Proffscykling och COVID-19

På lördag startar årets Tour de France. Denna gång med speciella förutsättningar för de tävlandes möjligheter att förbereda sig.

Wille Valkeaoja

Proffscykling och COVID-19 hur funkar det? När pandemin tog fart i Europa stängde många länder ner sina samhällen i olika grad. Allt man bedömde att man kunde avvara fick stryka på foten för att skydda befolkningen. Ett område som drabbades hårt var idrotten. I Sverige såg vi bland annat Allsvenskan bli satt på paus och alla motionslopp inom bland annat löpning och cykling inställda. Ute i världen pausades eller avbröts andra stora ligor och turneringar, NBA-slutspelen och Champions League pausades och som lök på laxen beslutade man sig till sist för att skjuta på både OS i Tokyo och Fotbolls-EM till ett ännu osäkert 2021.

För oss som följer idrott har det här blivit en påtaglig och konstant påminnelse om situationens allvar och samtidigt har en naturlig och emotsedd del av vår fritid ryckts från oss, hur trivial den än är i jämförelse med allt elände som pandemin fört med sig. Efter ett tag när jag hade sett igenom de riktigt bra VM-krönikorna var mitt sug efter sport så stort att jag ägnade orimligt många timmar åt Marblelympics, något som med facit i hand och med hänsyn tagen till allas psykiska hälsa inte kan rekommenderas.

Specifikt för oss som följer proffscykling blev frånvaron av livesport under den här perioden extra märkbar. Säsongen för proffscykling på landsväg drar igång redan i januari med tävlingar i Australien och Sydamerika men det är perioden mars-april som blir riktigt intressant då stora tävlingar i Frankrike, Italien, Belgien och Holland lockar fram de riktigt stora stjärnorna och de mest spektakulära prestationerna. På det följer naturligtvis i maj säsongens första Grand Tour, Giro d’Italia, med fortsatt tävlande tills juli då Tour de France börjar. 

Den sista cykeltävlingen som hölls innan Europa i olika grad stängdes ner var Paris-Nice i Frankrike, en tävling som vanligtvis är ett första test för många av cyklisterna som kommer att tävla om den gula ledartröjan, la Maillot Jaune, då Tour de France avslutas i Paris. Paris-Nice avslutades 14/3 och efter det hölls inga stora proffscykeltävlingar förens i augusti då Strade Bianche avgjordes. Loppet på de Toskanska vita grusvägarna som vanligtvis går i mars med svala, ibland regniga och kyliga förhållanden hade blivit flyttat till ett stekhett och snustorrt augusti vilket bäddade för extremt tufft tävlande i dammet från grusvägarna.

Proffscykling och COVID-19: Cyklingen stod stilla

Det var inte bara tävlandet som hade påverkats av nedstängningarna. I Sverige och i många andra länder har man under hela den här perioden kunnat träna på som vanligt vilket innebär många timmar i sadeln med relativt lätt träning kryddat med högintensiv intervallträning. Ofta sker detta med en ungefärlig fördelning på 80/20 med 80% lågintensiv träning och 20% högintensiv träning. På så sätt kan en proffscyklist avverka 20–30 timmar cykling per vecka och med detta bygga en stabil fysiologi som sedan kan tas in i tävlingar som ofta tar 4–6 timmar att köra med avgörande ögonblick av riktigt höga intensiteter.

I andra delar av världen har man inte kunnat träna lika fritt som man brukar. I exempelvis Spanien fick man under flera veckor inte träna utomhus över huvud taget vilket förpassade cyklisterna till träning inomhus på så kallade Smart Trainers, det vill säga stationär cykling som nuförtiden ofta bedrivs på någon virtuell träningsplattform såsom Zwift. Det anordnades till och med virtuella tävlingar där cyklisterna tävlade i virtuella världar mot varandra på distans. Jag var som sagt utsvulten på livesport och hade fått nog av Marblelympics så jag tog del av dessa tävlingar i brist på annat. De virtuella tävlingarna var i mitt tycke tyvärr ett hopplöst undermåligt spektakel och likt bowling mycket roligare att utöva själv än att titta på. 

Träning under pandemin

ett avsnitt av Tyngre Träningssnack pratade jag och Jacob med Mattias Reck som är tränare i Trek-Segafredo, ett av de största proffslagen, om hur de la upp träningen under den här perioden då cyklisterna vanligtvis var iväg och tävlade på olika håll i världen. Vid det tillfället var det ganska tidigt i pandemin och cyklisterna hade då fått en periods ledighet för att vänja sig vid situationen varpå de sedan planerade för att återgå till uppehållande träning. Laget har åkare från flera olika delar av världen, allt från regerande världsmästaren Mads Pedersen i Danmark till den Tasmanska treveckorscyklisten Richie Porte i Monaco. De olika ländernas situationer medförde olika förutsättningar för cyklisterna vad gäller möjligheter till träning utomhus. När vi pratade med Mattias var det oklart hur det här skulle påverka cyklisterna, vilka som skulle klara av att träna inomhus och hur resultatet skulle bli.

Nyligen publicerades en studie utförd av en av tränarna från det spanska proffslaget Caja Rural - Seguros RGA (1). Studien innehåller tränings- och prestationsdata från innan nedstängningen i Spanien (1/1–14/3) och under nedstängningen (15/3–2/5). Spanien var som sagt ett av länderna där man inte fick träna utomhus under den här perioden. Cyklisterna i laget var därför tvungna att så gott det gick träna och tävla inomhus på Smart Trainers. Under den här sjuveckorsperioden under 2019 tävlade laget i stora tävlingar såsom Volta Ciclista a Catalunya, Itzulia Basque Country och Tour of the Alps och de hade med stor sannolikhet gjort det även under 2020 om inte pandemin hade inträffat. Situationen var därför väsentligen annorlunda jämfört med det normala.

Bilden nedan visar hur träningsvolymen skilde sig mellan perioden innan och under nedstängningen. Den totala träningsvolymen gick ner med 6 timmar/vecka och det som framförallt minskade var den medel- och högintensiva träningen (Zon 3-Zon 6). Man såg en icke signifikant ökning av träning i Zon 2 från 3,1 till 3,5 timmar/vecka men i övrigt minskade alltså all träning under perioden. Det är oklart om det här var med flit, det vill säga att träningen förskrevs i mindre dos eller för att cyklisterna helt enkelt inte orkade träna lika mycket inomhus som de annars skulle gjort utomhus. 

Många upplever träning på Smart Trainers som väsentligen mer ansträngande, om inte annat för psyket, jämfört med träning utomhus eftersom det ofta blir varmare och mer fuktigt inomhus, man ”frihjular” betydligt mindre och träningen blir mer enformig. Det vore därför inte så konstigt om cyklisterna valde att träna mindre för att orka med under den här perioden.

Oavsett varför kan vi alltså se att cyklisterna fick mindre träningsbelastning under en period då de skulle varit igång med intensivt tävlande på hög nivå kombinerat med träning. Vi kan alltså säga att den här perioden skilde sig från hur det brukar se ut vad gäller träningsbelastning. Frågan blir då hur detta påverkade cyklisternas prestationsförmåga.

Bilden nedan visar de två parametrar man använde för att följa cyklisternas prestationsförmåga. Bägge är mått på hur många watt/kg kroppsvikt som cyklisterna kunde prestera i snitt över en tidsperiod. P5 är ett mått på medeleffekt i 5 minuter vilket skulle motsvara effekten vid Vo2max för cyklisterna. P20 är mått på medeleffekt i 20 minuter vilket var tänkt att motsvara effekten vid anaerob tröskel för cyklisterna. Man fick fram P5 och P20 genom att ta de bästa 5 respektive 20 minuterna under träning eller tävling för de två perioderna (innan och under nedstängningen). Bilden visar både skillnaden i medeltal för alla åkare (staplarna) och för de individuella åkarna (strecken).

Bilden visar att cyklisternas prestationsförmåga i snitt försämrades väsentligen under nedstängningen vilket med stor sannolikhet kan tillskrivas den minskade träningsvolymen över den relativt långa perioden. Att P5 minskade mer än P20 var väntat med tanke på att det var framförallt medel- och högintensiv träning som blev lidande under nedstängningsperioden. En intressant observation är dock att de individuella resultaten skilde sig så mycket. Vissa av åkarna försämrade sig inte alls eller lyckades i vissa fall till och med förbättra sig under nedstängningen. Man gjorde ingen analys av de individuella skillnaderna i träningsvolym så det är svårt att säga vad detta beror på men det skulle kunna bero på exempelvis att vissa åkare orkade träna mer eller att vissa behöver mindre träning för att bibehålla sin prestationsförmåga.

Vad betyder resultatet?

Caja Rural - Seguros RGA är inte ett lag i cyklingens högsta division så de deltar inte i Tour de France men resultatet är troligen representativt för många av lagen som startar Touren den 29/8. Sedan nedstängningarna lättades har som sagt tävlingarna kommit igång igen och åkarna är igång i princip precis som vanligt sedan några månader tillbaka. De har därför troligen haft tid att träna och tävla upp sig till en nivå som mer liknar det vanliga men de har utan tvekan tappat en del av den vanliga träningsbelastning som de brukar ha under våren.

Om detta kommer påverka resultaten i de stora treveckorstävlingarna får vi helt enkelt se. Vi har redan sett att flera av de stora stjärnorna haft problem med vad som verkar vara överbelastningsskador och som medfört att de brutit tävlingar. Om de brutit för att de inte kunde cykla vidare eller för att inte riskera något inför Tour de France är oklart men det är inte omöjligt att den annorlunda uppladdningen med brist på tävlingar kan ha bidragit till problematiken.

En sak är säker; Tour de France 2020 blir inte en upplaga likt någon annan. Vinnaren kommer oavsett hur det slutar ha en asterisk vid titeln vare sig han vill eller inte. Säsongen 2020 har helt enkelt varit för annorlunda jämfört med ett vanligt år, så på samma sätt som Bayern München tyvärr får leva med att deras vinst i Champions League ses i kontexten av allt som hänt får segraren i Tour de France bära med sig att segern är något annat än det brukar vara. Det här betyder inte att segraren är mindre värdig eller något sådant, bara att segern är annorlunda. 

Det kommer av allt att döma att bli en spännande Tour i år. Mycket är oklart vilket alltid är bra inför en sån här tävling. Du hittar en komplett guide till Tour de France i min podd Tyngre Distans här.

Allez!

Referenser

1. Muriel X, Courel-ibá J, Cerezuela-espejo V, Pallarés JG. Training Load and Performance Impairments in Professional Cyclists During COVID-19 Lockdown. Int J Sports Physiol Perform. 2020;Epub:1–4. 

Photo by Florian Schmetz on Unsplash


Liknande artiklar
Jacob Gudiol

I dagens läge med sociala medier och frihet att uttrycka sig själv hamnar det mycket blandad information på internet och i sociala medier. Allt som basuneras ut är inte sant men det paketeras som sanningar baserat på forskning.

30 nov. 2024

Våra fettceller minns om vi någon gång varit feta

I avsnitt 147 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras en ny studie i Nature där man har tittat på fettcellerna hos människor och möss när de burit på olika mängder fettmassa.

26 nov. 2024

Cykel: Långsnack med Hanna Nilsson

Härligt snack med en av våra bästa cyklister. Hanna berättar om karriären, om läget inom sporten och om Gravel verkligen kommer få all hennes uppmärksamhet framöver.

21 nov. 2024

Hur kan man kompensera för minskad spontanidrott?

Avsnitt 471 av Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar energiintag för personer som tränar mycket. Finns det en situation där man inte längre kan lita på ens egen mättnad och hunger och när dyker den upp?

20 nov. 2024

En promenad i naturen är bättre för stressen än en promenad i en storstad

Hälsoveckan avsnitt 146 och Jacob och Erik diskuterar först en artikel i SVT inför ett avsnitt av Vetenskapens värld kring stress.

19 nov. 2024

Nicklas Neuman om forskning, fotboll och nya bokprojektet

Nicklas Neuman, den riktiga kostdoktorn, gästar oss för att prata om bland annat Degerfors väg tillbaka till Allsvenskan, om lukt- och smakavvikelser post-covid och om den nya boken som han nu skriver tillsammans med Jacob Gudiol.

14 nov. 2024

Flour i dricksvattnet och fetmamediciner som hjälper mot mycket

Jacob och Erik tänkte diskutera två olika ämnen i det här avsnittet men det blev även en del diskussioner med relevans i introduktionen då de nämner lite av tokigheterna som kommit från RFKjr den senaste tiden.

12 nov. 2024

Fasciahype och en massa vintersjukdomar

Dr Mellberg är tillbaka efter mycket arbete följt av en tuff förkylning. Tillsammans med Jacob så diskuteras först alla virus och bakterier som verkar göra många sjuka just nu och vad som kommer att göra en hel del svenskar sjuka framöver.

5 nov. 2024

När blir man för fet under en bulk?

Jacob och Wille svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 468 av Tyngre Träningssnack. Denna gång diskuteras bland annat viktuppgång när man försöker lägga på sig muskler.

30 okt. 2024

Riksmaten – barn och bikarbonat som gråzonspreparat

Livsmedelsverket har i dagarna släppt Riksmaten småbarn och Jacob och Erik försöker komma diskutera sig fram till vad man kan få ut av en sådan undersökning.

29 okt. 2024

Mattias Reck om livet och träningen som elitcyklist

Proffscyklisttränaren Mattias Reck är tillbaka i Tyngre Träninssnack. I detta avsnitt diskuterar vi bland annat säsongen som har gått för Lidl Trek och utvecklingen inom cykelsporten de senaste åren.

23 okt. 2024

Är det bättre med vanlig cola än light till små barn?

Jacob och Erik diskuterar i det här avsnittet ett viralt inlägg på sociala medier där det påstås att det är bättre att ge barn sockersötad cola än lightvarianten.

22 okt. 2024

Ultraprocessad mat och för högt kaloriintag

Avsnitt 466 av Tyngre Träningssnack handlar om en ny studie på ultraprocessad mat. Än en gång har man låst in människor och sen under olika perioder låtit dem äta endast ultraprocessad mat eller endast minimalt processad mat för att se vad som händer.

16 okt. 2024

Stelhet innebär ökad risk för tidig död

Jacob och Erik fokuserar på en artikel i DN med titeln ”Medelålders och stel? Då kan du dö i förtid”.

15 okt. 2024

Problemet med de flesta studier som säger sig hitta non-responders

Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet hur slump och variation kan göra att man felaktigt tror sig ha hittat så kallade non-responders i studier.

9 okt. 2024

Hälsoråd som fungerar dåligt inom sjukvården

I avsnitt 140 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Erik och Jacob en debatt som pågått i framför allt Göteborgs-Posten de senaste veckorna kring om läkare ska ge livsstilsråd och i så fall hur och vid vilka tillfällen.

8 okt. 2024

Sveriges uppdaterade kostråd

Linnea, Erik och Jacob lägger denna vecka allt krut på att diskutera de nya förslagen till kostråd som Livsmedelsverket presenterade på en presskonferens under förra veckan.

1 okt. 2024

Betydelsen av biologisk mognad inom talangutveckling

En av våra favoritgäster, Tommy Lundberg, är tillbaka och denna gång tar vi upp två ämnen som vi varit inne lite på även i tidigare avsnitt, talangutveckling och könsindelning inom idrotten.

25 sep. 2024

Energidrycker funkar för att de innehåller koffein

Linnea, Erik och Jacob diskuterar två olika ämnen i Hälsoveckan by Tyngre.

24 sep. 2024

Placebo som gör ont blir mer kraftfullt

Jacob och Wille diskuterar en av årets vinnare av det så kallade Ig Nobelpriset där en forskargrupp visat att placebo med smärta ger större placeboeffekt än utan.

18 sep. 2024

Forskning och regler kring nya löparskor

Biomekanikern och forskaren Toni Arndt är tillbaka i Tyngre Träningssnack för att diskutera löparskor.

11 sep. 2024

Orsaken till typ 2-diabetes

Erik och Jacob har typ 2-diabetes som ämne i avsnitt 136 av Hälsoveckan by Tyngre

10 sep. 2024

Wille om tröskelträning

För de flesta räcker det kanske med en enkel rackare. Men för vissa är den dubbla tröskelträningen vad som krävs.

5 sep. 2024

Fungerar luktsalt eller ammoniak som prestationshöjare?

Jacob och Wille har tittat på forskningen kring luktsalt i avsnitt 460 av Tyngre Träningssnack.

4 sep. 2024

Olika nordiska länder har olika kostråd till gravida

Linnea är tillbaka från sommarsemestern och tillsammans med Erik och Jacob diskuteras skillnaderna i kostråd till gravida som finns mellan Sverige och Finland.

3 sep. 2024

Vad är hårt belastande träning och varför orkar kroppen bara så lite av det?

Jacob och Wille diskuterar balansen mellan träning och återhämtning i avsnitt 459 av Tyngre Träningssnack.

28 aug. 2024

Norges nya kostråd och alla stora källor till tillsatt socker i USA

Erik, Caroline och Jacob diskuterar två ämnen i avsnitt 134 av Hälsoveckan by Tyngre.

27 aug. 2024

Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024

Cykelvasan: Tips, tricks och oväntade utmaningar

I detta avsnitt pratar vi bland annat om Cykelvasan. De initiala nerverna och missuppfattningarna, och jämförelser med Tjejvasan.

16 aug. 2024

Vad vet vi kring hur kosten påverkar immunförsvaret?

Jacob och Wille försöker svara på tre lyssnarfrågor i avsnitt 457 av Tyngre Träningssnack.

14 aug. 2024

Olika metoder för att mäta fettmassa och kroppssammansättning

I veckans Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Erik bland annat en artikel i SvD som fått en missvisande rubrik.

13 aug. 2024

Gudiol tillbaka på radion

Killarna försöker återvända till lite vanliga gängor igen efter sommaren. Som en självklar del i det är Jacob Gudiol tillbaka som gäst.

12 aug. 2024

Större muskelökningar vid träning av muskeln i ett utsträckt läge

Wille och Jacob diskuterar tre olika saker i avsnitt 456 av Tyngre Träningssnack.

7 aug. 2024