Proffscykling och COVID-19 hur funkar det? När pandemin tog fart i Europa stängde många länder ner sina samhällen i olika grad. Allt man bedömde att man kunde avvara fick stryka på foten för att skydda befolkningen. Ett område som drabbades hårt var idrotten. I Sverige såg vi bland annat Allsvenskan bli satt på paus och alla motionslopp inom bland annat löpning och cykling inställda. Ute i världen pausades eller avbröts andra stora ligor och turneringar, NBA-slutspelen och Champions League pausades och som lök på laxen beslutade man sig till sist för att skjuta på både OS i Tokyo och Fotbolls-EM till ett ännu osäkert 2021.
För oss som följer idrott har det här blivit en påtaglig och konstant påminnelse om situationens allvar och samtidigt har en naturlig och emotsedd del av vår fritid ryckts från oss, hur trivial den än är i jämförelse med allt elände som pandemin fört med sig. Efter ett tag när jag hade sett igenom de riktigt bra VM-krönikorna var mitt sug efter sport så stort att jag ägnade orimligt många timmar åt Marblelympics, något som med facit i hand och med hänsyn tagen till allas psykiska hälsa inte kan rekommenderas.
Specifikt för oss som följer proffscykling blev frånvaron av livesport under den här perioden extra märkbar. Säsongen för proffscykling på landsväg drar igång redan i januari med tävlingar i Australien och Sydamerika men det är perioden mars-april som blir riktigt intressant då stora tävlingar i Frankrike, Italien, Belgien och Holland lockar fram de riktigt stora stjärnorna och de mest spektakulära prestationerna. På det följer naturligtvis i maj säsongens första Grand Tour, Giro d’Italia, med fortsatt tävlande tills juli då Tour de France börjar.
Den sista cykeltävlingen som hölls innan Europa i olika grad stängdes ner var Paris-Nice i Frankrike, en tävling som vanligtvis är ett första test för många av cyklisterna som kommer att tävla om den gula ledartröjan, la Maillot Jaune, då Tour de France avslutas i Paris. Paris-Nice avslutades 14/3 och efter det hölls inga stora proffscykeltävlingar förens i augusti då Strade Bianche avgjordes. Loppet på de Toskanska vita grusvägarna som vanligtvis går i mars med svala, ibland regniga och kyliga förhållanden hade blivit flyttat till ett stekhett och snustorrt augusti vilket bäddade för extremt tufft tävlande i dammet från grusvägarna.
Proffscykling och COVID-19: Cyklingen stod stilla
Det var inte bara tävlandet som hade påverkats av nedstängningarna. I Sverige och i många andra länder har man under hela den här perioden kunnat träna på som vanligt vilket innebär många timmar i sadeln med relativt lätt träning kryddat med högintensiv intervallträning. Ofta sker detta med en ungefärlig fördelning på 80/20 med 80% lågintensiv träning och 20% högintensiv träning. På så sätt kan en proffscyklist avverka 20–30 timmar cykling per vecka och med detta bygga en stabil fysiologi som sedan kan tas in i tävlingar som ofta tar 4–6 timmar att köra med avgörande ögonblick av riktigt höga intensiteter.
I andra delar av världen har man inte kunnat träna lika fritt som man brukar. I exempelvis Spanien fick man under flera veckor inte träna utomhus över huvud taget vilket förpassade cyklisterna till träning inomhus på så kallade Smart Trainers, det vill säga stationär cykling som nuförtiden ofta bedrivs på någon virtuell träningsplattform såsom Zwift. Det anordnades till och med virtuella tävlingar där cyklisterna tävlade i virtuella världar mot varandra på distans. Jag var som sagt utsvulten på livesport och hade fått nog av Marblelympics så jag tog del av dessa tävlingar i brist på annat. De virtuella tävlingarna var i mitt tycke tyvärr ett hopplöst undermåligt spektakel och likt bowling mycket roligare att utöva själv än att titta på.
Träning under pandemin
I ett avsnitt av Tyngre Träningssnack pratade jag och Jacob med Mattias Reck som är tränare i Trek-Segafredo, ett av de största proffslagen, om hur de la upp träningen under den här perioden då cyklisterna vanligtvis var iväg och tävlade på olika håll i världen. Vid det tillfället var det ganska tidigt i pandemin och cyklisterna hade då fått en periods ledighet för att vänja sig vid situationen varpå de sedan planerade för att återgå till uppehållande träning. Laget har åkare från flera olika delar av världen, allt från regerande världsmästaren Mads Pedersen i Danmark till den Tasmanska treveckorscyklisten Richie Porte i Monaco. De olika ländernas situationer medförde olika förutsättningar för cyklisterna vad gäller möjligheter till träning utomhus. När vi pratade med Mattias var det oklart hur det här skulle påverka cyklisterna, vilka som skulle klara av att träna inomhus och hur resultatet skulle bli.
Nyligen publicerades en studie utförd av en av tränarna från det spanska proffslaget Caja Rural - Seguros RGA (1). Studien innehåller tränings- och prestationsdata från innan nedstängningen i Spanien (1/1–14/3) och under nedstängningen (15/3–2/5). Spanien var som sagt ett av länderna där man inte fick träna utomhus under den här perioden. Cyklisterna i laget var därför tvungna att så gott det gick träna och tävla inomhus på Smart Trainers. Under den här sjuveckorsperioden under 2019 tävlade laget i stora tävlingar såsom Volta Ciclista a Catalunya, Itzulia Basque Country och Tour of the Alps och de hade med stor sannolikhet gjort det även under 2020 om inte pandemin hade inträffat. Situationen var därför väsentligen annorlunda jämfört med det normala.
Bilden nedan visar hur träningsvolymen skilde sig mellan perioden innan och under nedstängningen. Den totala träningsvolymen gick ner med 6 timmar/vecka och det som framförallt minskade var den medel- och högintensiva träningen (Zon 3-Zon 6). Man såg en icke signifikant ökning av träning i Zon 2 från 3,1 till 3,5 timmar/vecka men i övrigt minskade alltså all träning under perioden. Det är oklart om det här var med flit, det vill säga att träningen förskrevs i mindre dos eller för att cyklisterna helt enkelt inte orkade träna lika mycket inomhus som de annars skulle gjort utomhus.
Många upplever träning på Smart Trainers som väsentligen mer ansträngande, om inte annat för psyket, jämfört med träning utomhus eftersom det ofta blir varmare och mer fuktigt inomhus, man ”frihjular” betydligt mindre och träningen blir mer enformig. Det vore därför inte så konstigt om cyklisterna valde att träna mindre för att orka med under den här perioden.
Oavsett varför kan vi alltså se att cyklisterna fick mindre träningsbelastning under en period då de skulle varit igång med intensivt tävlande på hög nivå kombinerat med träning. Vi kan alltså säga att den här perioden skilde sig från hur det brukar se ut vad gäller träningsbelastning. Frågan blir då hur detta påverkade cyklisternas prestationsförmåga.
Bilden nedan visar de två parametrar man använde för att följa cyklisternas prestationsförmåga. Bägge är mått på hur många watt/kg kroppsvikt som cyklisterna kunde prestera i snitt över en tidsperiod. P5 är ett mått på medeleffekt i 5 minuter vilket skulle motsvara effekten vid Vo2max för cyklisterna. P20 är mått på medeleffekt i 20 minuter vilket var tänkt att motsvara effekten vid anaerob tröskel för cyklisterna. Man fick fram P5 och P20 genom att ta de bästa 5 respektive 20 minuterna under träning eller tävling för de två perioderna (innan och under nedstängningen). Bilden visar både skillnaden i medeltal för alla åkare (staplarna) och för de individuella åkarna (strecken).
Bilden visar att cyklisternas prestationsförmåga i snitt försämrades väsentligen under nedstängningen vilket med stor sannolikhet kan tillskrivas den minskade träningsvolymen över den relativt långa perioden. Att P5 minskade mer än P20 var väntat med tanke på att det var framförallt medel- och högintensiv träning som blev lidande under nedstängningsperioden. En intressant observation är dock att de individuella resultaten skilde sig så mycket. Vissa av åkarna försämrade sig inte alls eller lyckades i vissa fall till och med förbättra sig under nedstängningen. Man gjorde ingen analys av de individuella skillnaderna i träningsvolym så det är svårt att säga vad detta beror på men det skulle kunna bero på exempelvis att vissa åkare orkade träna mer eller att vissa behöver mindre träning för att bibehålla sin prestationsförmåga.
Vad betyder resultatet?
Caja Rural - Seguros RGA är inte ett lag i cyklingens högsta division så de deltar inte i Tour de France men resultatet är troligen representativt för många av lagen som startar Touren den 29/8. Sedan nedstängningarna lättades har som sagt tävlingarna kommit igång igen och åkarna är igång i princip precis som vanligt sedan några månader tillbaka. De har därför troligen haft tid att träna och tävla upp sig till en nivå som mer liknar det vanliga men de har utan tvekan tappat en del av den vanliga träningsbelastning som de brukar ha under våren.
Om detta kommer påverka resultaten i de stora treveckorstävlingarna får vi helt enkelt se. Vi har redan sett att flera av de stora stjärnorna haft problem med vad som verkar vara överbelastningsskador och som medfört att de brutit tävlingar. Om de brutit för att de inte kunde cykla vidare eller för att inte riskera något inför Tour de France är oklart men det är inte omöjligt att den annorlunda uppladdningen med brist på tävlingar kan ha bidragit till problematiken.
En sak är säker; Tour de France 2020 blir inte en upplaga likt någon annan. Vinnaren kommer oavsett hur det slutar ha en asterisk vid titeln vare sig han vill eller inte. Säsongen 2020 har helt enkelt varit för annorlunda jämfört med ett vanligt år, så på samma sätt som Bayern München tyvärr får leva med att deras vinst i Champions League ses i kontexten av allt som hänt får segraren i Tour de France bära med sig att segern är något annat än det brukar vara. Det här betyder inte att segraren är mindre värdig eller något sådant, bara att segern är annorlunda.
Det kommer av allt att döma att bli en spännande Tour i år. Mycket är oklart vilket alltid är bra inför en sån här tävling. Du hittar en komplett guide till Tour de France i min podd Tyngre Distans här.
Allez!
Referenser
1. Muriel X, Courel-ibá J, Cerezuela-espejo V, Pallarés JG. Training Load and Performance Impairments in Professional Cyclists During COVID-19 Lockdown. Int J Sports Physiol Perform. 2020;Epub:1–4.
Photo by Florian Schmetz on Unsplash
