Smala människor som äter vad de vill – hur håller de sig smala?

Det finns en liten grupp av människor i samhället som inte verkar vara som de flesta av oss andra. De smala rackarna. Men hur gör de?

Jacob Gudiol

Det finns en liten grupp av människor i samhället som inte verkar vara som de flesta av oss andra. Utan att egentligen fundera på vad de äter eller hur de lever sina liv i stort så håller de sig otroligt smala och har låg kroppsfettprocent.

I den vetenskapliga litteraturen kallar man vanligen den här gruppen för ”underweight but healthy” eller ”healthy underweight”. Det är personer som har en undervikt enligt BMI men de har den låga vikten utan att vara sjuka, ha någon typ av ätstörning eller något liknande. De lever helt enkelt ett till synes bekymmersfritt liv när det gäller intaget av mat. De äter när de är hungriga och de äter då i princip vad de själva vill. Men ändå har de alltså en BMI under 18,5 vilket är gränsen för undervikt när det gäller BMI.

En så låg BMI som 18,5 är nog svår att relatera till för de flesta så här kommer lite exempel på hur lite du behöver väga vid olika längd.

Hur mycket du maximalt kan väga för att ha en BMI under 18,5 beroende på hur lång du är

Som du kan se är det här en väldigt låg vikt och att människor kan hålla en sådan låg vikt i dagens samhälle är minst sagt fascinerande. Hur det här går till vet vi dock väldigt lite om. Det har lagts väldigt mycket resurser på att studera människor som väger för mycket för att försöka ta reda på varför det är så men gruppen underviktiga som inte är det på grund av någon sjukdom är ganska ostuderade.

För några dagar sedan publicerades däremot en intressant studie på den här gruppen av människor där man jämförde deras energiförbrukning och energiintag med friska människor inom spannet för normalvikt när det gäller BMI (1).

Vad skiljer de riktigt smala från de normalviktiga?

Totalt sett så lyckades forskarna få in hela 150 underviktiga men till synes friska personer och ungefär lika många normalviktiga och friska personer. Det här är ett imponerande antal deltagare då gruppen underviktig men till synes frisk endast utgör kanske 0,5-1% av befolkningen. Det var dessutom så att metoderna som man använde i den här studien är ganska dyra så det här har varit ett ambitiöst projekt.

Man gjorde en rad olika tester direkt på deltagarna då man tittade på vikt, midjemått och kroppssammansättning. Man mätte även energiförbrukning i vila hos deltagarna för att se om det var någon skillnad där. Deltagarna fick också bära en accelerometer över 7 dagar för att få ett värde på deras fysiska aktivitet.

Utöver det här så tog man även salivprov och blodprov på alla deltagarna men det är endast en del av det här resultatet som var med i studien som publicerades nu (2).

Deltagarna fick också skriva en kostdagbok och ta bilder på allting som de åt över en viss period. Det samlades också in data kring annat beteende likt träningsvanor mm men inte heller den här datan är ännu publicerad.

Det som fanns med i studien som nu är publicerad var istället mätningar på den totala energiförbrukningen hos några av deltagarna i studien mätt med den så kallade DLW-metoden. Det här är den mest precisa metod som finns idag för att uppskatta en persons energiförbrukning när de lever sitt vanliga liv. Deltagarna behöver alltså inte vara inlåsta i ett speciellt rum eller liknande utan de lever sina liv som vanligt och allting som behöver samlas in är några urinprov under tidens gång.

Resultatet – De som väger väldigt lite äter mindre än de som är normalviktiga

Det resultat som jag tror överraskar de flesta är att personerna i den här studien hade ett riktigt lågt energiintag. Det är en vanlig föreställning att människor som håller sig smala utan att de verkar bry sig om vad de äter är smala för att de har en ”väldigt hög metabolism” eller något liknande.

I den här studien fann man emellertid att de underviktiga en lägre energiförbrukning än de normalviktiga deltagarna. Totalt sett så låg det totala energiintag 12% lägre hos de underviktiga personerna vilket så förklarar varför de väger så lite.

Där var emellertid en intressant effekt i att när man tittade på den totala energiförbrukningen och justerade för mängden fettfri massa så var energiförbrukningen något högre hos de underviktiga personerna. Det här talar ändå för att de har en lite ”högre metabolism”.

Skillnaderna mellan de här grupperna är dock ganska små. Jämför man de här resultaten med tidigare studier så var det faktiskt så att det var de normalviktiga deltagarna i den här studien vars energiförbrukning låg lite under det förväntade. Du kan se det här i diagrammet här ovanför. En punkt på 1,0 innebär att den personens energiförbrukning var den förväntade sett till den personens totala fettfria massa.

Så i just den här studien så hade de underviktiga en något högre energiförbrukning än de normalviktiga. Men sett till drygt 6000 tidigare mätningar på människor med stor variation i kroppsvikt så var deras energiförbrukning inte över det normala.

Högre energiförbrukning i vila och lägre energiförbrukning från fysisk aktivitet

När man sedan tittade på de olika delarna av deltagarnas energiförbrukning så fann man dock något intressant. Den underviktiga gruppen hade en energiförbrukning i vila som var ~20% högre än vad som är förväntad sett till deras vikt och kroppsammansättning.

För att ekvationen då ska gå ihop så var det så klart att de underviktiga var mindre aktiva under dagen. Och därför gjorde de av med mindre energi från fysisk aktivitet. Totalt sett så var den uppmätta fysiska aktiviteten lite drygt 20% lägre för de underviktiga personerna jämfört med de normalviktiga.

Den här skillnaden i fysisk aktivitet gick att se under hela dygnet. Framför allt verkade det som att skillnaden var störst på senare eftermiddagen och kvällen.

Varför hade de underviktiga men friska personerna en högre energiförbrukning i vila?

Som jag berättade tidigare så tog forskarna även blodprov och urinprov på deltagarna i den här studien. Allting de testade för då är inte med i den studie som publicerades nu. De har dock tittat på de två sköldkörtelhormenen T3 och T4. Likt i princip alla hormon i våra kroppar så har de en viktig funktion. Om det inte fungerar alls som det ska så kan man bli ordentligt sjuk. När det gäller T3 och T4 så har de en stor effekt på en persons energiförbrukning och ”energinivåer”. Det finns sjukdomar där man har för lite av hormonen, kallat Hypotyreos. Och sjukdomar där man har för mycket, kallat Hypertyreos.

I det här fallet var det dock inte någon som var sjuk på det viset. Men när man tittade på genomsnittet för de två grupperna så såg man de underviktiga personerna hade något högre nivåer av både T3 och T4 i blodet. Det här är troligen förklaringen till varför de också hade en något förhöjd energiförbrukning i vila jämfört med de andra normalviktiga i studien.

Bättre testvärden för riskmarkörer för hjärtsjukdom hos de underviktiga

Till sist så redovisas även ganska klassiska riskmarkörer för hjärt- och kärlsjukdom för deltagarna i studien. Här fann man att alla testvärden var bättre för den underviktiga gruppen. De hade lägre LDL-c och triglycerider samtidigt som deras HDL-c var högre.

Det här är inte ett direkt överraskande resultat sett till vad man vet kring mekanismerna här. Förutom en lägre vikt i sig så hade nämligen de underviktiga även en lägre kroppsfettprocent jämfört med de normalviktiga. Det är dock väldigt ovanligt med data på så lätta personer som deltagarna i den här studien. Så det här är på sätt och vis en verklig bekräftelse på någonting som man tidigare mest bara har antagit.

Det var ju också faktiskt så att den fysiska aktiviteten var lägre hos de underviktiga deltagarna. Så det hade inte varit omöjligt att en sådan sak gjort så att deras värden varit något sämre. Istället för något bättre jämfört med de normalviktiga.

Summering - människor äter typ så mycket som deras vikt visar

Jag tyckte att det här var en riktigt intressant studie även om resultaten kanske inte överraskade särskilt mycket. Det är intressant att de underviktiga hade en högre energiförbrukning i vila. Och kanske är det något i det som bidrar betydande till varför den gruppen är som den är? Det kommer att publiceras betydligt mer data från den här forskagruppen på de här deltagarna så framöver. Kanske får vi fler svar där.

I stort så bekräftar dock de här studien det som tidigare studier har visat. Personer som verkar hålla sig smala utan att anstränga sig någonting eller som själva till och med kan påstå att de äter precis vad de vill utan att kunna gå upp i vikt mestadels är personer som helt enkelt inte har någon större koll på hur mycket energi som de får i sig.

Underviktiga åt mindre än de som vägde mer

Deltagarna som var underviktiga i den här studie åt mindre energi varje dag jämfört med de som vägde mer. Det var fullt väntat att det skulle vara så på gruppnivå. Jag har tidigare skrivit om en studie där man mätta den totala energiförbrukningen hos tusentals personer. Resultatet där visar att nästan alla människor har en energiförbrukning som är i enlighet med det förväntade sett till hur mycket fettfri massa de där på. Det resultatet kan du se här under.

Du kan dock se att där är enskilda personer (prickar) som sticker ut en del. Framför allt är det vissa som har en betydligt högre energiförbrukning än väntat men enstaka prickar ligger också betydligt lägre. Det här är dock data på en väldig blandning av olika personer. Det är sannolikt så att en del av dem faktiskt har medicinska orsaker som gör att de sticker ut som de gör. Och i studien jag skrev om i den här artikeln så uteslöt man som sagt personer som inte var friska från start.

En av deltagarna fick avbryta – han blev för fet

Det finns lite talande exempel på det här med att folk faktiskt inte har någon vidare koll på hur deras kropp fungerar. I en studie jämförde man energiförbrukningen hos personer som själva trodde sig ha ”hög metabolism” med personer som trodde motsatsen (2). Man fann ingen skillnad mellan deltagarna när det gällde energiförbrukning i vila. Tyvärr tittade man inte på den totala energiförbrukningen.

I introduktionen till samma artikel så berättade även forskare om att de i en tidigare studie där de undersökt effekterna av att medvetet överäta. Där hade de haft med en deltagare som var 100% säker på att han inte kunde gå upp i vikt. När studien sedan började gick den här deltagaren upp snabbast i vikt av alla deltagarna. Han fick avbryta studien i förväg för att man inte såg det som etiskt att låta honom bli ännu fetare.

Varför håller då vissa personer vikten mycket lättare/lägre än andra om det inte är betydande skillnader i deras energiförbrukning? Vill man göra det enkelt för sig så säger man så klart att det beror på hur mycket energi de stoppar i sig. Och det är ju rätt på sätt och vis. Men det intressanta är varför de inte äter mer trots att de ofta känner själva att äter vad de vill. Och så mycket de själva vill. Här finns det en hel del data som jämför personer med större fetma mot normalviktiga eller överviktiga personer. Det saknas dock mycket forskning på de som verkligen är smala/underviktiga.

Mer forskning behövs

Kanske kommer det fler svar efterhand. Tills vidare så vet vi alla fall att det med stor sannolikhet är så att förklaringen i skillnader i vikt främst ligger på intagssidan av energiekvationen.

Till sist tänkte jag att jag lägger till ett så kallat grafiskt abstrakt som en av forskarna bakom studien delade med sig av på twitter.


Photo by Alex Haney on Unsplash


Liknande artiklar
Styrketräning för barn och ungdomar

I en fortsättning på förra veckans avsnitt om konditionsträning för barn och ungdomar så går Jacob och Wille vidare och diskuterar styrketräning för barn och ungdomar.

24 apr. 2024

Okända biverkningar från fetmamediciner

Linnea och Caroline är sysselsatta med olika kurser denna vecka så Erik och Jacob är dina värdar i avsnitt 116.

23 apr. 2024

Ultraprocessad mat leder till fler trafikolyckor

Avsnitt 115 av Hälsoveckan och det blir ännu en gång en diskussion kring ultraprocessad mat.

15 apr. 2024

Varför RCTs ofta ses som bästa evidens

Jacob, Erik och framför allt Linnea berättar i det här avsnittet om vad interventionsstudier är.

9 apr. 2024

Varför tränar vissa elitidrottare så lätt på gymmet?

Frågeavsnitt av Tyngre Träningssnack där Jacob och Wille diskuterar tre lyssnarfrågor.

3 apr. 2024

Vanliga frågor och missuppfattningar kring koffein

Jacob och Erik diskuterar koffein i avsnitt 113 av Hälsoveckan by Tyngre.

2 apr. 2024

Gudiol om periodisk fasta och hormoner

Långt och böljande samtal med Jacob, om bland annat periodisk fasta, hormonbalans och andra "sanningar".

1 apr. 2024

Hur är kvalitén på träningsstudier rent vetenskapligt?

Jacob och Wille diskuterar artikeln Risk of bias in exercise science: A systematic review of 340 studies i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

27 mars 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Hur du läser en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell

Jacob, Erik och Caroline förklarar vad du kan ha för nytta av en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell.

19 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur styrketräning påverkar aptiten

Avsnitt 435 av Tyngre Träningssnack handlar om hur träning, och framför allt styrketräning, verkar påverka människors aptit på kort och lång sikt.

13 mars 2024

Toppar av blodsocker, blodfetter och inflammation efter en måltid

Linnea och Jacob diskuterar vad som händer timmarna efter det att du har ätit en måltid, under den så kallade postprandiella fasen.

12 mars 2024

Jacob Gudiol dissekerar alla våra och ERA frågor

Dagens gäst behöver nog ingen närmare presentation, men han är experten som ofta syns i olika mediesammanhang. Man kan säga att Jacob Gudiol TAR över dagens avsnitt. Ett spännande avsnitt.

11 mars 2024

Kontroverser kring styrketräningsvolym och muskelökningar

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel kring styrketräningsvolym och muskelökningar.

28 feb. 2024

Om serien om ultraprocessad mat i SvD

I avsnitt 108 diskuteras en artikelserie på hittills tre delar kring ultraprocessad mat som har publicerats i Svenska Dagbladet de senaste veckorna.

27 feb. 2024

Nutritionsforskning är svårt och får för lite forskningspengar

I avsnitt 107 diskuterar Jacob, Linnea och Erik olika utmaningar som finns kring nutritionsforskning idag.

20 feb. 2024

Screening och tester är ofta en dålig idé

I avsnitt 431 av Tyngre Träningssnack så diskuterar Wille och Jacob screening och tester med utgångspunkt i Jacobs artikel ”Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre”.

14 feb. 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Kost vid typ 1-diabetes

Linnea och Jacob gästas av dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson som berättar om sitt arbete med typ 1-diabetes.

30 jan. 2024

Spännande ämnen med Wille

Vi ringer upp kompisen Wille Valkeaoja, som ger oss det senaste om punktförbränning, andningsmanipulationer, styrketräning för löpare och massor av andra spännande grejer.

29 jan. 2024

Styrketräningssnack och fysiologi med Tommy Lundberg

Tommy Lundberg är tillbaka i Tyngre Träningssnack. Vi snackar bland annat om hans arbete kring talangutveckling.

17 jan. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Vad skiljer de som blir hundra år från oss andra

I avsnitt 426 av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Karin Modig som de senaste 10 åren har forskat på hälsosamt åldrande.

10 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

Dr Neuman om vad som verkligen betyder nåt

Besök av Nicklas Neuman, där vi snackar om den faktiska betydelsen av ett antal olika kostaspekter. Både för hälsa & för presstation.

11 dec. 2023

Mens och träning

Avsnittet tillägnas frågan kring menstruation och träning. Jacob och Caroline tar hjälp av gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner.

5 dec. 2023

Ett troligen förfalskat studieresultat blir replikerat

Veckans ämne är någonting som var uppe för diskussion flera gånger om i Tyngre Rubriker för flera år sedan, Brian Wansink och hans studier som ingen egentligen vet om de ens blev genomförda.

21 nov. 2023

Stressade mitokondrier och blodsockerkontroll hos idrottare med Mikael Flockhart

Mikael Flockhart är tillbaka i som gäst i Tyngre Träningssnack. Vi diskuterar fortsättningen på hans forskning på mitokondriernas svar vid extremt hård konditionsträning.

8 nov. 2023

Forskningen och hypen kring kallbad för bättre hälsa

Wille och Jacob diskuterar kallbad och påstådda hälsoeffekter i avsnitt 416 av Tyngre Träningssnack.

1 nov. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Avsnittet om omega-3 och omega-3 index

Avsnitt 415 av Tyngre Träningssnack handlar om omega-3 och mer specifikt fettsyrorna EPA och DHA. En uppföljning på artikeln med andra ord.

25 okt. 2023

Fetmaparadoxen – när de lagom tjocka lever längre

Veckans avsnitt handlar om två olika artiklar i DN. Om att lagom tjocka lever längre och vad som utmärker 100-åringar.

17 okt. 2023