Poppisdieter inte bättre än vanliga lågfettråd

Dieter baserade på gener, tarmflora och blodsockerkontroll är inte bättre än gamla vanliga livsstilsråd.

Jacob Gudiol

För knappt 7 år sedan kunde vi alla läsa mängder av rubriker om en ny studie publicerad i tidskriften Cell. Studien påstods revolutionera allting vi visste om kost (1). En grupp forskare i Israel hade med hjälp av en rad tester på 800 personer kommit fram till en metod för att förutsäga hur en individs blodsocker skulle svara på olika livsmedel. Det blev rubriker i stil med ”Skräddarsydda dieter sänkte blodsockret”. Och ”Studie: Vad som är nyttigt beror på vem du är”.

Till de här rubrikerna kunde man få se bilder likt den här under som är från studien. Man visar där att blodsockersvaret är väldigt annorlunda efter en banan eller en kaka hos olika deltagare. För deltagare X gav bananen ett förhöjt blodsockervärde medan det förblev stabilt efter kakan. Och sen var det i princip det motsatta för deltagare Y. Det här är givetvis två ytterligheter bland alla försökspersoner som var med i studien. Men det kan så klart vara bra för att illustrera att vi alla inte fungerar precis likadant.

Att blodsockret kan variera så här mellan olika människor är ganska coolt i sig. Men det har varit känt sen 90-talet att det kan se ut så (2). Det som forskarna nu påstod var dock också att de hade kommit fram till en metod för att förutsäga vilken diet som fungerade bäst för vilka personer. De tog prover på tarmfloran, blodprover på personerna, tittade på deras kroppssammansättning och tog hänsyn till deras fysisk aktivitet. Utifrån det här så sa de sig alltså kunna förutsäga vilka livsmedel som är sämre för vilken enskild individ. De påstod sig alltså kunna ta fram ett personligt kostschema.

Poppisdieter inte bättre än vanliga lågfettråd – trots tolkning om det motsatta?

Forskarna gjorde också en liten pilotstudie på sin algoritm. Där fick deltagarna äta en diet som algoritmen förutsåg skulle vara dålig i en vecka. Och sedan en diet som algoritmen förutsåg skulle vara bra under en vecka. Här såg man en tydlig skillnad i deltagarnas blodsocker. Men det är inte alls förvånande. För deltagarna blev i princip tillsagda att äta mer proteinrika livsmedel och sluta upp med att äta en massa saker rika på socker, mjöl och rena fetter. Där var så klart en liten mix i vad de olika deltagarna fick som råd. Men ser man till det stora mönstret så hade det inte varit svårt att förutspå resultatet bara genom att titta på menyerna.

Tidigare i år släpptes även två studier på metoden där man hade testat den här algoritmen på personer som har typ 2 diabetes (3, 4). Gruppen som fick sin ”personliga diet” för att få ett lägre blodsocker började helt enkelt käka ganska klassisk lågkolhydratkost i båda studierna. Den gruppen man jämförde med åt kring 40-45 energiprocent kolhydrater. Gruppen som fick den personliga dieten åt kring 20 energiprocent i båda studierna. Och man fann att blodsockret blev lägre för de som åt mindre kolhydrater. Även det här så klart ett resultat man hade kunnat förutsäga på förväg bara genom att titta på menyerna.

Forskarna försökte ta hänsyn till det här genom olika uträkningar. De kom fram till att själva kolhydratmängden i kosten inte kunde förklara hela skillnaden i resultat. Och när de tog med deras algoritm så kunde den förklara en större del av skillnaden. Och kanske stämmer det. Personligen är jag inte beredd att köpa det förrän de har gjort en något sånär rättvis jämförelse. Det finns också studier som har visat att olika mätare för att mäta blodsockret kan ge olika rekommendationer från samma form av app. Detta får mig att ifrågasätta hur robust allting är (5). För vad som är ”bäst för dig som individ” ska så klart inte förändras bara beroende på vilken kontinuerlig blodsockermätare som du använder.

Alla påståenden som kommer direkt efter några hypade rubriker

Att datan än så länge inte är ett dugg imponerande när det gäller den här typen av personliga dietråd har så klart inte hindrat hypen kring dem. De som tog fram den här algoritmen gjorde givetvis allting redo för marknaden ganska snabbt. Idag kan även du få en sådan här personlig dietplan genom att du låter företaget ta några tester på dig. Sen får du en kontinuerlig blodsockermätare som du ska bära ett tag och så får du logga all maten du äter i en app. Jag har inte hittat något svenskt pris, men det går loss på 500 dollar om du ska köpa det över nätet.

För den investeringen i tid och pengar så tycker man ju att det borde finnas bevis för att algoritmen faktiskt bidrar med någonting. Att du får bättre resultat jämfört med att bara ge dig på en annan slumpmässig diet. Men det har alltså inte företagen bevisat än. Det enda de har visat är att de kan förutsäga ditt blodsockersvar efter en måltid något bättre än vad du hade kunnat göra själv bara genom att titta på innehållet i det du ska äta.

Sannolikheten att bättre blodsockerkontroll ska påverka vikten är låg

Ett av de mest självklara påståenden tillsammans med det här resultatet var så klart att man nu skulle kunna ge en optimal diet till varje person. Och att de därför skulle gå ner betydligt mer i vikt jämfört med tidigare.

Allt det här vilar på den felaktiga tron att hur blodsockret förändras efter en måltid har stor betydelse för mättnad, hunger och då till sist vikten. Det här var en tro som fick starkt fäste hos många människor med start på 90-talet med GI. Sedan har tron levt kvar trots att forskning över 30 år har visat att det inte är så. Människor går inte ner mer i vikt när man ger dem en diet med lågt GI jämfört med högre GI (6). Om man höjer blodsockret efter en måltid via dropp så blir människor inte hungrigare av det. Detta trots att deras blodsocker då verkligen åker upp och sen ner ganska snabbt igen (7). Där är inte ens någon betydande skillnad i viktnedgång när man jämför en lågfettdiet med massor av kolhydrater mot en högfettdiet med minimalt med kolhydrater (7).

Det finns dessutom en vanligt förekommande förklaringsmodell till fetma från LCHF/Keto-håll där matens påverkan på blodsocker och insulin framhålls som centralt. Även denna modell saknar dock i princip helt stöd från all forskning som finns på området. Detta summerades bra i en artikel i American Journal of Clinical Nutrition tidigare i år. Vi gick också igenom det mesta av det i avsnitt 340 av Tyngre Träningssnack.

Det finns helt enkelt ingen anledning att tro att du kommer gå ner i vikt bara för att någon kan säga om du får högre eller lägre blodsocker än genomsnittet från vissa typer av livsmedel baserat på din tarmflora, blodsockersvar, livsstil i övrigt osv. Men det här hindrar givetvis inte företag från att sälja in appen utifrån den tro som människor har att det kommer hjälpa.

Poppisdieter inte bättre än vanliga lågfettråd – men det här säger företaget själv

...the leader in precision nutrition with the world’s largest and highest resolution microbiome discovery platform, offers an effective program that achieves sustained weight loss and reduction in Body Mass Index (BMI) for adults who are obese and for those with metabolic disease. This high tech, high touch solution equips members with precise nutrition recommendations using gut profiling, artificial intelligence, and clinical support to stabilize their blood sugar response to any food or food combination, based on their individual microbiome analysis.

Det låter onekligen som high tech och fantastiskt, inte sant? Det som företagen sedan berättar i den här bloggen är hur viktnedgången ser ut för de personer som använder deras app. Alltså personerna som själva valt att först investera minst 500 dollar för att vara med. Det tenderar att gå lite bättre för sådana personer än för de som inte lagt ner en massa pengar. Du har garanterat sett fantastiska före- och efterbilder för många olika dieter eller coacher på internet, inte sant?

Det här säger alltså ingenting. För att veta om en diet verkligen fungerar bättre än något annat för människor rent allmänt så behöver man testa dieten mot andra dieter i så kallade randomiserade kontrollerade studier, RCT.

Inga studier har heller sedan visat på en förbättrad viktnedgång

Det gjorde t ex forskargruppen själv i en av studierna på typ 2-diabetiker som jag nämnde tidigare. Det var drygt 200 deltagare i den studien. Man såg ingen signifikant skillnad i viktnedgång hos de som blev tilldelade en medelhavsdiet jämfört med de som fick en personlig diet (4).

Syftet med den studie var dock inte främst viktnedgång utan blodsockerkontroll hos typ 2-diabetiker. För någon vecka sedan publicerades en studie där man verkligen har testat dieten för viktnedgång (8). Drygt 200 personer med en genomsnittlig BMI på 33 deltog. De lottades till att antingen få en personlig diet enligt den här algoritmen. Eller till att hålla en lågfettdiet där max 25 energiprocent skulle komma från fett.

Studien pågick i 6 månader. Under tiden fick deltagarna både medverka på informationsträffar och använda en app. Detta för att både få tips om måltider och för att registrera sin kost. Ett väldigt klassiskt upplägg på en dietstudie. Fast då med tillägget att deltagarna i den ena gruppen fick personliga råd utifrån tarmfloran, deras personliga blodsockersvar på olika livsmedel, deras kroppssammansättning och blodprover då.

Inte heller i den här studien såg man någon effekt alls av att ge deltagarna en personlig diet utifrån alla de här testerna och mätningarna.

Detsamma när man tittade på alla deltagarnas resultat var för sig – man kunde inte se några direkta skillnader. Det var mer eller mindre lika många som hade gått ner mycket, lite eller ingenting i båda grupperna.

Poppisdieter inte bättre än vanliga lågfettråd – Summering

Hypen är långt före evidensen

Det finns flera andra företag på marknaden som påstår sig ge dig personliga kostråd utifrån dina gener, tarmflora, livstil osv. Evidensen för deras grejer är dock ännu sämre än för det koncept jag har tagit upp här. Dessa tjänar redan idag pengar på att sälja sina ”lösningar” till människor som tror att de får saker som ligger i forskningens framkant. I själva verket har de köpt saker som snarare kan liknas vid något som försökte ligga i framkant. Men som föll över ett stup ner i en hög med pseudovetenskap.

Du betalar idag pengar för ingenting när du gör de här sakerna. Där finns ingen evidens för att dina råd fungerar bättre än bara de vanliga gamla livsstilsråden. De som vi alla känner till men som de flesta väljer att inte direkt följa särskilt noga.

Det kommer inte påverka folkhälsan

En brist med de här studierna att de endast tittar på hur de här dieterna fungerar som ett råd. De har inte direkt undersökt vad som händer rent fysiologiskt i fall man verkligen följer råden till punkt och pricka. När man ger dieter till personer i studier likt de här ovanför så följer deltagarna nämligen inte råden. Många gör det inte till punkt och pricka, vissa av deltagarna följer knappt råden alls. De här personliga dieterna, som de tas fram idag, kommer med andra ord inte ha någon större påverkan på folkhälsan.

Men om man verkligen följer råden till punkt och pricka, vad händer då? Kanske skulle du kunna få bättre blodsockerkontroll med en sådan här personlig diet än om du ätit en annan diet? Än en med liknande sammansättning av protein, kolhydrater och protein? Det är inte omöjligt, så klart.

Det du ska fråga dig är dock om det är just blodsockerkontroll som är det allra viktigaste för din hälsa? Personligen skulle jag säga att viktkontroll på sikt är klart viktigare. Jag skulle också tro att det har större betydelse hur dina blodfetter är. Jämför med om du ibland får något högre blodsockertoppar efter en måltid.

Oavsett hur du vill prioritera här så är jag ändå säker på att du inte bör fokusera så mycket på bara en sak som kosten kan påverka. Innan appar eller liknande som påstås ge dig optimala kostråd för just dig tar många av dessa andra delar i beaktande när de tar fram ett kostupplägg så kommer inte jag att lägga särskilt stor vikt vid dem.


Photo by Brooke Lark on Unsplash


Liknande artiklar
När blir man för fet under en bulk?

Jacob och Wille svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 468 av Tyngre Träningssnack. Denna gång diskuteras bland annat viktuppgång när man försöker lägga på sig muskler.

30 okt. 2024

Riksmaten – barn och bikarbonat som gråzonspreparat

Livsmedelsverket har i dagarna släppt Riksmaten småbarn och Jacob och Erik försöker komma diskutera sig fram till vad man kan få ut av en sådan undersökning.

29 okt. 2024

Är det bättre med vanlig cola än light till små barn?

Jacob och Erik diskuterar i det här avsnittet ett viralt inlägg på sociala medier där det påstås att det är bättre att ge barn sockersötad cola än lightvarianten.

22 okt. 2024

Ultraprocessad mat och för högt kaloriintag

Avsnitt 466 av Tyngre Träningssnack handlar om en ny studie på ultraprocessad mat. Än en gång har man låst in människor och sen under olika perioder låtit dem äta endast ultraprocessad mat eller endast minimalt processad mat för att se vad som händer.

16 okt. 2024

Stelhet innebär ökad risk för tidig död

Jacob och Erik fokuserar på en artikel i DN med titeln ”Medelålders och stel? Då kan du dö i förtid”.

15 okt. 2024

Problemet med de flesta studier som säger sig hitta non-responders

Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet hur slump och variation kan göra att man felaktigt tror sig ha hittat så kallade non-responders i studier.

9 okt. 2024

Hälsoråd som fungerar dåligt inom sjukvården

I avsnitt 140 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Erik och Jacob en debatt som pågått i framför allt Göteborgs-Posten de senaste veckorna kring om läkare ska ge livsstilsråd och i så fall hur och vid vilka tillfällen.

8 okt. 2024

Sveriges uppdaterade kostråd

Linnea, Erik och Jacob lägger denna vecka allt krut på att diskutera de nya förslagen till kostråd som Livsmedelsverket presenterade på en presskonferens under förra veckan.

1 okt. 2024

Betydelsen av biologisk mognad inom talangutveckling

En av våra favoritgäster, Tommy Lundberg, är tillbaka och denna gång tar vi upp två ämnen som vi varit inne lite på även i tidigare avsnitt, talangutveckling och könsindelning inom idrotten.

25 sep. 2024

Energidrycker funkar för att de innehåller koffein

Linnea, Erik och Jacob diskuterar två olika ämnen i Hälsoveckan by Tyngre.

24 sep. 2024

Placebo som gör ont blir mer kraftfullt

Jacob och Wille diskuterar en av årets vinnare av det så kallade Ig Nobelpriset där en forskargrupp visat att placebo med smärta ger större placeboeffekt än utan.

18 sep. 2024

Forskning och regler kring nya löparskor

Biomekanikern och forskaren Toni Arndt är tillbaka i Tyngre Träningssnack för att diskutera löparskor.

11 sep. 2024

Orsaken till typ 2-diabetes

Erik och Jacob har typ 2-diabetes som ämne i avsnitt 136 av Hälsoveckan by Tyngre

10 sep. 2024

Fungerar luktsalt eller ammoniak som prestationshöjare?

Jacob och Wille har tittat på forskningen kring luktsalt i avsnitt 460 av Tyngre Träningssnack.

4 sep. 2024

Olika nordiska länder har olika kostråd till gravida

Linnea är tillbaka från sommarsemestern och tillsammans med Erik och Jacob diskuteras skillnaderna i kostråd till gravida som finns mellan Sverige och Finland.

3 sep. 2024

Vad är hårt belastande träning och varför orkar kroppen bara så lite av det?

Jacob och Wille diskuterar balansen mellan träning och återhämtning i avsnitt 459 av Tyngre Träningssnack.

28 aug. 2024

Norges nya kostråd och alla stora källor till tillsatt socker i USA

Erik, Caroline och Jacob diskuterar två ämnen i avsnitt 134 av Hälsoveckan by Tyngre.

27 aug. 2024

Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024

Vad vet vi kring hur kosten påverkar immunförsvaret?

Jacob och Wille försöker svara på tre lyssnarfrågor i avsnitt 457 av Tyngre Träningssnack.

14 aug. 2024

Olika metoder för att mäta fettmassa och kroppssammansättning

I veckans Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Erik bland annat en artikel i SvD som fått en missvisande rubrik.

13 aug. 2024

Gudiol tillbaka på radion

Killarna försöker återvända till lite vanliga gängor igen efter sommaren. Som en självklar del i det är Jacob Gudiol tillbaka som gäst.

12 aug. 2024

Större muskelökningar vid träning av muskeln i ett utsträckt läge

Wille och Jacob diskuterar tre olika saker i avsnitt 456 av Tyngre Träningssnack.

7 aug. 2024

Spelar det någon roll vilken tid på dygnet du tränar?

Lyssnarfrågor med Jacob och Wille i avsnitt 454 av Tyngre Träningssnack. Det blir diskussioner kring träning i hög värme och alternativ träning som man kan göra istället i fall man inte står ut.

31 juli 2024

En diet personligt anpassad efter proteomet vs vanlig medelhavskost

Jacob och Erik diskuterar en studie där man testat en personligt anpassad diet mot en mer generisk medelhavskost.

30 juli 2024

Varför EMG kan lura dig efter aktiveringsövningar

Jacob och Wille diskuterar några vanliga missförstånd när det gäller att diskussioner och tolkningar av data relaterat till träning och hälsa.

17 juli 2024

Är det dåligt med fröoljor?

Frågestund med Hälsoveckan by Tyngre. Caroline, Erik och Jacob svarar på en del lyssnarfrågor i detta avsnitt av hälsoveckan.

16 juli 2024

Pandemier och vetenskapsjournalistik

Vetenskapsjournalisten Amina Manzoor gästar Jacob och Wille i avsnitt 451 av Tyngre Träningssnack.

10 juli 2024

Ätfönster för kolhydraterna för typ 2-diabetiker

Avsnitt 127 av Hälsoveckan by Tyngre och Jacob, Caroline och Erik diskuterar en studie där man testat att ändra ätfönstret för kolhydraterna för typ 2-diabetiker.

9 juli 2024

Nya tekniker inom antidoping

Wille och Jacob gästas av norska forskare Sara Solheim. Sara har arbetat och forskat inom antidoping i flera år och i det här avsnittet diskuterar vi främst torrblodstester.

3 juli 2024

Svenskar äter fortfarande för mycket salt, socker och mättat fett

I avsnitt 126 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob, Caroline och Erik Livsmedelsverkets nya undersökning ”Matkorgen 2022”.

2 juli 2024

Akut skadebehandling – finns det någon poäng med kyla och kompression?

Avsnitt 450 av Tyngre Träningssnack handlar om skador och akut skadeomhändertagande.

26 juni 2024

Allt som är populärt kring fett på sociala medier är typ fel

Jacob och Wille gästas av forskaren och nutritionisten Fredrik Rosqvist som forskat på hälsoeffekterna från fett i 20 år.

19 juni 2024

Nya D-vitaminrekommendationer från Endocrine Society

I avsnitt 124 diskuterar Jacob och Linnea nya D-vitaminrekommendationer från Endocrine Society som publicerades tidigare i månaden.

18 juni 2024