För över fyra år sedan skrev jag en artikel här på Tyngre med titeln ”Kraftigt minskad risk för allergi vid tidig introduktion för ämnet”. I artikeln tog jag upp två, då nyligen publicerade, interventionsstudier där forskare hade visat att framför allt risken för jordnötsallergi kunde minskas väldigt mycket om man gav barn mat med nötter i från en tidig ålder. Effekten var då stor och risken att få jordnötsallergi minskade med hela 80 procent i en av studierna.
Jag skulle säga att det är få artiklar jag har skrivit här på Tyngre som har ett viktigare budskap än den. Det är inte många saker som är så vanligt hos barn men som ändå kan skapa stor oro både hos barnen själva och deras föräldrar som mer allvarliga allergier. Att då en sådan enkel sak som att bara introducera det tidigt i maten som ges till barnen verkar kunna minska risken markant är väldigt bra att känna till.
Förutom en lägre risk för jordnötsallergi så var det även en av studierna som jag skrev om i förra artikeln där man visade på samma effekt när det gäller äggallergier (1). Förutom jordnötter och ägg så tittade man även i den studien på mjölk, sesam, fisk och vete. När det gäller de fyra andra proteinerna så var det dock så få barn som utvecklat någon allergi så de kunde inte säga någonting om i fall interventionen hade fungerat.
För några dagar sedan publicerades däremot en ny uppföljning på samma barn där man istället för allergier tittade på risken för celiaki, ofta också kallat glutenintolerans (2). Studiens upplägg är bra för att titta på frågan. Där fanns två grupper med barn där den ena gruppen endast blivit ammad fram tills 6 månaders ålder, och där den andra gruppen har fått i sig vete, och därmed gluten, från fyra månaders ålder. Innan jag berättar om resultatet så ska jag dock snabbt gå igenom lite kring den tidigare forskningen på området.
Tidigare forskning på introduktion av gluten och glutenintolerans
Celiaki är vanligare i Sverige än i de flesta andra länder i världen. Framför allt i mitten av 80-talet så ökade antalet barn som fick sjukdomen ganska markant och man började fundera på varför. Några år tidigare så hade rekommendationen om att introducera gluten i maten flyttats fram från 4 månader till 6 månader och samtidigt så hade vällingen fått ett högre mjölinnehåll och därmed också större innehåll av gluten.
Då man inte visste varför antalet barn med celiaki ökade men man misstänkte att det berodde på miljön så drogs i princip båda förändringarna tillbaks. Man började åter igen rekommendera intag av gluten från 4 månader och livsmedelsföretagen minskade mängden vetemjöl i sina produkter. Med den är förändringen så började sedan andelen barn som fick celiaki återigen att minska.
Det här är så klart en ren korrelation och det behöver inte ha varit förändringarna som gav effekten men det var tilltalande nog för att forskare skulle börja intressera sig lite mer. Tyvärr ändrade man ju på två saker samtidigt varför det fanns två möjliga saker att studera här. Dels dosen av gluten och dels tidpunkten för introduktion av gluten.
Efter det här kom det en hel del så kallade observationsstudier, eller epidemiologi, där forskarna frågade föräldrar om vad deras barn brukade äta. Man försökte se om det fanns något samband mellan det som föräldrarna sa att de gav sina barn till mat och risken att barnen skulle få celiaki. Sedan 2008 så publicerades råd från en förening för gastreologer (läkare som är specialister på mag och tarm) där de baserat på observationsstudier gav rådet att gluten skulle introduceras mellan 4-6 månaders ålder (7). Först efter det här så verkar de faktiska interventionsstudierna har börjat planeras och genomföras för att se om tajmingen verkligen påverkar.
Förutom studien jag ska berätta mer om idag så finns det sedan tidigare fyra olika interventionsstudier där man har tittat på om risken för celiaki kan påverkas genom att du börjar introducera gluten vid olika tidpunkter för barn (3, 4, 5, 6). Ingen av dessa studier har lyckats hitta någon effekt.
De har alla dock lite olika upplägg när det gäller hur stor mängd gluten som har getts till barnen och när man har börjat med att introducera gluten för barnen. I tre av studierna har man börjat introducera gluten som tidigast vid 6 månaders ålder (3, 4, 5). De har alltså inte haft någon grupp som verkligen testat om rådet att introducera mellan 4-6 månader istället för senare är bättre. Den sista studien introducerade gluten vid 4 månaders ålder men dosen var väldigt liten, 100 mg per dag eller motsvarande ungefär 1/20 brödskiva.
I den här nya studien gav man deltagarna en betydligt större mängd gluten. Totalt var det 4 gram veteprotein i veckan vilket motsvarar ungefär 500 mg gluten per dag, eller ungefär en 1/4 brödskiva. En mer rimlig mängd sett till vad föräldrar nog kan tänkas ge en fyra månades bäbis på en dag.
Signifikant lägre risk för celiaki med tidig introduktion av gluten
Det var inte huvudmålen med den här studien att studera risken för celiaki. Själva metoden är dock bra med randomisering till två olika grupper som får introducerat vete vid olika tidpunkter. Antalet barn som var med i studien är dock få för att kunna studera celiaki. Det är ganska få barn som får sjukdomen och med endast 1000 barn i studien så var sannolikheten att man skulle hitta en effekt inte särskilt stor.
Forskarna hade dock med celiaki som ett av deras utfall redan från början. De tänkte alltså något i stil med ”vi tittar på det ändå nu när vi ändå gör studien” men de hade inte några större förhoppningar om att få ett signifikant resultat.
När alla barnen var undersökta visade det sig emellertid att inga barn som hade fått gluten tidigt hade utvecklat celiaki medan hela sju stycken i den andra gruppen hade fått det. Det här är ovanligt låga värden för den ena gruppen och ovanligt höga värden för den andra gruppen, 1,4 procent av barnen i den gruppen.
Med de här ovanligt stora siffrorna så blev resultatet faktiskt signifikant rent statistiskt. I den här studien så innebär en introduktion av gluten efter 4 månader en mindre risk att utveckla celiaki jämfört med att introducera det efter 6 månader.
Det här resultatet passar med lite epidemiologi och inte med annan epidemiologi
Den här studien kommer troligen att sätta fart på forskare igen så de än en gång börjar titta på frågan ifall när du introducerar gluten har någon inverkan på risken för att få celiaki. Det här är ju en väldigt välgjord randomiserad interventionsstudie men antalet fall av celiaki i båda grupperna är väldigt överraskande.
Resultatet passar ju med erfarenheten här i Sverige, där en återgång till de tidigare råden om att introducera gluten efter 4 månader sänkte andelen barn som fick celiaki till tidigare nivåer innan man ändrade råden till 6 månader.
Det finns dock en del epidemiologi som har pekat mot att dosen gluten kan ha en betydande inverkan där barn som fått äta mycket gluten under det första 5 åren verkar vara i högre risk (8). Därför har jag tolkat det som att man antagit att den betydande ökningen av barn med celiaki under delar av 80- och 90-talet här i Sverige främst berodde på att vällingen innehöll så mycket gluten.
Den här studien öppnar åter igen upp för möjligheten att tajming trots allt spelar en roll.
Summering
Jag tycker att hela den här historien är ett tydligt exempel på varför det verkligen behöver randomiserade interventionsstudier innan man börjar ge en massa kostråd. Det här är alltså en fråga som har varit aktuell i mer än 30 år nu. Och trots det så finns det alltså endast en handfull studier på ämnet. Celiaki är en sjukdom som verkligen kan ge problem och även personer som hanterar sjukdomen bra har ändå någonting som regelbundet kan störa i vardagen.
Resultatet i den här studien tycker jag är anmärkningsvärt. Både att man inte fann något barn alls med celiaki i interventionsgruppen och sedan så många i kontrollgruppen får mig att reagera. Att effekten skulle vara så stor i praktiken har jag svårt att tänka mig och jag skulle gissa på att det är en hel del slump inblandat här. Det är helt enkelt så det blir ibland i studier. Men det här är verkligen någonting som jag tycker att man ska följa upp i nya interventionsstudier. Helst även med flera olika grupper där man även testar olika doser av gluten över tid.
Photo by Leti Kugler on Unsplash
