Smala människor som äter vad de vill – hur håller de sig smala?

Det finns en liten grupp av människor i samhället som inte verkar vara som de flesta av oss andra. De smala rackarna. Men hur gör de?

Jacob Gudiol

Det finns en liten grupp av människor i samhället som inte verkar vara som de flesta av oss andra. Utan att egentligen fundera på vad de äter eller hur de lever sina liv i stort så håller de sig otroligt smala och har låg kroppsfettprocent.

I den vetenskapliga litteraturen kallar man vanligen den här gruppen för ”underweight but healthy” eller ”healthy underweight”. Det är personer som har en undervikt enligt BMI men de har den låga vikten utan att vara sjuka, ha någon typ av ätstörning eller något liknande. De lever helt enkelt ett till synes bekymmersfritt liv när det gäller intaget av mat. De äter när de är hungriga och de äter då i princip vad de själva vill. Men ändå har de alltså en BMI under 18,5 vilket är gränsen för undervikt när det gäller BMI.

En så låg BMI som 18,5 är nog svår att relatera till för de flesta så här kommer lite exempel på hur lite du behöver väga vid olika längd.

Hur mycket du maximalt kan väga för att ha en BMI under 18,5 beroende på hur lång du är

Som du kan se är det här en väldigt låg vikt och att människor kan hålla en sådan låg vikt i dagens samhälle är minst sagt fascinerande. Hur det här går till vet vi dock väldigt lite om. Det har lagts väldigt mycket resurser på att studera människor som väger för mycket för att försöka ta reda på varför det är så men gruppen underviktiga som inte är det på grund av någon sjukdom är ganska ostuderade.

För några dagar sedan publicerades däremot en intressant studie på den här gruppen av människor där man jämförde deras energiförbrukning och energiintag med friska människor inom spannet för normalvikt när det gäller BMI (1).

Vad skiljer de riktigt smala från de normalviktiga?

Totalt sett så lyckades forskarna få in hela 150 underviktiga men till synes friska personer och ungefär lika många normalviktiga och friska personer. Det här är ett imponerande antal deltagare då gruppen underviktig men till synes frisk endast utgör kanske 0,5-1% av befolkningen. Det var dessutom så att metoderna som man använde i den här studien är ganska dyra så det här har varit ett ambitiöst projekt.

Man gjorde en rad olika tester direkt på deltagarna då man tittade på vikt, midjemått och kroppssammansättning. Man mätte även energiförbrukning i vila hos deltagarna för att se om det var någon skillnad där. Deltagarna fick också bära en accelerometer över 7 dagar för att få ett värde på deras fysiska aktivitet.

Utöver det här så tog man även salivprov och blodprov på alla deltagarna men det är endast en del av det här resultatet som var med i studien som publicerades nu (2).

Deltagarna fick också skriva en kostdagbok och ta bilder på allting som de åt över en viss period. Det samlades också in data kring annat beteende likt träningsvanor mm men inte heller den här datan är ännu publicerad.

Det som fanns med i studien som nu är publicerad var istället mätningar på den totala energiförbrukningen hos några av deltagarna i studien mätt med den så kallade DLW-metoden. Det här är den mest precisa metod som finns idag för att uppskatta en persons energiförbrukning när de lever sitt vanliga liv. Deltagarna behöver alltså inte vara inlåsta i ett speciellt rum eller liknande utan de lever sina liv som vanligt och allting som behöver samlas in är några urinprov under tidens gång.

Resultatet – De som väger väldigt lite äter mindre än de som är normalviktiga

Det resultat som jag tror överraskar de flesta är att personerna i den här studien hade ett riktigt lågt energiintag. Det är en vanlig föreställning att människor som håller sig smala utan att de verkar bry sig om vad de äter är smala för att de har en ”väldigt hög metabolism” eller något liknande.

I den här studien fann man emellertid att de underviktiga en lägre energiförbrukning än de normalviktiga deltagarna. Totalt sett så låg det totala energiintag 12% lägre hos de underviktiga personerna vilket så förklarar varför de väger så lite.

Där var emellertid en intressant effekt i att när man tittade på den totala energiförbrukningen och justerade för mängden fettfri massa så var energiförbrukningen något högre hos de underviktiga personerna. Det här talar ändå för att de har en lite ”högre metabolism”.

Skillnaderna mellan de här grupperna är dock ganska små. Jämför man de här resultaten med tidigare studier så var det faktiskt så att det var de normalviktiga deltagarna i den här studien vars energiförbrukning låg lite under det förväntade. Du kan se det här i diagrammet här ovanför. En punkt på 1,0 innebär att den personens energiförbrukning var den förväntade sett till den personens totala fettfria massa.

Så i just den här studien så hade de underviktiga en något högre energiförbrukning än de normalviktiga. Men sett till drygt 6000 tidigare mätningar på människor med stor variation i kroppsvikt så var deras energiförbrukning inte över det normala.

Högre energiförbrukning i vila och lägre energiförbrukning från fysisk aktivitet

När man sedan tittade på de olika delarna av deltagarnas energiförbrukning så fann man dock något intressant. Den underviktiga gruppen hade en energiförbrukning i vila som var ~20% högre än vad som är förväntad sett till deras vikt och kroppsammansättning.

För att ekvationen då ska gå ihop så var det så klart att de underviktiga var mindre aktiva under dagen. Och därför gjorde de av med mindre energi från fysisk aktivitet. Totalt sett så var den uppmätta fysiska aktiviteten lite drygt 20% lägre för de underviktiga personerna jämfört med de normalviktiga.

Den här skillnaden i fysisk aktivitet gick att se under hela dygnet. Framför allt verkade det som att skillnaden var störst på senare eftermiddagen och kvällen.

Varför hade de underviktiga men friska personerna en högre energiförbrukning i vila?

Som jag berättade tidigare så tog forskarna även blodprov och urinprov på deltagarna i den här studien. Allting de testade för då är inte med i den studie som publicerades nu. De har dock tittat på de två sköldkörtelhormenen T3 och T4. Likt i princip alla hormon i våra kroppar så har de en viktig funktion. Om det inte fungerar alls som det ska så kan man bli ordentligt sjuk. När det gäller T3 och T4 så har de en stor effekt på en persons energiförbrukning och ”energinivåer”. Det finns sjukdomar där man har för lite av hormonen, kallat Hypotyreos. Och sjukdomar där man har för mycket, kallat Hypertyreos.

I det här fallet var det dock inte någon som var sjuk på det viset. Men när man tittade på genomsnittet för de två grupperna så såg man de underviktiga personerna hade något högre nivåer av både T3 och T4 i blodet. Det här är troligen förklaringen till varför de också hade en något förhöjd energiförbrukning i vila jämfört med de andra normalviktiga i studien.

Bättre testvärden för riskmarkörer för hjärtsjukdom hos de underviktiga

Till sist så redovisas även ganska klassiska riskmarkörer för hjärt- och kärlsjukdom för deltagarna i studien. Här fann man att alla testvärden var bättre för den underviktiga gruppen. De hade lägre LDL-c och triglycerider samtidigt som deras HDL-c var högre.

Det här är inte ett direkt överraskande resultat sett till vad man vet kring mekanismerna här. Förutom en lägre vikt i sig så hade nämligen de underviktiga även en lägre kroppsfettprocent jämfört med de normalviktiga. Det är dock väldigt ovanligt med data på så lätta personer som deltagarna i den här studien. Så det här är på sätt och vis en verklig bekräftelse på någonting som man tidigare mest bara har antagit.

Det var ju också faktiskt så att den fysiska aktiviteten var lägre hos de underviktiga deltagarna. Så det hade inte varit omöjligt att en sådan sak gjort så att deras värden varit något sämre. Istället för något bättre jämfört med de normalviktiga.

Summering - människor äter typ så mycket som deras vikt visar

Jag tyckte att det här var en riktigt intressant studie även om resultaten kanske inte överraskade särskilt mycket. Det är intressant att de underviktiga hade en högre energiförbrukning i vila. Och kanske är det något i det som bidrar betydande till varför den gruppen är som den är? Det kommer att publiceras betydligt mer data från den här forskagruppen på de här deltagarna så framöver. Kanske får vi fler svar där.

I stort så bekräftar dock de här studien det som tidigare studier har visat. Personer som verkar hålla sig smala utan att anstränga sig någonting eller som själva till och med kan påstå att de äter precis vad de vill utan att kunna gå upp i vikt mestadels är personer som helt enkelt inte har någon större koll på hur mycket energi som de får i sig.

Underviktiga åt mindre än de som vägde mer

Deltagarna som var underviktiga i den här studie åt mindre energi varje dag jämfört med de som vägde mer. Det var fullt väntat att det skulle vara så på gruppnivå. Jag har tidigare skrivit om en studie där man mätta den totala energiförbrukningen hos tusentals personer. Resultatet där visar att nästan alla människor har en energiförbrukning som är i enlighet med det förväntade sett till hur mycket fettfri massa de där på. Det resultatet kan du se här under.

Du kan dock se att där är enskilda personer (prickar) som sticker ut en del. Framför allt är det vissa som har en betydligt högre energiförbrukning än väntat men enstaka prickar ligger också betydligt lägre. Det här är dock data på en väldig blandning av olika personer. Det är sannolikt så att en del av dem faktiskt har medicinska orsaker som gör att de sticker ut som de gör. Och i studien jag skrev om i den här artikeln så uteslöt man som sagt personer som inte var friska från start.

En av deltagarna fick avbryta – han blev för fet

Det finns lite talande exempel på det här med att folk faktiskt inte har någon vidare koll på hur deras kropp fungerar. I en studie jämförde man energiförbrukningen hos personer som själva trodde sig ha ”hög metabolism” med personer som trodde motsatsen (2). Man fann ingen skillnad mellan deltagarna när det gällde energiförbrukning i vila. Tyvärr tittade man inte på den totala energiförbrukningen.

I introduktionen till samma artikel så berättade även forskare om att de i en tidigare studie där de undersökt effekterna av att medvetet överäta. Där hade de haft med en deltagare som var 100% säker på att han inte kunde gå upp i vikt. När studien sedan började gick den här deltagaren upp snabbast i vikt av alla deltagarna. Han fick avbryta studien i förväg för att man inte såg det som etiskt att låta honom bli ännu fetare.

Varför håller då vissa personer vikten mycket lättare/lägre än andra om det inte är betydande skillnader i deras energiförbrukning? Vill man göra det enkelt för sig så säger man så klart att det beror på hur mycket energi de stoppar i sig. Och det är ju rätt på sätt och vis. Men det intressanta är varför de inte äter mer trots att de ofta känner själva att äter vad de vill. Och så mycket de själva vill. Här finns det en hel del data som jämför personer med större fetma mot normalviktiga eller överviktiga personer. Det saknas dock mycket forskning på de som verkligen är smala/underviktiga.

Mer forskning behövs

Kanske kommer det fler svar efterhand. Tills vidare så vet vi alla fall att det med stor sannolikhet är så att förklaringen i skillnader i vikt främst ligger på intagssidan av energiekvationen.

Till sist tänkte jag att jag lägger till ett så kallat grafiskt abstrakt som en av forskarna bakom studien delade med sig av på twitter.


Photo by Alex Haney on Unsplash


Liknande artiklar
Jacob om Ozempic och ultraprocessad mat

Jacob levererar nya sanningar om två frågor som återkommande får nytt bränsle för diskussioner och tolkningar.

5 dec. 2024

Finns det några fördelar med kreatin för konditionsidrottare?

Wille och Jacob svarar på lyssnarfrågor i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

4 dec. 2024

Preliminära data från Kevin Halls andra studie på ultraprocessad mat

Ultraprocessad mat står ännu en gång på agendan i Hälsoveckan by Tyngre.

3 dec. 2024

Jacob Gudiol

I dagens läge med sociala medier och frihet att uttrycka sig själv hamnar det mycket blandad information på internet och i sociala medier. Allt som basuneras ut är inte sant men det paketeras som sanningar baserat på forskning.

30 nov. 2024

Våra fettceller minns om vi någon gång varit feta

I avsnitt 147 av Hälsoveckan by Tyngre diskuteras en ny studie i Nature där man har tittat på fettcellerna hos människor och möss när de burit på olika mängder fettmassa.

26 nov. 2024

Hur kan man kompensera för minskad spontanidrott?

Avsnitt 471 av Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar energiintag för personer som tränar mycket. Finns det en situation där man inte längre kan lita på ens egen mättnad och hunger och när dyker den upp?

20 nov. 2024

En promenad i naturen är bättre för stressen än en promenad i en storstad

Hälsoveckan avsnitt 146 och Jacob och Erik diskuterar först en artikel i SVT inför ett avsnitt av Vetenskapens värld kring stress.

19 nov. 2024

Nicklas Neuman om forskning, fotboll och nya bokprojektet

Nicklas Neuman, den riktiga kostdoktorn, gästar oss för att prata om bland annat Degerfors väg tillbaka till Allsvenskan, om lukt- och smakavvikelser post-covid och om den nya boken som han nu skriver tillsammans med Jacob Gudiol.

14 nov. 2024

Flour i dricksvattnet och fetmamediciner som hjälper mot mycket

Jacob och Erik tänkte diskutera två olika ämnen i det här avsnittet men det blev även en del diskussioner med relevans i introduktionen då de nämner lite av tokigheterna som kommit från RFKjr den senaste tiden.

12 nov. 2024

Fasciahype och en massa vintersjukdomar

Dr Mellberg är tillbaka efter mycket arbete följt av en tuff förkylning. Tillsammans med Jacob så diskuteras först alla virus och bakterier som verkar göra många sjuka just nu och vad som kommer att göra en hel del svenskar sjuka framöver.

5 nov. 2024

När blir man för fet under en bulk?

Jacob och Wille svarar på lyssnarfrågor i avsnitt 468 av Tyngre Träningssnack. Denna gång diskuteras bland annat viktuppgång när man försöker lägga på sig muskler.

30 okt. 2024

Riksmaten – barn och bikarbonat som gråzonspreparat

Livsmedelsverket har i dagarna släppt Riksmaten småbarn och Jacob och Erik försöker komma diskutera sig fram till vad man kan få ut av en sådan undersökning.

29 okt. 2024

Är det bättre med vanlig cola än light till små barn?

Jacob och Erik diskuterar i det här avsnittet ett viralt inlägg på sociala medier där det påstås att det är bättre att ge barn sockersötad cola än lightvarianten.

22 okt. 2024

Ultraprocessad mat och för högt kaloriintag

Avsnitt 466 av Tyngre Träningssnack handlar om en ny studie på ultraprocessad mat. Än en gång har man låst in människor och sen under olika perioder låtit dem äta endast ultraprocessad mat eller endast minimalt processad mat för att se vad som händer.

16 okt. 2024

Stelhet innebär ökad risk för tidig död

Jacob och Erik fokuserar på en artikel i DN med titeln ”Medelålders och stel? Då kan du dö i förtid”.

15 okt. 2024

Problemet med de flesta studier som säger sig hitta non-responders

Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet hur slump och variation kan göra att man felaktigt tror sig ha hittat så kallade non-responders i studier.

9 okt. 2024

Hälsoråd som fungerar dåligt inom sjukvården

I avsnitt 140 av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Erik och Jacob en debatt som pågått i framför allt Göteborgs-Posten de senaste veckorna kring om läkare ska ge livsstilsråd och i så fall hur och vid vilka tillfällen.

8 okt. 2024

Sveriges uppdaterade kostråd

Linnea, Erik och Jacob lägger denna vecka allt krut på att diskutera de nya förslagen till kostråd som Livsmedelsverket presenterade på en presskonferens under förra veckan.

1 okt. 2024

Betydelsen av biologisk mognad inom talangutveckling

En av våra favoritgäster, Tommy Lundberg, är tillbaka och denna gång tar vi upp två ämnen som vi varit inne lite på även i tidigare avsnitt, talangutveckling och könsindelning inom idrotten.

25 sep. 2024

Energidrycker funkar för att de innehåller koffein

Linnea, Erik och Jacob diskuterar två olika ämnen i Hälsoveckan by Tyngre.

24 sep. 2024

Placebo som gör ont blir mer kraftfullt

Jacob och Wille diskuterar en av årets vinnare av det så kallade Ig Nobelpriset där en forskargrupp visat att placebo med smärta ger större placeboeffekt än utan.

18 sep. 2024

Forskning och regler kring nya löparskor

Biomekanikern och forskaren Toni Arndt är tillbaka i Tyngre Träningssnack för att diskutera löparskor.

11 sep. 2024

Orsaken till typ 2-diabetes

Erik och Jacob har typ 2-diabetes som ämne i avsnitt 136 av Hälsoveckan by Tyngre

10 sep. 2024

Fungerar luktsalt eller ammoniak som prestationshöjare?

Jacob och Wille har tittat på forskningen kring luktsalt i avsnitt 460 av Tyngre Träningssnack.

4 sep. 2024

Olika nordiska länder har olika kostråd till gravida

Linnea är tillbaka från sommarsemestern och tillsammans med Erik och Jacob diskuteras skillnaderna i kostråd till gravida som finns mellan Sverige och Finland.

3 sep. 2024

Vad är hårt belastande träning och varför orkar kroppen bara så lite av det?

Jacob och Wille diskuterar balansen mellan träning och återhämtning i avsnitt 459 av Tyngre Träningssnack.

28 aug. 2024

Norges nya kostråd och alla stora källor till tillsatt socker i USA

Erik, Caroline och Jacob diskuterar två ämnen i avsnitt 134 av Hälsoveckan by Tyngre.

27 aug. 2024

Mer viktökning som ung än som medelålders

Mycket talar för att vår förmåga att hålla vikten inte försämras av vår ålder. Det kan faktiskt vara precis tvärtom.

Jacob Gudiol

23 aug. 2024

Vad vet vi kring hur kosten påverkar immunförsvaret?

Jacob och Wille försöker svara på tre lyssnarfrågor i avsnitt 457 av Tyngre Träningssnack.

14 aug. 2024

Olika metoder för att mäta fettmassa och kroppssammansättning

I veckans Hälsoveckan by Tyngre diskuterar Jacob och Erik bland annat en artikel i SvD som fått en missvisande rubrik.

13 aug. 2024

Gudiol tillbaka på radion

Killarna försöker återvända till lite vanliga gängor igen efter sommaren. Som en självklar del i det är Jacob Gudiol tillbaka som gäst.

12 aug. 2024

Större muskelökningar vid träning av muskeln i ett utsträckt läge

Wille och Jacob diskuterar tre olika saker i avsnitt 456 av Tyngre Träningssnack.

7 aug. 2024

Spelar det någon roll vilken tid på dygnet du tränar?

Lyssnarfrågor med Jacob och Wille i avsnitt 454 av Tyngre Träningssnack. Det blir diskussioner kring träning i hög värme och alternativ träning som man kan göra istället i fall man inte står ut.

31 juli 2024