Hur människors energiförbrukning förändras i olika åldrar

Jacob Gudiol redogör för ny forskning i ämnet.

Jacob Gudiol

Alla ”vet” att ungdomar har en hög metabolism. Precis som alla ”vet” att energiförbrukningen minskar efter ungdomsåren för att sedan bli lägre och lägre allt eftersom vi blir äldre. Men stämmer verkligen den här bilden? I veckan publicerades den hittills största studien på energiförbrukning hos människor i olika åldrar som förändrar den här bilden något som jag tänkte skulle vara intressant att diskutera lite kort (1).

Totalt tittade man på den totala energiförbrukningen på över 6400 personer i åldrarna 8 dagar gammal till 96 år. Deltagarna kom från flera olika platser världen över och totalt var det 29 olika nationaliteter. Energiförbrukningen mättes med hjälp av metoden ”doubly labeled water”, ofta bara kallat DLW, som innebär att deltagarna får dricka en speciell typ av vatten och sedan kan man via det får en bra uppskattning av hur mycket energi en person gör av med varje dag. I det här vattnet finns speciella former av väte och syre som gör att man kan särskilja dem från allt annat väte och syre som du får i dig.

Vätet och syret blir sedan en del av olika metabola processer i kroppen och genom att mäta hur mycket av respektive del som försvinner från kroppen så får man ett värde på hur mycket energi som har producerats i kroppen (2). DLW är den absolut bästa teknik som finns idag för att mäta energiförbrukningen hos människor som lever som vanligt.

En högre energiförbrukning som barn och ungdom

Ett av resultaten i studien var att man fann en ökad energiförbrukning och barn och ungdomar jämfört med vuxna. Så den här bilden stämmer väl ganska bra med vad människor har trott sen tidigare. Ungdomar äter generellt sett mer än vuxna sett till deras kroppsstorlek och det finns en biologisk förklaring bakom det. Sen kan så klart livsstil också bidra till att skillnaden finns där men energiförbrukningen är även större i vila.

Den här skillnaden är som störst i småbarnsåldern upp till innan tonåren ungefär men den finns kvar där ända upp till ~20 års ålder. Något som nog kan överraska en del var att man inte såg någon ökning av energibehovet under puberteten. Barnen blir så klart tyngre över de här åren så i absoluta tal ökar deras energibehov men ser man till behov per kg fettfri massa och fettmassa så var där ingen förändring.

Här under kan du se energiförbrukningen justerad för mängden fettfri massa och fettmassa hos män och kvinnor i olika åldrar.

Orsaken till varför man justerar för fettfri massa och fettmassa är för att det har stor påverkan på energiförbrukningen. Fett fri massa är den största förklaringen till skillnader mellan olika människor när det gäller energiförbrukning per dag. Här kan du se hur energiförbrukningen varierar med olika mycket fettfri massa.

Du kan dock även här se att barn och ungdomar (röda prickar) ligger över den förväntade linjen sett till deras fettfria massa. Så där är annat som också driver på deras energiförbrukning.

Notera att fettfri massa här inte bara är muskelmassa utan även alla organ i kroppen som även de är ordentligt energikrävande, framför allt i vila.

Fettmassa påverkar också den totala energiförbrukningen men per kilo så är effekten inte lika stor som för fettfri massa. Fettmassa är dock en extra vikt som du behöver förflytta när du rör på dig så allting annat lika så kommer 10kg extra på kroppen så klart att ge en totalt sett större energiförbrukningen över en dag.

Pensionärer har en energiförbrukning som är lägre än förväntat

En annan intressant del som du kan se i båda graferna här ovanför är att de äldre vuxna har en lägre energiförbrukning sett till hur mycket fettfri massa de bär på. Även efter att du tar hänsyn till det här så sjunker energiförbrukningen något efter ungefär 60-65 års ålder och sedan fortsätter den nedåt med högre ålder.

Minskningen är inte särskilt snabb utan motsvara ungefär 0,7% per år men tar du en 90 åring så behöver hen ungefär 25% mindre energi jämfört med någon med precis samma kroppssammansättning och vikt som är under 60 år.

Om vi INTE justerar för fettfri massa här så sjunker energiförbrukningen betydligt fortare här eftersom människor i den åldern också tenderar att börja tappa fettfri massa snabbare, framför allt muskelmassa.

Det samma gäller fysisk aktivitet som tenderar att minska i pensionsåldern. Men även när man tar hänsyn till det så förblir alltså energibehovet lägre. Det är någonting som gör att cellerna i sig minskar sin energiförbrukning när vi åldras som inte kan förklaras av fysisk aktivitet eller mängden fettmassa eller fettfri massa.

Män gör av med mer energi än kvinnor, men bara pga större kroppar

När det gäller skillnader mellan könen så fanns där så klart en betydande skillnad i absoluta mått då män helt enkelt är större än kvinnor i genomsnitt. Men efter justeringar för mängden fettfri massa så är det som du kan se i den första grafen inga betydande skillnader mellan kvinnor och män.

Där fanns emellertid ett undantag här och det var i barnåldern där pojkar hade ett högre energibehov än kvinnor.

Energiförbrukningen minskar inte i medelåldern

Ett av de mer överraskande resultaten i den här studien var att man inte såg någon förändring alls när det gäller energiförbrukning hos personer när de blev tex 30, 40 eller 50 år. Justerat för mängden fettfri massa så låg energibehovet i princip konstant från 20 års ålder till 60 års ålder.

Så alla de där historierna eller ”bortförklaringarna” som du har fått höra från personer i kanske 30 eller 40 års ålder där de säger att deras metabolism är mycket lägre nu än när de var 20 stämmer alltså inte. I alla fall inte på gruppnivå. Den personen du pratar med har dock kanske tappat 10 kg fettfri massa från 20 års ålder och då har den personen så klart ett lägre energibehov nu jämfört med då.

Den faktiska förändringen i fettfri massa brukar däremot vara ganska liten fram tills pensionsåldern. Så när man inte justerar energiförbrukningen alls på något sätt så ser den ut så här för män och kvinnor i olika åldrar.

Ingen ökning av energiförbrukningen under en graviditet

Ett annat resultat i den här studien som nog är mest överraskande är att man inte fann någon ökning av energiförbrukningen hos gravida någon gång under graviditeten eller efteråt när man tog hänsyn till mängden fettfri massa och fettmassa.

Nu går ju gravida vanligen upp i vikt under en graviditet så det absoluta energibehovet kommer ju öka. Men om du är gravid och än så länge har gått upp 5 kg så är ditt energibehov inte större än en annan person som väger lika mycket och har samma fördelning mellan fettfri massa och fettmassa men inte är gravid.

Så att säga att man ”äter för två” stämmer i form av att man äter för två levande saker. När det gäller behovet av energi så har det däremot bara ökat lite. Dina vänner som väger kanske 10-15 kg mer än dig äter ju inte ”för två” vid varje måltid 😉.

Ett intressant fynd i den här studien är att den ökade energiförbrukningen hos barn verkade komma igång först någon månad efter födseln. Så när ett barn ligger i mammas mage så har hen inte ett högre energibehov än en vuxen sett till deras massa. Men så bara en kort stund efter födseln så ökar energibehovet markant för att sedan vara förhöjt fram tills ungefär 20 års ålder.

Energibehovet kan variera väldigt mycket mellan olika personer

Ytterligare ett intressant fynd i den här studien är den stora individuella variationen mellan personer i samma ålder med samma vikt och kroppsammansättning. Vissa personer låg 25% högre medan andra låg 25% lägre än väntat, och man vet inte riktigt varför.

Formlerna för energibehov behöver skrivas om – men de blir fortfarande osäkra

En tydlig konsekvens från den här studien är att man nu har bra data som visar att människors energibehov förändras med åldern oavsett andra faktorer. Om du inte tar hänsyn till ålder utan endast tittar på de klassiska markörerna så som vikt, kroppssammansättning och livsstil/fysisk aktivitet så kommer du inte att få ett så bra värde som om du också inkluderar ålder.

En grupp med 75 åringar kommer, allting annat lika, att ha en lägre energiförbrukning än en grupp 50 åringar. Och en grupp 18 åringar kommer, allting annat lika, att ha en högre energiförbrukning än en grupp 25 åringar.

Men, även om alla formler som finns där ute justeras för att ta det här i beaktande så fortsätter formlernas praktiska nytta på individnivå ändå att vara begränsad. För variationen mellan olika individer är fortfarande så stor så du kommer att behöva anpassa och justera efter varje individ efterhand ändå.

En person där en formel ger ett energibehov på 2500 kcal per dag kan nämligen ha ett energibehov på 3000 kcal medan en annan person med precis samma förutsättningar sett till ålder, vikt, kroppsammansättning och livsstil har ett energibehov på bara 2000 kcal.

Summering

Det här är utan tvekan en väldigt intressant studie rent kunskapsmässigt. Är man intresserad av hur kroppen fungerar så är det här väldigt intressant. Rent praktiskt så finns det dock inte särskilt mycket kunskap att hämta från det här just nu. Du har ju den energiförbrukningen du har och din kompis har den som hen har. Det förändras inte av mer kunskap.

Vill du förändra din energiförbrukning så får du ändra på någon av de sakerna som vi alltid har vetat att vi kan förändra. Du kan ändra på din vikt och framför allt så kan du förändra mängden fettfri massa som du bär runt på. Du kan också förändra din fysiska aktivitet för att få till ett litet skifte i din totala energiförbrukning. Det krävs dock ganska stora förändringar i fysisk aktivitet för att få till en meningsfull effekt på den totala energiförbrukningen över lite längre tid.

Och vill du förändra din vikt upp eller nedåt på ett kontrollerat sätt så behöver du försöka hålla koll på både ditt energiintag och din energiförbrukning. Inget av det går att uppskatta exakt men du kan komma väldigt nära efterhand och få stor kontroll på vikten om du behöver det. Du hittar mer läsning kring de här med energiintaget här, Varför du aldrig vet hur mycket kalorier du får i dig. Energiförbrukningen får du inte heller något bra grepp på om du inte har tillgång till DLW och all testutrustning som krävs. Men här får du utgå ifrån de formler som finns och sedan är det helt enkelt att justera efterhand som gäller. Händer det ingenting med vikten på ett visst ungefärligt energiintag så får du justera det upp eller nedåt.


Photo by Mark Timberlake on Unsplash


Liknande artiklar
Ultraprocessad mat leder till fler trafikolyckor

Avsnitt 115 av Hälsoveckan och det blir ännu en gång en diskussion kring ultraprocessad mat.

15 apr. 2024

Varför RCTs ofta ses som bästa evidens

Jacob, Erik och framför allt Linnea berättar i det här avsnittet om vad interventionsstudier är.

9 apr. 2024

Varför tränar vissa elitidrottare så lätt på gymmet?

Frågeavsnitt av Tyngre Träningssnack där Jacob och Wille diskuterar tre lyssnarfrågor.

3 apr. 2024

Vanliga frågor och missuppfattningar kring koffein

Jacob och Erik diskuterar koffein i avsnitt 113 av Hälsoveckan by Tyngre.

2 apr. 2024

Gudiol om periodisk fasta och hormoner

Långt och böljande samtal med Jacob, om bland annat periodisk fasta, hormonbalans och andra "sanningar".

1 apr. 2024

Hur är kvalitén på träningsstudier rent vetenskapligt?

Jacob och Wille diskuterar artikeln Risk of bias in exercise science: A systematic review of 340 studies i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack.

27 mars 2024

Varför vi vet väldigt lite om människors fysiska aktivitet

Jonatan Fridolfsson gästar Tyngre Träningssnack för att berätta om sin forskning på hur vi mäter fysisk aktivitet.

20 mars 2024

Hur du läser en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell

Jacob, Erik och Caroline förklarar vad du kan ha för nytta av en ingrediensförteckning och näringsvärdetabell.

19 mars 2024

Du får troligen inga speciella effekter från din fasta

Det har varit i princip omöjligt att missa all hype kring fasta de senaste 5 åren. Men hur effektivt är det egentligen?

Jacob Gudiol

14 mars 2024

Hur styrketräning påverkar aptiten

Avsnitt 435 av Tyngre Träningssnack handlar om hur träning, och framför allt styrketräning, verkar påverka människors aptit på kort och lång sikt.

13 mars 2024

Toppar av blodsocker, blodfetter och inflammation efter en måltid

Linnea och Jacob diskuterar vad som händer timmarna efter det att du har ätit en måltid, under den så kallade postprandiella fasen.

12 mars 2024

Jacob Gudiol dissekerar alla våra och ERA frågor

Dagens gäst behöver nog ingen närmare presentation, men han är experten som ofta syns i olika mediesammanhang. Man kan säga att Jacob Gudiol TAR över dagens avsnitt. Ett spännande avsnitt.

11 mars 2024

Kontroverser kring styrketräningsvolym och muskelökningar

Wille och Jacob diskuterar en nyligen publicerad artikel kring styrketräningsvolym och muskelökningar.

28 feb. 2024

Om serien om ultraprocessad mat i SvD

I avsnitt 108 diskuteras en artikelserie på hittills tre delar kring ultraprocessad mat som har publicerats i Svenska Dagbladet de senaste veckorna.

27 feb. 2024

Nutritionsforskning är svårt och får för lite forskningspengar

I avsnitt 107 diskuterar Jacob, Linnea och Erik olika utmaningar som finns kring nutritionsforskning idag.

20 feb. 2024

Hur screening och förebyggande tester kan göra så du mår sämre

Med det nya året kommer många personers ambitioner att börja om på nytt med fokus på hälsa och välmående. Hur relevant är det då med hälsotester och screeningar?

Jacob Gudiol

13 feb. 2024

Kost vid typ 1-diabetes

Linnea och Jacob gästas av dietisten och doktoranden Sofia Sterner Isaksson som berättar om sitt arbete med typ 1-diabetes.

30 jan. 2024

Spännande ämnen med Wille

Vi ringer upp kompisen Wille Valkeaoja, som ger oss det senaste om punktförbränning, andningsmanipulationer, styrketräning för löpare och massor av andra spännande grejer.

29 jan. 2024

Styrketräningssnack och fysiologi med Tommy Lundberg

Tommy Lundberg är tillbaka i Tyngre Träningssnack. Vi snackar bland annat om hans arbete kring talangutveckling.

17 jan. 2024

Tips för att fortsätta med träningen på längre sikt

Träning påstås få människor att må bättre. Så hur gör vi då för att få folk att fortsätta med det? Jacob Gudiol väger in i frågan.

Jacob Gudiol

15 jan. 2024

Vad skiljer de som blir hundra år från oss andra

I avsnitt 426 av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Karin Modig som de senaste 10 åren har forskat på hälsosamt åldrande.

10 jan. 2024

Fysisk aktivitet, stillasittande och antal steg per dag för god hälsa

Ulf Ekelund är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack för en uppdatering kring hans forskning och övriga arbete sedan han var med senast i podden för nästan precis fem år sedan.

3 jan. 2024

Dr Neuman om vad som verkligen betyder nåt

Besök av Nicklas Neuman, där vi snackar om den faktiska betydelsen av ett antal olika kostaspekter. Både för hälsa & för presstation.

11 dec. 2023

Mens och träning

Avsnittet tillägnas frågan kring menstruation och träning. Jacob och Caroline tar hjälp av gynekologen och forskaren Helena Kopp Kallner.

5 dec. 2023

Ett troligen förfalskat studieresultat blir replikerat

Veckans ämne är någonting som var uppe för diskussion flera gånger om i Tyngre Rubriker för flera år sedan, Brian Wansink och hans studier som ingen egentligen vet om de ens blev genomförda.

21 nov. 2023

Stressade mitokondrier och blodsockerkontroll hos idrottare med Mikael Flockhart

Mikael Flockhart är tillbaka i som gäst i Tyngre Träningssnack. Vi diskuterar fortsättningen på hans forskning på mitokondriernas svar vid extremt hård konditionsträning.

8 nov. 2023

Långsnack med Jacob Gudiol

Ett långt och böljande avsnitt där vårt samtal med Jacob tar flera olika vägar, men där merparten ändå handlar om blodsocker.

30 okt. 2023

Avsnittet om omega-3 och omega-3 index

Avsnitt 415 av Tyngre Träningssnack handlar om omega-3 och mer specifikt fettsyrorna EPA och DHA. En uppföljning på artikeln med andra ord.

25 okt. 2023

Fetmaparadoxen – när de lagom tjocka lever längre

Veckans avsnitt handlar om två olika artiklar i DN. Om att lagom tjocka lever längre och vad som utmärker 100-åringar.

17 okt. 2023

Omega-3 index – är det värt att bry sig om?

Det senaste året har jag märkt av en ökning när det gäller intresset kring något som kallas för omega-3 index. Här förklarar jag lite vad det är.

Jacob Gudiol

16 okt. 2023

Vad händer om man byter sockersötad läsk mot lightläsk?

Ett ämne som aldrig verkar sluta att intressera människor är frågan om huruvida det är bättre eller inte med lightdrycker istället för sockersötade drycker.

Jacob Gudiol

21 sep. 2023

Periodisering är en myt

Periodisering är ett populärt ord men samtidigt kan det betyda väldigt olika saker för olika människor och i olika sammanhang.

20 sep. 2023

Vad Jacob och Wille har ändrat i sina liv baserat på forskning

Avsnitt 409 av Tyngre Träningssnack och Jacob och Wille diskuterar några lyssnarfrågor.

13 sep. 2023