Hur muskler och kroppsfett korrelerar med dödlighet

Ny forskning ger oss bättre förståelse för det vi redan misstänkte: att för lite muskler och för mycket fett är dåligt.

Jacob Gudiol

Jag har skrivit många gånger om hur kroppsfett påverkar hälsan negativt. Jag har även flera gånger om påpekat att det som i media oftast brukar lyftas upp som en överviktsparadox, att personer med lite övervikt tenderar att leva längre om de till exempel får diabetes, hjärt- och kärlsjukdom eller liknande, med allra största sannolikhet beror på en form av urvalsbias.

Med urvalsbias menas att grupperna inte blir rättvist indelade från början. Vi vet till exempel att övervikt och framför allt fetma är en stark riskfaktorer för diabetes typ 2. Det är dock inte den enda orsaken utan även andra saker kan spela in likt dåliga gener, usla kostvanor, dåliga motionsvanor, lite muskelmassa, hög stress, medicinering med mera.

Det innebär att en person kan utveckla diabetes typ 2 på grund av sin övervikt eller så kan en person utveckla diabetes typ 2 trots att hen inte har någon övervikt. De har då båda diabetes typ 2 men eftersom att orsaken till att de utvecklade sjukdomen inte är den samma så kan man inte anta att deras framtida prognos är densamma. Det är ju fullt möjligt att det som gett den smalare personen diabetes typ 2 är värre för hälsan än det som har gett den överviktiga personen diabetes typ 2. Så när du följer dem över tid så finner du då att de med diabetes typ 2 som har lite övervikt tenderar att leva längre än de som är normalviktiga. Ett resultat som med andra ord mycket väl kan bero på att grupperna inte var lika från början.

Ett annat väldigt stort problem med alla de här studierna på BMI och olika risker är att de använder sig av just BMI. Ett stort problem med BMI är nämligen att det inte är särskilt precists när det gäller att avgöra mängden kroppsfett hos personer som är normalviktiga. Många personer med normal BMI har höga kroppsfettnivåer medan vissa personer med BMI över 25 inte har särskilt höga kroppsfettnivåer och borde räknas som normalviktiga. Du kan se lite exempel på detta i följande tre länkar, Varför BMI är värdelöst att använda på individer, Olika gränsvärden för fetma med BMI och 30 % av de med normalt BMI är egentligen feta.

Att BMI är ett dåligt mått kring de här värdena innebär ett problem i studier där man ska titta på hur länge folk lever i förhållande till BMI eftersom vi riskerar att få en väldigt dålig indelning av grupperna kring det som troligen verkligen spelar roll, det vill säga fettmassa och muskelmassa.

En nyligen publicerad studie med ett stort antal försökspersoner där man verkligen mätt kroppssammansättningen ger oss dock nu en lite bättre bild av situationen (1).

Inverkan från BMI justerat för kroppsfett och vice versa

Det man har gjort i den här studien är att man har tittat på kroppsfettsmätningar från knappt 50 000 kvinnor och 5 000 män som varit på sjukhuset för att mäta sin bentäthet. Det här är en svaghet med studien då det inte är slumpmässigt utvalda personer. De här mätningarna gjordes någon gång mellan 1999 och 2013 och därefter har man kontrollerat i en databas med dödsfall för att se vilka av försökspersonerna som levt senare. Med hjälp av den informationen har man sedan kunnat titta på förhållandet mellan BMI, fettmassa och risken att dö framåt i tiden (kallat mortalitet).

Det som gör den här studien intressant är att man korrigerade för BMI när man tittade på riskerna från kroppsfett och sen korrigerade man för kroppsfett när man undersökte riskerna i förhållande till BMI.

Det man gör när man gör på det viset är i princip att man undersöker hur stor effekt som mängden kroppsfett har på folks mortalitet oberoende av deras BMI och sedan undersöker man hur stor inverkan som BMI har på hälsan oberoende av mängden kroppsfett. Den sista jämförelsen är i sig en grov uppskattning av hur muskelmassa påverkar hälsan eftersom BMI utan kroppsfett i princip är fettfri massa där muskelmassan är den största andelen.

Mer fett verkar dåligt och mer muskler verkar bra

Resultatet i den här studien är ganska tydligt. Ett högt BMI verkade inte ha någon negativ effekt på hälsan för sig själv medan ett lågt BMI hade en tydlig negativ inverkan på en persons chanser att leva länge. Du kan se resultatet här under.

Det här är som sagt en uppskattning av hur muskelmassan inverkar för sig själv då man har korrigerat för mängden kroppsfett hos försökspersonerna.

När det gäller inverkan från mängden kroppsfett på hälsan efter att man korrigerat för deltagarnas BMI så såg den ut enligt följande. Som du kan se visar den här att hos män så verkar det vara ett ganska tydligt förhållande där mer kroppsfett är negativt medan mindre är positivt. Det är dock tydligt att de negativa effekterna av för mycket fett, med början om kring >30 procent kroppsfett, är mycket större än de positiva effekterna från lägre kroppsfett.

Hos kvinnor är sambandet inte alls lika tydligt och det verkar som att det inte finns några större förbättringar i mortalitet med en kroppsfettprocent under ungefär 32 procent medan mer kroppsfett än så korrelerar med en ökad mortalitet.

Det här är som sagt en ren korrelationsstudie men det är ju den typen av studier man får ta när man ska undersöka den här typen av effekter på väldigt lång sikt. De här resultaten går däremot ganska mycket hand i hand med vad man vet kring hälsoeffekterna på kortare sikt och även vad man vet händer om man förändrar antingen mängden muskelmassa eller fettmassa hos folk.

En ökad mängd fett på kroppen har flera kända negativa effekter på olika hälsovärden. Det här är direkta effekter som sker av att fettcellerna utsöndrar saker som vi inte vill ha för mycket av men det blir lätt för mycket om mängden fettmassa blir för hög. Det här gäller framför allt fett som lagras mer kring buken vilket är vanligare hos män vilket då också kan förklara de skillnader som finns mellan män och kvinnor i kurvorna för kroppsfett.

En ökad mängd muskelmassa, eller fettfri massa, brukar istället ha flera positiva effekter på hälsan. Både risken för olyckor och den metabola hälsan förbättras tydligt om du ökar mängden muskelmassa hos folk. Vi vet även numera att muskler, precis som fettceller, fungerar som organ i kroppen och kan påverka din hälsa via utsöndring av olika hormoner i blodet.

Summering – för lite muskler och för mycket fett är dåligt

Den här studiens resultat bekräftar till viss del tidigare studier som visat att för mycket kroppsfett är dåligt och för lite muskelmassa är negativt. Det är också huvudbudskapet som jag tycker att du ska ta med dig från den här artikeln även om jag tror att de flesta redan kände till det till viss del. Något som kanske kan kännas skönt för många är att det här resultatet faktiskt antyder att några ”trivselkilon” faktiskt inte är några större problem. En kroppsfettprocent på ungefär 30 för män och 32-33 för kvinnor ger lite utrymme J

Det som den här studien däremot visar som går emot de resultat som främst tidigare studier på BMI har visat är att det inte verkar finnas några större negativa effekter av en lägre kroppsfettprocent. De negativa effekter man sett i tidigare studier där folk med lägre BMI haft högre mortalitet verkar snarare ha varit en effekt av att de med lågt BMI oftast har lite muskler, inte att de har lågt kroppsfett.

Slutligen så visar även den här studien att om du är en av få människor som har ett högt BMI på grund av att du bär runt på betydligt mer muskelmassa än de flesta så är det troligen bara bra för din hälsa.

° ° °

Jacob Gudiol‌ är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat"‌ , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt den nya boken "Forma Kroppen 2"‌ , som du hittar här.
[

](http://butik.tyngre.se/forma-kroppen-2)


Liknande artiklar
En ny definition på obesitas som också inkluderar preobesitas

I veckan har det publicerats nya riktlinjer för hur man ska ställa diagnosen obesitas i The Lancet Diabetes & Endocrinology och där ligger huvudfokuset på dagens avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre med Jacob och Erik.

21 jan. 2025

Hur du hittar bra personer att följa kring träning, kost och hälsa

Jacob Gudiol förklarar hur du hittar bra personer att följa på sociala medier samt listar sina favoriter på Instagram, Threads, X, Bluesky och Youtube!

Jacob Gudiol

20 jan. 2025

Går människor ner i vikt om de börjar träna?

Jacob och Erik diskuterar den här veckan en ny systematisk översiktsartikel på vilken effekt bara ökad motion har på vikten hos människor med övervikt och fetma.

14 jan. 2025

Elias Björnsson om blodfetter och Lp(a)

Jacob och Erik gästas av forskaren Elias Björnsson som ger oss en bra introduktion kring olika former av blodfetter.

7 jan. 2025

Intressant och ointressant om kreatin som kosttillskott

Caroline, Erik och Jacob välkomnar er till det nya året genom ett långt avsnitt kring kreatin där både betydelsefulla och betydelselösa frågor diskuteras.

31 dec. 2024

Tyngre Träningssnack året 2024

Som traditionen bjuder så avslutar Wille och Jacob året med att reflektera kring allt vi har diskuterat och lärt oss under året.

25 dec. 2024

Varför en höjning från 80 till 90 procent av max är jobbigare än en från 30 till 50 procent

Wille och Jacob svarar på några av era frågor i avsnitt 475 av Tyngre Träningssnack.

18 dec. 2024

Hur du känner igen en dålig influencer

I avsnitt 150 förbereder Jacob och Erik dig inför 2025 genom att lista 9 faktorer som de anser ofta märker ut influensers som ofta delar dålig information eller ofta för in sina följare på trams som bara kostar följarna tid och pengar.

17 dec. 2024

Allt du behöver veta kring de nya fetmamedicinerna

Fetmamediciner, alla snackar om fetmamediciner. Målet med artikeln är att ge dig en grundlig genomgång av två nya och effektiva fetmamediciner, semaglutid och tirzepatid, samt deras effekter och biverkningar.

Jacob Gudiol

14 dec. 2024

Kritik av modellen relativ energibrist inom idrotten (RED-s)

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel i tidskriften Sports Medicine som har den intressanta titeln, Does Relative Energy Deficiency in Sport (REDs) Syndrome Exist?

11 dec. 2024

Effekter från 12 månader med periodisk fasta och styrketräning

För något år sedan skrev jag en artikelserie här på Tyngre om periodisk fasta och andra former av längre fasta. Här är vad lite nyare forskning kommit fram till.

Jacob Gudiol

10 dec. 2024

Det hopplösa i att försöka ta fram en personlig GI-lista

I avsnitt 149 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Linnea en nypublicerad studie med en tillhörande ledartextsom handlar om osäkerheten i enskilda blodsockermätningar med kontinuerliga blodsockermätare.

10 dec. 2024

Jacob om Ozempic och ultraprocessad mat

Jacob levererar nya sanningar om två frågor som återkommande får nytt bränsle för diskussioner och tolkningar.

5 dec. 2024

Finns det några fördelar med kreatin för konditionsidrottare?

Wille och Jacob svarar på lyssnarfrågor i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

4 dec. 2024

Preliminära data från Kevin Halls andra studie på ultraprocessad mat

Ultraprocessad mat står ännu en gång på agendan i Hälsoveckan by Tyngre.

3 dec. 2024

Jacob Gudiol

I dagens läge med sociala medier och frihet att uttrycka sig själv hamnar det mycket blandad information på internet och i sociala medier. Allt som basuneras ut är inte sant men det paketeras som sanningar baserat på forskning.

30 nov. 2024

Våra fettceller minns om vi någon gång varit feta

I avsnitt 147 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras en ny studie i Nature där man har tittat på fettcellerna hos människor och möss när de burit på olika mängder fettmassa.

26 nov. 2024

Hur kan man kompensera för minskad spontanidrott?

Avsnitt 471 av Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar energiintag för personer som tränar mycket. Finns det en situation där man inte längre kan lita på ens egen mättnad och hunger och när dyker den upp?

20 nov. 2024

En promenad i naturen är bättre för stressen än en promenad i en storstad

Hälsoveckan avsnitt 146 och Jacob och Erik diskuterar först en artikel i SVT inför ett avsnitt av Vetenskapens värld kring stress.

19 nov. 2024

Nicklas Neuman om forskning, fotboll och nya bokprojektet

Nicklas Neuman, den riktiga kostdoktorn, gästar oss för att prata om bland annat Degerfors väg tillbaka till Allsvenskan, om lukt- och smakavvikelser post-covid och om den nya boken som han nu skriver tillsammans med Jacob Gudiol.

14 nov. 2024

Flour i dricksvattnet och fetmamediciner som hjälper mot mycket

Jacob och Erik tänkte diskutera två olika ämnen i det här avsnittet men det blev även en del diskussioner med relevans i introduktionen då de nämner lite av tokigheterna som kommit från RFKjr den senaste tiden.

12 nov. 2024

Fasciahype och en massa vintersjukdomar

Dr Mellberg är tillbaka efter mycket arbete följt av en tuff förkylning. Tillsammans med Jacob så diskuteras först alla virus och bakterier som verkar göra många sjuka just nu och vad som kommer att göra en hel del svenskar sjuka framöver.

5 nov. 2024

När blir man för fet under en bulk?

Jacob och Wille svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 468 av Tyngre Träningssnack. Denna gång diskuteras bland annat viktuppgång när man försöker lägga på sig muskler.

30 okt. 2024

Riksmaten – barn och bikarbonat som gråzonspreparat

Livsmedelsverket har i dagarna släppt Riksmaten småbarn och Jacob och Erik försöker komma diskutera sig fram till vad man kan få ut av en sådan undersökning.

29 okt. 2024

Är det bättre med vanlig cola än light till små barn?

Jacob och Erik diskuterar i det här avsnittet ett viralt inlägg på sociala medier där det påstås att det är bättre att ge barn sockersötad cola än lightvarianten.

22 okt. 2024

Ultraprocessad mat och för högt kaloriintag

Avsnitt 466 av Tyngre Träningssnack handlar om en ny studie på ultraprocessad mat. Än en gång har man låst in människor och sen under olika perioder låtit dem äta endast ultraprocessad mat eller endast minimalt processad mat för att se vad som händer.

16 okt. 2024

Stelhet innebär ökad risk för tidig död

Jacob och Erik fokuserar på en artikel i DN med titeln ”Medelålders och stel? Då kan du dö i förtid”.

15 okt. 2024

Problemet med de flesta studier som säger sig hitta non-responders

Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet hur slump och variation kan göra att man felaktigt tror sig ha hittat så kallade non-responders i studier.

9 okt. 2024

Hälsoråd som fungerar dåligt inom sjukvården

I avsnitt 140 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Erik och Jacob en debatt som pågått i framför allt Göteborgs-Posten de senaste veckorna kring om läkare ska ge livsstilsråd och i så fall hur och vid vilka tillfällen.

8 okt. 2024

Sveriges uppdaterade kostråd

Linnea, Erik och Jacob lägger denna vecka allt krut på att diskutera de nya förslagen till kostråd som Livsmedelsverket presenterade på en presskonferens under förra veckan.

1 okt. 2024

Betydelsen av biologisk mognad inom talangutveckling

En av våra favoritgäster, Tommy Lundberg, är tillbaka och denna gång tar vi upp två ämnen som vi varit inne lite på även i tidigare avsnitt, talangutveckling och könsindelning inom idrotten.

25 sep. 2024

Energidrycker funkar för att de innehåller koffein

Linnea, Erik och Jacob diskuterar två olika ämnen i Hälsoveckan by Tyngre.

24 sep. 2024

Placebo som gör ont blir mer kraftfullt

Jacob och Wille diskuterar en av årets vinnare av det så kallade Ig Nobelpriset där en forskargrupp visat att placebo med smärta ger större placeboeffekt än utan.

18 sep. 2024