Hur muskler och kroppsfett korrelerar med dödlighet

Ny forskning ger oss bättre förståelse för det vi redan misstänkte: att för lite muskler och för mycket fett är dåligt.

Jacob Gudiol

Jag har skrivit många gånger om hur kroppsfett påverkar hälsan negativt. Jag har även flera gånger om påpekat att det som i media oftast brukar lyftas upp som en överviktsparadox, att personer med lite övervikt tenderar att leva längre om de till exempel får diabetes, hjärt- och kärlsjukdom eller liknande, med allra största sannolikhet beror på en form av urvalsbias.

Med urvalsbias menas att grupperna inte blir rättvist indelade från början. Vi vet till exempel att övervikt och framför allt fetma är en stark riskfaktorer för diabetes typ 2. Det är dock inte den enda orsaken utan även andra saker kan spela in likt dåliga gener, usla kostvanor, dåliga motionsvanor, lite muskelmassa, hög stress, medicinering med mera.

Det innebär att en person kan utveckla diabetes typ 2 på grund av sin övervikt eller så kan en person utveckla diabetes typ 2 trots att hen inte har någon övervikt. De har då båda diabetes typ 2 men eftersom att orsaken till att de utvecklade sjukdomen inte är den samma så kan man inte anta att deras framtida prognos är densamma. Det är ju fullt möjligt att det som gett den smalare personen diabetes typ 2 är värre för hälsan än det som har gett den överviktiga personen diabetes typ 2. Så när du följer dem över tid så finner du då att de med diabetes typ 2 som har lite övervikt tenderar att leva längre än de som är normalviktiga. Ett resultat som med andra ord mycket väl kan bero på att grupperna inte var lika från början.

Ett annat väldigt stort problem med alla de här studierna på BMI och olika risker är att de använder sig av just BMI. Ett stort problem med BMI är nämligen att det inte är särskilt precists när det gäller att avgöra mängden kroppsfett hos personer som är normalviktiga. Många personer med normal BMI har höga kroppsfettnivåer medan vissa personer med BMI över 25 inte har särskilt höga kroppsfettnivåer och borde räknas som normalviktiga. Du kan se lite exempel på detta i följande tre länkar, Varför BMI är värdelöst att använda på individer, Olika gränsvärden för fetma med BMI och 30 % av de med normalt BMI är egentligen feta.

Att BMI är ett dåligt mått kring de här värdena innebär ett problem i studier där man ska titta på hur länge folk lever i förhållande till BMI eftersom vi riskerar att få en väldigt dålig indelning av grupperna kring det som troligen verkligen spelar roll, det vill säga fettmassa och muskelmassa.

En nyligen publicerad studie med ett stort antal försökspersoner där man verkligen mätt kroppssammansättningen ger oss dock nu en lite bättre bild av situationen (1).

Inverkan från BMI justerat för kroppsfett och vice versa

Det man har gjort i den här studien är att man har tittat på kroppsfettsmätningar från knappt 50 000 kvinnor och 5 000 män som varit på sjukhuset för att mäta sin bentäthet. Det här är en svaghet med studien då det inte är slumpmässigt utvalda personer. De här mätningarna gjordes någon gång mellan 1999 och 2013 och därefter har man kontrollerat i en databas med dödsfall för att se vilka av försökspersonerna som levt senare. Med hjälp av den informationen har man sedan kunnat titta på förhållandet mellan BMI, fettmassa och risken att dö framåt i tiden (kallat mortalitet).

Det som gör den här studien intressant är att man korrigerade för BMI när man tittade på riskerna från kroppsfett och sen korrigerade man för kroppsfett när man undersökte riskerna i förhållande till BMI.

Det man gör när man gör på det viset är i princip att man undersöker hur stor effekt som mängden kroppsfett har på folks mortalitet oberoende av deras BMI och sedan undersöker man hur stor inverkan som BMI har på hälsan oberoende av mängden kroppsfett. Den sista jämförelsen är i sig en grov uppskattning av hur muskelmassa påverkar hälsan eftersom BMI utan kroppsfett i princip är fettfri massa där muskelmassan är den största andelen.

Mer fett verkar dåligt och mer muskler verkar bra

Resultatet i den här studien är ganska tydligt. Ett högt BMI verkade inte ha någon negativ effekt på hälsan för sig själv medan ett lågt BMI hade en tydlig negativ inverkan på en persons chanser att leva länge. Du kan se resultatet här under.

Det här är som sagt en uppskattning av hur muskelmassan inverkar för sig själv då man har korrigerat för mängden kroppsfett hos försökspersonerna.

När det gäller inverkan från mängden kroppsfett på hälsan efter att man korrigerat för deltagarnas BMI så såg den ut enligt följande. Som du kan se visar den här att hos män så verkar det vara ett ganska tydligt förhållande där mer kroppsfett är negativt medan mindre är positivt. Det är dock tydligt att de negativa effekterna av för mycket fett, med början om kring >30 procent kroppsfett, är mycket större än de positiva effekterna från lägre kroppsfett.

Hos kvinnor är sambandet inte alls lika tydligt och det verkar som att det inte finns några större förbättringar i mortalitet med en kroppsfettprocent under ungefär 32 procent medan mer kroppsfett än så korrelerar med en ökad mortalitet.

Det här är som sagt en ren korrelationsstudie men det är ju den typen av studier man får ta när man ska undersöka den här typen av effekter på väldigt lång sikt. De här resultaten går däremot ganska mycket hand i hand med vad man vet kring hälsoeffekterna på kortare sikt och även vad man vet händer om man förändrar antingen mängden muskelmassa eller fettmassa hos folk.

En ökad mängd fett på kroppen har flera kända negativa effekter på olika hälsovärden. Det här är direkta effekter som sker av att fettcellerna utsöndrar saker som vi inte vill ha för mycket av men det blir lätt för mycket om mängden fettmassa blir för hög. Det här gäller framför allt fett som lagras mer kring buken vilket är vanligare hos män vilket då också kan förklara de skillnader som finns mellan män och kvinnor i kurvorna för kroppsfett.

En ökad mängd muskelmassa, eller fettfri massa, brukar istället ha flera positiva effekter på hälsan. Både risken för olyckor och den metabola hälsan förbättras tydligt om du ökar mängden muskelmassa hos folk. Vi vet även numera att muskler, precis som fettceller, fungerar som organ i kroppen och kan påverka din hälsa via utsöndring av olika hormoner i blodet.

Summering – för lite muskler och för mycket fett är dåligt

Den här studiens resultat bekräftar till viss del tidigare studier som visat att för mycket kroppsfett är dåligt och för lite muskelmassa är negativt. Det är också huvudbudskapet som jag tycker att du ska ta med dig från den här artikeln även om jag tror att de flesta redan kände till det till viss del. Något som kanske kan kännas skönt för många är att det här resultatet faktiskt antyder att några ”trivselkilon” faktiskt inte är några större problem. En kroppsfettprocent på ungefär 30 för män och 32-33 för kvinnor ger lite utrymme J

Det som den här studien däremot visar som går emot de resultat som främst tidigare studier på BMI har visat är att det inte verkar finnas några större negativa effekter av en lägre kroppsfettprocent. De negativa effekter man sett i tidigare studier där folk med lägre BMI haft högre mortalitet verkar snarare ha varit en effekt av att de med lågt BMI oftast har lite muskler, inte att de har lågt kroppsfett.

Slutligen så visar även den här studien att om du är en av få människor som har ett högt BMI på grund av att du bär runt på betydligt mer muskelmassa än de flesta så är det troligen bara bra för din hälsa.

° ° °

Jacob Gudiol‌ är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat"‌ , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt den nya boken "Forma Kroppen 2"‌ , som du hittar här.
[

](http://butik.tyngre.se/forma-kroppen-2)


Liknande artiklar
Att jobba med träning – Unni berättar

Vi träffar coachen Unni Lundblom som tagit steget från att tävla i fitness till att hjälpa andra att komma i form.

25 juli 2024

Sommarhälsa med Carina

Carina gästar podden och delar med sig av tips och trix för att undvika att helt tappa form och livslust under semesterns alla lediga stunder.

18 juli 2024

Varför EMG kan lura dig efter aktiveringsövningar

Jacob och Wille diskuterar några vanliga missförstånd när det gäller att diskussioner och tolkningar av data relaterat till träning och hälsa.

17 juli 2024

Är det dåligt med fröoljor?

Frågestund med Hälsoveckan by Tyngre. Caroline, Erik och Jacob svarar på en del lyssnarfrågor i detta avsnitt av hälsoveckan.

16 juli 2024

Pandemier och vetenskapsjournalistik

Vetenskapsjournalisten Amina Manzoor gästar Jacob och Wille i avsnitt 451 av Tyngre Träningssnack.

10 juli 2024

Ätfönster för kolhydraterna för typ 2-diabetiker

Avsnitt 127 av Hälsoveckan by Tyngre och Jacob, Caroline och Erik diskuterar en studie där man testat att ändra ätfönstret för kolhydraterna för typ 2-diabetiker.

9 juli 2024

Nya tekniker inom antidoping

Wille och Jacob gästas av norska forskare Sara Solheim. Sara har arbetat och forskat inom antidoping i flera år och i det här avsnittet diskuterar vi främst torrblodstester.

3 juli 2024

Svenskar äter fortfarande för mycket salt, socker och mättat fett

I avsnitt 126 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob, Caroline och Erik Livsmedelsverkets nya undersökning ”Matkorgen 2022”.

2 juli 2024

Akut skadebehandling – finns det någon poäng med kyla och kompression?

Avsnitt 450 av Tyngre Träningssnack handlar om skador och akut skadeomhändertagande.

26 juni 2024

Allt som är populärt kring fett på sociala medier är typ fel

Jacob och Wille gästas av forskaren och nutritionisten Fredrik Rosqvist som forskat på hälsoeffekterna från fett i 20 år.

19 juni 2024

Nya D-vitaminrekommendationer från Endocrine Society

I avsnitt 124 diskuterar Jacob och Linnea nya D-vitaminrekommendationer från Endocrine Society som publicerades tidigare i månaden.

18 juni 2024

Får du bra eller dålig information?

Jacob och Wille diskuterar hur man kan särskilja personer som försöker dela bra information från de som mest verkar vara ute efter att bli populära eller kunna sälja saker

12 juni 2024

Är det bra eller dåligt med jojo-bantning?

Jacob och Caroline diskuterar jojo-bantning i avsnitt 123 av Hälsoveckan by Tyngre.

11 juni 2024

Kan mer regelbundna måltider ge viktnedgång?

I avsnitt 122 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Erik två studier som har studerat lite unika metoder för att försöka påverka människors kroppsvikt.

4 juni 2024

Längre livslängd för typ 2-diabetiker med Ozempic

Jacob och Caroline berättar om en ny studie i New England Journal of Medicine där man visat att semaglutide minskar risken för dödsfall och försämring av redan förekommande njursjukdom hos typ 2-diabetiker.

28 maj 2024

Forskningens introduktion i träningsvärlden

Forskaren, historikern och idrottsvetaren Daniel Svensson gästar Wille och Jacob i Tyngre Träningssnack för att berätta om hur idrottsforskningen kom in i idrottsvärlden.

28 maj 2024

Ny forskning på spikskor som verkar ge bättre löpekonomi

I avsnitt 445 av Tyngre Träningssnack så diskuterar Wille och Jacob en ny studie på spikskovarianterna på de löparskor som revolutionerat löpningen på långdistans de senaste 6-8 åren

22 maj 2024

Vikten efter fyra år med fetmamedicin

Erik och Jacob diskuterar en nyligen publicerad extra analys på SELECT studien.

21 maj 2024

De sju viktigaste sakerna för en bra hälsa – enligt Gudiol

Avsnitt 444 handlar om Jacobs topp 7 saker de flesta bör fokusera på för en bättre hälsa.

15 maj 2024

Studier som utförs för att användas som marknadsföring

Jacob och Linnea diskuterar denna vecka företaget Zoe som påstår sig kunna ge unika personliga dietprogram baserat på tester av människors tarmflora, blodsocker, blodfetter och familjehistorik.

14 maj 2024

Mer träning ger större vadmuskler

Vadmusklerna svarar bättre på hög volym - i alla fall kortsiktigt.

Jacob Gudiol

12 maj 2024

Maxtester vs submaxtester

Gudiol och Valkeaoja diskuterar lyssnarfrågor i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

8 maj 2024

Avsnittet om Andrew Huberman och tveksam vetenskapskommunikation

Jacob och Linnea diskuterar den enorma hälsoinfluenserna Andrew Huberman och allt kritik som har riktats mot honom de senaste månaderna.

7 maj 2024

Wille om vikten av individuella träningsprogram

Wille Valkeaoja gästar podden, och vi låter honom bita tag i den spännande frågan kring ifall olika grupper av individer prompt behöver specifikt anpassad träning. Eller är det bara nys?

2 maj 2024

Bryter man fastan om man tar protein före eller efter träningen?

Gudiol och Valkeaoja svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 442 av Tyngre Träningssnack

1 maj 2024

8 år efter hypen finns fortfarande inget konkret kring mat och tarmfloran

Avsnitt 117 är ännu ett avsnitt med endast Erik och Jacob vid rodret. Ämnena denna gång är två artiklar i SvD.

30 apr. 2024

Styrketräning för barn och ungdomar

I en fortsättning på förra veckans avsnitt om konditionsträning för barn och ungdomar så går Jacob och Wille vidare och diskuterar styrketräning för barn och ungdomar.

24 apr. 2024

Okända biverkningar från fetmamediciner

Linnea och Caroline är sysselsatta med olika kurser denna vecka så Erik och Jacob är dina värdar i avsnitt 116.

23 apr. 2024

Ultraprocessad mat leder till fler trafikolyckor

Avsnitt 115 av Hälsoveckan och det blir ännu en gång en diskussion kring ultraprocessad mat.

15 apr. 2024

Varför RCTs ofta ses som bästa evidens

Jacob, Erik och framför allt Linnea berättar i det här avsnittet om vad interventionsstudier är.

9 apr. 2024

Varför tränar vissa elitidrottare så lätt på gymmet?

Frågeavsnitt av Tyngre Träningssnack där Jacob och Wille diskuterar tre lyssnarfrågor.

3 apr. 2024

Vanliga frågor och missuppfattningar kring koffein

Jacob och Erik diskuterar koffein i avsnitt 113 av Hälsoveckan by Tyngre.

2 apr. 2024

Gudiol om periodisk fasta och hormoner

Långt och böljande samtal med Jacob, om bland annat periodisk fasta, hormonbalans och andra "sanningar".

1 apr. 2024