de tidigare för tex dödsfall, hjärt- och kärlsjukdom, cancer och förkylningar i att effekten antingen försvinner helt eller blir mycket mindre i faktiska interventionsstudier.

Vi får helt enkelt vänta och se. Under tiden finns det dock andra orsaker till att försöka ha lite kontroll på sitt intag av D-vitamin så att man inte ligger väldigt lågt nu de sista månaderna innan solljuset hjälper oss att bygga upp dem lite extra igen.


Photo by CDC on Unsplash


Liknande artiklar
Ultraprocessad mat leder till fler trafikolyckor

Avsnitt 115 av Hälsoveckan och det blir ännu en gång en diskussion kring ultraprocessad mat.

15 apr. 2024

Varför RCTs ofta ses som bästa evidens

Jacob, Erik och framför allt Linnea berättar i det här avsnittet om vad interventionsstudier är.

9 apr. 2024

Varför tränar vissa elitidrottare så lätt på gymmet?

Frågeavsnitt av Tyngre Träningssnack där Jacob och Wille diskuterar tre lyssnarfrågor.

3 apr. 2024

Vanliga frågor och missuppfattningar kring koffein

Jacob och Erik diskuterar koffein i avsnitt 113 av Hälsoveckan by Tyngre.

2 apr. 2024

Gudiol om periodisk fasta och hormoner

Långt och böljande samtal med Jacob, om bland annat periodisk fasta, hormonbalans och andra "sanningar".

1 apr. 2024

Hur är kvalitén på träningsstudier rent vetenskapligt?

Jacob och Wille diskuterar artikeln Risk of bias in exercise science: A systematic review of 340 studies i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

27 mars 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Hur du läser en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell

Jacob, Erik och Caroline förklarar vad du kan ha för nytta av en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell.

19 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur styrketräning påverkar aptiten

Avsnitt 435 av Tyngre Träningssnack handlar om hur träning, och framför allt styrketräning, verkar påverka människors aptit på kort och lång sikt.

13 mars 2024

Toppar av blodsocker, blodfetter och inflammation efter en måltid

Linnea och Jacob diskuterar vad som händer timmarna efter det att du har ätit en måltid, under den så kallade postprandiella fasen.

12 mars 2024

Jacob Gudiol dissekerar alla våra och ERA frågor

Dagens gäst behöver nog ingen närmare presentation, men han är experten som ofta syns i olika mediesammanhang. Man kan säga att Jacob Gudiol TAR över dagens avsnitt. Ett spännande avsnitt.

11 mars 2024

Kontroverser kring styrketräningsvolym och muskelökningar

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel kring styrketräningsvolym och muskelökningar.

28 feb. 2024

Om serien om ultraprocessad mat i SvD

I avsnitt 108 diskuteras en artikelserie på hittills tre delar kring ultraprocessad mat som har publicerats i Svenska Dagbladet de senaste veckorna.

27 feb. 2024

Nutritionsforskning är svårt och får för lite forskningspengar

I avsnitt 107 diskuterar Jacob, Linnea och Erik olika utmaningar som finns kring nutritionsforskning idag.

20 feb. 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Kost vid typ 1-diabetes

Linnea och Jacob gästas av dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson som berättar om sitt arbete med typ 1-diabetes.

30 jan. 2024

Spännande ämnen med Wille

Vi ringer upp kompisen Wille Valkeaoja, som ger oss det senaste om punktförbränning, andningsmanipulationer, styrketräning för löpare och massor av andra spännande grejer.

29 jan. 2024

Styrketräningssnack och fysiologi med Tommy Lundberg

Tommy Lundberg är tillbaka i Tyngre Träningssnack. Vi snackar bland annat om hans arbete kring talangutveckling.

17 jan. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Vad skiljer de som blir hundra år från oss andra

I avsnitt 426 av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Karin Modig som de senaste 10 åren har forskat på hälsosamt åldrande.

10 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

Dr Neuman om vad som verkligen betyder nåt

Besök av Nicklas Neuman, där vi snackar om den faktiska betydelsen av ett antal olika kostaspekter. Både för hälsa & för presstation.

11 dec. 2023

Mens och träning

Avsnittet tillägnas frågan kring menstruation och träning. Jacob och Caroline tar hjälp av gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner.

5 dec. 2023

Ett troligen förfalskat studieresultat blir replikerat

Veckans ämne är någonting som var uppe för diskussion flera gånger om i Tyngre Rubriker för flera år sedan, Brian Wansink och hans studier som ingen egentligen vet om de ens blev genomförda.

21 nov. 2023

Stressade mitokondrier och blodsockerkontroll hos idrottare med Mikael Flockhart

Mikael Flockhart är tillbaka i som gäst i Tyngre Träningssnack. Vi diskuterar fortsättningen på hans forskning på mitokondriernas svar vid extremt hård konditionsträning.

8 nov. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Avsnittet om omega-3 och omega-3 index

Avsnitt 415 av Tyngre Träningssnack handlar om omega-3 och mer specifikt fettsyrorna EPA och DHA. En uppföljning på artikeln med andra ord.

25 okt. 2023

Fetmaparadoxen – när de lagom tjocka lever längre

Veckans avsnitt handlar om två olika artiklar i DN. Om att lagom tjocka lever längre och vad som utmärker 100-åringar.

17 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023

Periodisering är en myt

Periodisering är ett populärt ord men samtidigt kan det betyda väldigt olika saker för olika människor och i olika sammanhang.

20 sep. 2023

Vad Jacob och Wille har ändrat i sina liv baserat på forskning

Avsnitt 409 av Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar några lyssnarfrågor.

13 sep. 2023