Det finns få frågor som verkar väcka folks känslor när det gäller kost som frågan kring om man ska använda smör eller margarin. Personligen har jag alltid tyckt att det varit en ganska ointressant debatt och min åsikt i det hela är egentligen att man inte ska äta några större mängder av något av det. Det är liksom inte så att det finns studier som visar på några positiva effekter av att addera det till kosten.
Samtidigt har jag mer och mer det senaste åren fått uppfattningen att det är väldigt många som har en väldigt sned bild av hur forskningen verkligen ser ut i frågan kring smör och margarin, och i förlängning av det, forskningen på mättat fett. Så i den här artikeln hade jag tänkt summera det mesta för dig så att du får en bättre bild av vad forskningen på området för närvarande pekar mot istället för att du får din ”kunskap” från att någon delar ett meme eller en ”skrämmande bild” på Facebook.
Förutom ett litet extra fokus på smör och margarin så kommer jag att skriva en hel del om mättat fett i allmänhet. De här två frågorna hänger nämligen ihop väldigt mycket, särskilt när man ser till diskussionerna som sker på nätet.
Alla ”nya” studier på mättat fett
När jag söker på ”vetenskap mättat fett” via google så är det i princip bara en massa artiklar om att mättat fett är ofarligt som dyker upp. Undantaget är väl egentligen någon LCHF-artikel där man istället påstår att mättat fett är ”naturligt” och superbra för kroppen.
Något som är gemensamt för alla dessa artiklar är att slutsatsen i dem nästan uteslutande baseras på systematiska översiktsartiklar eller meta-analyser över epidemiologiska studier eller dåligt kontrollerade interventionsstudier. En krånglig mening jag vet, men låt mig förklara.
Systematiska översiktsartiklar och meta-analyser är två typer av studier där forskarna inte utför någon form av ny studie själva utan istället försöker sammanställa alla tidigare studier på området till en ”helhet”. Den här typen av studier värderas ofta högt när det gäller evidens inom ett forskningsområde och det är nästan alltid mycket bättre att titta på resultatet från en sådan studie istället för att endast titta på en eller några enskilda studier. Där finns undantag givetvis, som det gör med det mesta. Men som generell regel kan du sätta högt värde på dessa studier.
Många förespråkare av lite ”utstickande” åsikter inom kost brukar ignorera de här sammanställningarna och istället bara välja ut de studier som passar. Som exempel på när detta kan nämnas att veganer älskar att lyfta fram enskilda studier som har visat att mjölk höjer risken för vissa typer av cancer, benskörhet och att man ska dö i förtid. Det finns en del studier som har pekat mot detta men samtidigt finns det många studier som pekar på precis motsatsen. Det är därför det är bra med systematiska översiktsartiklar och meta-analyser då de summerar alla studier inom ett visst område och de då säger om trenden överlag pekar åt ett eller ett annat håll. När det gäller just mjölk så kan du läsa om den här forskningen i min artikel, Mjölk, mejeriprodukter och hälsa.
De två andra orden jag tog upp, epidemiologi och interventionsstudier , är två olika former av studier. I epidemiologiska studier tittar du på samband mellan olika saker i människors liv utan att göra några förändringar i deras liv. När det gäller koststudier handlar det vanligen om att människor får svara på en mängd frågor om vad de äter och sedan följer man dessa människor en tid framåt i tiden för att se om ett visst livsmedel eller en viss typ av kostmönster ökar eller minskar risken för sjukdom. Det finns dock flera olika varianter på det här.
När det gäller kost och epidemiologi finns det dock stora problem när det gäller att ta reda på vad människor faktiskt äter. Folk har nämligen ingen som helst koll, varken på vad de äter och i vilka mängder de äter det. Det som du får fram när folk då ska berätta om vad de äter är väldigt grova uppskattningar av deras kost och det finns idag till och med några forskare som menar att du inte ska använda dig av den här datan överhuvudtaget, den har helt enkelt för låg tillförlitlighet. Personligen tycker jag att det är att gå för långt men när du läser den här forskningen måste du vara medveten om att det här är en stor brist. Jag har skrivit mer om det här ibland annat artiklarna Vad folk säger att de ätit stämmer inte och Kan du lita på hur mycket folk säger att de äter?.
Det sista ordet var intervention och med det menas att man utför en studie där man aktivt försöker förändra folks beteende eller vanor för att sedan se om det i sin tur påverkar deras hälsa. Interventionsstudier är allt som oftast, om de utförs bra, den bästa typen av evidens som vi kan få för att någonting faktiskt leder till någonting annat. Särskilt när studierna är randomiserade och det finns en större mängd deltagare i varje grupp så anser man att de här studierna har stor tillförlitlighet och hög evidens.
Det problemet som finns med interventionsstudier är dock att de kräver att folk verkligen gör det som du ber dem om att göra. Vanligen fungerar det här ganska bra om vi pratar om en förändring som de bara behöver göra under några veckor. Till exempel om du vill se effekten av att ett visst tränings- eller kostprogram över 8-12 veckor. Då brukar folk vara ganska duktiga på att göra det du ber dem om.
Interventionsstudier fungerar dock betydligt sämre om du ber folk att förändra sina kostvanor över en längre tid. Jag har skrivit ingående om det här när det gäller viktnedgångsstudier och det mest tydliga exemplet kan du läsa om i min artikel Olika dieter vs följsamhet oavsett diet. Där har jag med bilden här under som väldigt tydligt visar att hur bra resultat en viss person får i en viktnedgångsstudier i princip hänger på hur bra personen följer de råd som hen fått. Vilken diet som ges ut spelar ingen betydande roll.
När det gäller interventionsstudier på om mättat fett är farligt eller inte så finns det grovt indelat två olika typer. Den första typen är långvariga studier som varat över flera år där man från början haft målet att förändra folks kostvanor för att sedan undersöka hur det påverkar deras hälsa framåt i tiden. Utfallsmåtten i de här studierna är riktiga sjukdomar eller rent av dödsfall. Den här typen av utfallsmått brukar kallas för ”hårda utfallsmått” eftersom de tittar på de saker som vi verkligen vill undvika. Att man använder hårda utfallsmått är en stor styrka, men samtidigt så lider de här långvariga studierna som sagt av problemet att folk inte är särskilt benägna på att följa direktiv om hur de ska äta och leva över särskilt lång tid.
Den andra typen av interventionsstudier är mer kortvariga studier där man istället för hårda utfall använder man sig av riskmarkörer. Typiska riskmarkörer är blodfetter, blodsocker, insulinresistens, fett i levern, cellförändringar som tros ge ökad risk för cancer osv. De här studierna gör alltså antagandet att en förändring av en riskmarkör på grund av en förändring i diet i längden också skulle ge ökad förekomst av den sjukdom som riskmarkörer är just en markör för. Så de här studierna för in ett extra steg vilket ger ökad osäkerhet men samtidigt så har studierna en styrka i att folk följer de dieter som du tilldelar dem mycket bättre. I flera av de här studierna har man faktiskt till och med gett folk all mat över några veckor eller månader och i några få är det till och med så att studiedeltagarna får bo på en sjukhusavdelning där man har stenkoll på allting de äter.
Så i interventionsstudier på människor har du alltid en avvägning att göra mellan att göra kortsiktiga studier med högre följsamhet hos deltagarna där du får bättre värden på hur det påverkar riskmarkörer eller långsiktiga studier med dålig följsamhet hos deltagarna där du kan mäta faktiska utfall i form av sjukdom eller dödsfall. Det är givetvis ingen naturlag att det måste vara så här och man forskar mycket på hur man ska göra följsamheten bättre på längre sikt men ändå länge är det väldigt sällan som man lyckas.
Nästan alla studier du får läsa om idag är epidemiologi eller långtidsstudier med dålig följsamhet
I princip alla nya studier som du har fått läsa om i media på senare år, eller som olika bloggare som förespråkar mättat fett lyfter fram, är baserade på antingen epidemiologiska studier eller interventionsstudier som varat över lång tid med hårda utfall. Nästan alltid är det också systematiska översiktsartiklar och meta-analyser av de här studierna där särskilt fem stycken verkar lyftas fram mer än andra (2, 3, 4, 5, 6). Det är också de här studierna du hittar hos de som förespråkar mättat fett som något bra eller nyttigt.
Som jag har förklarat ovanför finns det dock en osäkerhet i de studier som inkluderas i de här översiktsartiklarna då vi har väldigt dålig koll på vad folk verkligen har ätit. Så vi vet faktiskt inte hur bra man verkligen har lyckats undersöka det samband som man ville titta på.
Ett annat stort problem med interventionsstudierna som finns när det gäller mättat fett med hårda utfall är att en stor andel av dem är gamla och utförda på 60-70 talet. Så alla de här nya studierna du får höra om i media och på bloggar använder sig genomgående av flera äldre studier i sin analys. Verkligt nya studier finns det väldigt få av och den senaste översiktsartikeln på mättat fett och mortalitet från sommaren 2015 hade till exempel ingen interventionsstudie publicerad efter 2006 med (2).
Problemet med de äldsta studierna är att man sagt till folk att ersätta smör med margarin eller oljor. De margarin som fanns på 60- & 70-talet innehöll dock väldigt stora mängder transfett, medelvärdet var omkring 20 procent medan vissa kunde innehålla upp emot 50 procent. Här under kan du se resultatet från en analys utförd i slutet av 70-talet på mängden transfett i margarin (11).
Så mängden transfett var väldigt högt i margarin på 60-70 talet medan det idag istället handlar om minimala mängder transfetter i margarin, mindre än en procent vilket är aningen lägre än mängden i smör. Så vad som hände i de här äldre studierna säger troligen inte så mycket om vad som skulle hända idag om man försökte sig på ett liknande studieupplägg.
Alla livsmedel med mättat fett har inte samma effekt
Ett annat stort problem om vi diskuterar jämförelsen smör vs margarin är att alla studierna jag nämnt hittills är studier på mättat fett som en enskild sak. Som du vet från mina texter är jag inte särskilt förtjust i att man bara fokuserar på makronutrienter (dvs typen av socker, fett, kolhydrater, protein) utan fokus bör ligga på enskilda livsmedel. Till exempel så är processat kött sammankopplat med en rad negativa hälsoeffekter (7) medan yoghurt, som är en annan källa till mättat fett, allt som oftast är positivt eller neutralt (8, 9, 10). Ett annat exempel är att samma mängd fett från ost har visat sig ha positivare effekter på blodfetterna än smör (31).
Enligt mig ska därför smör bedömas för sig själv inte få ett ”frikort” bara för att det innehåller en hel del mättat fett och att mättat fett i epidemiologiska studier och långvariga interventionsstudier med dåliga följsamhet visat sig vara tämligen neutralt.
Jag kommer tillbaka till smör specifikt senare men först tänkte jag fokusera lite på det jag avslutade förra stycket med, nämligen orden ”tämligen neutralt”. Det kan låta lite vagt och jag har valt att skriva just så för att evidensen när det gäller mättat fett är vag och otydlig.
Av de fem systematiska översiktsartiklarna och meta-analyserna ovan är det faktiskt ingen av dem som drar slutsatsen att mättat fett är bra. I själva verket är det så att två av de här studierna drog slutsatsen att risken för sjukdom minskar om du äter mindre mättat fett och mer fleromättat fett (2, 6) medan de tre andra studierna drog slutsatsen att mättat fett verkar vara neutralt (3, 4, 5). Ingen av dem säger alltså att det är positivt.
När det gäller studierna som inte hittade någon effekt alls så har de blivit kritiserade flera gånger om för att de inte ställt frågan ”jämfört med vad?”. De har alltså bara tittat på mättat fett för sig själv och inte jämfört risken med om man till exempel ersätter mättat fett med socker eller med avokados (14). För gör du det första kommer troligen att din hälsa försämras medan den troligen blir bättre om du gör det andra (15).
Gemensamt för alla fem systematiska översiktsartiklar är dock att de kommer fram till att det inte finns några tydliga förbättringar i hälsa av att byta mättat fett mot kolhydrater. Det är dock förvånande nog nästan inga studier som ens har funderat kring kvalitén på de livsmedel som ger kolhydraterna i den här typen av studien. I en epidemiologisk studie som publicerades hösten 2015 gjorde man dock den indelningen och här under kan du se deras resultat (16). Staplar som går åt höger innebär en negativ effekt och åt vänster är en positiv. Den övre halvan visar på effekten om du ersätter mättat fett med något annat medan den undra halvan visar på effekten om du ersätter raffinerade kolhydrater eller socker med något annat.
Som du kan se visar den här studien på en tydlig effekt där raffinerade kolhydrater och mättat fett ökar risken lika mycket medan om du ersätter antingen mättat fett eller raffinerade kolhydrater med fleromättat fett, enkelomättat fett eller bättre kolhydratskällor så minskar risken. Det här är givetvis en enda studie och det är en ren korrelationsstudie med hjälp av epidemiologisk data. Men samtidigt har den gjort en aning mer precis indelning av livsmedel jämfört med alla de tidigare studierna som idag då används av många för att säga att mättat fett är ofarligt eller rent av bra.
Summering av de långvariga studierna
Om man ska dra en slutsats från alla de här studierna där man tittat på hårda utfall så tycker jag, med den stora osäkerhet som finns i deras kvalité, att man som bäst kan säga att det fortfarande inte är någon som vet någonting säkert.
Ett möjligt argument, som jag kan känna är rimligt, är att säga att mättat fett troligen inte har någon markant effekt åt något håll. För hade mättat fett verkligen varit riktigt farligt så tror jag att det hade lyst igenom även om datan är så osäker som den är. Samma typ av studier visar till exempel att personer som äter mer fiber mår bättre, att personer som äter mer processat kött mår sämre och att personer som äter mycket raffinerat socker mår sämre.
Det argumentet kan jag därför köpa till viss del även om jag fortfarande tycker att det bästa är att säga att datan för närvarande är för osäker.
Mättat fett, smör och olika riskmarkörer för ohälsa
Förutom de långvariga studierna med hårda utfall, som jag tagit upp här ovanför, finns det också mängder med studier där man tittat på hur mättat fett, smör och margarin påverkar olika markörer för ohälsa.
Det som nog är vanligast är att man mäter blodfetter där du oftast får se värden för LDL, HDL, total kolesterol och många gånger även triglycerider. Personligen är jag osäker på hur värdefulla de här markörerna verkligen är för att avgöra en individs risk men det är ändå tydligt att på en populationsnivå så är framför allt högt LDL sammankopplat med ohälsa, höga triglycerider lika så även om effekten är aningen mer osäker och slutligen så är högt HDL ofta korrelerat med positiva saker. Totalkolesterol var ett vanligare mått förr men där är det ingen tvekan om att de andra värdena ger bättre information. Ibland används totalkolesterol delat med HDL som ett mått och det verkar också vara bra för att räkna på risken för ohälsa, till och med bättre än LDL som annars kanske är vanligast (12).
Det finns i alla fall en hel del studier som har undersökt hur mättat fett, smör och margarin påverkar de här blodfetterna och en stor meta-analys, som har några år på nacken nu, kom till exempel fram till följande resultat (13). Det här är alltså resultat från kortare interventionsstudier där folk till stor del följer de råd de ges på ett bra sätt. Staplar som går uppåt visar på en negativ förändring medan staplar som går nedåt visar på en positiv förändring.
Som du kan se är smör sämre än båda typerna av margarin i den här jämförelsen. När det gäller skillnaden på stick och tub när det gäller margarin så är det ena en hård variant (stick) och det andra en mjukare variant (tub). Förr så innehöll mer fast margarin oftare mer transfetter så kanske förklarar det skillnaden? Det här belyser i alla fall en liten klurig sak och det är att sammansättningen på margarin skiljer sig beroende på vilka fetter som används när man skapade margarinet och hur det framställs. Så alla margarin har inte samma effekt men gemensamt för dem är dock att de har bättre effekt på blodfetterna jämfört med smör.
Överlag är mönstret väldigt tydligt när det gäller blodfetter och fett i kosten. Dina blodfetter blir bättre om du äter mindre mättat fett och mer fleromättat och enkelomättat fett (13). När det gäller kolhydrater så verkar det inte ske någon större förändring om du ersätter kolhydrater med mättat fett eller vice versa även om det verkar vara så i grafen här ovanför. Även här har man dock inte tagit någon hänsyn till varifrån kolhydraterna kommer utan man likställer bönor med mjöl, linser med socker, potatis med pulver mos och så vidare…
Mättat fett och fettlever
En sak som många, som verkligen är fanatiska emot socker, brukar lyfta fram som väldigt negativt är så kallad fettlever. Fettlever innebär att det lagras in fett på fel ställe i levern och det i sin tur har sedan flera negativa effekter på en persons hälsa. Fettlever är väldigt dåligt helt enkelt.
Det finns idag en del studier som talar för att raffinerad fruktos i större mängder eller om du får i dig via större mängder läsk vid en sittning har negativa effekter på mängden fett i levern (och andra hälsovärden) (17). Så det är en av orsakerna till varför du vill undvika att äta livsmedel med onödigt tillsatt socker (socker består till 50% av fruktos).
När det gäller mättat fett finns det snålt med studier på hur det påverkar inlagringen av fett i levern men de som finns pekar på en negativ effekt. I en studie jämförde man effekten med att överäta med extra mättat fett, extra fruktos eller extra mättat fett och fruktos (18). Resultatet visade att det var sämre att överäta med mycket mättat fett än mycket fruktos medan kombinationen av de två var sämst. Så om du är rädd för att äta mycket fruktos borde du kanske även vara rädd för att äta mycket mättat fett, i alla fall om du ligger på ett energiöverskott?
När det gäller skillnader mellan att äta olika typer av fett på mängden fett som lagras i levern så finns det även snålt med studier där, men det lilla som finns pekar även det mot att mättat fett är sämre än andra fetter (19).
Typen av fett och inflammation
Ett påstående som är vanligt från de som förespråkar smör framför margarin, eller mättat fett framför andra fetter, är att den fleromättade fettsyran omega-6 skulle vara inflammationsskapande hos människor. Det finns dock inga belägg för att det här sker från interventionsstudier där folk får äta mycket omega-6 (23). Det här är ett resultat som upprepats i flera studier och konsensus idag är också att mängden omega-6 inte har någon betydande inverkan på inflammation i kroppen, varken positiv eller negativ.
När det gäller mättat fett så finns det förvånansvärt få studier genomförda. I en systematisk översiktsartikel över epidemiologiska studier från 2013 drog forskarna slutsatsen att det möjligen finns ett samband mellan mättat fett och högre CRP (en vanlig markör för inflammation) medan det för ett par andra markörer inte verkade finnas någon tendens till samband (25). Det här var ju också en sammanställning av epidemiologiska studier och som jag förklarat ovan finns det en hel del osäkerhet i dessa.
Som lite kuriosa här kan jag nämna att omega-3 däremot har visat sig vara lite anti-inflammatoriskt i systematiska översiktsartiklar på interventionsstudier (24). Så omega-6 verkar vara neutralt medan omega-3 verkar vara positivt och frågan är mer öppen när det gäller mättat fett.
Det finns även en hel del så kallade mekanistiska studier där man försöker klura ut exakt vad som sker på cellnivå i kroppen. I de här studierna använder man sig främst sig av olika djurmodeller eller så tittar man på effekten direkt efter en endast måltid. En översiktsartikel från 2015 kring hur fett i kosten påverkar inflammationsgraden i kroppen, som även inkluderade den här typen av mekanistiska studier, kom fram till att mättat fett troligen är negativt, alltså att det ökar inflammationen (26).
Mättat fett vs fleromättat, smör vs margarin – vad ska du ha i maten?
Det finns ett par studier från Uppsala som belyser det jag hittills tagit upp här ovanför om de kortsiktiga effekterna på riskmarkörer på ett tydligt sätt (20, 21, 22). De här tre studierna är samtliga väl kontrollerade och man har haft ganska bra kontroll på att folk verkligen har ätit det man velat att de ska äta. I två av studierna har man jämfört effekten av att äta muffins bakade med mest mättat fett (palmolja) eller mer fleromättat fett (solrosolja) (21, 22). I den andra studien har man istället jämfört effekten av att ersätta mjölkfetter i kosten (smör, ost och grädde) med fett från margarin baserat på solrosolja (20).
Jag ska inte gå in så djupt på de här studierna här men i korta drag så har man som sagt haft ganska bra koll på att deltagarna verkligen ätit det man bett dem äta och i alla studierna har man sett att gruppen fick sämre resultat när de åt mättat fett istället för andra typer av fett. De fick sämre blodfetter (20), mer fett i levern samt mer fett kring buken (21, 22) och samtidigt var där en liten försämring i två markörer för inflammation (22). Utöver det här så fann man också högre insulin efter mer mättat fett i en av studierna (22).
De här studierna kan alltså se som exempel på det som forskningen överlag också visar på. Att jämför du mättat fett med omättade fetter så är mättat fett sämre sett till riskmarkörer. Sen bekräftar det som sagt också resultatet i de systematiska översiktsartiklarna med hårda utfall där man tittat på hur mättat fett påverkar hälsan i förhållande till annat.
Trams som påstås kring margarin
Den här rubriken är endast med för att jag annars är helt säker på att det kommer att dyka upp mängder av kommentarer kring de här sakerna senare. Nej det finns inga farliga mängder kvar av kemikalier i margarin och nej där finns inte plastkulor heller. Visst finns där spår av tex aceton men det gör det även i smör (30). Framför allt så är mängderna så små så man inte behöver bry sig.
Om du inte vill äta margarin för att du tycker att det är en ”onaturlig” process när man framställer det så fine, kör du på det. Men du kan inte, bara för att du personligen tycker att någonting är onaturligt, påstå att någonting är farligt eller rent av giftigt på grund av det.
Mina tankar kring informationen här ovanför
Det jag har tagit upp här ovanför är i princip en summering av forskningen på mättat fett och nästan alla referenser jag har gett är till systematiska översiktsartiklar av olika typer som publicerats på senare år. Det är också den här informationen som i huvudsak ligger till grund för de kostråd som ges över hela världen.
Jag hoppas att det har blivit klart av det jag har gått igenom här ovanför att det finns en hel del frågetecken i den här datan, men det är inte helt galet att säga till folk att de borde äta mindre smör eller ersätta det med andra fettkällor med mer fleromättade fetter och mindre mättat fett. Det mesta av forskningen pekar faktiskt fortfarande mot att mättat fett är en sämre källa till fett än andra fetter medan jämförelsen mättat fett vs kolhydrater mer eller mindre ligger på lika, fast då har man som sagt inte tittat särskilt mycket på kvalitén på kolhydratskällorna (eller fettkällorna för den delen). Jag känner faktiskt inte till någon positiv effekt från att äta mättat fett som har någon vidare evidens bakom sig. Det i sig är givetvis inte orsak nog för att försöka undvika det men jag har svårt för de som påstår att man aktivt ska försöka äta mer av det. Samtidigt finns det inte bra belägg för några större negativa effekter heller utan det är en eller några enskilda studier på vissa områden som väcker lite frågetecken. Personligen tycker jag inte att det är något att vara nojig över utan äter du bra livsmedel tycker inte jag du behöver tänka på att något av dem kanske innehåller en lite större mängd mättat fett.
För att motivera min personliga åsikt lite mer så vill jag nämna att det till exempel finns studier på till mejeriprodukter som visar att de snarare verkar vara antiinflammatoriska (27) och de minskar eller har en neutral effekt på risken för övervikt och hjärt- och kärlsjukdom (28, 29). Så åter igen skulle jag vilja påpeka att alla de här sambanden kring att mättat fett kan vara dåligt möjligen främst handlar om effekten av att du tillsätter mer eller mindre rent fett i studier och sen undersöker man effekten av det. Jag tror alltså att man måste skilja på effekten från rent mättat fett och mättat fett i hela livsmedel precis som man behöver göra det samma när det gäller socker.
Slutligen vill jag presentera en studie från 2013 där man försökt isolera effekten från olika källor av mättat fett på risken att dö i förtid (mortalitet). Som du kan se så har olika källor till mättat fett har olika effekt. Notera dock att det här, återigen, är en studie där man inte har tittat på effekten av att byta ut till exempel smör eller ost mot margarin. Utan istället tittar man bara på om folk som äter mer smör verkar dö tidigare än andra som äter mindre och så verkar det inte vara.
Summering
För stort fokus på enskilda makronutrienter ger ofta ett dåligt utfall. Till exempel skulle man behöva vara lika ”rädd” för att äta ägg som att äta bacon med den här logiken då de har väldigt lika förhållande mellan de olika fettsyrorna med en större mängd mättat fett. Eller lika rädd för läsk och frukt (för att göra det ännu mer extremt) då de har samma energiprocent av socker.
Så fungerar det inte i praktiken. Vi äter livsmedel och även om vissa delar av ett livsmedel har visat sig ha sämre effekter än andra delar i ett annat livsmedel så innebär inte det per automatik att det första livsmedlet är sämre än det andra utan för att kunna dra den slutsatsen behöver man se till helheten av allt innehåll i det som äts. Det är den här oförmågan/oviljan från människor att vilja se helheten som gör att företag hela tiden kan släppa skräpprodukter som de ändå kan få att låta nyttiga genom att skriva ”utan socker”, ”inget mättat fett” och så vidare på framsidan.
Det här är ett försök av mig att summera extremt mycket och rörig forskning på drygt 4000 ord och givetvis försvinner det då en hel del nyans i diskussionen. Det finns många typer av mättat fett och alla har inte samma effekt på kroppen. Det finns också hypoteser om att vissa typer av mättat fett ökar storleken på LDL i kroppen vilket man då tror skulle kunna minska risken för hjärt- och kärlsjukdom trots att den totala mängden LDL kanske inte förändras eller till och med ökar. Intressant men som sagt än så länge bara hypoteser. Det som finns just nu som ändå är lite handfast är det jag tagit upp här ovanför, gör vad du vill med det.
När det gäller frågan om man ska äta margarin eller smör så är mitt svar att man inte ska äta något av det i några större mängder. Ingen av dem är några vidare bra källor till näring och ingen av dem har visat sig ha några övertygande positiva effekter på folks hälsa. Tillsatt fett till mat har också den egenskapen att det ofta får oss att äta mer än vi hade tänkt och ökar därmed risken för övervikt.
Om du ändå känner att du bara måste göra ett val mellan smör och margarin i mindre mängder (och inte använda typ olivolja) och verkligen vill maximera dina chanser att vara ”opti” så hade jag nog lagt mina kort på de kortsiktiga studierna som visar att det då är bättre att välja vegetabiliska fetter (exemplet med Uppsalastudierna här ovanför). Hur du vill göra väljer du så klart själv, så länge det är i mindre mängder så tror jag ärligt talat inte att det spelar någon roll. Rent miljömässigt finns det däremot tydliga fördelar med margarin (33).
Sen slutligen vill jag också addera att allt det här ovanför gällande eventuell påverkan på din hälsa är kraftigt underordnat betydelsen av att du håller dig fysiskt aktiv och att du inte bär runt på för mycket fett på kroppen samtidigt som du äter en näringsrik kost utan en massa socker, tillsatt fett och raffinerade kolhydrater.
° ° °
Jacob Gudiol är expert på kost och träning och författare till boken "Skitmat" , som du hittar här som pappersbok eller här som e-bok, samt den nya boken "Forma Kroppen 2" , som du hittar här.
[
